Shared Reading

I samarbete med avdelningen för litteraturvetenskap på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet har vi erbjudit två bibliotekarier möjlighet att delta i utbildningen att leda shared reading-grupper, en metod för diskussion av litteratur i grupp. Metoden har utvecklats av dr Jane Davis, inom den engelska The Reader Organization, med säte i Liverpool.
Annika Christerson från Bjärreds bibliotek och Sara Johansson från Osby bibliotek har gått utbildningen - läs här deras intryck av utbildningen.

Introduktion till ny bokcirkelform på språk- och litteraturcentrum (SOL) i Lund
Under några sensommardagar fick jag som en av två representanter från folkbiblioteken möjlighet att delta i utbildningen ”Lead to Read”. Kursen leddes av Kate McDonnel från organisationen The Reader i Liverpool.  Av de övriga sex deltagarna är fyra forskare verksamma på SOL, en universitetslektor i svenska på högskolan i Kristianstad och en forskare på medicinska fakulteten inom området långvarig smärta. Utbildningen genomfördes på engelska.

Litteraturrundan 25-26 april över hela Skåne

För tredje året i rad arrangeras Litteraturrundan med hundratals program för litteraturintresserade över hela Skåne.Litteraturrundan genomförs av författare inom Författarcentrum Syd och andra ideella krafter. Förra året hade man ett par tusen besökare.

Under Litteraturrundan den 25-26 april kan du besöka författare i deras hem och skrivarstugor, botanisera bland böcker och möta andra litteraturvänner, lyssna på föredrag, uppläsningar eller delta i skrivarworkshops i kaféer, trädgårdar och många andra unika och oväntade platser runt om i Skåne. Årets program har en mängd författare och dessutom deltar illustratörer, fotografer, recensenter, bokbloggare, musiker m.fl. Allt som hör bokkonsten,textskapandet och litteraturen till.


Litteraturrundans program för lördag och söndag praktisk klickkarta för de olika evenemangen och rundans Facebooksida.

Här finns något för alla - Charles Bukowski i Malmö, Lunds Författarskola, Poesivandring på Lerberget, Om att ge ut en bok i egen regi i Ängelholm, Litteraturfestival mini på Övedskloster, Indiska äventyr i Rörum, Berättarbussen, sagofé, skrönor och massor av författare utanför biblioteken i Sösdala, Tyringe och Bjärnum, Litteratur, politik, arbete på Antikvanti i Malmö, Böcker har sina öden på Statarmuseet i Torup, Podcastande och böcker på Asklunda gård, Dikter och musik vid Landsvägen i Anderslövs församlingshem, Berättelser i Trädhuset i Hässleholm mm mm och med fri entré om inte annat anges.

Flera arrangemang genomförs i samarbete med kommunernas bibliotek, i Hässleholm deltar t. ex fyra filialbibliotek och bokbussen.

 

Kristianstad bokfestival och andra scener för litteratur

Varför läser vi böcker, vad är det som lockar oss? Söker vi oss själva, sätter böckerna ord på våra drömmar eller är de bara en stunds förströelse?
Årets tema på bokfestivalen är berättelser som berör. De berättelser som berör mest är ofta berättelser tagna hur verkligheten.
Kristianstad litteraturfestival är Skånes största litterära arrangemang - boka in 3-5 september.

Andra litteraturscener i Skåne
Man saknar en plats där man kunde lyfta fram det fantastiska utbudet av program på alla skånska bibliotek - litteraturprogram, författarsamtal på biblioteken. Snart sagt varje dag händer något.
Men utöver på biblioteken arrangeras författarsamtal, litterära klubbkvällar också på andra håll. I Malmö och Helsingborg finns Bushwick Book Club (vann Nöjesguidens pris 2014) och Buschwick pocket är ett mindre program utformat för bibliotek. Inkonst i Malmö har också litteraturkvällar, Moriskan likaså. Lundensiska Litteratursällskapet har arrangemang på SOL-center en måndagskväll i månaden och 25-26 april arrangerar Författarcentrum Litteraturrundan  för tredje året.

Tema barns läsning och fanfiction

Tyda-bloggen - väl värd att följa!
Man hittar mycket intressant på Tyda-bloggen, Malmö stadsbiblioteks blogg för omvärldsspaning och kompetensutveckling - följ den!
Senaste veckan rekommenderade Andreas Ingefjord en mycket läsvärd artikel i Svenska Dagbladet om fanfiction-kulturen som handlar där engagerade läsare själva vidareutvecklar sin favoritlitteratur i text, bild, musik, film eller egentligen vilket format som helst.

Bokprovning
Under våren ger sig Svenska barnboksinstitutet ut i landet igen med sin Bokprovning och 19 maj 9-12 kommer de till Malmö och Röda rummet. Håll utkik efter inbjudan och anmälningsformulär som läggs ut direkt efter påsk i Kultur Skånes kalendarium.


Föreläsningar på SBI i Stockholm - se filmerna
Vad har paddorna med läsningen att göra? var ämnet för Barnboksakademiskt samtal den 19 februari Vad händer när en text läses på en skärm, vilka är fördelarna, vilka är nackdelarna? I media, i sociala medier, inom läsforskning, skolforskning och på många andra håll diskuteras flitigt om huruvida det är bra eller mindre bra, eller rent av dåligt att läsa på skärm/paddor/plattor. Är det bra att skolor satsar på paddor som pedagogiskt verktyg, främjar det kreativiteten eller inte? Frågorna är många. I vårens barnboksakademiska samtal diskuterar några experter utifrån olika infallsvinklar och gör ett försök att sprida ljus kring detta heta ämne. Se föreläsningen

Under våren fortsätter programverksamheten och serien Tema barns läsning. Förutom föreläsningar kring Bokprovningen i Stockholm, Farsta, Linköping, Göteborg och Malmö samt medverkan vid Litteralund, arrangeras flera program:
9 april - Presentation av 2015 års mottagare av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.
22 april - Läsfrämjande projekt: Läsrörelsen och Bokhunden. Tema barns läsning.
5 maj - Halvdag om tecknade serier som läsfrämjare. Tema barns läsning (kl. 13-17).
11 maj - Vad läser barn egentligen? Samtal med förmedlare. Tema barns läsning.
Läs mer om programmen på www.sbi.kb.se
Tid och plats: 18.00–19.30 (om inte annat anges). Svenska barnboksinstitutet, Odengatan 61, Stockholm. T-bana Odenplan. Fri entré. Ingen förhandsanmälan. Flera av programmen filmas.

Bibliotek mot rasism

Bibliotek mot rasism

...är namnet på en kampanj just nu i Västernorrland. Under tre månader ska biblioteken i  bland annat arrangera föredrag, ge tips om litteratur inom ämnet och använda böcker om utanförskap i barnens sagostunder.
– Det är en kampanj som riktar sig både inåt i organisationen och utåt mot de som besöker våra bibliotek. Vi vill själva sätta fingret på våra fördomar eftersom vi alla bär på dem
säger bibliotekarien Lina Allard.

Idén är hämtad från HelGe-biblioteken i Gävleborgs län, som drev en liknande kampanj 2014.

Biblioteken har en viktig demokratisk roll, men kan ibland  ställas inför svåra dilemman då bibliotekets uppdrag att främja yttrandefrihet och samtidigt vara en plats där alla känner sig trygga och välkomna krockar (vi minns väl alla "Lilla hjärtat-debatten"?)

Litteratur X

Detta dilemma tar sig Stockholms stadsbibliotek an i projektet  Litteratur X genom lyfta fram äldre och samtida och ställa frågor kring rasism och rasisistiska stereotyper i litteraturen.

På våra hyllor finns mängder av böcker som upprör, oroar, skakar. Men det som gör biblioteket till så mycket mer än en samling böcker är att vi sätter böckerna i sammanhang, kopplar ihop och problematiserar, säger Katti Hoflin, nytillträdd stadsbibliotekarie i Stockholm i ett pressmeddelande.

– Biblioteken är yttrandefrihetens rum. Vi sorterar inte bort några böcker från våra hyllor på grund av otidsenliga värderingar. Men böckerna står inte ensamma. Vår bibliotekariekår har bred och djup kunskap för att kunna diskutera, rekommendera och kritisera litteraturen. När samhället är oroligt har biblioteken en särskilt viktig roll. Här ska man kunna vara trygg men också diskutera fritt. Ibland är de två svåra att förena.

Bibliotekens internationella manifest

Frågor kring bibliotekens uppdrag när det gäller mänskliga rättigheter och intellektuell frihet tydliggörs bland annat i skriften Bibliotekens internationella manifest, som vi bloggat om tidigare.

Biblioteket som e-boksproducent? ...forts

På Kultur Skånes e-boksdag i våras berättade Andrea Hofmann om Kristianstads stadsbiblioteks  samarbete med det lokala litterära sällskapet Gustaf Hellström-sällskapet och hur man tillsammans arbetade för att göra ett av författarens verk till e-bok. Arbetet är en fortsättning på en förstudie kring bibliotekets roll i digitalisering av lokalt material, som Region Skånes kulturnämnd stöttade 2013.

Nu har samarbetet burit frukt: nu finns Gustaf Hellströms Den gången digitaliserad och för nedladdning på Litteraturbankens webb.

Läsfrämjande - seminarium 28 mars och fortsättningen

För snart två veckor sedan anordnade Kultur Skåne det första seminariet av tre inom det regionala arbetet med läsfrämjande. Syftet med seminariet var att påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete kring läsfrämjande tillsammans med  bibliotek och folkbildning. Tidigare blogginlägg om läsfrämjande här. Drygt sextio deltagare från biblioteken och 6-7 från folkbildningen lyssnade och diskuterade på Stapelbädden i Malmö.
Före lunch berättade Ann Wiklund om den "förstudie gällande bibliotekens läsfrämjande insatser i sex sydlän" som Skåne gör tillsammans  med Jönköping, Halland, Kalmar, Kronoberg och Blekinge.
Efter lunch höll  Amira Sofie Sandin en kombinerad föreläsning/workshop baserad på sin (röda) bok Barnbibliotek och lässtimulans; delaktighet, förhållningssätt, samarbete
Några diskussioner/reflektioner som gjordes under dagen var att man ofta väljer projekt som arbetsform som en möjlighet till

• Omvärldsbevakning och kunskapsutveckling där biblioteken vill undersöka och kartlägga eller anpassa och utveckla en verksamhet eller arbetsmetod utifrån förändringar eller nya behov i bibliotekets omvärld.
• En möjlighet att pröva (och tillåtelse att misslyckas)
• Att omsätta nya idéer för att utveckla/förändra arbetsmetoder och verksamhet.
• Att utveckla samarbete och marknadsföring -  inom den egna organisationen eller utåt mot aktörer i närsamhället.

Både för- och eftermiddagen pekade på vikten av tydlighet i formuleringen av syften och mål. Att dessa styr möjligheten till, liksom kvaliten på, utvärderingen. Dokumentationens roll för spridning av metoder och erfarenheter men kanske mest för den egna reflektionen.

Några av de andra referenser Amira Sofie Sandin nämnde:
Barnet, platsen, tiden (blå boken) bl. a. ett kapitel av Beth Juncker om skolbibliotek och folkbibliotek
Studier av barn- och ungdomsbibliotek (gröna boken) bl. a. Åse Hedemark: Barn berättar …
A-S Sandin: Läslust en brinnande känsla i magen

Om biblioteket som lågintensiv mötesplats:
Audunson, R. (2005). The public library as a meeting-place in a multicultural and digital context: The neccisity of low-intensive meeting-places. I Journal of documentation (61:3, s. 429-441)

Måldokument utifrån barnkonventionen om svenska barnbibliotek:
På barns och ungdomars villkor (2003). Svensk biblioteksförening.


Våra utgångspunkter i planeringen av det regionala arbetet inom läsfrämjande har varit att både bibliotek och folkbildning redan idag arbetar med detta på en mängd olika sätt. Erfarenhet och i vissa fall expertis på läsfrämjande arbete finns också här - liksom i skola och forskning.
Läsfrämjande är en komplex och svår fråga: vad menar man egentligen med läsfrämjande, många insatser görs, det finns många aktörer och motstridiga rön om hur man går tillväga.  Det behövs reflexion både på de enskilda biblioteken och tillsammans med andra. Hela Pisa-debatten har ju visat på en osäkerhet om var ansvaret ligger och vad som bör göras. I senaste BBL svarar några bibliotekschefer hur man tänker sig att kunna arbeta med läsfrämjande och jag fastnade för hur Nick Jones (Huddinge) formulerade det - att folkbiblioteket kompletterar men inte kan kompensera för skolans viktiga arbete och föräldrarnas betydelse som förebilder. Att icke-användarna inte är problemet utan att biblioteket behöver förändras och pröva nya metoder för att svara mot uppdraget att finnas till för alla.
Därför är vår ambition i år att pröva, att biblioteken formulerar projekt utifrån sina lokala förutsättningar, med fördel i samarbete med t ex studieförbund för att testa idéer och utveckla verksamheten

Ett problem är att det inte kontinuerligt gjorts sammanställningar över läsfrämjande projekt ute i landet. Amira Sofie Sandins undersökning är en av de få och den sätter fingret på flera problem som förenar de projekt som görs.

• Att det ofta saknas kopplingar till uppdrag, långsiktighet, utvärdering kopplade till syfte och mål.
• Att man utan någon utvärdering inte kan säga vad som fungerar eller inte och om bibliotekens insatser gjort någon skillnad. Resultatet är att det är svårt att peka på olika modellprojekt och lyfta fram några slags Best practice.

Förstudien i de fem länen i södra Sverige är ett första steg i att få en bild över det läsfrämjande arbetet på biblioteken. Enkätundersökningen blir också en möjlighet för er i kommunerna att få syn på och reflektera kring ert egna läsfrämjande arbete, vad ni gör och varför.

Vi hoppas att seminariet i höst kan ge ytterligare några pusselbitar då Kulturrådet kommit längre med sin handlingsplan.Vi har varit på två möten med dem där inriktning och strategier för läsfrämjande och barn/unga diskuterats och är inbjudna till ett möte i juni tillsammans med länsbildningsförbunden där läsfrämjande och vuxna är ämnet. Vi kommer att skriva mer om detta på vår blogg.
Senaste nytt är att Nina Frid blir handläggare för läsfrämjande på KUR från augusti - roligt!


En påminnelse om möjligheten att söka bidrag för utvecklingsarbete, bl a inom läsfrämjande har idag skickats ut till alla bibliotekschefer i Skåne.  Även studieförbund och folkhögskolor fått information om möjligheten att söka utvecklingsmedel. Sista ansökningsdag är 30/4.

Bokpoddar - för det långa boksamtalet

För sju år sedan skrev Svensk Bokhandel för första gången om bokpoddar, då i form av ljudklipp från Penguin och Barnes and Nobles Meet the Writer. Idag har fenomenet nått Sverige på allvar och i sommarboksnumret av SvB finns en lång intressant artikel med tjugotalet exempel.

Ungdomsbokpodden Allt vi säger är sant och Solen från Stockholms stadsbibliotek startade redan 2012, förra årets bokmässa hade en egen poddscen och i höstas började även svenska förlag starta egna poddar.
Kanske är det så att boken och boksamtalet gör sig bättre i poddformatet än via Youtube.

Själv har jag på allvar börjat följa olika litteraturpoddar sedan januari i år och upptäckt hur fängslande även mycket opretentiösa samtal som Bookmakers - Norrtelje tidningar eller Bokhoras (tyvärr vilande) poddar kan vara. Också äldre avsnitt går utmärkt att lyssna på. Med prenumerationer på ett urval så finns det alltid något lagom långt att lyssna på när man behöver vila ögonen från boken på tågresan, vill sticka eller bara behöver skärma av. Inspiration till egen läsning - Bokpoddens avsnitt om mat i böcker som gjorde att jag upptäckte Kristina Sandbergs Att sörja för de sina och i sin tur till egna boksamtal.

Ladda hem appen Podcaster och pröva!

Nalles poesi och Var bor du lilla råtta - Britt G Hallqvist - 100 år

14 februari skulle Britt G Hallqvist ha fyllt 100 år. Hon föddes i Umeå men levde större delen av sitt liv i Lund. Jubileet kommer att firas över hela landet med bland annat barnteater, utställningar, körkonserter i Lund, Umeå, Stockholm och andra platser. I dagens Sydsvenskan kan man läsa om teater Sagohusets föreställning Festen i Hulabo, jubileumskonserten i Domkyrkan och annat som händer den 14 februari.

Lunds Stadsbibliotek firar med en heldag med rim, ramsor och poesi från Britt G. Hallqvist enorma produktion, torsdag 20 februari med poesiworkshop, högläsning ur nya samlingen Små saker - för barn i alla åldrar.

För bibliotek och andra som vill uppmärksamma jubilleet har Britt G Hallqvist-sällskapet http://brittghallqvist.se/ har gjort tre affischer i A3-format som Länsbiblioteket i Västernorrland scannat in och som gärna får spridas och användas på bibliotek runt om i landet. Mail med affischerna som bilaga har skickats ut till barnbiblioteken i Skåne. Kontakta mig om ni vill få dem på karin.ohrt@skane.se.

Förlaget har en författarpresentation på hemsidan http://www.bonniercarlsen.se/Forfattare/H/Britt-G-Hallqvist/. De har också en folder som också gärna får spridas.

Hela programmet för Littfest 2014 är klart!

Det kom ett brev från region Västerbotten

"Sedan tidigare har det varit känt att de tre akademiledamöterna Torgny Lindgren, Katarina Frostenson och Kerstin Ekman kommer att närvara vid Littfest. Nu står det även klart att Svenska Akademien förärar festivalen med ett officiellt besök samt bidrar med Kristina Lugn och Sara Danius.

- Det känns nästan overkligt att ett dygn före tryck få beskedet att Kristina Lugn kommer upp, det är en författare vi försökt ta till Umeå i flera år, säger Erik Jonsson. Svenska Akademien kommer närvara med bokbord samt hålla i ett seminarium om vår tids behov av litteratur och läsning."

• En nyhet - SVT:s Go'kväll kommer att bygga upp en scen och sända från delar av festivalen
• det mesta finns som vanligt att tillgå på nätet via Littfests och Västerbottenkurirens hemsida
• några seminarier kommer att tillgängliggöras för folk med hörselnedsättning.

Till Littfest 13-15 mars kommer närmare 150 medverkande från 20 länder för att delta i 80 programpunkter

En dag kring mångspråk och bibliotek

Idag samlades cirka 60 personer från framför allt folkbibliotek men även skolbibliotek i Skåne (och Halland) på Moriskan, för en dag kring mångspråk och bibliotek, med inriktning barn och unga. Dagen var tänkt att ge information och inspiration till bibliotek, som vill utveckla sitt utbud på andra språk.

Den nya bibliotekslagen har tydliggjort bibliotekens ansvar för de prioriterade målgrupperna, nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska. Lagen lyfter också fram bibliotekens viktiga roll när det gäller demokrati och fri åsiktsbildning och pekar på att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglighet för alla.

Samarbete och demokrati är nyckelord för Idea på Drottninghög . Vi fick ta del av deras erfarenheter och även ett par filmer från projektet Unga berättar, ett samarbetsprojekt kring ungas skapande och delaktighet. Internationella bibliotekets personal bidrog med fyra föreläsningar kring barn- och ungdomslitteratur, på några olika språk (på bilden Elisabet Risberg om arabiska barnböcker).

De fyra mångspråksprojekt som nu pågår runtom i Skåne, och där 23 av de 33 skånska kommunerna deltar, gav några glimtar av vad som händer i projekten just nu och hur man arbetar tillsammans för att få bättre koll på sina kommuninvånare för att kunna bygga upp mediebestånd och biblioteksverksamhet som bättre svarar mot de behov som finns.

Jag tror och hoppas att de som deltagit under dagen har fått med sig en dos inspiration och kunskap kring barn- och ungdomslitteratur på arabiska, bosniska, serbokroatiska, och ryska samt nya bekantskaper och idéer om hur man kan arbeta med utmaningarna kring mångspråk och bibliotek. Av alla samtal mellan konferensdeltagarna att döma finns ett stort engagemang för de här frågorna på de skånska biblioteken. För mig har dagen också varit ett kvitto på styrkan i att samarbeta över kommun- och yrkesgränserna.

Mångspråk kommer att vara ett prioriterat utvecklingsområde för oss även 2014, och vi ser fram emot att följa de projekt som startat upp och fortsatta samtal med alla folkbibliotek i Skåne kring de här frågorna.

Lisa Irenius nominerad till Stora journalistpriset - föreläste om nya former av e-boken

På BBM:s e-boksseminarium i februari som ställde frågan om e-böcker kommer att förändra våra läsvanor, hur och vad vi läser, berättade kulturchefen på UNT om tidningens projekt att tillgängliggöra e-böcker med litteraturkritikerns marginalanteckningar och bjuda in läsarna att göra egna anteckningar och diskutera. Man fick mer än 10 000 nedladdningar av de böcker som ingick. Vi i Skåne var inte de enda som var intresserade av projektet utan flera förlag och redaktiner både i Sverige och utomlands har hört av sig och nu är Lisa Irenius nominerad till Stora journalistpriset för detta projekt med nytänkande litteraturkritik.

Läsning som medicin och terapi

Att läsa skönlitteratur när man är sjukskriven kan påverka rehabiliteringen positivt. Detta visar en studie från Göteborgs universitet där Lena Mårtensson, arbetsterapeut, och Cecilia Pettersson, litteraturvetare gjort djupintervjuer av åtta långtidssjukskrivna kvinnor.
"En meningsfull aktivitet ... som stärkt deras förmåga att delta i vardagsaktiviteter" säger en av forskarna. Läsningen bidrog till kapacitet och struktur i vardagen och samtidigt till ökad självkännedom och förståelse
Läs rapporten eller lyssna till inslaget i Kulturnyheterna.

Bengt Hjelmqvists pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet delas i år mellan Lo Ek och Anna-Stina Takala. Lo Ek från Norrköping berättade om sin bokcirkel för missbrukare, Människor mellan raderna, på ett skönlitterärt seminarium i Kristianstad förra året.

Theory of mind - vetenskapligt bevis på läsningens effekter

Att läsa skönlitteratur ökar ens förmåga att sätta sig in i andra människors tankar, känslor och avsikter. Och det här går att mäta, säger amerikanska forskare i en studie som nyligen publicerats i vetenskapstidskriften Science. Inte nytt för dem som arbetar på bibliotek men nu är det bevisat!
Läs eller lyssna på hela inslaget i fredagens Vetenskapsradio

Bilden är hämtad från SR.
Foto: Dan Hansson/TT

Internationell författarscen i Region Skånes monter på Bokmässan

På fredag kan ni uppleva Internationell författarscen Malmö, på Bokmässan i Göteborg. På Internationell författarscen Bokmässespecial samtalar Angelika Reitzer med sin förläggare Thomas Andersson och Clara Gustavsson läser ur Hos oss.

Reitzer har lovordats för sina romaner och fått ett flertal utmärkelser, däribland Hermann-Lenz-Stipendium 2007, Reinhard-Priessnitz-Preis 2008 och Robert-Musil-Stipendium 2009. Hon är född 1971 i Graz och bosatt i Wien. Sedan 2004 är hon verksam som författare och dramatiker. Hon introduceras i höst på svenska med sin tredje roman Hos oss är hennes tredje bok och första på svenska.
Internationell författarscen Malmö med Angelika Reitzer

Tid: fredag 27 sep kl. 12:00 - 12:30
Plats: Region Skånes monter, E04:12
Medverkande: Angelika Reitzer, Thomas Andersson, Clara Gustavsson
Arrangör: Internationell författarscen Malmöoch Tourism in Skåne AB

Litteratur och musikscen i Helsingborg, bokcirklar och kanon

Bushwick Book Club HBG
Nu landar succén Bushwick Book Club i Helsingborg och på Dunkers kulturhus. Under tre kvällar får publiken möta musiker som satt klorna i litterära verk.
Bushwick Book Club - arrangemanget där en bok väljs ut varefter man bjuder in artister, som inspirerade av boken, skriver nya låtar. Under en underhållande, genomtänkt och avslappnad helkväll utgör boken den röda tråden. Bushwicks konferencierer leder lättsamt publiken och artisterna till rätta.
Böcker och kvällar för Bushwick Book Club HBG:
Torsdag 19 september kl 19.30:
En man som heter Ove, av Fredrik Backman.
Onsdag 23 oktober kl 19.30:
Allt detta tillhör mig av Petra Hulova.
Onsdag 27 november kl 19.30:
Och bergen svarade av Khaled Hosseini.


Forskning om bokcirklar
Antalet bokcirklar på folkbibliotek har ökat med 200% de senaste 7-8 åren. Kerstin Rydbeck, professor i bok- och biblioteksvetenskapleder just nu ett forskningsprojekt Läsarnas cirklar om bokcirklar.
Det talas mycket om bokcirklar idag, de har blivit så populära att de till och med kan beskrivas som en ny "folkrörelse". Men egentligen vet vi inte så mycket om fenomenet, det har hittills inte funnits mycket forskning vilket detta projekt vill ändra på.
Läs mer på projektets hemsida. 

Artikel i Avista
...om Malmös internationella författarscen där också livesändningarna i regionen omnämns. Axiells tidskrift Avista 1:13

.. och om böcker i allmänhet
Books are my bag - brittisk jättekampanj för att hylla bokhandeln och boken där bokstavligt sagt alla deltar - små bokhandlare och stora bokhandelskedjor. Nu på lördag, 14 september, hålls The big bookshop party och man uppmanas att besöka och rösta på sin favoritbokhandel.

Ljudböckerna ökar igen
Intressant artikel i senaste nr (13) av Svensk bokhandel om nya vägar att ge ut ljudböcker, branchens reaktioner mm. Hög igenkänningsfaktor för biblioteken tror jag. Blogg om ljudböcker - bokbrus.se

Röster om en ny kanon i LUM
Per Rydén, professor emeritus i litteraturvetenskap har i sin bok Sveriges nationallitteratur är inte bara historia skrivit om hur en litterär kanon växte fram för hundra år sedan. Nu kan det vara dags för en ny, tycker han

Dags för bokfestival i Kristianstad!!

Festivalen startar redan på torsdag kväll med Christos Tsiolkas vars bok Örfilen översatts till tjugo språk och blivit populär tv-serie (gick på SVT tidigare i år). Själv hoppas jag att hinna lyssna på Patrik Lundberg och väljer sen Författarstafetten på Biblioteksscenen med Björn Kumm, Lina Wolff bl a fast det kommer att bli svårt kl sex när den tyska poeten Anja Utler framträder i Konsthallen. Men det är precis som det skall vara - det ska vara svårt att välja.

Lördagsprogrammet med bokbord, Anders Wijkman, romanen om Yngsjömordet och så ett nytt val -  Gustav Fridolin eller samtalet mellan Erik Magntorn och Lennart Nilsson om fåglarna i svensk poesi - svårt igen. Poesin är sedan flera år stark på festivalen och Edith Södergran avslutar både fredag och lördag med pjäsen Guds djärvaste ängel  och en litterär soaré med bl a Claire Wikholm som uppläsare. Med undantag för kvällsprogrammen är allt gratis - ett mycket generöst erbjudande för fjortonde året.

Jag blir turist i Kristianstad i helgen!

Hela programmet 

Varför läsa skönlitteratur

Skönlitteratur och litteraturförmedling - förhållningssätt hos bibliotekarier

Skönlitteratur på bibliotek är på ett sätt så självklart att man inte ställer frågorna - ska biblioteken arbeta med skönlitteratur? Varför, hur och på vems uppdrag? Vilken syn på arbetet och på litteraturen har bibliotekarierna själva? Projektet Synen på skönlitteratur på svenska bibliotek (samarbete mellan Malmö Högskola, Nobelbiblioteket och regionbiblioteken i Västra Götaland, Halland och Stockholm), vill undersöka särskilt den sista frågan och en intressant förstudie publicerades nu i maj. Man har fått pengar till att fortsätta projektet

I Sverige är detta ett område där inte så mycket är skrivet men i Norge undersökte Jofrid Karner Smidt 2002 i sin avhandling Mellom elite og publikum, littereratursmak och -förmedling bland norska bibliotekarier. I det senaste numret av norska bibliotekstidskriften Bok og bibliotek läser jag en artikel (ref i Peter Alsbjers blogg) om hur danska bibliotekarier tänker kring litteraturförmedling där den egna passionen för läsning är ett verktyg - svenskar känner säkert igen sig men det är alltid intressant när man genomlyser det välbekanta. Forskarna Nanna Kann-Christensen och Gitte Balling från IVA har skrivit flera artiklar som kan läsas i fulltext inom forskningsprojektet Forestillinger om litteraturformidling

Mer från Internationella bokmässan

Omvärldsbevakning - Böcker på arabiska och kinesiska
På bokmässan i Botkyrka berättade Elisabet Risberg från IB och Anna Gustavsson Chen, MTM om sina egna och andras bokbloggar.
Via Elisabet Risbergs bokblogg Bokstigen om modern arabisk litteratur kan man få tips om arabisk litteratur för barn och vuxna översatt till engelska och därmed också aktuella titlar att köpa in på arabiska. En poäng är att hon anger böckernas ursprungsland och också har en lista över andra arabiska bokbloggar. Grafiska romaner blir allt populärare inom arabvärlden liksom science fiction.  
Anna Gustavsson Chen skriver om kinesisk litteratur som inte översatts i sin blogg Bokberget och mest om romaner, serier och barn- och ungdomsböcker. Ursprungsland är oftast Kina men också Filippinerna, Malaysia och Sydkorea.
Andra bloggar båda hänvisade till var Den hemliga trädgården - om barnlitteratur från hela världen, Världslitteratur.se med litteratur från Afrika, Asien och Latinamerika.

Tre minoritetsbibliotek presenterade sig
Judiska biblioteket är ett specialbibliotek för böcker, film och musik i judiska ämnen. Biblioteket är öppet för allmänheten. Man köper in skönlitteratur på engelska och hebreiska, däremot mycket litet på jiddish pga av liten utgivning och bibliotekarien hänvisade till YIVO Institute for Jewish Research.
Kurdiska biblioteket har böcker på kurdiska och om Kurdistan. Gör olika temalistor och lånar ut på fjärrlån till andra bibliotek.
Biblioteket i Finlandsinstitutet har en bred samling av svenskspråkig litteratur, finsk och sverigefinsk skönlitteratur och facklitteratur om Finland. I biblioteket finns även musik-cd och ljudböcker. Ett bokråd (bibliotekarie, läsare och språkvårdare) gör listor med boktips utifrån ny finsk utgivning som man publicerar på webbplatsen. Framgångarna för finska författare som Rosa Liksom och Susanne Oksanen har gjort att översättarna inte räcker till och man har tagit initiativ till en ny översättarutbildning.

Författare man bara vill läsa - om identitet
Quaisar Mahmood, kulturarvschef på Riksantikvarieämbetet och författare till boken Jakten på svenskheten menade att man kan vara nationalist men måste göra upp med idén om att vi är en sak och hör hemma på ett ställe - vi är många olika men kan känna solidaritet ändå. "I Tensta var alla olika - det var det normala"
Emmy Abrahamson som debuterade med Min pappa är snäll och min mamma är utlänning och precis kommit med sin andra bok Only väg is upp.

Det är en styrka att äga flera språk

var budskapet på Botkyrka internationella bokmässa förra veckan. Temat för årets bokmässa var Europa retrospektivt - språk och identitet i dagens Europa  Mässan syftar till att lyfta fram styrkan i att äga flera språk och att främja litteratur och berättelser från hela världen. Vi (Karin och Kristina)  hade nöjet att vara med på mässans två första dagar: den inledande internationella litteaturkvällen som bjöd på poesi, litteratur och intressanta samtal med bland andra Janne Teller och kvällens höjdare Ben Okri samt fredagens fortbildningsdag   för pedagoger, bibliotekarier, modersmålslärare och andra som arbetar i mångspråkiga områden.



I samband med bokmässan delades hederspriset för årets mångspråkiga bibliotek ut till  Öxnehaga bibliotek i Jönköpings län, med motiveringen:

"I en del av Jönköping där de boende har sina rötter i många olika delar av världen, tar Öxnehaga bibliotek en självklar plats i lokalsamhället. Tack vare ett idogt nätverksarbete, god samverkan med andra i området och en öppenhet för infall och idéer från olika och ibland oväntade håll, kan man med imponerande runt 170 program per år, locka också dem som inte brukar besöka biblioteket. De regelbundet återkommande familjesöndagarna, med exempelvis sagostunder på svenska och arabiska och andra happenings, kan och bör inspirera övriga folkbibliotek i hela Sverige."

Pristagarna själva menade att priset borde delas med alla de små bibliotek som med små medel breddar och utvecklar bibliotekets erbjudande i samarbete med andra aktörer i lokalsamhället och att detta är någonting som alla kan göra. För oss på BBM är ju detta väldigt intressant, eftersom en av de bärande tankarna i vårt utvecklingsarbete kring bibliotek som kulturhus och till viss del även meröppna bibliotek är just att öppna upp biblioteket för nya aktiviteter, program, användare etc i samarbete med andra.

Just mångspråk och kulturhus verkar vara en lyckad kombination. Många av de samtal vi hade med andra mässdeltagare kretsade kring mångspråk, samarbete, kulturhus, bibliotekets roll i lokalsamhället och dess möjligheter att nå alla sina potentiella användare oavsett språk.

BBM är nu mitt i en process tillsammans med folkbiblioteken i Skåne för att utveckla bibliotekens arbete med mångspråk. Och då tror vi på att just samarbete med andra aktörer (som i exemplet Öxnahaga) är en möjlig väg, liksom att närma sig området mångspråk brett -  att arbete med mångspråk handlar om mycket mer än bara förmedling av medier på andra språk. Och här gav bokmässans blandning av föreläsare, samtal, uppläsningar och givande möten en fin illustration och inspiration till det knepiga begreppet mångfald.