Ett par guldkorn från MigranTech i Kista

I början av förra veckan var jag på MigranTech, en nätverksträff på Kista bibliotek för två av Svensk biblioteksförenings expertnätverk - det för digitala bibliotekstjänster och det för bibliotekens arbete med mångspråk och nyanlända. Det var första gången för mig, och det blev två dagar fulla av nya intryck och spännande samtal med kollegor från olika delar av landet. För er som inte är med i något nätverken eller brukar åka på träffarna, så vill jag verkligen rekommendera det. Det blev en inspirationsinjektion eftersom programmet var brokigt, internationellt och spännande. Här kommer ett par nedslag!


Barbara Schack från Libraries without borders, en organisation med säte i Paris, imponerade på mig med sin presentation. Jag fick intrycket av en otroligt ambitiös och innovativ organisation, med genomtänkt kommunikation, vars verksamhet jag kommer att följa med intresse hädanefter. Barbara berättade om Ideas box.

Det är ett portabelt bibliotek och multimediacenter som används bland annat i flyktingläger över hela världen. Nu senast också i Colombia efter många år av gerillakrig, vilket bland annat Libraries without borders skriver om i denna intressanta debattartikel om bibliotekens roll i fredsarbete. I några metallådor som ryms i en UNHCR-lastbil finns ett bibliotek i miniatyr - och på bara 20 minuter kan man sätta upp det och börja ta emot besökare, som kan göra det mesta som går att göra i ett vanligt bibliotek - trots att man kanske i värsta fall befinner sig i ett rudimentärt läger i en öken.
50 miljoner människor är på flykt i världen. Flyktingar tillbringar i genomsnitt 17 år i flyktingläger.(Den siffran hade jag svårt att ta in!) Ideas box är ett sätt att stärka människor och ge dem redskap att vara delaktiga och aktiva ändå. Se filmerna, de förklarar bättre än jag. Det är en härlig tanke att man skickar ut bibliotek som ett slags fredligt vapen mot all världens elände i en låda, på nåt sätt.

Regional biblioteksverksamhet och samverkansmodellen - två aktuella skrifter

På biblioteksdagarna i maj presenterades den rapport om de regionala biblioteksverksamheterna i landet som Barbro Thomas tagit fram, på uppdrag av svensk biblioteksförening.

Rapporten "Den osynliga handen - regionbiblioteken i modellen" syftar till att uppmärksamma den utveckling som den regionala biblioteksverksamheten genomgått sedan 2010 då kultursamverkansmodellen infördes.

Barbro Thomas har intervjuat företrädare för Kungliga biblioteket, Statens kulturråd samt företrädare för den regionala biblioteksverksamheten i nio län eller regioner samt två regionala kulturchefer. Hon har också studerat de regionala kulturplanerna i samtliga län/regioner samt redovisningar och uppföljningar från Kungliga biblioteket, Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys.

Det är förstås svårt att säga vad som direkt beror på just samverkansmodellen och på till exempel organisatoriska förändringar när det gäller regionernas kulturverksamheter till följd av exempelvis regionbildningar, men den bild Barbro Thomas förmedlar i rapporten är att biblioteksverksamheten inte har gynnats sedan samverkansmodellen infördes. Sedan 2010 har resurserna kopplade till det regionala biblioteksuppdraget generellt sett minskat. Regionbiblioteken har hamnat längre ner i de regionala organisationerna och uppdraget har breddats och blandats med andra konst- och kulturområden, inte sällan på "bekostnad" av kärnverksamheten, menar Thomas. 

Kulturutskottets uppföljning från 2015 - Är Samverkan modellen - en uppföljning av kultursamverkansmodellen har också relevans i sammanhanget. Kultursamverkansmodellen 2.0 är ett begrepp som ibland används när man talar om att vidareutveckla samverkansmodellen.  Just bibliotek och läs- och litteraturfrämjande verksamhet avhandlas i uppföljningen från och med sidan 100. Bland annat ställs frågor kring den regionala biblioteksverksamhetens organisatoriska hemvist.

Båda dessa rapporter är förstås intressanta när det gäller Region Skånes arbete att ta fram en ny Regional biblioteksplan för Skåne. Kultur Skåne och Region Skånes kulturnämnd samarbetar här med Region Skånes sjukhusbiblioteksorganisationer. Den regionala biblioteksplanen kommer att tas fram i samråd med den regionala biblioteksverksamhetens och sjukhusbibliotekens intressenter och beräknas vara färdig i början av 2017.

Siffrornas vecka!

I veckan publicerade Svensk biblioteksförening nyckeltalen för folkbiblioteken i Skåne. Jag kommer ihåg publikationen på fikabordet i personalrummet från tiden jag jobbade på bibliotek. Rangordningen med andra bibliotek och jämförelser i tiden var ingången till rapporten. I år får vi välja ett annat angreppsätt eftersom Kungliga bibliotek har genomfört omfattande förändringar under 2014. Statistikinsamlingen bygger numera på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll. Dessutom är det inte heller solklart om samtliga bibliotek har uppfattat innebörden av de nya variabler på exakt samma sätt.

Vi bör vara observanta för att svensk biblioteksförening har vid vissa nyckeltal använt sig av en annan skala som vid första anblicken ser likadan ut som i den förra rapporten.

Generellt kan man säga att lånesiffror i Skåne för 2014 är på ungefär samma nivå som i 2013, medan besökssiffrorna har ökat. Vi vet inte om detta beror på om att antalet aktiviteter som anordnas av biblioteket har ökat eller om att fler människor i Skåne besöker biblioteket. Förmodligen spelar båda faktorer en roll. Oavsett är detta verkligen en positiv utveckling.

I samtal med bibliotek hör man ofta att biblioteken lånesiffror för barn ökar. Vi kan tyvärr inte jämföra årets siffror för barnutlån och barnmedia med fjol eftersom KB har definierat ett annat åldersintervall för barn och unga. Föregående år har man hanterat åldersintervall 0-14 år medan 0-17 år gäller från och med i år.

Antal biblioteksdatorer per 100.000 invånare kan man inte heller jämföra med föregående åren eftersom KB från och med 2014 har preciserat vilka datorer som ska ingå. Det hade varit intressant att jämföra de här siffrorna med de siffrorna som publicerades häromveckan i Svenskarna och internet 2015.  År 2015 har 93 % av svenska befolkning har tillgång till internet och 91% använder internet. 90% av svenska befolkningen har bredband och 97 procent en mobiltelefon. När så många har tillgång till internet kan man undra sig hur bibliotekets publika datorer används. Kanske är det så att platsen är viktigare och roligare än själva dator.

Nyckeltalen ger upphov till flera frågor och ger endast en fragmentarisk bild av en omfattande verksamhet. Diskussionen kring hur vi mäter bibliotekets kvalitativa insatser förs inom olika forum i landet. T.ex. har vi i Skåne sedan augusti en referensgrupp statistik som arbetar med frågorna.

 

Årets mångspråkiga bibliotek

Endast 9 dagar kvar................................

 Dags att nominera årets mångspråkiga bibliotek!

Biblioteksdagarna 2015

Biblioteksdagarna äger i år rum i Skåne, närmare bestämt 6- 7 maj 2015, i  AF-borgen i Lund, men redan den 5/5 tjuvstartar konferensen med olika studiebesök, seminarier och mingel på Lunds stadsbibliotek.

Biblioteksdagarna  arrangeras av Svensk biblioteksförening i samarbete med Lunds universitets bibliotek, Lunds stadsbibliotek och Kultur Skåne/Region Skåne. Nu är programmet för biblioteksdagarna i Lund klart och finns på Svensk biblioteksförenings hemsida: http://www.biblioteksforeningen.org/biblioteksdagarna/

I det digra programmet kan vi till exempel tipsa om följande:

Frukost med expertnätverket för meröppna bibliotek
Svensk biblioteksförenings expertnätverk för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett utvecklingsperspektiv.
Hösten 2014 genomfördes en forskningsstudie kring meröppna bibliotek vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet med forskningsbidrag från Kultur Skåne/Region Skåne. Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser meröppen biblioteksverksamhet ger för folkbibliotek, dels utifrån verksamhetsformens roll i och koppling till närsamhället och dels vilka konsekvenser verksamhetsformen kan ha på yrkesrollen som bibliotekarie. I samband med Biblioteksdagarna i Lund vill vi hälsa alla intresserade välkomna till en nätverksträff kring meröppna bibliotek. Under nätverksträffen kommer studien att presenteras och diskuteras.


Folkbiblioteken som kulturhus
Utvecklingen inom områdena kultur, information och lärande utmanar folkbibliotekens traditionella roll. Samtidigt innebär den nya möjligheter för biblioteken att utvecklas till moderna arenor för kultur, delaktighet och eget skapande samt att stärka sin roll i lokalsamhället. Utvecklingen av folkbiblioteken som kulturhus är beroende av det lokala sammanhanget och sker i samspel med användaren och andra aktörer.
Kultur Skåne har bland annat med stöd från Statens kulturråd finansierat ett tjugotal projekt vid folkbiblioteken i Skåne kring folkbiblioteken som kulturhus. Några av projekten har följts av forskare från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Forskarrapporten och projekten visar på kulturhustanken som en intressant möjlighet för folkbiblioteken. Seminariet belyser strategiskt och praktiskt utvecklingsarbete kopplat till teori och forskning. Medverkar gör representanter från folkbiblioteken i Skåne, Institutionen för kulturvetenskaper och Kultur Skåne.

Hiphop som demokrati- och bildningsverktyg
Johan Söderman, biträdande professor i musikpedagogik, är intresserad av folkbildning, föreningsliv, sociala rörelser samt pedagogiska implikationer på musikliv och ungdomskultur. Söderman är ledamot i Folkbildningsrådets styrelse och huvudredaktör för den utbildningsvetenskapliga tidskriften Educare. Johan Söderman har bland annat gjort en studie för att synliggöra unga och unga vuxnas förhållningssätt till studieförbundens hiphop-verksamheter ur ett läs- och skrivfrämjande perspektiv. Undersökningen tar sin utgångspunkt i det fokusmål som formulerats för läs-och skrivfrämjande, litteratur och demokrati.

Biblioteksstatistik 2013

Häromdagen, på internationella läskunnighetsdagen, var vi säkert många som kastade oss över 2013 års biblioteksstatistik, som samlas in av Kungliga biblioteket och bearbetas och presenteras kommun- och länsvis av Svensk Biblioteksförening. Svensk Biblioteksförening vill att dessa rapporter ska bidra till att öka medvetenheten om bibliotekens betydelse för kunskap och utveckling lokalt.

Statistiken för Skåne finns här och kommunvisa rapporter kan laddas ner här.

Ett axplock från biblioteksdagarna i Umeå

Kulturhuvudstaden  Umeå var värd för årets biblioteksdagar och bjöd på en lång rad studiebesök både före, under och efter själv konferensen. Det fanns bland annat möjlighet att besöka Sveriges depåbibliotek och lånecentral, gå på en vandring i Sara Lidmans litterära spår, få en visning på Bildmuseet eller besöka Ålidens bibliotek. Tyvärr hann jag inte deltaga på något av alla dessa studiebesök och grämer mig mest för att jag missade besöket på det inte helt färdiga Väven. Men vad jag förstår var studiebesöken uppskattad och jag själv ska tillbaka till Umeå i december (och hoppas hinna se lite mer av staden då).

Det är förstås svårt att sammanfatta en två-dagars-konferens, men här är ett par av de föreläsningar och seminarier, som jag tyckte var mest intressanta.

Biblioteksdagarna inleddes med Lars Strannegårds föredrag "Kvalitet och allsidighet - går det att mäta?" Lars Strannegård är professor på Handelshögskolan, men också ny i Kulturrådets nya styrelse. Det jag tog med mig var bl.a. att kvalitet kan vara absolut eller relativt, men också att kvalitetsdiskussionerna hela tiden behöver hållas levande - annars tar siffrorna och kvantiteten över. Eiler Jansson från Regionbibliotek Halland har bloggat om föreläsningen om man är nyfiken på mer.

Dag två gick jag mest på olika seminarier kring läsfrämjande. Karin Taube pratade om hur man lär sig läsa, rent instrumentellt. Att det handlar om avkodning och automatiserade processer för att få förståelse för en text. Och att man kan få hjälp av en rad olika lässtrategier för att bli en bättre läsare. Exempel på sådana strategier är att ställa frågor om det man läst, hitta samband, "tänka högt" och använda bilden. Mycket av detta handlar ju om skolsituationer, men jag tyckte ändå att det fanns saker att ta med sig i hur man skulle kunna jobba med detta på bibliotek (både skol- och folkbibliotek). Kari Taube kommer till Lund och Read me-konferensen nästa vecka (26 maj).

Det twittrades förstås friskt under dagarna och #bibldag14 kan man gå in och läsa vad som diskuterades flitigast via de sociala medierna.

Det finns också ett antal filmade föreläsningar utlagda på Svensk biblioteksförenings egen Vimeo-kanal.

Bibliotekens internationella manifest

...är titeln på en skrift som Svensk biblioteksförening tagit fram i samarbete med Svenska Unescorådet. Där finns alla biblioteksmanifest samlade och vissa fall i ny svensk översättning.

Skriften uppmärksammades på en konferens i Stockholm häromveckan: Att leva och andas IFLA:s biblioteksmanifest.
Både skriften och konferensen pekar på bibliotekens viktiga roll för att ge alla människor fri tillgång till information, kunskap och kultur för att kunna använda sina demokratiska rättigheter att tänka, tala och skriva fritt.

Hur viktiga (och "farliga") bibliotek och böcker kan vara i situationer där demokrati och yttrandefrihet inte är självklara, illustrerades väldigt tydligt av Martin Schibbye. Under de 438 dagarna var isoleringen det värsta och rädslan att prata och därmed tänka fritt den största kränkningen. Så länge vi vågar använda ordet är det starkare än allt, sammanfattade Martin Schibbye.

Skriftens olika manifest, tex folkbiblioteksmanifestet och inte minst IFLAs etiska regler för  bibliotekarier och informationsspecialister kan användas som stöd för bibliotekens och bibliotekspersonalens viktiga demokratiska roll och underlag för diskussioner om dilemman kring exempelvis integritetsfrågor och informationsfrihet. Bibliotekskort till papperslösa är ett exempel på en aktuell fråga som lyftes under dagen och diskuterades med utgångspunkt från manifesten.

En första rapport från konferensen "Folkbibliotek som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken"

Vi håller så smått på att försöka summera konferensen. Vi kommer att lägga ut föreläsarnas presentationer och på något sätt ställa samman det material som kom fram vid runda-bords-samtalen dag 2. Dessa samtal verkar ha varit väldigt givande och några saker som man - vid en snabb genomläsning - kan se är återkommande i olika grupper är bla.:

- folkbibliotek som kulturhus eller bibliotek med kultur i?
- vikten av släppa kontrollen, öppna upp och lämna huset
- chefens roll och ansvar för utveckling och förändringsarbete
- ta in andra kompetenser
- respekt i samarbeten och samverkan med andra
- färre böcker, mer annat?
- är kulturhustanken bara en trend?
- viktigt med tydlig vision/mission och biblioteksplaner
- hur viktigt är det att ha med skolan och skolbibliotek?

Det har redan skrivits lite om konferensen i olika forum. Bl.a. har Framsidan, Kultur i västs tidning, skrivit två artiklar som de har publicerat på sin webbplats: Nytt ljus på kulturhustanken och Kulturhus på brukarnas villkor. Biblioteksbladet har också skrivit en kort webbnotis: Kulturhustanken drivs i Skåne. Det twittrades också en del från konferensen och det går att läsa vad som skrevs via hashtagg #bibkult

På Kultur Skånes hemsida finns en sammanställning över de projekt som presenterades på konferensen och där kan man också hitta Johanna Rivano Eckerdals rapport Att dela en helhetsbild.

Folkbiblioteken som kulturhus - konferens i Malmö 21-22 oktober

Nu är programmet för konferensen "Folkbiblioteken som kulturhus – en utvecklingsväg för folkbiblioteken" klart och det går att anmäla sig via Svensk biblioteksförenings hemsida.

I den regionala kulturplanen för Skåne 2013-2015 beskrivs hur Region Skåne vill stimulera och stödja bibliotekens utveckling som kulturhus. Detta för att bland annat stärka bibliotekens roll som mötesplats, i ett nära samspel med medborgaren och lokalsamhället. I Skåne har detta perspektiv testats i ett tiotal konkreta utvecklingsprojekt. Erfarenheter från dessa projekt belyses och det ges rika möjligheter för deltagarna att delta i diskussionen.

Konferensen fokuserar på kulturhustankens utmaningar och ger konkreta exempel i en diskuterande form. Jenny Johannisson, kulturpolitisk forskare vid Högskolan i Borås, sätter in biblioteksutvecklingen i sitt kulturpolitiska sammanhang. Johanna Rivano Eckerdal presenterar en studie av tre kulturhusprojekt i Skåne och deltar sedan i ett samtal med Christina Persson från Göteborgs stadsbibliotek. Danska biblioteksforskare har under senare år presenterat olika modeller för biblioteksutveckling som pekar på en breddad och fördjupad roll för folkbiblioteket och under konferensen medverkar Henrik Jochumsen. Denna biblioteksutveckling betonar samspelet med lokalsamhället. Ordförande för det danska bibliotekarieförbundet - och nyutnämnd nationalbibliotekschef - Pernille Drost, diskuterar i sitt inlägg en viktig lokal aktör för biblioteken – civilsamhället.

Boka in 21-22 oktober!

I den regionala kulturplanen för Skåne 2013-2015 beskrivs hur Region Skåne vill stimulera och stödja bibliotekens utveckling som kulturhus. Detta för att bland annat stärka bibliotekens roll som mötesplats, i ett nära samspel med medborgaren och lokalsamhället. I april 2012 beviljade Statens kulturråd regionens kulturnämnd 1,1 miljoner kronor för att arbeta vidare med utvecklingen av folkbiblioteken som kulturhus. Pengarna har använts till ett antal projekt, utifrån fyra olika utvecklingslinjer:

1. Att testa konkreta aspekter på kuturhustanken i workshops och testzoner
2. Att tsta hur folkbibliotek arbetar med att vidga sitt uppdrag med hjälp av film och rörlig bild
3. Att testa teknik med nya målgrupper
4. Att nå nya grupper/skapa delaktighet med särskilt fokus på målgruppen nya svenska

Nu har projekten genomförts och därför anordnar vi , tillsammans med Svensk biblioteksförening, konferensen "Folkbiblioteken som kulturhus" den 21-22 oktober. De bibliotek i Skåne som har genomfört projekten kommer att vara på plats för att dela med sig av sina erfarenheter. Johanna Rivano Eckerdahl, lektor vid Institutionen för kulturvetenskaper i Lund, har studerat en del av dessa projekt lite närmare och kommer att redovisa sina resultat på konferensen. Aktuella utvecklingstendenser på området kommer dessutom att belysas av bl.a. Jenny Johannesson, kulturpolitisk forskare från Bibliotekshögskolan i Borås, och Henrik Jochumsen, dansk biblioteksforskare.

Det fullständiga programmet kommer att presenteras efter sommaren och då finns det också möjlighet att anmäla sig till konferensen här. Boka dock in datumen i almanackan redan nu!

E-böcker och bibliotek - vad händer?

Nu har det varit lite tyst ett tag (i alla fall på den här bloggen) om det annars heta ämnet e-böcker och bibliotek. Frågan om e-böcker och bibliotek är komplex och ingår i ett ekosystem med många aktörer och intressenter, detta blev tydligt inte minst under BBM:s e-boksseminarieserie i vintras. 

När det gäller vad de nationella aktörerna kan/ska göra har förväntningarna varit ganska höga: Svensk biblioteksförening har drivit frågan om e- böcker och bibliotek hårt och satt ljuset på problemen. John Augustsson på KB, presenterade i våras rapporten Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek . Rapporten pekar på att det effektiva för både biblioteken och låntagarna är att utgå från Libris, men också på vikten av en central förhandlingspart vad gäller licensiering av e-böcker å kommunernas och bibliotekens vägnar (SKL) . KB menar också att de behöver ett tydligare uppdrag, innan de kan gå vidare med e-boksfrågan. Från SKL, som tog på sig uppdraget att vara kommunernas företrädare i förhandlingar kring e-bokslicenser har det ännu så länge varit ganska tyst.

Det mest intressanta som händer när det gäller e-böcker och bibliotek nu är kanske istället initiativ från andra aktörer: lokala bibliotek, förlag, eller andra aktörer inom "läsandets eko-system". Här är några exempel:

Publit presenterade på Biblioteksdagarna, på seminariet E-böcker åt folket! sin nya distributionskanal för e-böcker till bibliotek. Framsidan rapporterar från seminariet under rubriken Ny kanal för e-böcker till biblioteken och Eleonor Grenholm på Länsbibliotek Uppsala, har tittat lite närmare på Publit-modellen och bloggat om det på Länsbibliotek Uppsalas blogg.

Stockholms stadsbiblioteks samarbete med Ordfront beskrivs på bloggen Digitala biblioteket som ett oväntat möte i efterdyningarna av det skyttegravskrig som rått mellan bibliotek och förläggare en längre tid. Striden har gällt villkoren för kommersiell försäljning av e-böcker kontra utlåning. När röken och dammet väl hade lagt sig stod ett folkbibliotek och ett förlag kvar på slagfältet och upptäckte att de, trots att de antogs vara fiender, hade en gemensam syn på värdet av att fler böcker hittar fram till sina läsare. 
Samarbetet har resulterat i att Ordfront under en försöksperiod tillgängliggör ett par hundra titlar som e-böcker för utlåning på Stockholms stadsbibliotek. SSB:s e-boksutbud ökar, låntagarna får också tillgång till helt nyutgivna böcker. Under perioden testas också en differentierad prismodell: Biblioteket betalar mindre för de av Ordfronts äldre titlar än för de nyare. Stockholms stadsbiblioteks del av avtalet är att hjälpa till med att digitalisera 25 titlar för att ytterligare ökat utbudet av e-böcker.

Och så ett par skånska exempel:
Kristianstads stadsbibliotek och Eslövs stadsbibliotek har, med projektstöd från Kultur Skåne, arbetat med två förstudier kring bibliotekets roll när det gäller digitalisering av lokalt material, utifrån lokala behov och förutsättningar. Arbetet håller på att avslutas och vi ser fram emot rapporter i höst.

Malmö stadsbibliotek arbetar med ett större projekt kring en e-bokstjänst, med stöd från Kultur Skåne. Så här beskriver Malmö stadsbibliotek projektet:

På Malmö Stadsbibliotek pågår för närvarande en förstudie, kring en e-bokstjänst för svenska bibliotek. I förstudien tar vi fram ett koncept och demo för en sådan tjänst, undersöker vi tekniska möjligheter/hinder, möjliga samarbetspartners och finansiärer samt intresse från bibliotek och användare. Förstudien kommer att presenteras på bokmässan i Svensk biblioteksförenings monter C02:32 (preliminärt torsdagen 26 september kl.13) men vi finns på plats även under övriga tider. I projektgruppen ingår Linda Johansson, Mimmi Widner, Fredrik Karlsson och Torbjörn Bondesson från Malmö Stadsbibliotek. Det går även bra att kontakta Mimmi Widner mimmi.widner@malmo.se för frågor kring projektet.

Svensk Biblioteksförenings utvecklingsmedel - sista ansökan 31 mars!

Svensk Biblioteksförening fördelar varje år utvecklingsmedel till institutionella medlemmar för att stödja utvecklingsarbetet på bibliotek. Föreningen "har möjlighet att utpeka prioriterade ämnesområden och frågeställningar och ansökningar med sådan inriktning beaktas särskilt när beslut om stöd fattas" och igår beslutade styrelsen att peka ut ett sådant område för årets ansökningarna. För 2013 prioriteras projekt som syftar till att göra biblioteken tillgängliga och angelägna för fler och nya användare. Med tanke på den utveckling som finns på flera håll i Skåne så finns det många spännande projekt som skulle kunna vara aktuella.

Tänk på att ansökan ska ha betydelse för bibliotek och biblioteksverksamhet i Sverige och att särskild vikt läggs vid framåtsyftande och nyskapande förslag samt förslag som syftar till att åstadkomma ökat samarbete. Medfinansiering betraktas som positiv vid bedömning av ansökningarna. Observera att stöd inte ges till redan pågående projekt, löpande verksamhet, resor, publikationer, författande, kompetensutveckling eller anordnande och deltagande i konferenser och seminarier. Däremot kan man dra nytta av relevanta, tidigare erfarenheter. Läs mer om södet och vad som krävs på Svensk Biblioteksförenings hemsida.

Sista ansökningsdag för vårens utlysning är den 31 mars.

Läsplatta i julklapp

Mellan den 24 och 25 december nästan fördubblades antalet sålda e-böcker, via E-lib, från 722 till 1360 och på annandagen såldes 1739 e-böcker via E-lib, rapporterar Svensk Bokhandel nr1 2013.
Sammanlagt såldes 34 2011 e-böcker jämfört 10 330 under samma månad förra året, enligt statistik från E-lib och Publit.

Många verkar alltså ha kastat sig över sina nya läs- och eller surfplattor under julhelgen för att läsa e-böcker. Detta tog bland andra biblioteken i Skåne NV och i Skåne NO fasta på. Skåne NV tog bort sitt tak för hur mycket e-böckerna fick kosta för biblioteken, under december och januari och biblioteken i Skåne NO gjorde detsamma i december. Syftet var, enligt ett pressmeddelande från biblioteken i Skåne NV att bibliotekens e-bokslåntagare inte skulle "riskera att stå vid julgranen med en läsplatta utan text" och att biblioteken samtidigt ska få en signal om hur stort intresset är.  

Enligt pressmeddelandet uttrycker biblioteken i Skåne NV också förhoppningar om att det under 2013 förhandlas fram en bättre modell som gör e-böckerna lika tillgängliga som tryckta böcker, vilket kan illusterara bibliotekens fortsatt höga förväntningar på vad nationella aktörer som tex Kungliga biblioteket, SKL och Svensk biblioteksförening gör i e-boksfrågan.

E-bokssatsningar

Svensk biblioteksförening berättar idag att Svensk Biblioteksförenings styrelse har beslutat att medfinansiera en förstudie med 500 000 kronor till Kungl. biblioteket (KB) i syfte att utreda vilka insatser som behövs för att underlätta för biblioteken att tillhandahålla e-böcker. I och med Svensk Biblioteksförenings utvecklingsbidrag kommer KB genomföra en förstudie och därmed förbereda för det uppdrag gällande e-böcker som Litteraturutredningen föreslår att KB ska få.
Det Kungliga biblioteket ska enligt Litteraturutredningen göra det möjligt för andra, tex bibliotek, att tillhandahålla e-litteratur via Libris, till exempel e-böcker som produceras av bibliotek själva och verk med fri upphovsrätt.

Vi på Kultur Skåne - Bibliotek, bildning och media arbetar tillsammans med regionens bibliotek och andra aktörer, vidare med e-boksfrågan på lite olika sätt under 2013. Biblioteken i Eslöv respektive Kristianstad har fått projektstöd för varsin förstudie kring digitalisering av lokalhistoriskt eller lokalt material, i samarbete med bland andra hembygdsföreningar, litterära sällskap och andra lokala och/eller regionala aktörer. De projekten handlar om bibliotekens roll och möjligheter, just när det gäller tillgängliggörande av digitalt  lokalt producerat material.
I den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne är e-medier ett av de prioriterade områdena när det gäller utvecklingsinsatser och -projekt under 2013.

Bibliotek, bildning och medias seminarieserie fortsätter, näst ut är en intressant dag om digital läsning 14/2. Läs mer om programmet på Kultur Skånes hemsida: http://www.skane.se/kultur/eboksseminarium3
Seminarieserien avslutas sedan den15/3 med fokus på yrkesrollen och bibliotekens roll i samband med digitala medier, och e-böcker. Då kommer bland andra Olof Sundin, professor på ABM-utbildningen vid Lunds universitet och Thomas Angerman, vice bibliotekschef vid Gentofte Bibliotekerna att medverka.
Thomas Angerman är för övrigt en av författarna till en läsvärd artikel: Pladebranchen og bibliotekerne er ikke fjender i Information.dk. Artikelförfattarna menar bland annat att biblioteken inte bara bör fokusera på distribution och tillgängliggörande av e-böcker utan även på innehåll och att skapa sociala och fysiska sammanhang för kulturkonsumtion.

Meröppna bibliotek

I onsdags träffade jag en grupp bibliotekschefer och bibliotekskonsulenter från Västerbottens län, som var på studieresa i Skåne(Kävlinge och Veberöd) och Själland(Jaegersborg) för att titta på meröppna bibliotek. Kanske kan vi se fram emot några nya meröppna bibliotek i Västerbotten framöver.

Kävlinge, som nu varit igång med meröppet på kommunens båda folkbibliotek i en dryg månad, har sett en anstormning av meröppet-användare. 800 låntagare (10% av alla låntagare i kommunen!) har registrerat sig för att kunna använda det meröppna biblioteket, och av dem har 600 också använt biblioteket på meröppet-tid. En positiv effekt är också att bibliotekspersonalen har kunnat förnya sina relationer med låntagarna i och med att man faktiskt har samtalat om bibliotekets verksamhet med alla de 800 som registrerat sig, berättar Barbro Roos, på Kävlinge bibliotek.

I Veberöd har man också sett en ökning av användandet under de senaste månaderna, efter en lugnare period. Där har man nu också börjat se att meröppet har gett nya effekter, som tagit lite tid på sig att växa fram: användare som tar egna initiativ och arrangerar kulturella, eller andra, aktiviteter i biblioteket, till exempel föräldrar som ordnar barnfilmsvisning, berättar Kristina Vince på Veberöds bibliotek.

Jag passar på att påminna den som är intresserad av meröppna bibliotek att anmäla sig ptill Svensk biblioteksförenings nätverk för meröppna bibliotek. Om du vill anmäla dig till nätverket ska du skicka ett mail till Eva Silverplats, e-post es@biblioteksforeningen.org på Svensk Biblioteksförenings kansli, och ange dels vilket/vilka nätverk du anmäler dig till, dels dina egna kontaktuppgifter.

Nationellt nätverk för meröppna bibliotek

Meröppet-frågan känns ganska het just nu, det är ju flera nya meröppna bibliotek på gång både i Skåne och övriga Sverige. Vi på Kultur Skåne får också ganska mycket frågor om meröppet från kollegor på bibliotek runtom i landet. Vi har därför tagit initiativ till ett nationellt nätverk kring meröppna bibliotek, inom Svensk biblioteksförening.

Så här beskrivs Svensk biblioteksförenings nätverk om meröppna bibliotek:
Meröppna bibliotek handlar om en utökning av bibliotekets öppettider med så kallat meröppet, vilket innebär att besökare kan använda biblioteket även på kvällar och helger när det inte finns personal på plats. Begreppet meröppet är medvetet valt för att poängtera att det meröppna biblioteket handlar om en utökning av bibliotekets erbjudande, inte att som i exempelvis Danmark, av besparingsskäl ersätta bemannat öppethållande med självbetjäning.
Nätverket för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett biblioteksutvecklingsperspektiv.

Om du vill anmäla dig till nätverket ska du skicka ett mail till Eva Silverplats, e-post es@biblioteksforeningen.org på Svensk Biblioteksförenings kansli, och ange dels vilket/vilka nätverk du anmäler dig till, dels dina egna kontaktuppgifter.

Rdan till vårt nätverksmöte,12/10 i det skånska nätverket för meröppna bibliotek , utökar vi vårt skånska nätverk med ett par representanter från Västra Götaland.

Remissvar bibliotekslagen

Nu i mitten av september duggar alla dead-lines tätt, så det gäller att hänga med i svängarna. I fredags var det sista dag för remissvar på den regionala kulturplanen såväl som förslaget till Ny bibliotekslag, och i lördags gick ansökningstiden ut för höstens omgång av Kulturnämndens utvecklingsbidrag. Och igår var det sista dag att söka projektstöd från KB.

Remissvaren på bibliotekslagen finns samlade på kulturdepartementets webbplats. Förutom SKLs svar som vi redan nämnt är bland andra Svensk biblioteksförenings, Kungliga bibliotekets samt Statens kulturråds svar värda att ta del av. Svensk biblioteksförening menar i sitt remissvar att det behövs en helt ny bibliotekslag

I det 25 sidor långa remissvaret från Kungliga biblioteket, som i stort välkomnar den nya lagen, efterlyser man bland annat tydligare användarperspektiv, en bredare ansats när det gäller uppföljning av lagen samt att det tydligare framgår att lagen rör alla offentligt finansierade bibliotek (och inte bara folkbibliotek). Statens kulturråd  har berett sitt remissvar i samråd med Kungliga biblioteket och menar bland annat att lagen bör ge ett tydligare stöd för den nationella nivån inom biblioteksväsendet.

Vårt eget,  Region Skånes remissvar , är i stort positivt till förslaget om ny bibliotekslag och menar att formuleringarna kring det regionala biblioteksuppdraget med mindre (=inget) fokus på kompletterande medieförsörjning och mer fokus på samverkan, kunskapsutveckling och kvalitet ligger mer i linje med hur läns-, regionbibliotek eller motsvarande (Kultur Skåne - Bibliotek, bildning och media till exempel) arbetar idag. Vi pekar dock på vissa problem och otydligheter i lagförslaget som till exempel det regionala uppdraget när det gäller skolbibliotek. Vi menar också att lagen är alltför inriktad på begreppet litteratur och bibliotekens (i och för sig viktiga, men inte enda) läsfrämjande uppdrag.

Till försvar för det fria ordet

Till försvar för det fria ordet. är Svensk biblioteksförenings nya slagord när det gäller biblioteken och e-böckerna . Inför Bok & Biblioteksmässan publicerar Svensk Biblioteksförening nya broschyrer om e-boksfrågan med utgångspunkt i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Den förra offensiven gick ju ut hårt och blev rätt uppmärksammad, på ont och gott. Media har också uppmärksammat folkbibliotekens utmaningar när det gäller e-böckerna och e-böcker på bibliotek är nu ett hett diskussionsämne även utanför biblioteksvärlden.

Flera dagstidningar har också uppmärksammat e-boksfrågan i samband med att man rapporterat om remissvaren på ny bibliotekslag. 

E-boken - på biblioteket för att stanna

E-boken - på biblioteket för att stanna,  var titeln på DIK:s och Svensk biblioteksförenings seminarium i Almedalen, igår 5/7. Seminariet direktsändes via Bambuser och kan också ses i efterhand här: http://bambuser.com/v/2804052 Seminariet kommenteras på Twitter på bland annat hashtaggarna #sacoalm  #DIKalmedalen.

Både påståendet E-boken - på biblioteken för att stanna, eller frågeställningen när någon råkade höra fel: E´ boken på biblioteket för att stanna? belystes i samtalet där Madeleine Sjöstedt, ordförande, SKL:s kulturberedning och kulturborgarråd i Stockholm; Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket; Jakob Kihlberg, sekreterare, Litteraturutredningen; Niclas Lindberg, generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening samt moderatorn Birgitta Rydell, förbundsdirektör på DIK, deltog. Det kom också flera intressanta inspel från publiken, bland annat från förlagen, som tyvärr saknades i panelen.

Trots att det varit ett otal paneldebatter och diskussioner kring e-böcker och bibliotek erbjöd seminariet faktiskt en del nyheter och aha-upplevelser. Diskussionen visade på ett tydligt, men ändå nyanserat sätt att det finns olika sidor i frågan om e-böcker på bibliotek. Det blev också tydligt att frågan är komplex och politiskt laddad.  Så här försökte vi smmanfatta våra reflektioner efter seminariet:

Här är några exempel från samtalet där olika perspektiv blev tydliga:

Niclas Lindberg menade att e-böcker är ett medium bland alla andra och bibliotekets grunduppdrag att förmedla litteratur är detsamma. Jacob Kihlberg hävdade å andra sidan att e-medierna innebär nya vanor, affärsmodeller och förutsättningar och att det fortfarande är svårt att överblicka konsekvenserna av digitaliseringen.

Panelen var överens om bibliotekens viktiga demokratiska roll att erbjuda jämlik tillgång till kunskap och information, men hade olika tankar om hur man ska/kan lösa till exempel de ekonomiska eller avtalsmässiga problemen. Niclas Lindberg spetsade till frågan om vem som egentligen betalar biblioteksersättningen och menade att staten skyfflar över kostnaderna för biblioteksersättning för e-böcker på kommunerna. Vilken blir statens roll när det gäller e-böcker och utmaningen att hitta betalningsmodeller som fungerar för folkbiblioteken? Jacob Kihlberg och litteraturutredningen menar att erfarenheterna från forskningsbibliotekens hantering av e-medier är viktiga, medan Gunilla Herdenberg var tveksam om de erfarenheterna rakt av går att använda för folkbiblioteksområdet. Hon menar istället att politiken behöver gripa in och jämför med 40-talets bokutredning som skapade biblioteksersättningen.

En annan motsättning som blev tydlig var frågan om biblioteket driver på eller förstör e-boksmarknaden. Enligt statistiken från Förläggareföreningen svarar biblioteken för 90 % av den totala e-boksförsäljningen i Sverige, och är därmed en betydande del av den svenska e-boksmarknaden. Erik Fichtelius, UR,  jämförde med public service som också tillgängliggör gratis och därmed stör den komersiella marknaden och att UR betalar mycket pengar för att lösa detta genom avtal. Både Jacob Kihlberg och Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder menade att biblioteken måste vänta tills förlagen hunnit hitta fungerande affärsmodeller för e-böcker i Sverige. Men man kan också hävda att biblioteken driver e-boksmarknaden. Anna Troberg, Piratpartiet fanns bland åhörarna och menade att bibliotek är en förutsättning för bokmarknaden och fostrar bokälskare som köper böcker och Lina Svanbrink från Lindängens bibliotek kommenterade på Twitter att det är bibliotekets arbete med marknadsföring och utbildning kring e-böcker som skapar eboksläsare.
 Niclas Lindberg gav uttryck för den frustration som finns bland biblioteken i e-boksfrågan när han avslutade med att säga att biblitoken måste vara med när e-bokståget går, medan Jacob Kihlbergs avslutande uppmaning till biblioteken var att ligga lågt och se hur e-boksmarknaden utvecklas.

Trots alla de här olika åsikterna tyckte alla i panelen att e-böcker har en självklar plats på biblioteken, men frågan är komplex. Ett sätt att angripa den är att samtala med varandra, avslutade Madeleine Sjöstedt, som också berättade att SKL kommer att prioritera e-boksfrågan 2013.

Det är intressant att frågan om e-böcker på bibliotek har blivit politisk, frågan kom till exempel upp när Kulturnytt intervjuade socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla Carlsson i morse. Vi tror dock att det finns en fara i att debatten om e-böcker på bibliotek lägger alltför mycket fokus på bibliotekets litteraturförmedlande roll. Under Almedalseminariet återkom Niclas Lindberg flera gånger till att bibliotekens grunduppdrag är tillgängliggörande av litteratur, och att strukturen för e-böcker via biblioteken idag försvårar det uppdraget. Svensk biblioteksförenings annonskampanj trycker också på problemet att biblioteken inte själva kan göra urvalet när det gäller e-böcker. Det är synd om bibliotekets uppdrag på det här viset begränsas till enbart litteraturförmedling. Även vissa formuleringar i förslaget till ny bibliotekslag , snävar på ett olyckligt sätt in bibliotekets uppdrag för mycket, exempelvis i §2 Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. BBM jobbar just nu med kulturnämndens remissvar och vill där trycka mer på att bibliotekens roll är att förmedla kunskap, information och kultur såväl som att främja den fria åsiktsbildningen.

Vi på Kultur Skåne funderar vidare kring vår regionala roll i frågan om e-böcker på bibliotek, tillsammans med referensgruppen, mer konkret i form av tänkbara teman för de regionala (kompetensutvecklings)insatser som vi planerar till hösten (bilden till vänster).

/Annelie och Kristina