Barnboksillustratörer även i år i Örebros julkalender

Rådhuset i Örebro har fått uppmärksamhet från när och fjärran med sin unika julkalender. Varje dag under december månad presenteras ett nytt konstverk i Rådhusets fönster ut mot Stortorget.

Årets julkalender bjuder på 24 konstverk av lika många barnboksillustratörer. Att det är just barnboksillustrationer i kalendern beror på att arrangörerna vill fortsätta med förra årets succétema, att sätta barnboken i fokus och uppmärksamma problemet med minskad läsförståelse bland barn och unga.

Sång av hundra barn och sagostund på Örebro stadsbibliotek i samband med invigningen av julkalendern

God jul och gott nytt år!

Önskar vi på Kultur Skåne.

Att arbeta med skrivande och ungdomar på bibliotek

Idag kom en bok från Regionbibliotek Stockholm - Skrivboken: om att arbeta med skrivande och ungdomar på bibliotek. Boken ger handfasta tips om hur du kan arbeta med att föra in skrivande i din verksamhet på biblioteket. Ett verktygsbälte med olika skrivarövningar att ta fran t ex när du bokpratar, har bokfika mm. För man kan arbeta med skrivande och ungdomar fast man inte är författare!
Redaktörer är skrivpedagog Malin Isaksson och utvecklingsledare Pia Borrman som föreläste om projektet på höstens Mötesplats i Borås.
Boken kan du läsa på nätet och även beställa från regionbiblioteket@stockholm.se

DUO-gruppen 2013-11-27

Deltagare: Joel Alskans och Katarina Tollback Ericson från Burlöv, Jonas Bolding och Kerstin Turesson från Ängelholm, Magdalena Jeppsson från Kristianstad och Maria Jacobsson från Kultur Skåne

Först rapporterades det från de delregionala barnbibliotekariemötena.

I sydväst, där man hade sitt första delregionala möte, hade man bl.a. pratat om hur man kan jobba med IPads och andra teknikfrågor. Hur man använder Kulturrådspengarna diskuterades också. Frågan om delregionala DUO-gruppsmöten togs upp och man var positiv till den idéen. Däremot hade informationen om seminarierna i Simrishamn inte nåt alla.

Även i nordväst hade man en nystart och där samtliga barnbibliotekarier nu var inbjudna. Man tyckte det var positivt med ett nytt sammanhang där fler kan vara delaktiga och en känsla av att man är många kollegor. På mötet hade man funderat på gemensamma projekt, bl.a. för att jobba med något konkret. Man har också skapat en gemensam Facebook-sida. 

Nordost hade diskuterat vikten av tydliga uppdrag och mandat för att jobba ihop i projektform. Mötet ägde rum på Kristianstads bibliotek så man hade visat upp sagorummet och den nya tekniken där. Man hade också inventerat vilka kompetensbehov man har och det som kom upp var bl.a. kunskap i upphandlingsförfarande, hur man skriver projektansökningar och biblioteksplaner.

Eftersom det inte var någon representant från Sydost gjordes det inte någon avrapportering från denna delregion.

Sedan fördes ett mer allmänt resonemang kring barnbibliotekarierollen och DUO-gruppen konstaterade att barnbibliotekarien i hög grad har kvar referensfrågorna, till skillnad från "vanliga" bibliotekarier.

Burlöv berättade om ett samarbete som man har med specialpedagogerna i kommunerna och den handlingsplan som man tagit fram för läsfrämjande i förskolan, bl.a. kring mångspråk. Ängelholm berättade om att man kommer fira Tove Janssons 100-årsjubileum nästa höst med både utställningar, tävlingar och tonsättningar på olika sätt. Målgruppen är både barn och vuxna och man kommer lyfta fram alla delar i Tove Janssons författarskap. 

Teman för nästa års DUO-gruppsmöten diskuterades. Det som kom upp var teknik, aktuell forskning och omvärldsbevakning inom fältet samt biblioteksrummet och platsen. Kan man t.ex.ha barnperspektiv på hela biblioteket, inte bara på barnavdelningen? Miljöer som har inspirerats av en särskild pedagogik togs också upp. 

Datum för DUO-gruppens möten under 2014:

11 februari
15 maj
10 september
12 december 

DUO-gruppen konstaterade att det vore bra att byta miljö på mötena och gärna besöka inspirerande miljöer - inte nödvändigtvis bibliotek. 

Det första mötet 2014 ska DUO-gruppen prata om hur (och varför) man använder teknik inom biblioteksverksamheten för barn samt vilka problem och möjligheter det kan innebära.

Några ord i korthet kring film och bibliotek

Här kommer ett axplock om vad som sker och har skett inom film och biblioteksområdet utifrån kulturhusprojekten omgång 1 och 2, men också övriga utvecklingsprojekt som handläggs av oss på Kultur Skåne. 
När det gäller Kulturhusprojekten så är det Åstorp, Oxie, Perstorp och Skurup bibliotek som fått bidrag där film, rörlig bild står på något sätt för innehållet. (Sedan finns det en mängd andra projekt på biblioteken som t ex i Lomma, Osby, Helsingborg med flera som också har beröring med rörlig bild).
Oavsett plats och innehåll i projekten så kan man utläsa vissa gemensamma nämnare:
Det handlar om att gestaltning av berättelser där film kan utgöra en dörr som öppnar upp till berättelsens universum, berättelsen inte bara den filmiska utan också i boken, spelet eller dramaleken. I forskarsammanhang talar man om mötet med rörlig bild, som den audiovisuella läsningen, den audiovisuella texten. 
Film är ett medium, boken ett annat, spelet ett tredje, men oavsett val av media är berättelsen kärnan.
En annan gemensam nämnare för projekten är att det handlar om att nå nya målgrupper eller lyssna in nya behov hos biblioteksbesökarna. Inte sällan är det unga (ungdomar) som är målgruppen, men också besökare som primärt tillhör en annan språkgrupp än den svenska som i Åstorp, där film som en form av allkonstverk och ett visuellt uttryck är lättare att ta till sig än enbart text eller ljud.
En tredje gemensamhet är att det i projekten finns inslag av eget skapande. I Perstorp arbetade biblioteket tätt med skolan och samspelade med Skapande skola-insatser och genomförde projektet med en filmpedagog som arbetade med att eleverna fick göra egna filmer. Likaså i Skurup, där man arbetade med manusskrivande för film. I Oxie arbetar man tillsammans med en dramapedagog som tillsammans med bibliotekarien gör målgruppen medskapande till gestaltningen av berättelsen. Delaktighet är också en viktig komponent i projekten.
När det gäller de regionala utvecklingsbidragen som man kan söka två gånger om året, så ser jag att fler och fler filmaktörer räknar in bibliotek som visningsarena för film. Barn - och ungdomsfestivalen BUFF har i höstens beviljade ansökningar fått medel för att under festivalveckan 10-15 mars 2014 anordna seminarier och aktiviteter kring Medie- och Informationskunskap (MIK). BUFF kan vara en resurs för skolan och biblioteken för att öka kompetensen i MIK.
Det finns ett nätverk som heter CinéSkåne som drivs av Folkets Bio, Film i Skåne och ABF. CinéSkåne hjälper till med visningsarrangemang och subventionerar dessa på de orter som i första hand saknar biograf och där man vill sätta filmvisningen i ett sammanhang, som i sin tur kan bestå av regissörssamtal, tematiska samtal eller koncept som Psykologer ser på film eller någon annan aktivitet som ger mervärde till själva visningen. 23 kommuner ingår i nätverket idag och inte sällan är biblioteket en visningsplats eller en samarbetspartner som t ex Tivolibio i Broby där biblioteket anordnat utomhusvisningar i Tivoliparken. 
Det finns regionala resurser för samarbeten när det gäller film, förutom Folkets Bio, även Filmcentrum Syd och Film i Skåne och naturligtvis alla filmfestivalerna som gärna vill komma ut med sina filmer i hela regionen.  
Roligt hade varit om biblioteken i Skåne tillsammans med filmaktörerna och folkbildningen, ansökte med intressanta och experimenterande projektidéer till utvecklingsbidragen. Allt om dessa; kriterier, tider och ansökningsförfarande kan man läsa på http://www.skane.se/kultur under flik Bidrag, http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane-samlingsnod/Kultur_Skane/Bidrag/
Vi lyssnar gärna på projektidéer och ger ett första omdöme om vi tror de håller gentemot kriterierna eller inte, så kontakta oss gärna!

Ha en god filmjul!

Nya meröppna bibliotek

Under hösten har Skåne begåvats med tre nya meröppna bibliotek. I oktober öppnade Jonstorps meröppna bibliotek i Höganäs kommun och i november blev två filialer(Strövelstorp och Hjärnarp) i Ängelholms kommun meröppna.

Som vanligt rapporterade lokaltidningarna om de ökade möjligheterna att använda biblioteken: om Jonstorp i Kullaliv (bilden) och om de nya meröppna biblioteken i Strövelstorp och Hjärnarp i HD .

I övriga landet poppar det också upp nya meröppna bibliotek, nu närmast den 7/12 i Väderstad, i Mjölby, som är samarbetsprojekt mellan biblioteket, fritidsgården, skolan och byalaget i Väderstad. Projektet har fått EU-bidrag för landsbygdsutveckling.

Ungdomsstyrelsens nordiska konferens 27-28 november 2013

I förra veckan deltog jag på Ungdomsstyreslens nordiska konferens för första gången. Temat för konferensen var Fler unga i arbete och ca 900 personer deltog. På deltagarförteckningen kunde jag konstatera att 12 av de 33 kommunerna i Skåne var representerade och många kommuner hade skickat flera  medarbetare med varierande profession. Det var många som deltog för första gången.

För er som vill ta del av valda delar av konferensen kan titta på filmerna som Ungdomsstyrelsen publicerat på sin hemsida .

Jag deltog på seminarier som hade fokus på jämställdhet.De tuffa tjejerna på Crossing boarders som vill göra skillnad genom att agera nu. Dalarna vill  vara och bli Sveriges bästa ungdomsregion. De berättade hur de arbetade både inom region och kommun i nära samarbete mellan näringsliv, den idéburna sektorn och högre studier.

De jag tar med mig från konferensen är den vilja som finns att skapa möjligheter för ungdomar både från ungdomarna själva men även från offentligsektor i samarbete med näringsliv och civilsamhälle. Och vikten av att alla blir hörda i vårt demokratiska samhälle.

Pojkar och läsning

"Det spelar roll att du visar att litteraturen är viktig i ditt liv"
Ta till alla knep för att ge pojkar manliga läsförebilder. Och låt hellre läslusten styra än att få dem att läsa "rätt" böcker. Det är två vägar att hjälpa svenska pojkar till bättre läsförståelse, menar Karin Taube, professor emerita i pedagogiskt arbete och tidigare nationell projektledare för PISA.
Läs mer på Bolla

En dag kring mångspråk och bibliotek

Idag samlades cirka 60 personer från framför allt folkbibliotek men även skolbibliotek i Skåne (och Halland) på Moriskan, för en dag kring mångspråk och bibliotek, med inriktning barn och unga. Dagen var tänkt att ge information och inspiration till bibliotek, som vill utveckla sitt utbud på andra språk.

Den nya bibliotekslagen har tydliggjort bibliotekens ansvar för de prioriterade målgrupperna, nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska. Lagen lyfter också fram bibliotekens viktiga roll när det gäller demokrati och fri åsiktsbildning och pekar på att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglighet för alla.

Samarbete och demokrati är nyckelord för Idea på Drottninghög . Vi fick ta del av deras erfarenheter och även ett par filmer från projektet Unga berättar, ett samarbetsprojekt kring ungas skapande och delaktighet. Internationella bibliotekets personal bidrog med fyra föreläsningar kring barn- och ungdomslitteratur, på några olika språk (på bilden Elisabet Risberg om arabiska barnböcker).

De fyra mångspråksprojekt som nu pågår runtom i Skåne, och där 23 av de 33 skånska kommunerna deltar, gav några glimtar av vad som händer i projekten just nu och hur man arbetar tillsammans för att få bättre koll på sina kommuninvånare för att kunna bygga upp mediebestånd och biblioteksverksamhet som bättre svarar mot de behov som finns.

Jag tror och hoppas att de som deltagit under dagen har fått med sig en dos inspiration och kunskap kring barn- och ungdomslitteratur på arabiska, bosniska, serbokroatiska, och ryska samt nya bekantskaper och idéer om hur man kan arbeta med utmaningarna kring mångspråk och bibliotek. Av alla samtal mellan konferensdeltagarna att döma finns ett stort engagemang för de här frågorna på de skånska biblioteken. För mig har dagen också varit ett kvitto på styrkan i att samarbeta över kommun- och yrkesgränserna.

Mångspråk kommer att vara ett prioriterat utvecklingsområde för oss även 2014, och vi ser fram emot att följa de projekt som startat upp och fortsatta samtal med alla folkbibliotek i Skåne kring de här frågorna.

Mångspråkiga medier - samarbetsvägar i Örebro län?

I veckan har jag medverkat på ett nätverksmöte för bibliotekschefer och medieansvariga på biblioteken i Örebro län, och berättat om det regionala bibliotekssamarbetet i SKåne, om de delregionala mediesamarbetena med Skåne NV som exempel samt om utvecklingsarbetet kring mångspråkig biblioteksverksamhet.

Bakgrunden till mötet är de förändringar som sker just nu när det gäller infrastrukturen och ansvarsfördelningen när det gäller mångspråkig litteratur, till exempel Internationella bibliotekets förändrade uppdrag, som innebär att man lägger mer resurser på konsultativ verksamhet och mindre på kompletterande medieförsörjning. Den nya bibliotekslagen får konsekvenser för den regionala biblioteksverksamheten: ansvaret för den kompletterande medieförsörjningen försvinner från den regionala nivån.

Örebro länsbibliotek har som en konsekvens av de här förändringarna sagt upp avtalet med Örebro stadsbibliotek, som har ansvarat för depositioner på andra språk till länets bibliotek och syftet med mötet har varit att hitta nya former att samverka kring den mångspråkiga litteraturen.

Biblioteken diskuterade vilka utmaningar man ser kring arbetet med medier på andra språk och de är i stort sett desamma som i Skåne: brist på språkkompetens på biblioteken, brist på kompetens och källor när det gäller inköp, olika lokala förutsättningar, olika (och skiftande) behov och som man dessutom har dålig koll på, utmaningar kring synlighet/marknadsföring av medierna - Hur vägleda låntagarna till material via webb/katalog etc. Ekonomin lyftes också som en stor utmaning - hur ska biblioteken ha råd med medier och annan verksamhet på andra språk och hur ska man fördela kostnaderna i ett samarbete - hur blir det jämlikt och efter behov i ett mediesamarbete?

Jag var dessvärre tvungen att lämna diskussionerna när de började handla om möjliga utvecklingsvägar kring biblioteken och mångspråkiga medier, men några av förslagen kring hur man kan gå vidare var att inventera hur det ser ut på biblioteken och att utveckla antingen en regional pool, gemensamt finansierad av samtliga bibliotek, eller att man delar upp ansvaret för olika språk på de olika biblioteken. Att biblioteken bör samverka kring de mångspråkiga medierna var de flesta överens om. Jag tror att man kommer att kunna följa vad som händer på Länsbibliotek Örebros blogg...

Det är intressant att träffa biblioteksföreträdare i ett annat län och ta del av hur man resonerar kring de här utmaningarna och också få feedback på hur vi jobbar och tänker i Skåne. Tydligast är att såväl problem som tänkbara utvecklingsvägar känns igen från våra skånska mångspråksprojekt. 

Vad kostar (bristen på) skolbibliotek?

Häromdagen kom en intressant nyhet när det gäller skollagen och skolinspektionens uppföljning av hur skolorna tar ansvar för skolbiblioteksverksamheten: "Skolinspektionen har beslutat om föreläggande med vite på 200 000 kronor för att få Jensen education college AB att skyndsamt ge eleverna vid Jensen gymnasium i Linköping tillgång till ett skolbibliotek som uppfyller skollagens krav."

...och så här svarar den aktuella skolan
Frågan är ju (som vanligt) ytterst vad som egentligen är ett skolbibliotek. Och var går gränsen innan bristen på skolbibliotek blir kostsam för en skola även i det korta perspektivet, i form av vite.

Edward Jensinger, utvecklingschef vid skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg (tidigare rektor i Malmö) har skivit ett  blogginlägg omkring kostnaderna för att driva ett skolbibliotek, och kostnaderna för att INTE göra det. Mycket intressant inte minst i ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv.

Det mångspråkiga biblioteket

Som uppvärmning inför den dag kring mångspråk och bibliotek som Kultur Skåne arrangerar på fredag 29/11 läser jag just nu den utmärkta boken Det mångspråkiga biblioteket - en nödvändig utopi, (Ingrid Atlestam och Randi Myhre red. -2012 - BTJ förlag).

Boken lyfter fram bibliotekens viktiga roll i arbetet för demokrati, integration och mångfald och som källa till information, litteratur och kulturupplevelser för alla. Det är självklart att bibliotekens medieutbud och verksamhet ska spegla det mångspråkiga samhälle som är en verklighet sedan länge.

Flera av de visioner som lyfts fram kring hur det mångspråkiga biblioteket kan se ut, och fungera, ligger väldigt nära kulturhustanken: att biblioteken måste bli ännu mer aktiva i lokalsamhället, ha mer dialog och bjuda in medborgarna och andra aktörer, att arbeta med andra professioner och med eget skapande för att utveckla och stärka bibliotekets verksamhet.
Så här skriver till exempel Lisbeth Stenberg: "I min framtidsvision arbetar biblioteken i bred samverkan med hela den lokala idéburna sektorn och med stöd av proffs på områden som film, IT och berättande. "
Så som flera av biblioteken i den skånska kulturhusprojekten som bla redovisades på kulturhuskonferensen 20-21/10, arbetar!

En annan av bokens många författare är Ragnar Audunsen som berättar om  det norska forskningsprojetet PLACE och bibliotekets roll i det mångspråkiga samhället, som lågintensiva mötesplatser.

Boken beskriver också en del av de utmaningar som finns, att bygga upp ett mångspråkigt mediebestånd till exempel. Det är förstås dyrare och kräver mer arbete att ha ett mediebestånd på 10-20 språk än bara ett. Men inte desto mindre nödvändigt. Flera av bokens författare lyfter fram kommunernas ansvar att möta alla invånares behov av media och information, och att bibliotekens demokratiska roll är extra viktig när det gäller individer som i många andra sammanhang inte alltid är delaktiga i samhället.

Det som av naturliga skäl inte tas upp är den nya bibliotekslagen som börjar gälla från årsskiftet och som sätter saker och ting inför delvis nya förutsättningar när det gäller mångspråkig biblioteksverksamhet. Därför är de resonemang som förs i boken kring ansvarsfördelningen när det gäller mångspråkig media, mellan Internationella biblioteket, regionbiblioteken och kommunbiblioteken, inaktuella.

Den nya lagen har tydliggjort bibliotekens särskilda ansvar för de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska (§5) och innebär ju också förändringar när det gäller den regionala biblioteksverksamhetens syfte, som  enligt den nya bibliotekslagen, är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet, och därmed försvinner alltså kompletterande medieförsörjing  som ett regionalt uppdrag.(§11) Detta gör att kommunerna får ett ännu större ansvar att förse sina invånare med litteratur på de språk som är aktuella i kommunen. Mer om förändringarna kopplade till nya bibliotekslagen och strukturomvandlingarna har vi bloggat om tidigare.

 Boken är också full av goda exempel och erfarenheter från olika mångspråksprojekt de senaste åren, och kan rekommenderas!

Bibliotekschefsmöte i december

Den 12 december äger årets sista bibliotekschefsmöte rum i Malmö. Den nya bibliotekslagen är i fokus, men vi kommer även att summera året som gått och berätta lite om planerna för 2014.

KB har också bibliotekschefsmöte; mingel idag och konferens i Stockholm i morgon den 21 november. Loth Hammar, från Digitaliseringskommissionen, är en av talarna. Man erbjuder också en rad parallella seminarier under eftermiddagen om allt från SwePub och "Metadata för dummies" till digital delaktighet och skolbibliotek.

Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället

Folkbildningsrådet genomför årligen ett antal utvärderingar av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Rapporten som kom idag var Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället. I den här rapporten har man särskilt studerat fyra kommuner Helsingborg, Jönköping, Rättviks och Storuman och analyserat kulturprogrammens betydelse.

Rapporten är en utvärdering av kulturprogrammens betydelse för svenskt samhälls- och kulturliv. 2012 rapporterade studieförbunden in ca 320 00 kulturprogram med en publik på totalt 18 miljoner. Utvärderingen är skriven av Tobias Harding kulturpolitik forskare vid Universitetet i Jyväskylä. Sara Tannå oberoende kultursociolog och Jens Lejhall är kultursamordnare på Västra Götalandsregionen.

Rapporten är den första av tre utvärderingar. De två följande är Kulturprogrammens betydelse för sina deltagare och Kulturprogrammens betydelse för dem som medverkar på andra sätt, bland annat i förhållande till kulturområdets arbetsmarknad.

Ny folkbildningsproposition mars 2014

Regeringen har för avsikt  lägga fram en folkbildningsproposition i mars nästa år. Det framkom när Folkbildningsrådets representantskap den 13 november hade sitt höstsammanträde.

Propositionen kommer att behandla folkbildningsutredningens förslag, Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering SOU 2012:72, som presenterades i oktober 2012 samt det som framkom i den efterföljande remissomgången.

Utbildningsdepartementet vill nu få in ytterligare synpunkter och diskutera frågor som rör mål och syfte. Departementet kommer därför att bjuda in representanter för folkbildningen till två sammanhängande hearings.

Ny modell för det regional bidraget till studieförbunden

Under 2013 har studieförbundens regionala verksamheter och Kultur Skåne i en gemensam dialog arbetat fram en ny bidragsmodell för det regionala bidraget till studieförbunden.

Kulturnämnden beslutade 2012 om att införa ett nytt fördelningssystem för studieförbundens regionala verksamhetsbidrag med en tydlig koppling till Regional kulturplan för Skåne 2013-2015. Förslaget på ett nytt fördelningssystem beslutades av regionfullmäktige 2013-10-30  och träder i kraft 2014. Fördelningssystemet bygger på en basfinansieringsdel på 76 % och en utvecklingsdel på 24 %.Årligen kommer ett fokusområde att väljas ut, för 2014 är det "litteratur och demokrati".

Läs mer om Region Skånes modell för verksamhetsbidrag till studieförbundens regionala verksamheter i Skåne.

Nytt om andra pågående bidragsprocesser:

Folkbildningsrådet ska göra en översyn av statens bidrag till studieförbunden som beslutas i maj 2015 och börja gälla 2016.

Malmö stad är just nu inne i en process som ska leda till ny fördelningsmodell. Ansvarig kultursekreterare är Märta Lünnér .

Katalog- och mediesamarbete mellan 5YES-biblioteken

Det regionala mediesamarbetet i Skåne bygger till stor del på delregionala samarbeten kring exempelvis katalog, webb och medier. Medie- och katalogsamarbeten mellan flera kommuner är kopplat till målet i Regional kulturplan för Skåne 2013-2015: att stödja en regional mediesamverkan för allas likvärdiga tillgång till media och information. Etablerade bibliotekssamarbeten på de här områdena finns ännu så länge i tre av de fyra delregionerna: NO, NV och SO. I Skåne SV ser samarbetsstrukturen lite annorlunda ut. Fem kommuner i SV har  sedan länge ett samarbete, det så kallade 5YES-samarbetet där biblioteken i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala deltar.



Biblioteken i 5YES  vill, inspirerade av Hylte biblioteks övergång till bibliotekssystemet KOHA, undersöka förutsättningarna för en gemensam bibliotekskatalog i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala med utgångspunkt från KOHA.


Region Skånes kulturnämnd har beviljat projektbidrag för en förstudie kring gemensam bibliotekskatalog och mediesamarbete i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala. Biblioteken ska undersöka förutsättningarna för gemensam katalog och att testa KOHA. I förstudien ingår även att undersöka hur man  samarbeta över kommungränserna kring såväl fysiska medier som e-medier. Man ska också analysera vad det innebär för de fem biblioteken att bli Libris-bibliotek samt  vad ett katalog- och mediesamarbete mellan de fem kommunerna innebär för det delregionala mediesamarbetet inom Skåne SV och relationen till Malmö stadsbibliotek samt kopplingarna till övriga bibliotek och bibliotekssamarbeten i Skåne och Sverige.

Förstudien kan ses som ett första steg mot ett katalog- och mediesamarbete mellan de fem kommunerna som också ser förstudien som ett förarbete för en gemensam medieplan. Det ska bli intressant att följa arbetet med och resultatet av denna förstudie. Att testa open source-systemet KOHA, i ett kommunövergripande samarbete är ju lite av ett pionjärarbete. Det blir också spännande att se hur det här projektet kan samverka med andra samarbetsprojekt inom Skåne SV, tex mångspråksprojektet där biblioteken i Burlöv, Eslöv, Höör och Trelleborg deltar, och om det kan vara ett sätt för några av biblioteken i Skåne SV att utveckla sitt samarbete.

Lisa Irenius nominerad till Stora journalistpriset - föreläste om nya former av e-boken

På BBM:s e-boksseminarium i februari som ställde frågan om e-böcker kommer att förändra våra läsvanor, hur och vad vi läser, berättade kulturchefen på UNT om tidningens projekt att tillgängliggöra e-böcker med litteraturkritikerns marginalanteckningar och bjuda in läsarna att göra egna anteckningar och diskutera. Man fick mer än 10 000 nedladdningar av de böcker som ingick. Vi i Skåne var inte de enda som var intresserade av projektet utan flera förlag och redaktiner både i Sverige och utomlands har hört av sig och nu är Lisa Irenius nominerad till Stora journalistpriset för detta projekt med nytänkande litteraturkritik.

Bibliotheca Nova - ny serie om biblioteksutveckling

Norska nationalbiblioteket startar ny skriftserie som från olika håll tar upp innovation och bibliotek.
Den första med titeln Kultur, inkludering og bibliotek finns att läsa på deras webb. Bibliotek kommer alltid att vara i utveckling i förhållande till behov från samhället och brukarna. Detta kräver både kunskap och kreativitet hos dem som arbetar på bibliotek och Bibliotheca Nova vill vara en av informationskällorna. Första numret om bibliotekets roll i för nyinflyttade, i språkutveckling, för minoritetskvinnor, för regnbågsbarnen mm.

Nummer två har titeln Jenter og makt och skall handla om könsroller i barnlitteraturen. 

30 miljoner till läsfrämjande verksamhet

Nu har Folkbildningsrådets fördelningsprincip för de 30 miljonerna till läsfrämjande tillkännagivits. Läs om fördelningen på Folkbildningsrådets hemsida.

Tips på uppsats och avhandling med koppling till skolans värld

På Mimer konferensen fick jag nys om en ny masteruppsats från ABM Uppsala "Döende böcker och levande texter. En kvalitativ studie om barns syn på läsning, text och bibliotek"  2013 av Annika Nagorsen Kastlander. Annika har gjort en studie på 6-13 åringars syn på läsning, text och bibliotek.

En avhandling  från 2011 av Anna Lundh som ni kanske redan känner  Doing Research in Primary School. Information Activities in Project-Based Learning. På ett övergripande plan visar studierna att införandet av projektbaserade arbetsmetoder, tillsammans med införandet av IKT i grundskolan är en inte helt friktionsfri process, eftersom de nya metoderna och de nya redskapen kolliderar med de traditionella undervisningsmetoder och traditionella verktyg för kommunikation som fortfarande används i grundskolan.

Intressant läsning i väntan på att gåsen ska blir klar!

Mimer konferensen i Uppsala 2013

Nu sitter jag och väntar på att åka hem efter två dagars Mimer konferens i Uppsala. Mimer står  för nationellt program för folkbildningsforskning och de anordnar årligen en mötesplats för praktiker och teoretiker. Det är fjärde året jag åker tillsammans med en forskare som med utgångspunkt från studieförbundens årliga fokusområde skrivit en rapport som presenterats på Mimer. I år är temat unga och unga vuxna och rubriken på rapporten är Socialt kapital i studieförbundens verksamheter av  Peter Håkansson forskare vid Malmö högskola. Idag på eftermiddagen presenterade Peter sitt paper och det gick bra samt  efterföljdes av en intressant diskussion om studieförbundens roll som möjliggörare av möten mellan olika grupper av människor.

I år var det många presentationer av forskning som är på gång gällande läsande, litcracy och bokcirklar. Professor Kerstin Rydbeck vid ABM Uppsala har precis fått forskningsmedel för att bedriva ett forskningsprojekt om bokcirklar som vi får all anledning att följa framöver. Åse Hedemark forskare på ABM i Uppsala presenterade en ansats till ny forskning om Bibliotek och barns litteracitet: En etnografisk genusinriktad studie av barns läs- och skrivpraktiker i dagens svenska folkbibliotek. En masteruppsats "Om man tar en tråkig bok börjar den sova" om att läsa för hundar gav ett nytt perspektiv på läsande tillsammans skriven av Lovisa Öhlund.

Intressant att notera är att man på Uppsala universitet skapat en tvärvetenskaplig forskningsnod på tema kultur, demokrati och medborgarskap där forskare och studenter  tillsammans arbetar i olika projekt. Det är nu samma forskningsnod  som bjuder in till en tvärvetenskaplig konferens den 24-25 april för teoretiker och praktiker på temat Litteratur och demokrati: unga läsare, identitet och litteracitet. Just nu har ni möjlighet att skicka in papers om ni har något spännande på gång som ni vill presentera och diskutera i april nästa år. Skicka in till Åsa Hedemark.

Medie- och informationskunnighet och Statens medieråd

Nya rapporter från Statens medieråd 
Småungar & medier och Ungar & medier är de två senaste rapporterna från rådet. Ytterligare en rapport om Föräldrar & medier kommer snart.
Förutom att lansera dessa två rapporter har Statens medieråd arrangerat ett nordiskt expertmöte kring medie- och informationskunnighet (MIK) tillsammans med Nordicom.

Den 27 november lanserar Statens medieråd en ny webbresurs i medie- och informationskunnighet, MIK. Webbplatsen riktar sig främst till lärare och andra vuxna som arbetar med barn och unga samt till föräldrar.

Läs också om de dagar kring MIK för bibliotekarier som arrangerats i Malmö och Västerås tillsammans med regionala samarbetspartners.

Med läslust till skrivglädje

Lena Lundgren - välkänd tidigare barnbibliotekskonsulent i Stockholm - är projektledare för Skriv vidare, ett projekt med En bok för alla 2013-2014 där de deltagande ungdomarna skall inspireras till eget skrivande utifrån böcker man läser tillsammans.
Några skånska skol- och folkbibliotek deltar i projektet:
Bjuvs bibliotek tillsammans med fritidsgården (Martin Lind), Osby bibliotek tillsammans med skolor i Osby (Tomas Wiking) samt skolbiblioteken på Augustenborgsskolan, Dammfriskolan,  Lindängeskolan och Möllevångsskolan i Malmö.

Läsning från många håll

Unga läsare i Norden
Varför läsa litteratur, Pojkars läsning och Litterär och medial kompetens var några av ingångarna när Kulturrådet arrangerade ett nordiskt expertmöte om litteratur och läsfrämjande för barn och unga i Lund för två veckor sedan. Nu kan man lyssna på föreläsningarna som presenterar forskning och nationella läsfrämjande projekt från de nordiska länderna.

Läsombud, boken kommer ...
I senaste numret av Länsnytt (Stockholms länsbibliotek) har temat bibliotek för äldre. Spännande att läsa om bl.a. bok- och filmcirklar, hur man jobbat med läsombud och boken kommer-verksamhet på olika sätt. Olika former av samarbeten med studieförbunden tas också upp.

Framsidan, Kultur i Västs magasin om biblioteksfrågor, har också fokus på läsning i sitt senaste nummer. Om böcker i gränsland mellan fakta och fiktion, musik och läsfrämjande och mycket mer.

Malmö stadsbibliotekarie i samtal med Malmö högskolas bibliotekschef

Svensk biblioteksförening, Skåne och Svensk förening för informationsspecialister Syd bjöd på onsdagsmorgon den 23 oktober in till ett frukostsamtal mellan Torbjörn Nilsson chef för Malmö stadsbibliotek och Gunilla Lilie Bauer chef för Malmö högskolas bibliotekschef båda nya på sina poster under 2013. Professor i biblioteks- och informationsvetenskap Olof Sundin ledde diskussionen.

Gunilla och Torbjörn inledde med en presentation av sig själva och sina respektive yrkesbanor.
Läs gärna om Gunilla på Malmö högskolas presentation och Torbjörn Nilsson som presenteras på Framsidan .

Frågor som berördes var:
Hur kan Malmö stadsbibliotek och Malmö högskola samarbeta?
-bland annat genom gemensam kompetensutveckling.
Hur kan man gemensamt möta Malmös medborgaren genom livscykeln förskola, grundskola, gymnasium, högskola och som yrkesverksam?
- tillsammans erbjuds alla medborgare ett utbud från biblioteken. Det gäller alla utom de yrkesverksamma som är i behov av kvalificerad information som ett företagsbibliotek kan erbjuda .
Gemensamt arbeta med e-boks frågan och därmed försäkra sig om tillgången på media i annan form än den tryckta är lika tillgänglig för medborgarna.
Hur kommer det sig att folkbibliotek och forskningsbibliotek inte samarbetar i samma uträckning som för 5-10 år sedan? Den frågan blev i stort obesvarad och något att fundera vidare på.
Regeringens förslag på att universiteten ska ombildas till stiftelser tog Gunilla upp som ett oroande förslag eftersom biblioteken inte alls nämns och därmed kan den fria tillgången till universitetens och högskolornas mediebestånd komma att begränsas. Läs KBs remisssvar.

Formen med frukostmöte och presentation av två nya chefer för  olika biblioteksverksamheter var lyckosam. Ett bra sätt att ta pulsen på nya profiler.

En första rapport från konferensen "Folkbibliotek som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken"

Vi håller så smått på att försöka summera konferensen. Vi kommer att lägga ut föreläsarnas presentationer och på något sätt ställa samman det material som kom fram vid runda-bords-samtalen dag 2. Dessa samtal verkar ha varit väldigt givande och några saker som man - vid en snabb genomläsning - kan se är återkommande i olika grupper är bla.:

- folkbibliotek som kulturhus eller bibliotek med kultur i?
- vikten av släppa kontrollen, öppna upp och lämna huset
- chefens roll och ansvar för utveckling och förändringsarbete
- ta in andra kompetenser
- respekt i samarbeten och samverkan med andra
- färre böcker, mer annat?
- är kulturhustanken bara en trend?
- viktigt med tydlig vision/mission och biblioteksplaner
- hur viktigt är det att ha med skolan och skolbibliotek?

Det har redan skrivits lite om konferensen i olika forum. Bl.a. har Framsidan, Kultur i västs tidning, skrivit två artiklar som de har publicerat på sin webbplats: Nytt ljus på kulturhustanken och Kulturhus på brukarnas villkor. Biblioteksbladet har också skrivit en kort webbnotis: Kulturhustanken drivs i Skåne. Det twittrades också en del från konferensen och det går att läsa vad som skrevs via hashtagg #bibkult

På Kultur Skånes hemsida finns en sammanställning över de projekt som presenterades på konferensen och där kan man också hitta Johanna Rivano Eckerdals rapport Att dela en helhetsbild.

Den skånska modellen för regionalt mediesamarbete så här långt...

Nu har "den nya" modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne varit igång i snart ett år.
Under hösten kommer vi att med hjälp av Eiler Jansson på Regionbibliotek Halland att utvärdera hur modellen har fungerat hittills och hur väl den svarar mot de utgångspunkter vi hade när vi drog igång arbetet, till exempel:

• Allas likvärdiga tillgång till information och media
• Medieresurserna ska finnas så nära användarna som möjligt
• De delregionala samarbetena
• ett mer flexilbelt system och mer stöd till utveckling (enligt önskemål från de skånska folkbibliotekscheferna hösten 2011 då arbetet med att ta fram den nya modellen drog igång)

Den skånska modellen består som bekant av tre integrerade delar: medier och metodik, infrastruktur och utveckling och utvärdering. Infrastrukturdelen har i år inneburit en särksild satsning på de fysiska medietransporterna genom utökningen från 3 till 5 transporter i veckan mellan kommunbiblioteken i Skåne. Inom utvecklingsdelen har vi i år fördelat projektmedel till projekt kring bla mångspråk och e-media..

Igår togs så också den nya bibliotekslagen med ett förändrat uppdrag för de regionala biblioteksverksamheterna.Exakt vad denna förändring i det regionala uppdraget får för konsekvenser är naturligtvis svårt att säga, men förskjutningen från kompletterande medieförsörjning till samverkan och utveckling är ju tydlig. Eftersom den nya modellen för regionalt mediesamarbete också innebär en omfördelning av resurserna från praktiskt fjärrlånearbete till samverkan, infrastruktur och utveckling ligger utvecklingen av det regionala mediesamarbetet i Skåne i linje med den nya bibliotekslagen.

Rapporter från några medieutvecklingsprojekt 2013

Under 2013 har totalt 10 projekt finansierats inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete. Projektmedel har beviljats i två omgångar: sex projekt i januari och fyra projekt kring mångspråkig biblioteksverksamhet i juni. De projekt som i januari 2013 beviljades projektstöd för utvecklingsarbete inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne har nu avslutats:

 

Fyra av projekten har handlat om e-medier eller digitalt berättande:

Malmö stadsbibliotek har gjort en förstudie och prototyputveckling av en ny e-bokstjänst. Projektet har syftar till att öka tillgängligheten till e-medier. Malmö stadsbibliotek har, i samråd med flera olika bibliotek, användare och andra aktörer, tagit fram en första prototyp av en e-bokstjänst (Kaliber app) som kan göra det enklare att hitta, låna ladda ned och läsa e-böcker på webben, i mobilen eller på läsplattor. Tjänsten ska kunna användas och integreras i olika bibliotekssystem, webbsidor och/eller digitala verktyg. Förstudien har undersökt användarnas behov, intresset från andra bibliotek , kopplingar till nationella samarbetspartners och projekt och förutsättningarna för en långsiktigt hållbar drift och utveckling avseende ekonomi och samarbetspartners av en gemensam produkt för bibliotekens e-medier.

Malmö stadsbibliotek har också gjort en förstudie kring en webbplats med mångspråkigt digitalt material från den danska bibliotekstjänsten Bibzoom.dk. Förstudien har undersökt vad som kan användas av det innehåll som finns den danska bibliotekstjänsten i BibZoom.dk:s internationella sektion för e-medier, och de avtals- och rättighetsmässiga förutsättningarna för utveckling av en plattform med BibZooms innehåll för svenska förhållanden och som kan användas av bibliotek i hela regionen.

Kävlinge bibliotek har gjort en förstudie kring virtuella bokhyllor på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun. Förstudien har undersökt möjligheten för virtuella bokhyllor med möjligheter att ladda ner e-böcker via biblioteken, på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun. Förstudien ger också exempel på hur man med inspiration från det danska exemplet Bib-to-go kan marknadsföra och tillgängliggöra digitalt material fysiskt i lokalsamhället.

Helsingborg stadsbibliotek har genomfört ett projekt kring Digital Storytelling i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg. Projektet har testat Digital Storytelling som en metod för att ge unga möjlighet att berätta om sina tankar och upplevelser och därmed öka ungas it-kompetens, digitala delaktighet och möjligheter att ta del av media och information. För bibliotekets del har projektet handlat om att utveckla en samordnande roll kring berättande och historieuppbyggnad, i samarbete med övriga projektpartners i lokalsamhället.

 

Två av projekten har handlat om katalog- eller klassifikationsfrågor:

De 11 biblioteken i Skåne NV-samarbetet (Helsingborg, Åstorp, Örkelljunga, Höganäs, Ängelholm, Båstad, Landskrona, Svalöv, Klippan, Perstorp och Bjuv)har gjort en förstudie kring biblioteken i Skåne NV som Libris-bibliotek. Förstudien syftar till att undersöka förutsättningarna för och förbereda biblioteken i Skåne NV för att bli Librisregistrerande bibliotek 2014.

Simrishamns bibliotek har gjort en förstudie gällande införande av klassifikationssystement Dewey i en eller flera kommuner i sydöstra Skåne. Förstudien har undersökt bibliografiska och tekniska förutsättningar, nationella beslut som påverkar och erfarenheter som gjorts av andra (såväl högskole- som folkbibliotek) kring övergång till Dewey samt vilka konsekvenser en övergång till Dewey kan innebära för det eller de bibliotek som byter klassifkations- och /eller hylluppställningssystem och hur det påverkar andra bibliotek i det regionala och delregionala mediesamarbetet.

Erfarenheterna från projekten kommer att redovisas i seminarieform framöver och projektrapporterna kan fås från Kultur Skåne: kontakta kristina.elding@skane.se .

Läsning som medicin och terapi

Att läsa skönlitteratur när man är sjukskriven kan påverka rehabiliteringen positivt. Detta visar en studie från Göteborgs universitet där Lena Mårtensson, arbetsterapeut, och Cecilia Pettersson, litteraturvetare gjort djupintervjuer av åtta långtidssjukskrivna kvinnor.
"En meningsfull aktivitet ... som stärkt deras förmåga att delta i vardagsaktiviteter" säger en av forskarna. Läsningen bidrog till kapacitet och struktur i vardagen och samtidigt till ökad självkännedom och förståelse
Läs rapporten eller lyssna till inslaget i Kulturnyheterna.

Bengt Hjelmqvists pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet delas i år mellan Lo Ek och Anna-Stina Takala. Lo Ek från Norrköping berättade om sin bokcirkel för missbrukare, Människor mellan raderna, på ett skönlitterärt seminarium i Kristianstad förra året.

Lisa Bjärbo tilldelas Nils Holgersson-plaketten

Biblioteksföreningen ger Lisa Bjärbo stipendiet för boken Allt jag säger är sant och priset delas ut på Stockholms stadsbibliotek den 17 oktober. Den 18 november kan vi här i Skåne också lyssna på författaren som kommer till Författardagen i Hässleholm. Det går fortfarande att anmäla sig till konferensen.

Jönköpings län utser regional ambassadör för läsning
Jönköping har fått en egen läsambassadör. Nyligen började författaren Torsten Bengtsson sitt uppdrag. På nationell nivå finns redan en läsambassadör.

Torsten Bengtssons uppgift blir att prata sig varm för barns och ungas läsning i Jönköpings län. Målgruppen är föräldrar, lärare och politiker. I jobbet ingår också att vara aktiv i läsdebatten och delta i det offentliga samtalet. Exakt hur uppdraget ser ut bestämmer biblioteken i regionen tillsammans med läsambassadören.
– För mig är det en stor ära, ett hedersuppdrag. Jag ska göra mitt yttersta för att sprida läsglädje i hela länet, skriver Torsten Bengtsson på en nystartad blogg för projektet.
Läs mer

E-böcker och bibliotek - vad händer? Forts.

Som vanligt  hände det lite saker när det gäller e-böcker och bibliotek, på årets bokmässa. Mässan präglades ganska mycket av fortsatta seminarier och debatter kring läsning och litteratur, vilket aktualiserades av regeringens litteraturproposition, Läsa för livet, som presenterades 26/9. Intressant när det gäller e-böcker är att man viker två miljoner för att Kungliga biblioteket ska kunna tillgängliggöra e-böcker via Libris. KB, föreslås få två miljoner kronor under 2013 för att inleda försöksverksamhet med syfte att göra de möjligt för externa distributörer att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Det handlar även om att KB ska säkerställa att upphovsrättsligt fri e-litteratur ska finnas tillgängligt via Libris. Förslaget tar avstamp i KB:s förstudie Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker som presenterades tidigare i våras.

E-lib, fortfarande den dominerande leverantören av e-böcker via biblioteken, lanserade en ny modell , eller snarare ramar för hur det kan komma att se ut, någon färdig modell är det inte ännu. Större flexibilitet och valmöjligheterför biblioteken, menar e -lib. Absurt med tex kötid för e-böcker eller att förlagen fortfarande har st för stort inflytande över utbudet, menar kritiker. Positivt med flera olika modeller, menar andra. Hursomhelst är det kanske svårt att ta ställning till den nya modellen förrän den är mer färdig.

På mässan presenterade också Malmö stadsbibliotek sin förstudie och en prototyp för en ny e- bokstjänst, Kaliber. Förstudien har finansierats med stöd av Region Skåne, med medel ur utvecklingspotten inom det regionala mediesamarbetet.Tjänsten är en e-boksapp som ska göra det enklare och roligare för biblioteksanvändare att söka, låna och läsa e-böcker och med möjligheter för bibliotekspersonal att lyfta fram och inspirera. Appen vill Malmö stadsbibliotek driva och finansiera i samarbete med andra intresserade bibliotek i landet.

Redan före mässan, i samband med ett seminarium: "Libraries in a Digital Age" på The conference i augusti (rapporter från seminariet finns bland annat här och här), presenterades Atingo, ett samarbete mellan publit och Axiell. Atingo beskrivs som plattform för utlåning av eböcker: Genom Atingo kan bibliotek och förlag komma överens om pris, tillgänglighet och villkor i realtid. Atingo möjliggör för bibliotek att bygga ebokssamlingar utifrån sina egna kriterier samtidigt som förlag har kontroll över vilka villkor som ska gälla för utlåning av deras titlar. Böcker från medieleverantörer slussas till Atingo, där biblioteken kan välja vilka böcker de vill ha i sin katalog.

I dagarna har eboksfrågan också lyfts iett par debattartiklar, tex har kultur- och bibliotekschefer i framför allt Stockholmstrakten skrivit en gemensam artikel: Förlagen styr lån av E-böcker om problemet att biblioteken inte själva har kontroll över sitt e-bokbestånd.

Så det rör lite på sig på e-boksfronten... På Bibliotek, Bildning och Media har vi, förutom stöd till förstudien kring Malmö stadsbiblioteks e-boksapp, bland annat också stöttat ett par förstudier kring bibliotekens roll när det gäller digitalisering av lokalt material. Mer om detta i ett eget inlägg...

Lokala biblioteket som e-boksproducent?

...avhandlar de två förstudier som utförts av stadsbiblioteken i Eslöv respektive Kristianstad, med  stöd av Region Skånes kulturnämnd. Studierna har haft till syfte att undersöka bibliotekets roll i digitalt tillgängliggörande av lokalt producerat material och den gemensamma rapporten har fått titeln Ta makten över e-boken. Detta kan väl visa på de två bibliotekens vilja att lite mer aktivt och självständigt förhålla sig till e-boksfrågan, och att utan att vänta på de stora eller nationella aktörerna utforska vilken roll det lokala biblioteket kan spela när det gäller e-böcker eller digitalisering.

De två projekten har undersökt hur digitaliseringsförloppet fungerar från upphovsrättsfrågor, Creative Commons, inscanning och redigering, till distribution och tillgängliggörande. Fokus har till stor del legat på att bygga upp en större kompetens på biblioteken, kring dessa frågor.

I Eslöv har projektet lett till att man digitaliserat en rad lokalhistoriska skrifter och har ytterligare planer på att lyfta fram det lokala materialet även i andra sammanhang. Projektetet har också lett till ett ökat samarbete med andra lokala aktörer när det gäller lokalhistoriskt material. I Kristianstad har arbetet kretsat kring samarbetet med Gustaf Hellström-sällskapet för att digitalisera skrifter om och av författaren. I Kristianstad har man undersökt möjligheterna att anlita att företag för själva digitaliseringen, i det här fallet Publit, medan man i Eslöv prövat att göra detta arbete själv. Erfarenheter och lärdomar redovisas i projektrapporten, som kommer att finnas på Kultur Skånes webbplats.

Förstudien pekar på att digitaliseringsprocessen är av intresse för många folkbibliotek och ett av förstudiens mer konkreta förslag att samordna inköp av en riktig bokscanner, då detta är något som få folkbibliotek själva har råd med. Distributionskanalerna för bibliotekens digitala material är för få och dyra, menar man i Eslöv och Kristianstad, och hoppas att Kungliga biblioteket ska få resurser för att kunna tillgängliggöra e-böcker via den nationella bibliotekskatalogen,  Libris. Kanske välkomnar man därför lite särskilt de två e-boksmiljonerna till KB i regeringens proposition Läsa för livet. Publit skulle kunna vara en samarbetspartner för biblioteken för digitaliseringen och det nya samarbetet mellan Axiell och Publit, Atingo, skulle kunna vara ett alternativ för distributionen via biblioteken, resonerar man.

Både Eslöv och Kristianstad kommer att fortsätta arbetet efter projekttidens slut. I Eslöv kommer man att färdigställa publicering av böckerna i Eslövs museums skriftserie, totalt ca 20 böcker. Man har också planer för digitalisering av annat kulturhistoriskt material, och att använda den lokalhistoriska datan från e-böckerna i andra digitala projekt, tex kopplat till ett lokalt fotoarkiv. Kristianstad arbetar vidare med upphovsrättsproblematiken och samarbetet med det litterära sällskapet. Avslutningsvis vill förstudiens författare (Per Andersson och Andrea Hofmann)varna för att se e-boken bara som en digital variant av fysiska böcker, utan att biblioteken med hjälp av öppen data, och eget digitalt material kunna skapa mervärden för användaren, som går långt utanför de ramar som boken sätter.

Eslövs och Kristianstads erfarenheter tycker jag är intressanta även ur perspektivet folkbiblioteken som kulturhus eftersom de undersöker hur biblioteket, utifrån en etablerad verksamhet som att tillgängliggöra (lokalt) material tar en mer aktiv roll även i producentledet. Det visar också på möjligheterna i samarbete med andra lokala aktörer och på vilken (unik?) roll biblioteket kan spela i lokalsamhället.

Theory of mind - vetenskapligt bevis på läsningens effekter

Att läsa skönlitteratur ökar ens förmåga att sätta sig in i andra människors tankar, känslor och avsikter. Och det här går att mäta, säger amerikanska forskare i en studie som nyligen publicerats i vetenskapstidskriften Science. Inte nytt för dem som arbetar på bibliotek men nu är det bevisat!
Läs eller lyssna på hela inslaget i fredagens Vetenskapsradio

Bilden är hämtad från SR.
Foto: Dan Hansson/TT

Oscarspriset i svensk folkbildning

Det nyinstiftade Oscarspriset som utdelas av Oscar Olsson museet i Malmö har delat ut 2013 års pris till MÖTET Ideell Förening.

MÖTET får priset för att ”de i Oscar Olssons anda skapat en ny mötesplats som attraherat nya målgrupper, gett genklang i civilsamhället och ett bestående avtryck i Folkbildningssverige”.

Modellprogrammet - ett nytt redskap till bibliotekens förändringsagenter

Den 25 september bjöd den danska Kulturstyrelsen in till workshopen " Et nyt redskap til biblioteket". Efter ett intressant eftermiddagsprogram med goda exempel på bibliotek i utveckling Library 10 i Helsingfors, Århus nya bibliotek DOKK 1 lanserades hemsidan modelprogram for folkebiblioteker .

Workshopen var den sista av tre wokshops tillfällen som Kulturstyrelsen och Realdania finansierat. Projektet modellprogram för folkbibliotek innebär uppbyggnaden av en exempelsamling på nätet i form av en hemsida och en Facebooksida samt parallellt pågående projekt. Sidan är på danska men ska översättas till engelska.

Botanisera gärna på hemsidan som ger tips på workshops upplägg, hur man kan utformar sin biblioteksmiljö samt koppling till aktuell forskning och mycket mer.

Konferensen öppnades av direktör Anne Mette Rahlbeak , Kulturstyrelsen

Svenska Filminstitutet ger stöd till filmverksamhet för barn och unga

Stöd till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom för aktörer inom kommunal verksamhet som t ex bibliotek och skola i samverkan.

Filminstitutet fördelar stöd till kommuner och skolor med syftet att ge barn och ungdomar möjlighet till kvalitativa filmupplevelser och till fördjupade kunskaper om rörliga bilder.

Sista ansökningsdatum?

Stöd fördelas vid två tillfällen per år. Sista ansökningsdag för våren är 31 mars och för hösten 15 oktober.

Syfte?

Syftet är att ge barn och ungdomar i hela landet möjlighet till kvalitativa filmupplevelser och till fördjupade kunskaper om rörliga bilder.

Vem kan söka?

Stöd kan sökas av kommunal förvaltning, skola eller annan organisation som drivs genom ekonomiskt stöd av kommunen.

Allmänt om stödet

Stödet kan användas för verksamhet inom både skola och fritid, till satsningar som innebär:

• utveckling av filmpedagogisk verksamhet
• kompetensutveckling av skolpersonal
• insatser som främjar barn och ungdomars eget skapande
• filmvisning på biograf för barn och unga
• utforska filmarvet

Mer om stödet finner du på Filminstitutets hemsida:

www.sfi.se 

Om bibliotek i Svensk bokhandel

Visste ni
att rekordet för antal utlån per vuxen invånare - 14 - och för barn - 54,5 innehas av biblioteken i Övertorneå?
att på Lunds stadsbibliotek arrangerar man särskilda bokprat om fackböcker för vuxna läsare fyra gånger per år.
att Elib presenterar en ny lösning för utlån av e-böcker
Läs mer i Svensk Bokhandels senaste nummer. Flera artiklar finns på nätet.

Internationell författarscen i Region Skånes monter på Bokmässan

På fredag kan ni uppleva Internationell författarscen Malmö, på Bokmässan i Göteborg. På Internationell författarscen Bokmässespecial samtalar Angelika Reitzer med sin förläggare Thomas Andersson och Clara Gustavsson läser ur Hos oss.

Reitzer har lovordats för sina romaner och fått ett flertal utmärkelser, däribland Hermann-Lenz-Stipendium 2007, Reinhard-Priessnitz-Preis 2008 och Robert-Musil-Stipendium 2009. Hon är född 1971 i Graz och bosatt i Wien. Sedan 2004 är hon verksam som författare och dramatiker. Hon introduceras i höst på svenska med sin tredje roman Hos oss är hennes tredje bok och första på svenska.
Internationell författarscen Malmö med Angelika Reitzer

Tid: fredag 27 sep kl. 12:00 - 12:30
Plats: Region Skånes monter, E04:12
Medverkande: Angelika Reitzer, Thomas Andersson, Clara Gustavsson
Arrangör: Internationell författarscen Malmöoch Tourism in Skåne AB

Intensifierat bibliotekssamarbete i Skåne NO

I höst fördjupas bibliotekssamarbetet i Skåne Nordost. Med start vecka 40 slår biblioteken i de sex kommunerna Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge samman sina bibliotekskataloger. Nya lånekort lanseras också i samband med katalogsammanslagningen och för användarna innebär det tillgång till 1 miljon böcker vid 35 biblitoek i nordöstra Skåne.

Delregionala samarbeten är en viktig del av det regionala mediesamarbetet och det utökade samarbetet i Nordost innebär också ett steg på vägen mot den regionala kulturplanens målsättning om en gemensam infrastruktur för media och information i Skåne för allas likvärdiga tillgång till media och information. Nordostarna själva beskriver också sitt samarbete som en möjlighet att dela idéer, kunskaper och erfarenheter över kommungränserna.

Liknande katalogsamarbeten finns som bekant redan i Skåne NV och i Skåne SO.  

Litteratur och musikscen i Helsingborg, bokcirklar och kanon

Bushwick Book Club HBG
Nu landar succén Bushwick Book Club i Helsingborg och på Dunkers kulturhus. Under tre kvällar får publiken möta musiker som satt klorna i litterära verk.
Bushwick Book Club - arrangemanget där en bok väljs ut varefter man bjuder in artister, som inspirerade av boken, skriver nya låtar. Under en underhållande, genomtänkt och avslappnad helkväll utgör boken den röda tråden. Bushwicks konferencierer leder lättsamt publiken och artisterna till rätta.
Böcker och kvällar för Bushwick Book Club HBG:
Torsdag 19 september kl 19.30:
En man som heter Ove, av Fredrik Backman.
Onsdag 23 oktober kl 19.30:
Allt detta tillhör mig av Petra Hulova.
Onsdag 27 november kl 19.30:
Och bergen svarade av Khaled Hosseini.


Forskning om bokcirklar
Antalet bokcirklar på folkbibliotek har ökat med 200% de senaste 7-8 åren. Kerstin Rydbeck, professor i bok- och biblioteksvetenskapleder just nu ett forskningsprojekt Läsarnas cirklar om bokcirklar.
Det talas mycket om bokcirklar idag, de har blivit så populära att de till och med kan beskrivas som en ny "folkrörelse". Men egentligen vet vi inte så mycket om fenomenet, det har hittills inte funnits mycket forskning vilket detta projekt vill ändra på.
Läs mer på projektets hemsida. 

Artikel i Avista
...om Malmös internationella författarscen där också livesändningarna i regionen omnämns. Axiells tidskrift Avista 1:13

.. och om böcker i allmänhet
Books are my bag - brittisk jättekampanj för att hylla bokhandeln och boken där bokstavligt sagt alla deltar - små bokhandlare och stora bokhandelskedjor. Nu på lördag, 14 september, hålls The big bookshop party och man uppmanas att besöka och rösta på sin favoritbokhandel.

Ljudböckerna ökar igen
Intressant artikel i senaste nr (13) av Svensk bokhandel om nya vägar att ge ut ljudböcker, branchens reaktioner mm. Hög igenkänningsfaktor för biblioteken tror jag. Blogg om ljudböcker - bokbrus.se

Röster om en ny kanon i LUM
Per Rydén, professor emeritus i litteraturvetenskap har i sin bok Sveriges nationallitteratur är inte bara historia skrivit om hur en litterär kanon växte fram för hundra år sedan. Nu kan det vara dags för en ny, tycker han

Pedagogisk inspiration för skolbibliotek och info kring dyslexi

Bibliotekarierna på Centrum för pedagogisk inspiration i Malmö har gjort en intervjuserie med skolbibliotekarier i Malmö. Under åtta onsdagar i höst (jämna veckor) med start 11 september lägger de ut en film på sin blogg. Detta är ett sätt att synliggöra all kompetent personal inom Malmö skolbibliotek.
Görel Reimer på CPI tror att det kan inspirera många inom skolbiblioteksvärlden. Skolbiblioteken får sin inspiration från helt olika sorters verksamheter och alla sköter sin skolbiblioteksutveckling på olika sätt.



Dyslexiveckan på skol- och gymnasiebibliotek
Dyslexiveckan 7-13 oktober brukar vanligen vända sig främst till vuxna. Men i år skulle Dyslexiförbundet FMLS gärna även nå ut till skol- och gymnasiebibliotek. Dels finns det informationsmaterial (gratis eller billigt) att beställa, se bilaga.
De vill också gärna få reda på om bibliotek anordnar någon särskild aktivitet med anledning av veckan. Information finns här.

Åsså har jag dyslexi - en serie om dyslexi som gick på SVT i våras finns nu att se på UR Play mellan 2 och 8 veckor till