Lägesrapport från bibliotekssektorn i Skåne med anledning av Coronakrisen.

Från olika delar av landet och från olika bibliotek rapporteras löpande om anpassningar och om den utveckling som äger rum i biblioteksverksamheten med anledning av Coronakrisen. Detta blogginlägg förmedlar ett par skånska röster och perspektiv som tillsammans bidrar till att belysa hur bibliotekssektorn utmanas, efterfrågas och anpassar sig till den rådande situationen. Innehållet bygger på ett samtal och gemensam spaning i det regionala biblioteksrådet i Skåne, som består av representanter från de olika bibliotekstyperna, samt ABM-utbildningen vid Lunds universitet. Tillsammans stärker vi samtalet och samverkan inom bibliotekssektorn. Vi lyfter gemensamma frågor och utmaningar och vill bidra till att synliggöra den samlade bibliotekssektorn.

Snabb omställning och ett lärande varje dag

I takt med att nya riktlinjer har kommunicerats från Folkhälsomyndigheten har de olika bibliotekstyperna anpassat sin verksamhet både med mycket kort varsel och gradvis. Från en inledande fas då frågan om öppethållande, hantering av medier och personalens arbetsmiljö stod främst i fokus fortsätter bibliotekssektorn lösningsorienterat med att säkra användarperspektivet och demokratiska aspekter. Det är en svår avvägning som biblioteken i dialog med sina huvudmän behöver göra mellan å ena sidan personalens arbetsmiljö och minskad smittspridning och å andra sidan att som samhälls- och demokratisk institution upprätthålla stabilitet och trygghet för många människor i lokalsamhället genom att hålla öppet. Omsorgen om besökarna är stor. Samsyn råder om att biblioteken som offentlig institution bör i längsta och möjligaste mån hålla öppet. I nuläget har två av Skånes kommuner beslutat att tillfälligt stänga sina bibliotek för besökare. Från folkbibliotekshåll vittnas om flera exempel på hur biblioteken kombinerar öppethållande med andra erbjudanden. Det erbjuds bokkassar för både egen ”av-hämtning” eller lämning vid dörren. Svedala är en av de kommuner som redan före Corona hade börjat tittat på hur man kunde utveckla det rörliga biblioteket. Idéerna fick nu testas i skarpt läge berättar Eva Thorgilsson, kultur- och bibliotekschef i Svedala kommun. Anette Mjöberg, bibliotekschef i Hässleholm, berättar att man kunnat utöka sin Boken kommer-service för äldre genom att låna in personal från det anliggande Kulturhuset, vars scentekniker plötsligt blev disponibla för andra uppdrag.

En boost för bibliotekens digitala tjänster och kanaler

Parallellt med att mängden fysiska besökare har minskat ökar trycket på bibliotekens digitala kanaler. På Malmö universitetsbibliotek har man valt att hålla semi-öppet med prioritet för personal och studenter. Demokratiska aspekter ligger till grund för beslutet att inte stänga helt. De studenter som behöver ska ha tillgång till wi-fi och litteratur för att kunna fortsätta bedriva sina studier, men nu på distans menar Sara Kjellberg, chef för universitetsbiblioteket. Personal som är schemalagda vid informationsdisken har gått över till chattbemanning och Zoom-handledning och antalet förfrågningar i chatten har nästan femdubblats. Från den regionala biblioteksverksamhetens sida ser vi nya grepp också när det gäller programverksamhet inom exempelvis läsfrämjande och en mer aktiv förmedling av bibliotekstjänster online. Digiteket som digital lärplattform var snabb på att ställa om fånga, och svara upp mot nya kunskaps- och kompetensbehov hos folkbiblioteken, till exempel upphovsrättsrättsliga frågor vid uppläsningar med mera. Lärandekurvan och personalens egen kompetensutveckling när det gäller digitala aspekter på verksamheten har fått en rejäl skjuts.

Bibliotek mitt i informationsstormen

Sjukhusbiblioteken i Skåne/HTA centrum har fått stor uppmärksamhet för sin satsning inom HTA som handlar om att bistå vården med samordnad regionövergripande information om Covid-19. Just nu bygger man upp en informationstjänst för Covid-19 dit vårdpersonal kan vända sig för hjälp med systematisk litteratursökning, sållning och relevans och kvalitetsgranskning. Halva verksamheten har ställt om och man bygger upp en webbsida där informationsspecialisterna vid sjukhusbiblioteken i Skåne efter hand lägger in frågor som besvaras. Eric Ahl, bibliotekarie och teamledare vid sjukhusbiblioteket och Patientutbildningscentrum, Skånes sjukhus nordväst, noterar ett stort flöde i publiceringslandskapet vad gäller vetenskapliga rön kopplade till det nya viruset. Satsningen som nu görs i Skåne ska bistå vård-professionerna i att sålla bland den information som är relevant. Utan ett medvetet förhållningssätt till informationsflödet och hur man bäst som biblioteksverksamhet kan bidra är risken stor att man som informationsspecialist blir till ”bråte i informationstornadon”, reflekterar Eric Ahl. När många av sjukhusbibliotekens utbildningar och informationsträffar för patienter, närstående, såväl som för personal har ställts in kommer andra delar av sjukhusbibliotekens verksamhet i gengäld i strålkastarljuset.

Foto: Lane Pearman 

Pedagogiska utmaningar för skolbibliotek och universitetsutbildningar

På Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet som bland annat ansvarar för den populära ABM-mastern har man på mycket kort tid ställt om all undervisning till digitalt format. För Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor, som undervisar på utbildningen kändes det först ovant, men hon upplever ett stort stöd och förståelse från alla inblandade, såväl kollegor som studenter. På studenternas önskemål görs alla föreläsningar live och en positiv konsekvens som noterats är att närvaron på föreläsningarna har ökat. På utbildningen fanns flera studiebesök inplanerade på olika verksamheter. Många nya frågor har behövt ställas, till exempel: hur ersätter man ett studiebesök med digital variant? Det har varit ett enormt stort jobb för att göra om undervisningen. Samtidigt ger samhällskrisen i sig en angelägen ingång för studenterna att studera bibliotekens roll och agerande under pågående samhällskris. Flera studenter väljer att fördjupa sig i just detta och vi kan senare i år kan vi få ta del av studenternas reflektioner.

När det gäller skolbiblioteken pågår intensiva förberedelser för eventuell distansundervisning på grundskole- och högstadienivå. Digitala resurser inventeras, berättar Victoria Lovsten vid Skolbibliotekscentralen i Lund. Skillnaden mellan skolor och mellan kommuner som har tillgång till eller saknar skolbibliotekarier med förankring i den pedagogiska verksamheten blir igen och dessvärre mycket synlig, menar Maria Schedvin, utvecklingssekreterare med ansvar för skolbiblioteksutveckling i Malmö stad. De skolor som har skolbibliotekarier bryter ny mark och skapar olika Google classrooms för olika årskurser. Och de många skolelever som nu är hemma, kan möta sina skolbibliotekarier i Classroom. Utveckling pågår för att öppna upp fler kanaler för det viktiga mötet mellan skolbibliotekarie och elev, däribland sociala medier. För gymnasieelever som deltar i undervisning på distans eller yngre elever som är hemma på grund av sjukdom aktualiseras frågan om den ojämlika tillgången till e-medier. Vissa kommuner har inte förutsättningar alls att erbjuda e-medier. (Ta också del av Marias och Victorias blogginlägg för Nationella skolbiblioteksgruppen om vad som gäller för skolbibliotek i coronatider.)

Biblioteken efter Corona

I förslaget till Nationell biblioteksstrategi som lämnades till Regeringen för ungefär ett år sedan föreslogs att biblioteken skulle få en tydligare roll i totalförsvaret och med det ett erkännande som samhällsbärande funktion. Det är glädjande från ett skånskt perspektiv att kunna konstatera att biblioteken prioriteras som varande en samhällsviktig infrastruktur vars verksamhet och personal värdesätts. Bibliotekssektorn som helhet behöver också stå samlad och bygga broar.

Samhällsutmaningar som biblioteken i vanliga fall och dagligen adresserar kommer aktualiseras i en ny kontext under den pågående samhällskrisen, till exempel behovet av att tillgängliggöra samhällsinformation på många språk, tillgång till datorer och källkritisk kompetens. En satsning på biblioteken är nödvändig under krisen, men ännu viktigare i den återhämtning som behöver ske i samhället efter Corona. Bibliotekssektorn kommer att spela en central roll i den återhämtningen eftersom många människor kommer att behöva uppgradera sin kompetens eller skola om sig. Vi ser redan nu ett ökat tryck på högskolor och universitet. Universitetsbiblioteken kan förvänta att kunna möta ett större antal studenter om staten ökar antalet studieplatser. Fler kommer att söka sig till studier och fler kommer också att söka sig till vården vilket kräver att sjukhusbiblioteken får fortsatta resurser. Ju förr vi kan få igång en mobilisering för mer resurser till biblioteken för denna fas av krisen, desto bättre.

//Maria Tsakiris, enhetschef och biträdande kulturchef och ansvarig för den regionala biblioteksverksamheten vid Region Skånes kulturförvaltning

Skånska kulturpolitiker uppdaterade på biblioteket som plats och resurs

Maria Tsakiris, chef Kultur och samhälle på Kultur Skåne, skriver här om de delregionala politiska överläggningarna:


De senaste veckorna har den regionala kulturnämnden genomfört de delregionala politiska överläggningarna med kommunerna som äger rum planenligt varje vår. Samtalen är till för att stärka samspelet mellan regional och lokal nivå och få en dialog om gemensamma prioriteringar. Temat i år var breddad delaktighet i kulturlivet och det är en konsekvens av nämndens nya utvecklingsområde ”Solidariskt fördelad kultur” som inleder budgetskrivningarna för 2017.
Kulturnämndens intention är att få igång en dialog med om vem vi idag når med den offentligt finansierade kulturen och väcka frågan om behov av ny kulturpolitisk riktning.
Underlaget till dialogen var den kulturvaneundersökning som genomförts i Skåne och som bearbetats vidare av Sociologiska institutionen i Lund. Jag fick möjlighet att prata bibliotek på samtliga fyra möten. Min ingång till temat var att synliggöra biblioteken som den resurs och den kraft i kommunerna som har ett inbyggt uppdrag samt kompetens och lång erfarenhet av att arbeta aktivt med att nå nya målgrupper.

Första mötet med Sveriges länsbibliotekarieförening

Idag är det Maria Tsakiris, chef för enheten Kultur och samhälle på Kultur Skåne, som bloggar och berättar om sitt första möte med Sveriges länsbibliotekarier i Stockholm:


I förra veckan deltog jag i mitt första riktiga möte med kollegorna från Sveriges övriga regionala biblioteksverksamheter som är organiserade i föreningen Sveriges länsbibliotekarier, SLB. Föreningen har återkommande möten och arrangerar också en årlig konferens för medarbetare i den regionala biblioteksverksamheten.
Denna förening ger oss i Skåne unika möjligheter till omvärldsbevakning och direkt dialog med de myndigheter och organisationer på nationell nivå som har bäring på biblioteksuppdraget, däribland Kulturdepartementet, KB, Kulturrådet och SKL.


Lägesrapport från MTM
Denna gång fick vi ett samtal med Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Myndigheten har en relativt ny generaldirektör, Magnus Larsson. Han uppmanade oss att ta del av den senaste Medieutredningen som innehåller en bra analys om de utmaningarna vi står inför vad gäller demokrati, tillgänglighet och nya digitala medier.

Malmö Litteraturfestival och biblioteken

Den 25 mars till 29 mars 2017 är det dags för den första upplagan av Malmö Litteraturfestival med temat utanförskap. Bibliotek och andra är varmt välkomna att delta och bidra med programpunkter.
Vi ställde några frågor till Anders Mildner, initiativtagare till litteraturfestivalen.

Anders Mildner, initiativtagare till Malmö Litteraturfestival.

Malmö Litteraturfestival – vad är det?
– Det är en organisk stadsfestival som kör igång för första gången i vår! Jag arbetar sedan flera år tillbaka med README-konferensen och tanken har hela tiden varit att den skulle ligga i nära knytning till en bred festival. Under README diskuterar vi stora och brännande samhällsfrågor och här spelar litteratur och läsning en väldigt stor roll för det samhälle vi skulle kunna skapa. Idén föddes när vi började fundera över vad som skulle kunna hända om alla aktörer som på något sätt sysslar med läsning och litteratur förlade arrangemang under några få samlade dagar och knöt an till det bredare samhällsämnet som vi diskuterar. Jag började diskutera detta med Per Bergström, som leder Författarscenen på Malmö stadsbibliotek och tillsammans med Katarina Olsson, som är Evenemangschef på Malmö stad, utgör nu vi tre en liten grupp som i sin tur kontaktar alla möjliga aktörer för att få så mycket som möjligt att hända. Malmö Litteraturfestival har alltså ingen programgrupp som bestämmer vad som ska hända på festivalen. Vi tror att vi har en unik möjlighet att bygga något organiskt i Malmö, där alla som vill kan och får vara med. Temat 2017 är ”utanförskap” och det kan man sedan lägga vilka vinklar man vill på. Naturligtvis är det helt okej att även ordna arrangemang som är allmänt litterära. Vår vision är att skapa en återkommande festival som tar plats över hela staden och som samlar en mängd olika aktörer, från bibliotek och skolor till litterära sällskap, förlag, handlare och kulturarrangörer. På sikt säger vi att det Bokmässan är för branschen vill vi vara för samhällsdebatten och litteraturen.

På vilket sätt kan folkbiblioteken i Malmö med omnejd delta i och bidra till festivalen?
– Det enklaste är att lägga ett arrangemang mellan den 25 och 29 mars och då komma med i det program vi tar fram och marknadsför. Vi betonar gärna att det inte behöver handla om stora arrangemang – biblioteken kan ju göra supermycket på egen hand med den kompetens de har. Varför inte lyfta fram böcker som handlar om utanförskap? Eller bjuda in till en guidning eller ett författarbesök? Eller ordna en skrivarverkstad för unga?

Ny forskning om e-böcker

När januari känns lite grått så kan man glädja sig åt spännande forskningsresultat om e-boken, från Bibliotekshögskolan i Borås i samarbete med Göteborgs universitet. Det är det fyraåriga forskningsprojektet E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället som avslutas den 17 januari.
Projektet omfattar forskning inom hela e-bokens liv - från produktion och distribution till användning.

Folkets bibliotek i Danmark

Kulturstyrelsen i Danmark har finansierat ett projekt som heter Folkets bibliotek som sammanlagt 46 bibliotek har arbetat med under våren 2014.

Projektet finder sted i perioden januar-juni 2014 og vil med den designantropologiske metode skabe ny og dyb viden om bl.a. brugerne, kommunikation og services, omsætte denne viden til koncepter/prototyper, der er delviste testede på lokale biblioteker og udvikle DNA for fremtidens bibliotek.

På Tænketanken Fremtidens Bibliotekers webbplats kan man läsa mer om det designantropologiska pilotprojektet. I nästa vecka, den 18 juni, arrangeras en slutkonferens för projektet i  Köpenhamn. Anmälningstiden har tyvärr redan gått ut, men ibland kan det ju ändå gå att anmäla sig...

Bibliotekens internationella manifest

...är titeln på en skrift som Svensk biblioteksförening tagit fram i samarbete med Svenska Unescorådet. Där finns alla biblioteksmanifest samlade och vissa fall i ny svensk översättning.

Skriften uppmärksammades på en konferens i Stockholm häromveckan: Att leva och andas IFLA:s biblioteksmanifest.
Både skriften och konferensen pekar på bibliotekens viktiga roll för att ge alla människor fri tillgång till information, kunskap och kultur för att kunna använda sina demokratiska rättigheter att tänka, tala och skriva fritt.

Hur viktiga (och "farliga") bibliotek och böcker kan vara i situationer där demokrati och yttrandefrihet inte är självklara, illustrerades väldigt tydligt av Martin Schibbye. Under de 438 dagarna var isoleringen det värsta och rädslan att prata och därmed tänka fritt den största kränkningen. Så länge vi vågar använda ordet är det starkare än allt, sammanfattade Martin Schibbye.

Skriftens olika manifest, tex folkbiblioteksmanifestet och inte minst IFLAs etiska regler för  bibliotekarier och informationsspecialister kan användas som stöd för bibliotekens och bibliotekspersonalens viktiga demokratiska roll och underlag för diskussioner om dilemman kring exempelvis integritetsfrågor och informationsfrihet. Bibliotekskort till papperslösa är ett exempel på en aktuell fråga som lyftes under dagen och diskuterades med utgångspunkt från manifesten.

En första rapport från konferensen "Folkbibliotek som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken"

Vi håller så smått på att försöka summera konferensen. Vi kommer att lägga ut föreläsarnas presentationer och på något sätt ställa samman det material som kom fram vid runda-bords-samtalen dag 2. Dessa samtal verkar ha varit väldigt givande och några saker som man - vid en snabb genomläsning - kan se är återkommande i olika grupper är bla.:

- folkbibliotek som kulturhus eller bibliotek med kultur i?
- vikten av släppa kontrollen, öppna upp och lämna huset
- chefens roll och ansvar för utveckling och förändringsarbete
- ta in andra kompetenser
- respekt i samarbeten och samverkan med andra
- färre böcker, mer annat?
- är kulturhustanken bara en trend?
- viktigt med tydlig vision/mission och biblioteksplaner
- hur viktigt är det att ha med skolan och skolbibliotek?

Det har redan skrivits lite om konferensen i olika forum. Bl.a. har Framsidan, Kultur i västs tidning, skrivit två artiklar som de har publicerat på sin webbplats: Nytt ljus på kulturhustanken och Kulturhus på brukarnas villkor. Biblioteksbladet har också skrivit en kort webbnotis: Kulturhustanken drivs i Skåne. Det twittrades också en del från konferensen och det går att läsa vad som skrevs via hashtagg #bibkult

På Kultur Skånes hemsida finns en sammanställning över de projekt som presenterades på konferensen och där kan man också hitta Johanna Rivano Eckerdals rapport Att dela en helhetsbild.

Biblioteksrummet.se

Biblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebo län har i ett samarbetsprojekt, KompoBib2020 som är delfinansierat av ESF, tagit fram en inspirationssajt för biblioteksmiljöer - Biblioteksrummet.se. Webbplatsen är jättefin och innehåller tips, bilder, reportage om bibliotek i Sverige och internationellt - hittills är många av exemplen danska. Man kan även hitta en del filmade föreläsningar på webbplatsen, t ex så håller Johannes Wagner från Wagner Form en föreläsning om digitala lösningar i biblioteksrummet och Jens Nordfält, som är professor på Handelshögskolan i Stockholm  pratar om marknadsföring i detaljhandeln.

Man kan bidra till att innehållet utökas på webbplatsen genom att tipsa om intressanta miljöer eller skicka in egna texter eller bilder till info@biblioteksrummet.se

Därför är svenska e-böcker svårsålda

I fredagens SvD fanns en intressant artikel om den svenska e-boksmarknaden. Där listas bl a fyra skäl till varför marknaden utvecklas långsamt och varför det är svårt att sälja svenska e-böcker. Som vi tidigare skrivit om här på bloggen så står biblioteken för nio av tio förmedlade e-böcker. Här finns artikeln Därför är svenska e-böcker svårsålda

Bibliotekens roll i mediebruset?

Under bokmässan funderar jag alltid en hel del överden tidvis kanske uttjatade frågeställningen om bibliotekens roll i mediebruset (i brist på bättre ord, för att beskriva det stora utbud av medier, information, berättelser, mm som dagligen omger oss, och som blir nästan skrattretande tydligt på bokmässan).

Under ett bokmässeseminarium i torsdags drog Inga Lundén en intressant (men kanske inte heller helt ny) parallell till musikvärlden under en i övrigt ganska intetsägande diskussion om framtidens bibliotek mellan stadsbibliotekarierna i Stockholm och Helsingfors. Hon hänvisade till en frågeställning hon fastnat för tidigare i veckan, under en diskussion med representanter från musikradio och Spotify: Varför ska man lyssna på musikradion, när det finns Spotify? Jo, för att få musiken i ett sammanhang och för att upptäcka även musik utanför topplistorna. Det är inte svårt att föra samma resonemag kring bibliotekens roll i förhållande till exempelvis bokhandel, massmedia eller Internet.

I tidskriften Fokus senaste nummer finns en lång och intressant artikel om bokbranschens förändring mot allt hårdare satsning på bästsäljarna och allt mindre fokus på bredd och kvalitet. Enligt Fokus har förlagens tidigare balans mellan katedral och börs tippat över mot börs. Artikeln var mycket intressant att läsa just i anslutning till bokmässan (vilket säkert var tanken). Efter bara någon timme bland mässans myller och bokhandlars och förlags massiva exponering längtar man onekligen efter just fördjupning,  sammanhang och kvalitet. Precis det som biblioteken, i bästa fall, skulle kunna erbjuda. Därmed inte sagt att biblioteken bör bli enbart bokkatedraler...

Folkbiblioteket. Då och nu?

På ett av de inledande seminarierna på Bokmässan med rubriken Folkbiblioteken - ett störtat pelarhelgon? talade Mats Myrstener om sin forskning om Stockholms stadsbiblioteks historia. Han beskrev bibliotekets uppdrag som det såg ut på 20-30-talet, med utgångspunkt i moderniteten. Han utgick från en tempelmetafor med fem pelare: pedagogik, socialpolitik, demokrati, ekonomi och litteratur. Jag tyckte att det var intressant att få veta att det ekonomiska perspektivet, att mäta verksamheten blev viktigt på det sena 20-talet, när biblioteket blev kommunalt.
Joacim Hansson, som
också var med på seminariet, gjorde några intressanta kommentarer, bl a menade han att pelarna är de samma idag men att vi lägger in andra betydelser eller att en fråga kan förflytta sig från en pelare till en annan. Han tyckte också att det var viktigt att diskutera vad vi menar med de olika begreppen idag.

Folkbiblioteken som kulturhus

Nu är det klart vilka kommuner som får stöd för att arbeta vidare med sina projektidéer kring folkbiblioteken som kulturhus. Region Skånes kulturnämnd fördelade i fredags de 1,1 miljoner kronor i statliga utvecklingsmedel till 11 kommuner.

Läs mer om de beviljade projekten på Kultur Skånes webbplats

SOM-institutet: I framtidens skugga

Jag har läst kapitlet om bibliotek, sociala medier och digital delaktighet (Lars Höglund) i SOM-instiutets nya rapport I framtidens skugga. I framtidens skugga redovisar Göteborgs universitets nationella SOM-undersökning 2011 och innehåller 42 kapitel om medier, opinion, politik och samhälle. I framtidens skugga bygger på resultat från SOM-institutets långa mätserier av svenska folkets åsikter, värdering och livsstilar och omfattar tre riksrepresentativa urval på vardera 3 000 slumpmässigt valda personer i åldern 16-85 år.

Rapporten konstaterar att såväl läsning som biblioteksbesök sjunker, medan Internetanvändningen ökar. Det finns fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller bokläsande och biblioteksbesök. Bibliotekens utlån av barn- och ungdomslitteratur är konstant, liksom det höga förtroendet för biblioteken som samhällsinstitutioner. Så långt inga överraskningar kanske, men jag fastnade för ett par saker:

Fråga bibliotekarie klättrar i listan över aktiviteter på biblioteken och ligger nu på en andra plats. Bibliotekets kvalitativa erbjudande när det gäller kompetens och personlig service är alltså fortsatt attraktivt. Intressant att tänka på till exempel när man planerar inför meröppna bibliotek. Det visar på poängen med att resonera som man gör i Veberöd, Kävlinge m fl skånska bibliotek, att meröppet ska komplettera den bemannade biblioteksservicen, inte ersätta den.

Höglund konstaterar också att det finns tecken som pekar på en bredare och mer komplex roll  för biblioteken framöver och hänvisar till aktuell biblioteksdebatt och forskning kring bibliotekens samhällsroll och funktioner som mötesplats, offentlig arena och som stöd för kreativitet och utveckling. Hvenegaard Rasmussen, Jochumsen och Hansens modell dyker alltså upp även här.

Statistik om e-boksförsäljning

Svenska Förläggareföreningen har nyss publicerat branschstatistik för 2011. I den kan man bl a läsa att ca 90 % av försäljningen av e-böcker har gått till biblioteken. Så här skriver de

Utgivningen av e-böcker steg överraskande svagt, från 469 nya titlar till 499. Förlagens försäljning av nya och gamla e-böcker var 7,3 miljoner kronor. Det är mindre än en halv procent av förlagens försäljning och består till ca 90 procent av försäljning till biblioteken. Samtidigt som man kan konstatera att utgivningen och försäljningen ligger på låga nivåer är det värt att notera att försäljningen av e-böcker fördubblades mellan 2010 och 2011. En årlig fördubbling ger snabbt betydande volymer och är fullt möjlig med rätt förutsättningar såsom till exempel låg moms även på e-böcker.

Här finns Svenska Förläggareföreningens hela text om både e-boksstatistiken och resten av bokförsäljningen.

Förvandlingar

P1:s Kulturnytt rapporterar om ett tidigare Walmart-varuhus i Texas som gjorts om till bibliotek och nu har vunnit The International Interior Design Associations årliga designtävling för biblioteksinteriörer. Man kan se bilder och läsa mer om biblioteket på den här amerikanska butiksssajten eller hitta P1:s inslag här. 


På samma tema, men sorgligare, kan man se bilder som fotograferna Yves Marchand och Romain Meffre har tagit i miljöer i Detroit som tidigare varit biografer och teatrar, men som nu står tomma eller används för alla möjliga ändamål. Många av dem har stått tomma länge och miljöerna är slitna men vackra. Länk här

Vill man förresten se fler bibliotek som fått utmärkelser i The International Interior Design Associations tävling så kan man hitta massor av bilder här

E-böcker åt folket

Det var ganska mycket fokus på e-boksfrågan på biblioteksdagarna, kanske delvis pga de nyligen kraschade förhandlingarna mellan Svensk biblioteksförening och förläggarföreningen men också för att det ÄR en väldigt aktuell utmaning för oss som jobbar på/med bibliotek. I morgon hålls en europeisk konferens om bibliotek, e-böcker och demokrati för att diskutera hur de europeiska bibliotekens tillång till e-böcker ska kunna förbättras. Och det har också nyligen startats upp en ny  grupp på Facebook: E-böcker åt folket .

Det är lite märkligt att det blivit den här låsningen mellan bibliotek och förlag, tycker jag. Diskussiorna har ju förts i flera år och påminner ibland mycket om den diskussion som verkade föras i folkbibliotekens barndom: Va, ska ni låna ut böcker GRATIS? Men vem ska då KÖPA dem? Det finns studier som visar på att ökad tillgång till e-böcker inte leder till minskad försäljning eller biblioteksutlåning av de tryckta versionerna, vilket borde punktera kannibalism-diskussionen.

Åtskilliga blogginlägg nyhets- och debattartiklar och blogginlägg har skrivits om e-boksproblemet. Här är ett par:
http://www.svd.se/kultur/forlagens-framtidsskrack_7182739.svd
http://peterals.wordpress.com/2012/05/03/upp-som-en-e-sol-ned-som-en-e-pannkaka/

Jag vill påminna om att vi på Bibliotek, bildning och media har en referensgrupp för biblioteksanställda i Skåne som vill fördjupa sig i e-boksfrågan. Gruppen har sitt andra möte 24/5 och det är inte för sent att haka på om du känner dig kallad (maila i så fall annelie.borjesson@skane.se eller kristina.elding@skane.se )

Dewey för folk- och skolbibliotek

Idag har jag varit på KBs konferens: Vad väntar vi på? Dewey för folk- och skolbibliotek.  - och jag vill härmed varna känsliga läsare för ett långt inlägg om ett mycket biblioteksnördigt ämne, eller om man så vill, en av bibliotekens grundvalar: klassifikation.

Ca 80 personer från folk-, skol- och länsbibliotek samlades i Stockholm för att höra erfarenheter från två folkbibliotek som redan börjat arbeta med Dewey: sambiblioteket i Härnösand och KBs pilotbibliotek Sigtuna. Dessutom medverkade bland andra Harriet Aagaard som i fem månader arbetat på KB med ett projekt kring just Dewey för folk- och skolbibliotek och  KB:s Deweysamordnare Magdalena Svanberg, som snart går vidare till nya uppdrag på KIB.

Sambiblioteket i Härnösand är första svenska  folkbibliotek som infört Dewey. Detta var man mer eller mindre tvungen till eftersom sambiblioteket är både högskole- och folkbibliotek (och länsbibliotek) och högskolebiblioteket hade beslutat att gå över samtidigt med KB, i januari 2011. Där skulle hela fackavdelningen "deweyfieras" och det var och är fortfarande ett rätt stort arbete. Sigtuna har varit KBs pilotprojekt kring Dewey på folkbibliotek och där började man i lite mindre skala genom att börja med att Dewey-klassificera allt mataial utgivet 2012  från och med januari i år.

Både Sigtuna och Härnösand berättade om hur man med friskt mod och med stöd av KB har tagit sig an uppgiften, och den har nog inte alltid varit helt lätt. Dewey innebär en renodling som får konsekvenser framför allt när det gäller områden som är viktiga för folkbiblioteken: skönlitteratur, biografier, barnlitteratur och litteratur på andra språk. Man får helt enkelt använda andra fält i katalogposten för att hantera olika medietyper, åldrar, målgrupper, språk etc. Att gå över till Dewey innebär att man måste tänka på ett annat sätt, kanske framför allt när det gäller sköntlitteratur, mångspråk, litteratur för barn och unga och olika medietyper. Eva Myrhage från Härnösand uttryckte det som att bibliotekarierna tvingas att byta ryggrad.

Frågan om Dewey som klassifiaktionssystem eller inte leder i folkbibliotekssammmanhang alltid in på diskussioner om hylluppställning, men klassifikation är en sak, hylluppställning är en annan. De flesta biblioeken arbetar med klarspråk och utbrytningar redan idag, och det finns ingenting som hindrar att man gör det även med Dewey. Men oavsett om man väljer Dewey, SAB, klarspråk eller blandad hylluppställning, så blir det lite rörigt på biblioteket, när böcker ska flytta från en svit till en annan, eller märkas om med nya klistermärken på ryggen eller fysisk ommöblering ska synkas med förändringar i katalogposterna.

Många är kanske rädda för röran, och det utmanar ju onekligen bilden av biblioteket som en plats där ordning råder, men erfarenheterna från både Härnösand och Sigtuna är att de flesta användare faktiskt tycker att det är lite kul med röran. Att finna rätt bok, när den inte står där den brukar eller där den borde, , blir ett äventyr. Flera användare har också utryckt glädje över att få känna att de är med i ett utvecklingsarbete på biblioteken. Erfarenheterna från de två pionjärbiblioteken tyder också på att anvandarna, trot eller ej, egentligen inte bryr sig speciellt mycket om det här med klassifikationskoder, de har fullt förtroende för att det finns ett smart system i botten och att bibliotekspersonalen fixar så att de hittar sina böcker, oavsett.

Dagens moderator Miriam Säfström som till vardags arbetar som metadatasamordnare på KB, sammanfattade en av dagens kanske hetaste frågeställningar ur ett användarperpektiv, såhär:  varför byta från en meningslös bokstavskombination till en meningslös sifferkombination? Svarit på den frågan är, enligt KB:

• Dewey är ett internationellt system och i en värld med allt mer utbyte av information och därmed även metadata finns det fördelar att ha ett system som är internationellt gångbart.
• För folkbibliotekens del är det även ett tungt argument att de flesta högskole- och universitetsbibliotek har Dewey. Särskilt för gymnasiebiblioteken verkar detta skäl väga tugnt. Frågan är också om folkbiblioteken själva mäktar med att underhålla och utveckla ett helt eget klassifikationssystem.

Mitt intryck från konferensen är att fortfarande verkar de flesta folk- och skolbiblitoek ganska avvaktande till att införa Dewey på hela eller delar av mediebeståndet. Vid en handuppräckning bland publiken var det någon enstaka (om ens någon)  trodde att man skulle börja med Dewey 2013. I Skåne är det nog Simrishamn som är mest på, det finns inget formellt beslut taget, men man har planer på att under 2013 göra en förstudie kring vad ett införande av Dewey skulle innebära för Simrishamns del (och eventuellt fler bibliotek i sydöstra Skåne).

Om du är intresserad av att läsa eller lära mer om Dewey kan jag tipsa om:

• KB:s Deweyblogg:  som också erbjuder så kallade virtuella Dewey-rum där olika frågeställningar kring Dewey tas upp.
• Introduktionskurs i Dewey 7/5
• Om Dewey deciamalklassifikation i KB:s verktygslåda (introduktion, ordlistor, översikter)
• Harriet Aagaards projektrapport från KB-projektet är nu klar och finns på KBs webbplats: Dewey för folk- och skolbibliotek – projektrapport 
• Även Harriets "gamla" rapport som hon gjorde på uppdrag sv Svensk biblioteksförening är läsvärd
• Dessutom kommer man via KBs webbplats, att kunna ta del av dagens komferens i efterhand, eftersom allting filmades.

Hejdå från Halmstad

Sådärja, nu åker vi hem från Tylösand och en fullspäckad och bra Halmstadkonferens. Förutom det jag hunnit blogga lite mer fördjupat om är det värt att nämna något om de andra programpunkterna:

En rätt kul diskussion mellan 3 politiker som alla arbetat aktivt i sina respektive kommuner för att få till satsningar på nya Kulturhus eller bibliotek: Halmstad, Varberg och Hässleholm. När de inte tävlade om vem som hade flest besökare på sina invigningar sa de bland annat klokheter som att:

• Om du har en vision, så håll fast vid den, kompromissa inte bort den, och håll arkitekterna kort
• Ta vara på den kompetens som finns hos tjänstemänne (tex bibliotekarierna)
• Ge inte upp, tjata och gneta och sök breda politiska överenskommelser

Pernilla Glaser och Jenny Lind provocerade lite grann när de berättade om sitt högst subjektiva och självcentrerade (som de själva uttryckte det) arbete med förmedling av skönlitteratur på Plattan-biblioteket på kulturhuset i Stockholm. De väckte en hel del tankar om vad den proffesionella rollen att läsfrämja och förmedla litteratur egentligen innebär. Det var rätt kul att höra om hur man jobbar på Plattan-biblioteket, men jag hade velat höra mer om i vilket syfte man arbetar, vilket är egentligen uppdraget och vad är det man vill uppnå.

Professorn i pedagogik och demokrati Bernt Gustavsson höll en intressant föreläsning om Biblioteken som den första källan till bildning ur ett historiskt, samtids- och framtidsperspektiv. Gustavsson påminde om Ellen Keys klassiska citat om bildning: "Bildning är vad som är kvar när vi glömt det vi lärt", och det ska ju bli intressant att se vad som finns kvar hos mig när jag glömt det jag lärt på Halmstadkonferensen.

Konferensen avslutades med Anna-Karin Palm som bland annat läste ur sin Snöängel och konstaterade att kultur är en demokratisk rättighet och att läsning kan öppna dörrar och ge en något som man inte visste att man behövde. Hennes föreläsning utvecklades nästan till ett brandtal för det goda läsandet: "Det finns andra värden än de ekonomiska och vi måste våga prata om det svåra begreppet kvalitet. Vi vet alla att det finns böcker av bättre eller sämre kvalitet. Vi som älskar böcker måste våga stå upp för vår passion.Litteratur är magi"

Min egen avslutande reflektion kring Halmstadkonferensen blir kring konferensens tema: Från transaktion till relation. Det är en resa vi gör på biblioteken och det handlar om att skapa förutsättningar för kvalitativa möten (med och mellan besökare/användare mellan användare och litteratur/kultur, mellan proffessioner, mellan institutioner/organisationer/nätverk etc) och det kräver ett  nytt sätt att arbeta, kanske nya miljöer och en delvis ny professionell roll. Den professionella resan handlar om att gå från rollen som expert/mediedistributör/informationsexpert till handledare/samtalsledare/facilitator/subjektiv förmedlare/samarbetspartner. Eller som en politiker (och de var många på konferensen)  uttryckte det: transaktionen fixar vi medborgare själva, det är relationerna vi behöver hjälp med.

Halmstadkonferensen: Digidel

Christer Bergqvist, Regionförbundet Kalmar län och Ann Wiklund, samordnare för läns ovh regionbiblioteken i Digidel 2013 berättar om Digidel-kampanjen.

Digidel föddes i IKT-lyftet, ett samverkansprojekt mellan bibliotek och folkbildningnationell som arbetade för att få till en gemensam kampanj från 2011 för ökad digital delaktighet.

Bakgrunden till Digidel-kampanjen är, som ni vet, att det finns många i Sverige som inte kan använda Internet (2009 var de ca 1,7 miljoner). Sveriges snabba utverklin av e-tjänster gör den digitala klyftan djupare. Digitalt utanförskap är alltså ett demokratiproblem.

Ett nationellt nätverk kring digital delaktighet med länsbiblioteken som spindlar i nätet hade vuxit fram och den nationella kampanjen Digidel tog sin utgångspunkt i detta. I det nationella nätverket Digidel 2013 finns organisationer från flera olika smahällsområden. Internetfonden står för ett kansli somm administrerar kampanjen. I slutet av 2010 skrev alla i nätverket under högtidliga former under ett gemensamt manifest för ökad digital delaktighet. Kampanjen syftar till att få ett brett genomslag politiskt och i media för att nå ut och kunna nå målsättningen om att 500 000 fler ska bli internetanvändare fram till 2013.

Kampanjens har 6 gemensamma motton för arbetet, som byger på frivillighet, att många hjälper många, att det är en demokratisk fråga etc.  Vemsomhelst kan göra insatser och bidra till att målet nås. Digidel-nätverket består av ett antal olika kretsar: biblitoek, folkbidlning, idealla organisationer och stiftelser, näringsliv, staten, kommuner landsting.

Om man vill vara med går man in på http://www.digidel.se/ . Ni som arbetar på bibliotek eller studieförbund i Skåne kan även kontakta oss på BBM (ann.lundborg@skane.se ) om ni vill ansluta till kampanjen.

IT minister Anna-Karin Hatt har tagit fram en en digital agenda öfr Sverige: IT i människans tjänst. Den nationella agendan ska nu brytas ner i varje delregion. I det regionala arbetet är biblioteken mycket viktiga. Läns- och regionabiblitoekens åtagande i Digidel-kampanjen är att ta fram regionala strategier.

Men verkstaden sker ju ute på golvet, på biblioteken och studieförbunden. Trots fördomar hos studieförbund och bibliotek kring varandras respektive arbete och uppdrag har studieförbund och biblitek en likartad värdgrund då som nu näligen att höga bidlnings och kunskapsnivån när det gäller digital delaktighet. Kampanjen ger ett win-win-läge genom att biblitoeken når nya grupper genom Digidel-kampanjen och studeiförbunden får nya cirekldeltagare. Både studeiförbund coh bibliotek bidrar dessutom genom digidel-arbetet till regional utveckling.

Exempel från Kalmar län, där studeieörbund och bibliotek i samtliga 12 kommuner, deltar i kampanjen. Regionbiblioteket skapar förutsättningar för arbete, genom nätverk (ex facebook), marknadsföringsmaterial, lokala arbetsgrupper, etc. Man har från regionens sida även gett ekonomiskt bidrag för markadsföring, vikariekostnader, lokalkostnader etc.  I Kalmar län har man brutit ner det nationella målet, precis som vi har gjort i Skåne, till respektive kommuns storlek. Viktigt med ett kvanitativt mål som kan utvärderas. Också lättare att "sälja in" kampanjen tex politiskt och medialt.

För att hålla uppe ångan uppe under kampanjens gång under har man ett antal delkampnajer, tex reklam i radio och tv, Get Online week, dyslexiveckan. Målgrupps- eller tematiska inriktningar kan behövas framöver för att hålla liv i kampanjen. Samarbetet mellan studieförbund och bibliotek, har funkat förvånansvärt bra, där det inte funkat har det berott på brister i kommunikationen. En tydlig rollfördelning mellan studieförbund och bibliotek är viktigt, för att komma bort från en eventuell konkurrenssituation mellan studieförbund och bibliotek.

Ann och Christer avslutar med att poängtera att det är en demokratisk rättighet att lära sig att använda e-tjänster som samhället kräver att vi ska kunna, och det ska inte kosta pengar. Därför måste vi arbeta brett och hitta samarbeten även med andra aktörer, tex arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Just nu är det lite av en ketchup-effekt i kampanjen med många nya partners som ansluter sig, tex SKL, företag etc.
Biblioteken kan inte klara det här uppdraget själva men går stärkta ur den här kampanjen för att fortsätta samarbeta med andra för digital delaktighet. När det nationella kampanjen är slut är det viktigt att det sätts av pengar lokalt och regionalt för det fortsatta kontinuerliga arbetet för digital delaktighet. Därför är det viktigt att förankra det här uppdraget politiskt.