Både dystra siffror och ljuspunkter i biblioteksstatistiken

Källa: Flickr

Kungliga biblioteket har nyligen presenterat den årliga statistiken för de offentligt finansierade svenska biblioteken. I riket i stort har antalet bibliotek minskat, liksom antalet fysiska besök och fysiska låntagare. Det som ökat är framförallt användningen av e-medier och satsningar på barn och unga. De dystra siffrorna för besök och utlån har uppmärksammats i bland annat Sveriges Radios Kulturnytt.

Det är klokt att iaktta en viss försiktighet innan vi drar slutsatser av statistik som denna. Det är ofta siffror för resurser och användning som vi fokuserar på när biblioteksverksamheter redovisas. Dessa siffror relaterar inte med självklarhet till bibliotekens olika styrdokument där istället samhällsuppdraget och kvalitativa mål som att verka för ökad jämlikhet lyfts. 

Att tala om utlån, bestånd och förvärv utan att specificera medietyp är också vanskligt. Det är till exempel stora skillnader på siffrorna för ljudböcker, musik, kursböcker och TV-spel i årets rapport och varje medietyp kräver nog sin egen analys. Frågor som hur vi vet att biblioteken prioriterar rätt saker och verkligen når dem de är till för kan inte besvaras enbart med utlåne- och besökssiffror men kan ändå vara en del i en samlad bedömning. Ständigt minskade besökssiffror kan vara en varningsklocka och tyda på att biblioteksverksamheterna inte är så relevanta för kommuninvånarna som de borde vara. 

När det gäller de skånska folkbiblioteken så följer de vissa av tendenserna för riket men inte alla. När det gäller satsningar för barn och unga, både antal årsverken som avsätts och antal aktivitetstillfällen, är ökningen större än genomsnittet för hela Sverige. Vad gäller antal fysiska besök har de faktiskt ökat med 3% på de skånska folkbibliotekens bemannade serviceställen. Det totala antalet fysiska utlån per kommuninvånare har minskat, liksom antalet initiala lån (betyder att omlån ej är inräknade). Tittar vi närmare på siffrorna så visar det sig ändå att lån av tryckta böcker har ökat och att det är lån av film, musik och mikrofilm som står för den största minskningen. Utlån till personer med läsnedsättning har i Skåne ökat med 11% jämfört med en ökning på 1% för hela riket. 

Nyförvärven har totalt ökat med 7% medan det fysiska mediebeståndet per invånare trots det minskat med 12%. Det vore intressant att veta om detta är ett resultat av en befolkningsökning eller ett mer aktivt gallringsarbete. Kanske en kombination av båda?
Den som vill gräva ännu djupare i den regionala och kommunala statistiken och kanske jämföra sitt bibliotek med andra kan ladda ner tabeller och ta fram rapporter för en viss verksamhet. 

Vi ska vara kloka specialister

Det var länge sedan jag började dagen med en papperstidning vid frukost. Om en timme börjar den årliga bibliotekschefskonferensen som anordnats av KB och jag har en lite tid över för att bläddra i dagens DN. På debattsidan talas varmt för mer digitaliseringskunnande. Många industrijobb försvinner och vi måste förbereda oss för framtidens jobb. Den mest efterfrågade kompetensen har personer som förenar ett yrkeskunnande med digitaliseringsskicklighet. Detta gäller inte endast för industriarbete, detta gäller i högsta grad också inom biblioteksverksamheten. Detta har funnits med i tankarna under dagen. Både Gunilla Herdenberg, Erik Fichtelius och Robert Darnton, professor emeritus i historia, tidigare chefsbibliotekarie för Harvard University Library betonar vikten av det digitala biblioteket vid sidan om det fysiska.

Kvalitetsdialog

KB har fått uppdrag i bibliotekslagen att följa upp kommunala och regionala biblioteksplaner, hur de har utformats och hur de används. I detta syfte samverkar KB med den regionala biblioteksverksamheten och den kommunala nivån.

En gång om året träffas de tre nivåerna (kommunalt, regionalt och nationalt) i nätverk Kvalitetsdialog. Till detta tillkommer nationell strategigrupp som träffas ett par gånger per termin och diskuterar strategiska frågor och framtidsplaner för gruppen.

Den 18 november träffades bibliotekarier i Kvalitetsdialogen på Humlegården i Stockholm. På årsmötet fastställdes Skånes representanter i Kvalitetsdialog för en period av två år.

Kristina Elding (Lunds Stadsbibliotek)

Martina Gunnarsson (Helsingborgs stadsbibliotek)

Emma Lang Åberg (Kristianstads bibliotek)

 

Det bestämdes även vem som representerar Götaland i Kvalitetsdialogs strategigrupp

Susan Pour, Kungsbacka kommun

Ann-Christin Ekelund, Värnamo kommun

Anna Lundberg, Hultsfred och Högsby kommuner

Emma Lang Åberg, Kristianstad kommun

Anette Eliasson,  Mölndals kommun

 

Vi vill passa på att tacka Lena Malmquist (Ystads bibliotek), Carola Beijer (Malmö Stadsbibliotek) och Annette Mjöberg (Hässleholm) för gott samarbete. Det är viktigt att Skånes röst hörs ända upp till Stockholm. Och vi hoppas att kunna fortsätta detta arbete med Martina, Kristina och Emma!

Något kort om läget på Dewey-fronten

Som vi bloggat om tidigare håller Malmö stadsbibliotek sedan några år tillbaka på att gå över till klassifikationssystemet Dewey. Malmö stadsbibliotek började under april att klassificera och ställa upp nyinköp efter Dewey. För den som vill läsa mer om Malmös Dewey-arbete har Kungliga biblioteket nyligen bloggat om detta på Dewey-bloggen.

Frågan om Dewey på folkbibliotek har puttrat på i några år, men i takt med att allt fler bibliotek arbetar med frågan finns ju alltmer värdefulla erfarenheter att lära av. I höst kommer Svensk biblioteksförenings regionförening Skåne att arrangera ett seminarium om Dewey för intresserade medlemmar - håll utkik efter det.

Vi på Kultur Skåne ser också fram emot en projektrapport från Simrishamn med flera kommuner i Skåne Sydost som det senaste året med projektstöd från Region Skåne arbetat  fas 2 i sin Dewey-process - nämligen att ta fram en plan för genomförandeplan för övergång till Dewey i de fem kommunerna i sydöstra Skåne.

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering

Kultur Skånes och de skånska folkbibliotekens arbete med folkbiblioteken som kulturhus är en ovanligt väl beforskad satsning. Tre av de första kulturhusprojekten (Burlöv, Ängelholm, Skurup) följdes av Johanna Rivano Eckerdal, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, genom följeforskning som utmynnade i rapporten Att dela en helhetsbild. I rapporten analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken. Dessutom har olika aspekter av utvecklingsarbetet belysts i ett par olika masteruppsatser vid ABM-programmet, Lunds universitet.

Nu har en forskargrupp vid Högskolan i Borås, Karen Nowé Hedvall (projektledare), Cecilia Gärdén, Margareta Lundberg Rodin och Gullvor Elf, med projektmedel från Kungliga biblioteket, studerat hur fyra olika projekt har förhållit sig till och arbetat med utvärderingar för att bättre förstå hur utvärderingar mer systematiskt kan användas i utvecklings- och förändringsarbete vid svenska bibliotek. Ett av de fyra projekten som studerats är just Folkbiblioteken som kulturhus och följeforskningen som gjordes inom projektet.
Rapporten  Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering finns här.

Kvalitet och biblioteksplaner

I höstas gjordes en nystart av Kungliga bibliotekets kvalitetsdialog, som handlar om att KB, de regionala biblioteksverksamheterna och den kommunbiblioteken runtom i landet samverkar kring uppdraget i bibliotekslagens 18:e paragraf: att följa upp hur de biblioteksplaner som antagits av kommuner och landsting har utformats och hur de används. Denna grupp kommer att träffas under 2015 för att identifiera och prioritera områden som gruppen vill arbeta mer konkret med. Det kan resultera i rapporter, handledningar, checklistor eller andra stöd- och idéprodukter.

Kungliga biblioteket menar att ett viktigt syfte med detta arbete är likvärdig biblioteksservice i hela landet och därmed finns det alltså tydliga kopplingar mellan biblioteksplaner och kvalitetsarbete. För kvalitetsarbetet har KB också utformat en modell. Därutöver kan ju biblioteksplaner förstås vara ett viktigt verktyg för att arbeta långsiktigt och strategiskt med biblioteksutveckling och för att synliggöra bibliotekens uppdrag och vilka resurser som krävs.

Kravet på biblioteksplan har också aktualiserats just i år eftersom  Kulturrådet ju förändrat villkoren för inköpsstödet till litteratur för folk- och skolbibliotek: Inför ansökningsomgången 2015 måste alla kommuner som ansöker om inköpsstöd ha en aktuell och giltig biblioteksplan, eller åtminstone fullmäktigebeslut om att en sådan kommer att tas fram.

Vi vet att det är en hel del kommuner i Skåne som antingen är på väg att ta beslut om ny eller reviderad biblioteksplan eller är mitt i processen att ta fram en ny plan. För att få en bild av hur läget ser ut i Skåne och hur vi från den regionala biblioteksverksamheten kan stötta kommunernas arbete med biblioteksplaner håller vi just nu på med en mindre inventering av de skånska biblioteksplaneprocesserna, i form av en enkät som skickats till folkbibliotekscheferna. KB har också på olika sätt kartlagt de kommunala biblioteksplanerna och det arbetet presenteras i två rapporter Bibliotekens planer 2012 och Barnen i planerna 2012.


När det gäller en regional biblioteksplan, dvs en plan för de biblioteksverksamheter som Region Skåne är huvudman för, håller vi från den regionala biblioteksverksamheten på att försöka finna former för detta tillsammans med sjukhusbiblioteken. För den regionala biblioteksverksamhetens del är den regionala biblioteksplanen nära sammankopplad med utvecklingsområdena i den nya regionala kulturplanen som vi just är i färd att ta fram. Vårt förra bibliotekschefsmöte i februari gav oss värdefull input till dessa processer.

En stor del av nästa bibliotekschefsmöte, den 29/4, kommer att ägnas åt kommunernas biblioteksplaner och kvalitetsarbete. Bland annat kommer Pia Borrman och Hanna Johansson från Regionbibliotek Stockholm att berätta om hur de har arbetat med KBs kvalitetsmodell för att titta närmare på verksamheter som sagostunder och referenssamtal. I skriften Leonards plåster, som presenteras i ett tidigare inlägg, beskrivs bland annat kvalitetsarbetet med sagostunderna lite närmare.

Biblioteksplaner

Biblioteksplaner och viss mån dess koppling till ett långsiktigt kvalitetsarbete har varit en aktuell fråga i lite olika sammanhang under hösten:

Kungliga biblioteket och kvalitetsdialog
Enligt bibliotekslagens 18:e paragraf ska Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna gemensamt ” följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används." För att hitta former för detta arbete arrangerade KB nu i november ett Kvalitetsdialog-möte. I denna kvalitetsdialog deltar representanter från alla läns- och regionbibliotek och två till tre kommunbiblioteksrepresentanter per län, KBs handläggare som arbetar med det nationella uppdraget och en representant för Kulturrådet. Det är en utökning av den grupp som tidigare bestått av representanter från KB och de regionala biblioteksverksamheterna. Från Skåne deltog Carola Beijer från Malmö stadsbibliotek och Lena Malmqvist från Ystads bibliotek samt Maria Jacobsson och jag (Kristina Elding) från Kultur Skåne.

Diskussionerna under dagen handlade en hel del om vilka hinder som finns för att ta fram biblioteksplaner i kommunerna och framgångsfaktorer för att kunna ta fram användbara planer som är relevanta för såväl skol- som folkbibliotek. En reflektion jag själv bär med mig från dagen är att det oftare är besluts-, samverkans- och förankringsprocesserna kring att ta fram en biblioteksplan som är det svåra och där skiljer det sig också åt i förutsättningar mellan olika kommuner och landsting, beroende på storlek, politisk organisation etc. En knäckfråga är till exempel hur skolan och folkbiblioteken kan samverka kring och utifrån en gemensam biblioteksplan.

Men för den som vill ha mer konkret stöd med utformningen av planen finns bland annat de skrifter som KB tagit fram:

• Biblioteksplan 2.0 med tips på hur andra gör, vad lagstiftarna avsåg och några ”komihåg” för vad som kan vara bra att tänka på när man utformar en biblioteksplan som är kopplad till den nya biblioteklagen.
• Nyckeltal 1.0 om man vill jobba med att formulera uppföljningsbara mål

KB:s statistikblogg är också ett tips, och där finns numera också en särskild flik kring kvalitetsdialogen

Kulturrådets inköpsstöd kräver biblioteksplan
Just med hänvisning till lagens krav om att alla kommuner ska ha en giltig biblioteksplan har  Kulturrådet, som ni kanske noterat, gjort en ändring i villkoren för inköpsstödet till litteratur för folk- och skolbibliotek: Inför ansökningsomgången 2015 måste alla kommuner som ansöker om inköpsstöd ha en aktuell och giltig biblioteksplan. Saknas en plan ska fullmäktigebeslut om att en sådan kommer att tas fram lämnas till Kulturrådet senast den 15 december 2015. Om det varken finns en färdig plan eller beslut om att ta fram en plan kan kommunen bli tvungen att återbetala hela eller delar av bidraget.

Uppdaterad information om villkor för inköpsstödet till litteratur för folk- och skolbibliotek 2015 finns på Kulturrådets webbplats:  http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/bibliotek/Inkop-av-litteratur-till-folk--och-skolbibliotek/

En samlad biblioteksstatistik från och med 2015

Kungliga biblioteket har sedan 2011 ansvaret för Sveriges officiella biblioteksstatistik. För att kunna ge en samlad bild av de offentligt finansierade biblioteken i Sverige, oavsett bibliotekstyp, har KB beslutat att göra vissa förändringar av den biblioteksstatistik som ska samlas in från och med 2015. Då kommer samtliga offentligt finansierade bibliotek att rapportera biblioteksstatistiken i en gemensam enkät i ett nytt webbaserat system.

I rapporten En_samlad_biblioteksstatistik finns ett förslag till enkät för denna samlade biblioteksstatistik. Titta gärna på förslaget och fundera gärna på vad det innebär för er som ska rapportera eller ta del av statistiken.

KB efterlyser synpunkter på förslaget. Synpunkter kan lämnas till Cecilia Ranemo, Kungliga biblioteket via mail till biblioteksstatistik@kb.se,  telefon 010-709 36 39 eller genom att lämna en kommentar på KB:s statistikblogg: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/ny-statistik/

KB kommer också att arrangera två möten kring den samlade biblioteksstatistiken vid två tillfällen under oktober: 16/10 och 23/10. Läs mer och anmäl dig här: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/2014/10/02/kom-och-diskutera-biblioteksstatistik-16-eller-23-oktober/  

Biblioteksstatistik 2013

Häromdagen, på internationella läskunnighetsdagen, var vi säkert många som kastade oss över 2013 års biblioteksstatistik, som samlas in av Kungliga biblioteket och bearbetas och presenteras kommun- och länsvis av Svensk Biblioteksförening. Svensk Biblioteksförening vill att dessa rapporter ska bidra till att öka medvetenheten om bibliotekens betydelse för kunskap och utveckling lokalt.

Statistiken för Skåne finns här och kommunvisa rapporter kan laddas ner här.

E-böcker och bibliotek - vad händer? Forts.

Som vanligt  hände det lite saker när det gäller e-böcker och bibliotek, på årets bokmässa. Mässan präglades ganska mycket av fortsatta seminarier och debatter kring läsning och litteratur, vilket aktualiserades av regeringens litteraturproposition, Läsa för livet, som presenterades 26/9. Intressant när det gäller e-böcker är att man viker två miljoner för att Kungliga biblioteket ska kunna tillgängliggöra e-böcker via Libris. KB, föreslås få två miljoner kronor under 2013 för att inleda försöksverksamhet med syfte att göra de möjligt för externa distributörer att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Det handlar även om att KB ska säkerställa att upphovsrättsligt fri e-litteratur ska finnas tillgängligt via Libris. Förslaget tar avstamp i KB:s förstudie Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker som presenterades tidigare i våras.

E-lib, fortfarande den dominerande leverantören av e-böcker via biblioteken, lanserade en ny modell , eller snarare ramar för hur det kan komma att se ut, någon färdig modell är det inte ännu. Större flexibilitet och valmöjligheterför biblioteken, menar e -lib. Absurt med tex kötid för e-böcker eller att förlagen fortfarande har st för stort inflytande över utbudet, menar kritiker. Positivt med flera olika modeller, menar andra. Hursomhelst är det kanske svårt att ta ställning till den nya modellen förrän den är mer färdig.

På mässan presenterade också Malmö stadsbibliotek sin förstudie och en prototyp för en ny e- bokstjänst, Kaliber. Förstudien har finansierats med stöd av Region Skåne, med medel ur utvecklingspotten inom det regionala mediesamarbetet.Tjänsten är en e-boksapp som ska göra det enklare och roligare för biblioteksanvändare att söka, låna och läsa e-böcker och med möjligheter för bibliotekspersonal att lyfta fram och inspirera. Appen vill Malmö stadsbibliotek driva och finansiera i samarbete med andra intresserade bibliotek i landet.

Redan före mässan, i samband med ett seminarium: "Libraries in a Digital Age" på The conference i augusti (rapporter från seminariet finns bland annat här och här), presenterades Atingo, ett samarbete mellan publit och Axiell. Atingo beskrivs som plattform för utlåning av eböcker: Genom Atingo kan bibliotek och förlag komma överens om pris, tillgänglighet och villkor i realtid. Atingo möjliggör för bibliotek att bygga ebokssamlingar utifrån sina egna kriterier samtidigt som förlag har kontroll över vilka villkor som ska gälla för utlåning av deras titlar. Böcker från medieleverantörer slussas till Atingo, där biblioteken kan välja vilka böcker de vill ha i sin katalog.

I dagarna har eboksfrågan också lyfts iett par debattartiklar, tex har kultur- och bibliotekschefer i framför allt Stockholmstrakten skrivit en gemensam artikel: Förlagen styr lån av E-böcker om problemet att biblioteken inte själva har kontroll över sitt e-bokbestånd.

Så det rör lite på sig på e-boksfronten... På Bibliotek, Bildning och Media har vi, förutom stöd till förstudien kring Malmö stadsbiblioteks e-boksapp, bland annat också stöttat ett par förstudier kring bibliotekens roll när det gäller digitalisering av lokalt material. Mer om detta i ett eget inlägg...

Lokala biblioteket som e-boksproducent?

...avhandlar de två förstudier som utförts av stadsbiblioteken i Eslöv respektive Kristianstad, med  stöd av Region Skånes kulturnämnd. Studierna har haft till syfte att undersöka bibliotekets roll i digitalt tillgängliggörande av lokalt producerat material och den gemensamma rapporten har fått titeln Ta makten över e-boken. Detta kan väl visa på de två bibliotekens vilja att lite mer aktivt och självständigt förhålla sig till e-boksfrågan, och att utan att vänta på de stora eller nationella aktörerna utforska vilken roll det lokala biblioteket kan spela när det gäller e-böcker eller digitalisering.

De två projekten har undersökt hur digitaliseringsförloppet fungerar från upphovsrättsfrågor, Creative Commons, inscanning och redigering, till distribution och tillgängliggörande. Fokus har till stor del legat på att bygga upp en större kompetens på biblioteken, kring dessa frågor.

I Eslöv har projektet lett till att man digitaliserat en rad lokalhistoriska skrifter och har ytterligare planer på att lyfta fram det lokala materialet även i andra sammanhang. Projektetet har också lett till ett ökat samarbete med andra lokala aktörer när det gäller lokalhistoriskt material. I Kristianstad har arbetet kretsat kring samarbetet med Gustaf Hellström-sällskapet för att digitalisera skrifter om och av författaren. I Kristianstad har man undersökt möjligheterna att anlita att företag för själva digitaliseringen, i det här fallet Publit, medan man i Eslöv prövat att göra detta arbete själv. Erfarenheter och lärdomar redovisas i projektrapporten, som kommer att finnas på Kultur Skånes webbplats.

Förstudien pekar på att digitaliseringsprocessen är av intresse för många folkbibliotek och ett av förstudiens mer konkreta förslag att samordna inköp av en riktig bokscanner, då detta är något som få folkbibliotek själva har råd med. Distributionskanalerna för bibliotekens digitala material är för få och dyra, menar man i Eslöv och Kristianstad, och hoppas att Kungliga biblioteket ska få resurser för att kunna tillgängliggöra e-böcker via den nationella bibliotekskatalogen,  Libris. Kanske välkomnar man därför lite särskilt de två e-boksmiljonerna till KB i regeringens proposition Läsa för livet. Publit skulle kunna vara en samarbetspartner för biblioteken för digitaliseringen och det nya samarbetet mellan Axiell och Publit, Atingo, skulle kunna vara ett alternativ för distributionen via biblioteken, resonerar man.

Både Eslöv och Kristianstad kommer att fortsätta arbetet efter projekttidens slut. I Eslöv kommer man att färdigställa publicering av böckerna i Eslövs museums skriftserie, totalt ca 20 böcker. Man har också planer för digitalisering av annat kulturhistoriskt material, och att använda den lokalhistoriska datan från e-böckerna i andra digitala projekt, tex kopplat till ett lokalt fotoarkiv. Kristianstad arbetar vidare med upphovsrättsproblematiken och samarbetet med det litterära sällskapet. Avslutningsvis vill förstudiens författare (Per Andersson och Andrea Hofmann)varna för att se e-boken bara som en digital variant av fysiska böcker, utan att biblioteken med hjälp av öppen data, och eget digitalt material kunna skapa mervärden för användaren, som går långt utanför de ramar som boken sätter.

Eslövs och Kristianstads erfarenheter tycker jag är intressanta även ur perspektivet folkbiblioteken som kulturhus eftersom de undersöker hur biblioteket, utifrån en etablerad verksamhet som att tillgängliggöra (lokalt) material tar en mer aktiv roll även i producentledet. Det visar också på möjligheterna i samarbete med andra lokala aktörer och på vilken (unik?) roll biblioteket kan spela i lokalsamhället.

Biblioteks- och medielandskap i förändring

Det händer ju ovanligt mycket i Sverige nu när det gäller strukturerna för mediesamarbetet på alla nivåer: ny bibliotekslag, förändring av lånecentralernas struktur, alltfler medie- och katalogsamarbeten i län eller delregioner, tex Skåne NV, Bibliotek i Väst, Bibliotek Ystad-Österlen, Umeåregionen etc. Och som jag bloggat rätt flitigt om har Bibliotek, bildning och media tillsammans med folkbiblioteken i Skåne i snart två år nu, arbetat för en ny, mer flexibel och samverkansinriktad modell för det skånska mediesamarbetet, och i januari i år sjösatte vi så den "nya modellen" med mer tonvikt på samverkan, infrastruktur och utveckling och mindre på regionala fjärrlån.

Två län där man länge arbetat strategiskt med frågor kring gemensam infrastruktur för media och informaton är Östergötland och Värmland. Götabiblioteken är ett samarbete mellan de tretton östgötakommunerna samt Tranås kring ett gemensamt bibliotekssystem. I Östergötland klarar man sig tack vare detta redan utan regionala värdbibliotek: de två stora stadsbiblioteken i länet (Linköping och Norrköping) bidrar med medier och kompetens i det gemensamma medie-, katalog- och webbsamarbetet, liksom alla andra bibliotek i länet. I Värmland har man länge jobbat med infrastrukturfrågor kring media och information: Bibliotek Värmland  och Libris på Värmlandsbiblioteken är ett par exempel.

Flera andra läns- och regionbibliotek planerar eller har redan börjat genomföra förändringar när det gäller den kompletterande medieförsörjningen, med anledning av den nya bibliotekslagen. Som en konsekvens av lagens nya formuleringar kring det regionala biblioteksuppdraget, har läns- eller regionbiblioteken i flera län tex sagt upp avtalen med sina värdbibliotek från och med årsskiftet.  Ett par av de län som har sneglat på "den skånska modellen" när det gäller upplägget för det regionala mediesamarbetet är Örebro och Halland.

Från Kungliga bibliotekets (KB:s) håll arbetar man med de här strukturförändringarna främst genom utvecklingen av Libris som nationell katalog och med att få med folkbiblioteken i Libris: idag är 20 % av folkbiblioteken med i Libris och flera står på kö för att gå med. KB har även beviljat medel för utvecklingsprojekt kring tex Koha + Libris.

Som ett led i de nationella strukturförändringarna kring kompletterande medieförsörjningen har alltså lånecentralernas antal och uppdrag förändrats. Sveriges depåbibliotek och lånecentral (i Umeå) och Internationalla biblioteket (IB) är nu de två lånecentralerna i Sverige.   IB beskriver sitt nya uppdrag utifrån följande punkter: kompletterande medieförsörjning av mångspråkig media, utveckla webbresurs för mångspråkighet för svenska bibliotek, berika Libris katalog med poster för mångspråkig media samt utöka sitt utvecklingsuppdrag även till gymnasiebiblioteken. Umeå lånecentrals uppdrag finns beskrivet i en folder.

Det förs ganska mycket diskussioner läns- och regionbiblioteken emellan och tidvis också mellan de statliga och de regionala biblioteksaktörerna kring struktur, ansvarsfördelning och framtiden när det gäller kompletterande medieförsörjning och mediesamarbeten. Något som jag dock saknat hittills och som vi måste jobba på även här i Skåne är en dialog med och en diskussion kring universitets- och högskolebibliotekens roll i mediesamarbetet. Vi vet ju till exempel att kurslitteratur utgör en väldigt stor del av fjärrlånen: enligt den undersökning vi gjorde i Skåne 2012 utgör de minst 1/3 av alla fjärrlån.

Som avslutning vill jag återkomma till Annelien van der Tang Eliassons fina framtidsbild av de delregionala mediesamarbetena i Skåne, från mediedagen i maj. Jag tycker att det är en sån bra illustration till vad det hela handlar om: ett samspel och utbyte (av medier, kompetens etc) mellan många olika aktörer på flera olika nivåer. Tänk gärna in en massa småpilar mellan de färglada folkbiblioteksbubblorna i respektive delregion och pilar för relationerna även till Internationella biblioteket, högskole- och universitetsbiblioteken, och lånecentralen i Umeå!

E-böcker och bibliotek - vad händer?

Nu har det varit lite tyst ett tag (i alla fall på den här bloggen) om det annars heta ämnet e-böcker och bibliotek. Frågan om e-böcker och bibliotek är komplex och ingår i ett ekosystem med många aktörer och intressenter, detta blev tydligt inte minst under BBM:s e-boksseminarieserie i vintras. 

När det gäller vad de nationella aktörerna kan/ska göra har förväntningarna varit ganska höga: Svensk biblioteksförening har drivit frågan om e- böcker och bibliotek hårt och satt ljuset på problemen. John Augustsson på KB, presenterade i våras rapporten Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek . Rapporten pekar på att det effektiva för både biblioteken och låntagarna är att utgå från Libris, men också på vikten av en central förhandlingspart vad gäller licensiering av e-böcker å kommunernas och bibliotekens vägnar (SKL) . KB menar också att de behöver ett tydligare uppdrag, innan de kan gå vidare med e-boksfrågan. Från SKL, som tog på sig uppdraget att vara kommunernas företrädare i förhandlingar kring e-bokslicenser har det ännu så länge varit ganska tyst.

Det mest intressanta som händer när det gäller e-böcker och bibliotek nu är kanske istället initiativ från andra aktörer: lokala bibliotek, förlag, eller andra aktörer inom "läsandets eko-system". Här är några exempel:

Publit presenterade på Biblioteksdagarna, på seminariet E-böcker åt folket! sin nya distributionskanal för e-böcker till bibliotek. Framsidan rapporterar från seminariet under rubriken Ny kanal för e-böcker till biblioteken och Eleonor Grenholm på Länsbibliotek Uppsala, har tittat lite närmare på Publit-modellen och bloggat om det på Länsbibliotek Uppsalas blogg.

Stockholms stadsbiblioteks samarbete med Ordfront beskrivs på bloggen Digitala biblioteket som ett oväntat möte i efterdyningarna av det skyttegravskrig som rått mellan bibliotek och förläggare en längre tid. Striden har gällt villkoren för kommersiell försäljning av e-böcker kontra utlåning. När röken och dammet väl hade lagt sig stod ett folkbibliotek och ett förlag kvar på slagfältet och upptäckte att de, trots att de antogs vara fiender, hade en gemensam syn på värdet av att fler böcker hittar fram till sina läsare. 
Samarbetet har resulterat i att Ordfront under en försöksperiod tillgängliggör ett par hundra titlar som e-böcker för utlåning på Stockholms stadsbibliotek. SSB:s e-boksutbud ökar, låntagarna får också tillgång till helt nyutgivna böcker. Under perioden testas också en differentierad prismodell: Biblioteket betalar mindre för de av Ordfronts äldre titlar än för de nyare. Stockholms stadsbiblioteks del av avtalet är att hjälpa till med att digitalisera 25 titlar för att ytterligare ökat utbudet av e-böcker.

Och så ett par skånska exempel:
Kristianstads stadsbibliotek och Eslövs stadsbibliotek har, med projektstöd från Kultur Skåne, arbetat med två förstudier kring bibliotekets roll när det gäller digitalisering av lokalt material, utifrån lokala behov och förutsättningar. Arbetet håller på att avslutas och vi ser fram emot rapporter i höst.

Malmö stadsbibliotek arbetar med ett större projekt kring en e-bokstjänst, med stöd från Kultur Skåne. Så här beskriver Malmö stadsbibliotek projektet:

På Malmö Stadsbibliotek pågår för närvarande en förstudie, kring en e-bokstjänst för svenska bibliotek. I förstudien tar vi fram ett koncept och demo för en sådan tjänst, undersöker vi tekniska möjligheter/hinder, möjliga samarbetspartners och finansiärer samt intresse från bibliotek och användare. Förstudien kommer att presenteras på bokmässan i Svensk biblioteksförenings monter C02:32 (preliminärt torsdagen 26 september kl.13) men vi finns på plats även under övriga tider. I projektgruppen ingår Linda Johansson, Mimmi Widner, Fredrik Karlsson och Torbjörn Bondesson från Malmö Stadsbibliotek. Det går även bra att kontakta Mimmi Widner mimmi.widner@malmo.se för frågor kring projektet.

Bibliotek.se läggs ner

I november 2013 stängs Bibliotek.se ned. Beslutet har tagits gemensamt av KB och BTJ Sverige AB. Bibliotek.se utvecklades hösten 2001 som ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket/Libris och BTJ Sverige AB, och är ett gemensamt gränssnitt mellan Libris och BURK som möjliggjort samsökning i svenska offentligt finansierade samlingar av böcker, kartor, skivor, musiktryck, videokassetter, ljudböcker, talböcker, punktskriftsböcker, tidningar, tidskrifter mm. Söktjänsten har inte vidareutvecklats sedan 2001.
Idén om samsökning i de offentligt finansierade bibliotekens samlingar diskuteras och vidareutvecklas idag inom KB i det pågående arbetet med en nationell katalog. Läs om aktuell status för Nationell katalog på Libris bloggen: http://librisbloggen.kb.se/category/nationell-katalog/

Läsplatta i julklapp

Mellan den 24 och 25 december nästan fördubblades antalet sålda e-böcker, via E-lib, från 722 till 1360 och på annandagen såldes 1739 e-böcker via E-lib, rapporterar Svensk Bokhandel nr1 2013.
Sammanlagt såldes 34 2011 e-böcker jämfört 10 330 under samma månad förra året, enligt statistik från E-lib och Publit.

Många verkar alltså ha kastat sig över sina nya läs- och eller surfplattor under julhelgen för att läsa e-böcker. Detta tog bland andra biblioteken i Skåne NV och i Skåne NO fasta på. Skåne NV tog bort sitt tak för hur mycket e-böckerna fick kosta för biblioteken, under december och januari och biblioteken i Skåne NO gjorde detsamma i december. Syftet var, enligt ett pressmeddelande från biblioteken i Skåne NV att bibliotekens e-bokslåntagare inte skulle "riskera att stå vid julgranen med en läsplatta utan text" och att biblioteken samtidigt ska få en signal om hur stort intresset är.  

Enligt pressmeddelandet uttrycker biblioteken i Skåne NV också förhoppningar om att det under 2013 förhandlas fram en bättre modell som gör e-böckerna lika tillgängliga som tryckta böcker, vilket kan illusterara bibliotekens fortsatt höga förväntningar på vad nationella aktörer som tex Kungliga biblioteket, SKL och Svensk biblioteksförening gör i e-boksfrågan.

E-bokssatsningar

Svensk biblioteksförening berättar idag att Svensk Biblioteksförenings styrelse har beslutat att medfinansiera en förstudie med 500 000 kronor till Kungl. biblioteket (KB) i syfte att utreda vilka insatser som behövs för att underlätta för biblioteken att tillhandahålla e-böcker. I och med Svensk Biblioteksförenings utvecklingsbidrag kommer KB genomföra en förstudie och därmed förbereda för det uppdrag gällande e-böcker som Litteraturutredningen föreslår att KB ska få.
Det Kungliga biblioteket ska enligt Litteraturutredningen göra det möjligt för andra, tex bibliotek, att tillhandahålla e-litteratur via Libris, till exempel e-böcker som produceras av bibliotek själva och verk med fri upphovsrätt.

Vi på Kultur Skåne - Bibliotek, bildning och media arbetar tillsammans med regionens bibliotek och andra aktörer, vidare med e-boksfrågan på lite olika sätt under 2013. Biblioteken i Eslöv respektive Kristianstad har fått projektstöd för varsin förstudie kring digitalisering av lokalhistoriskt eller lokalt material, i samarbete med bland andra hembygdsföreningar, litterära sällskap och andra lokala och/eller regionala aktörer. De projekten handlar om bibliotekens roll och möjligheter, just när det gäller tillgängliggörande av digitalt  lokalt producerat material.
I den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne är e-medier ett av de prioriterade områdena när det gäller utvecklingsinsatser och -projekt under 2013.

Bibliotek, bildning och medias seminarieserie fortsätter, näst ut är en intressant dag om digital läsning 14/2. Läs mer om programmet på Kultur Skånes hemsida: http://www.skane.se/kultur/eboksseminarium3
Seminarieserien avslutas sedan den15/3 med fokus på yrkesrollen och bibliotekens roll i samband med digitala medier, och e-böcker. Då kommer bland andra Olof Sundin, professor på ABM-utbildningen vid Lunds universitet och Thomas Angerman, vice bibliotekschef vid Gentofte Bibliotekerna att medverka.
Thomas Angerman är för övrigt en av författarna till en läsvärd artikel: Pladebranchen og bibliotekerne er ikke fjender i Information.dk. Artikelförfattarna menar bland annat att biblioteken inte bara bör fokusera på distribution och tillgängliggörande av e-böcker utan även på innehåll och att skapa sociala och fysiska sammanhang för kulturkonsumtion.

KB:s möjligheter att upphandla e-resurser åt kommunala bibliotek?

Kungliga biblioteket rapporterar på sin blogg Samverkansbloggen om en rapport om KB:s juridiska möjligheter att upphandla e-resurser åt kommunala bibliotek:

I rapporten utreder KB:s verksjurist Mats Niklasson om det är juridiskt möjligt för KB att erbjuda en centraliserad upphandling av e-resurser även för kommunala bibliotek. Kan den så kallade BIBSAM-modellen som nu tillämpas för svenska universitet/högskole- och forskningsbibliotek användas? Utredningen belyser bland annat vilka olika upphandlingsförfaranden som finns att tillgå och vilka rättsliga relationer mellan KB och kommunerna som måste tas i beaktande.

Du kan läsa utredningen i sin helhet på KBs webb.

Kort rapport från bibliotekschefsmötet 19/10

På fredagens bibliotekschefsmöte inledde Fredrik Elg mötet med att berätta om det konstnärliga residensprogrammet för förföljda författare; fristad. Han presenterade och den nya handboken som han har gjort för Kulturrådets räkning. I den kan man som kommun hitta svar på allt från sekretess- och säkerhetsfrågor tll hur det går till rent praktiskt att vara fristad.

Sedan gjordes en inventering av vad som är på gång i kommunerna i Skåne. Flera bibliotek har byggts om, bl.a. Trelleborg, Skanör och Rosengård. Det är en del chefsrekryteringar på gång. Många kommuner vittnar om oförändrad budget inför 2013, men några har fått sparbeting. 

BBM informerade också om vad som är på gång. Det nya regionala mediesamarbetet i Skåne kommer att sjösättas den 1 januari och just nu pågår samtal med Skånetransprt kring de utökade antalet turer och med de delregionala ansvarsbiblioteken (Malmö, Kristianstad och Helsingborg) kring avtalen. Ett möte med fjärrlånebibliotekarierna har man också haft. Bibliotekscheferna uppmanades att komma in med förslag på utvecklingsområden kopplade till mediesamarbetet.

BBM informerade också kort om några kommande konferenser och seminarier som BBM anordnar i höst:

• Kompetensseminarium med fokus på brukarmedverkan och långsiktig biblioteksutveckling i Malmö den 5 november (kontakta Roland Persson för mer information)
•  Författardag i Hässleholm den 13 november
• Seminarium: e-boken och dess omvärld i Malmö den 19 november

Dessutom äger Kultur Skånes KulturParlament med Rantafej rum den 29 november.

Gunilla Herdenberg kom efter lunch och berättade om KB:s uppdrag. Hon beskrev också hur KB jobbar med bibliotekssamverkan via den s.k. inflytandestruturen, där ca 100 personer ingår i olika grupper (och när det gäller folkbiblioteken är det SKL som utser representanter). Man kan läsa mer om denna struktur på KB:s hemsida.Gunilla fick också frågor kring LIBRIS, lånecentralen och internationella biblioteket som nationella resurser och kurslitteraturprojekt.

Nästa bibliotekschefsmöte äger rum den 12 december. Tre datum för nästa års chefsmöten är också klara: 7 mars, 25 april och 5-6 september.

Bibliotekschefsmöte 19/10

På fredag, den 19 oktober, träffas Kultur Skåne och de skånska bibliotekscheferna i Malmö.
Under förmiddagen pratar vi fristadsfrågor med anledning av att Kulturrådet presenterat en handbok i ämnet, vilket förhoppningsvis kan bli en ny startpunkt i många kommuner. Handbokens författare, Fredrik Elg, kommer till mötet.

Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg kommer på eftermiddagen och vi kommer att ha möjlighet att diskutera aktuella biblioteksfrågor i allmänhet och KB:s roll i synnerhet.

Remissvar bibliotekslagen

Nu i mitten av september duggar alla dead-lines tätt, så det gäller att hänga med i svängarna. I fredags var det sista dag för remissvar på den regionala kulturplanen såväl som förslaget till Ny bibliotekslag, och i lördags gick ansökningstiden ut för höstens omgång av Kulturnämndens utvecklingsbidrag. Och igår var det sista dag att söka projektstöd från KB.

Remissvaren på bibliotekslagen finns samlade på kulturdepartementets webbplats. Förutom SKLs svar som vi redan nämnt är bland andra Svensk biblioteksförenings, Kungliga bibliotekets samt Statens kulturråds svar värda att ta del av. Svensk biblioteksförening menar i sitt remissvar att det behövs en helt ny bibliotekslag

I det 25 sidor långa remissvaret från Kungliga biblioteket, som i stort välkomnar den nya lagen, efterlyser man bland annat tydligare användarperspektiv, en bredare ansats när det gäller uppföljning av lagen samt att det tydligare framgår att lagen rör alla offentligt finansierade bibliotek (och inte bara folkbibliotek). Statens kulturråd  har berett sitt remissvar i samråd med Kungliga biblioteket och menar bland annat att lagen bör ge ett tydligare stöd för den nationella nivån inom biblioteksväsendet.

Vårt eget,  Region Skånes remissvar , är i stort positivt till förslaget om ny bibliotekslag och menar att formuleringarna kring det regionala biblioteksuppdraget med mindre (=inget) fokus på kompletterande medieförsörjning och mer fokus på samverkan, kunskapsutveckling och kvalitet ligger mer i linje med hur läns-, regionbibliotek eller motsvarande (Kultur Skåne - Bibliotek, bildning och media till exempel) arbetar idag. Vi pekar dock på vissa problem och otydligheter i lagförslaget som till exempel det regionala uppdraget när det gäller skolbibliotek. Vi menar också att lagen är alltför inriktad på begreppet litteratur och bibliotekens (i och för sig viktiga, men inte enda) läsfrämjande uppdrag.