Innovate or die!

Plötsligt, på tåget mot Norrköping, för att föreläsa om meröppna bibliotek för regionala barnbiblioteksutvecklare, blir det lite tid att blogga. Temat för konferensen är Innovate och die, och handlar om bibliotekens behov av att ständigt utvecklas för att möta förändringar: nya vanor, nya tekniska förutsättningar, människor i förändring, och en teknikutveckling som kan utmana bibliotekspersonalens yreksroll.


En av skrifterna som inspirerat till konferensens tema är Stefan Fölsters "översättning" av en forskningsstudie kring hur 700 amerikanska yrken påverkas av digital och automatiserad teknik inom 20 år. Fölster har på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning gjort motsvarande för svenska jobb och konstaterar bland annat att 53 % av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik under de kommande 20 åren. Bibliotekarier är en av de yrkeskategorier som kommer att påverkas väldigt mycket av en ökande automatisering och robotisering, menar Fölster  i en artikel i DIK:s tidskrift Ping som kommenterar studien och  biblioteksassistenter ligger högt på studiens lista över yrken som med stor sannolikhet kommer att tas över av datorer.


Yrken som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor (gärna i kombination) har lägst sannolikhet att ersättas. Speciallärare hör  exempelvis till de yrken som löper minst risk att ersättas, och  detta tycker jag är intressant i ett biblioteksperspektiv. Nu vet jag inte exakt hur man har beskrivit eller definierat bibliotekarieyrket i studien, men för mig handlar utvecklingen av folkbibliotekjobbet snarare om alltmer fokus på det mänskliga, målgruppsanpassade, relationsbyggande arbetet och mindre om sökteknik, katalogisering,  etc. En viktig del av bibliotekariers alldeles unika kompetens handlar just om att i ständig dialog och interaktion med sina användare skapa värden, relationer och tillit. Detta försökte jag sammafatta i en krönika i Framsidan för ett tag sedan.


Kopplingen mellan meröppet och automatisering är kanske lätt att se. En förutsättning för att kunna öppna upp biblioteket utöver de bemannade öppettiderna är ju att funktioner som lås, larm och möjligheter för låntagare att själva sköta basfunktioner som låna, och lämna böcker på ett smidigt sätt. Men meröppet har mycket större potential än  att "bara" vara ett bibliotek med självbetjäning och där kommer kopplingen till bibliotekarieyrket och dess utveckling in.


Meröppet handlar om att öppna upp biblioteket, att både bokstavlig och bildligt, ge nyckeln till användarna, som därmed får möjligheter att fylla biblioteket med mer,  nytt och eget, innehåll. Meröppet skapar, genom att användare blir självgående när det gäller "enkla" biblioteksärenden, också större möjligheter för bibliotekspersonalen att arbeta med prioriterade målgrupper som barn och unga eller att lägga krut på att bygga och utveckla bättre relationer med människor eller organisationer i lokalsamhället. Dessa mervärden kopplade till meröppen biblioteksverksamhet försökte vi beskriva i en debattartikel i Biblioteksbladet i höstas.

Meröppet kan alltså vara sätt att stärka biblioteket som en viktig lokal nod för social hållbarhet och i det sammanhanget kan jag inte låta bli att peka på kopplingarna  mellan meröppet och utveckling av delaktighetsprocesser och makerspace, som några skånska bibliotek utforskat tillsammans med forskare från Malmö högskola under förra året.  .

Biblioteksutveckling genom designprocesser

Via Peter Alsbjers blogg hittade jag ett intressant filmklipp där Michelle Ha Tucker pratar om Design Thinking som verktyg för biblioteksutveckling. Hon har de senaste åren arbetat med bibliotekspersonal i Chicago och Aarhus med utgångspunkt från det Toolkit for Designthinking for Libraries, som utvecklats med stöd av Bill & Melinda Gates Foundation.

I Skåne håller vi ju också på att utforska designproceser som verktyg för biblioteksutveckling och social innovation i lokalsamhället. Som vi har bloggat om tidigare arbetar just nu bibliotekspersonal i Skåne (Bjuv, Eslöv, Kävlinge, Lindängen och Lund) i forskningscirklar kring designtänkande tillsammans med designforskare från Malmö högskola.

Om ni är nyfikna på vad Design Thinking innebär och varför det är intressant ur ett biblioteks- och samhällsutvecklingsperspektiv vill jag verkligen rekommendera er att ta del av denna 12 minuters film.



Michelle Ha Tucker nämner bland annat att bibliotek är särskilt intressanta i sammanhanget, bland annat för att:

• Bibliotek är redan "living labs" - det ständiga flödet av användare erbjuder utmärkta möjligheter att testa idéer, prototyper och att bjuda in användarna till medskapande. 
• "Librarians hold the keys to community". Bibliotekarier är duktiga service designers och känner sina användare och har därmed en unik position att utveckla biblioteket i samspel med samhällsutvecklingen
• Bibliotek är viktiga länkar i samhällets infrastruktur - det vi brukar prata om som "biblioteket i lokalsamhället". Bibliotek har redan många relationer i sitt lokalsamhälle och utmärkta möjligheter att skapa nya relationer och ta tillvara engagemang i exempelvis civilsamhället.

Hon ger också några exempel på hur designtänkande kan utmana ett mer traditionellt arbets- och förhållningssätt:

• Designtänkande handlar om att föreställa sig en framtid - att försöka göra framtiden mer verklig redan nu - snarare än att förhålla sig till data/fakta
• Design forskning handlar om att öppna upp för fler/nya frågor snarare än att besvara frågor (vilket kan vara en väl så stor utmaning när det gäller bibliotekens praktik)
• Istället för att försöka undvika misstag ska man uppmuntra misstag då misstagen hjälper till att  snabbare hitta rätt väg/lösning framåt. 

Avslutningsvis vill Tucker avdramatisera det "läskiga" ordet innovation genom att prata om det som ett verb snarare än som ett substantiv: "a constant act of working" - att hela tiden arbeta strategiskt i vardagen, och utvecklingsarbetet handlar därför om att stärka människor att i liten skala utforska, testa, arbeta innovativt, så att det tillsammans blir en större rörelse.

Halvtid i kunskapscirkel kring social innovation och designlabbs

Ett moment under kunskapscirkeln var att gestalta ett scenario,
en önskad utveckling och/eller en utmaning...

Nu vid vårterminens slut har vi nått halvtid i kunskapscirkeln för social innovation och designlabbs. Deltagare från biblioteken i Bjuv, Eslöv, Kävlinge, Lindängen och Lund har tillsammans med designforskare från Malmö högskola, brottats med utmaningar och utvecklingstankar kring sin verksamhet.

Processen bygger på designprinciper med utgångspunkt ifrån de olika utvecklingsidéer, problem, utmaningar som de deltagande biblioteken gick in i processen med. De första tre träffarna har bland annat handlat om att identifiera utmaningar och utvecklingsmöjligheter när det gäller exempelvis relationen med stadens invånare och bibliotekets plats och roll i lokalsamhället.

...en av de mer handfasta uppgifterna
under kunskapscirkeln.

Vi från Kultur Skåne som varit med på träffarna tycker att det varit intressant att följa processen så här långt. Att arbeta med designprinciper som utgångspunkt är ett lärande i sig, och vi märker att det inte är alldeles enkelt att beskriva processen, nu när vi är mitt i den. Några "röda trådar" tycker vi oss ha sett under arbetets gång så här långt:

• "Prova på" - Hur kan man stimulera ett arbetsätt där det är lättare att prova på, experimentera och revidera? Vad är det som krävs för att ta det där första eller nästa steget i utvecklingsprocesser där utgången eller resultatet eller ens problemet från början är helt klart? Vilka hinder finns?
• Biblioteket i lokalsamhället - Vilken roll har biblioteket i lokalsamhället och vilken roll har det potential att ta? Kan biblioteken bli bättre på att samspela med medborgardrivna förändringsprocesser och hur kan bibliotekens unika position som ett öppet rum dit många kommer och som åtnjuter stort förtroende i lokalsamhället stärkas och utvecklas?
• Ägandeskapet - Vems är biblioteket? Processer kring att bjuda in användare, "lämna över" ägandeskapet till biblioteket, där användarna är medskapande och bibliotekspersonalen faciliterar (tex möten, processer eller lärande). Hur kan olika målgrupper vara medskapande i bibliotekets verksamhet och utveckling?
• Mobilitet - Hur kan biblioteket finnas och verka utanför bibliotekslokalen? Vad ställer det för nya krav på kompetens, organisation, lokaler, arbetsmetoder och -redskap?
• Bibliotekarierollen - Vad ställer en mer rörlig och interagerande verksamhet för krav på bibliotekspersonalens kompetens och arbetssätt? Hur kan bibliotekspersonalens unika kompetens som redan idag är en styrka beskrivas och utvecklas?

Designprocessen innebär bland annat att man under resans gång testar, förankrar och reviderar sina idéer och nu under sommaren kommer biblioteken att utifrån sina olika förutsättningar fortsätta designprocessen genom att "prototypa" och "reframa" sina designcases. Prototyperna handlar bland annat om att på olika sätt flytta verksamheten utanför sitt traditionella sammanhang (tex gerillabibliotek), experimentera med bibliotekslokalen och på nya sätt interagera med användare och potentiella användare.

Höstens möten  kommer att ha fokus på förankring, lärande, och att "ta hem processen".

Rapport och kunskapscirklar kring social innovation och designlabbs

Mötesplats Social innovation är en nationell plattform som samlar akademi, näringsliv och offentliga och ideella aktörer för att utveckla forskning, kunskap och kompetens inom områdena social innovation och samhällsentreprenörskap.

Idag lanseras rapporten Designlabb för social innovation om hur den globalt växande rörelsen av designlabbs kan tackla samhällsutmaningar. Rapporten är en sammanställning av det arbete som Mötesplats Social Innovation gjort under 2014, med hjälp av strukturfondsmedel från Tillväxtverket.

Förstudien har undersökt hur man kan använda designprocesser och labbformatet som en samverkansmodell för att kunna ta sig an komplexa samhällsutmaningar och utveckla sociala innovationer och ger ett  förslag på hur ett svenskt designlabb skulle kunna utvecklas. Modellen bygger på att skapa kunskapscirklar som kan stödja innovationsprocesser ute i samhället snarare än ett avgränsat labb på en bestämd geografisk plats.
Ladda ner rapporten här
 
Modellen kommer Mötesplats Social Innovation och Malmö högskola att prototypa vidare under 2015 bland annat med några piloter. Den första piloten går av stapeln i april där Malmö högskola  tillsammans med oss på Kultur Skåne och representanter från 5 bibliotek i regionen kommer att arbeta med forskningsscirklar kring innovativ samverkan.

Mötesplats Social innovation beskriver på sin webbplats biblioteken som särskilt spännande för att testa designlabb-modellen:
"eftersom deras grunduppdrag handlar om att arbeta med folkbildning och demokratifrågor. Biblioteken skulle därför kunna ha en potentiell central roll när det kommer till att engagera medborgare i lokal utveckling.
Piloten kommer att fokusera på att utveckla erfarenheter av olika designprocesser och metoder för förändringsarbete och samverkan. Vad vi gemensamt med biblioteken hoppas uppnå är att skapa en bättre förståelse för bibliotekens förutsättningar att delta i lokalt innovationsarbete och att adressera samhällsutmaningar i samverkan med det omgivande samhället."

I mitten av mars hade vi uppstart för piloten och lärprocessen kommer att pågå mellan mars och september 2015. Under processens gång kommer vi att utforska och tillsammans diskutera, reflektera och lära mer om olika förändringsprocesser, innovationsplattformar och samverkansformer.

Deltagarna i piloten är från biblioteken i Bjuv, Eslöv, Lindängen, Kävlinge och Lund och tar avstamp i de olika utvecklings- eller delaktighetsprocesser som pågår eller är på gång i varje kommun. Från Malmö högskola deltar bland annat Per-Anders Hillgren och Anna Seravalli och från Kultur Skåne Annelie Krell och jag. Eftersom många fler än vad vi hade plats till visade intresse att delta i denna lärprocess hoppas vi att piloten ger mersmak och att vi kan sprida arbetet vidare framöver.