Gästbloggare Åsa Strömquist från Kävlinge Bibliotek

Siffror

20 grupprum att boka finns på Kista bibliotek och det skulle behövas ännu fler. Personalen har fått maka på sig och några sitter i ett inglasat rum för att ses av besökarna och för att se och vara tillgängliga.

40% böcker/media på andra språk än svenska är målet för Kista bibliotek (nu är det 25%) för att spegla stadsdelens mångspråkiga befolkning.

 

                                                          (Bild Kista Bibliotek: Annika Liljegren)

 

50 miljoner människor i världen är på flykt. På seminariet Mänskliga rättigheter och biblioteket på Botkyrka internationella bokmässa diskuterades bl.a. hur biblioteket kan stödja sk. papperslösa och människor utan fast adress utifrån Bibliotekslagens ”Biblioteken är till för alla”.

 Ord

Integration – det ordet använder jag aldrig, säger den unga poeten Barakat Ghebrehawariat, demokratiagent, journalist och aktiv inom Revolution Poetry. I stället: demokrati, tillgänglighet. Han ser poesin som ett sätt att hantera starka känslor, att stärka sig själv. Tycker att ”igenkänning”, och att alla ska vara representerade, är viktigt för biblioteket, som också ska vara ett aktivt centrum för kulturella yttringar, kan t.ex. ordna poesiskola! Barakat medverkade i ett inledande panelsamtal på temat Mellan flykt och förvandling på Botkyrka internationella bokmässa

 Namn – Varför är det så svårt att uttala mitt namn, när det går att lära sig långa namn på franska maträtter? undrar Warsan Shire, somalisk-engelsk poet, som invigde Botkyrkas Internationella bokmässa. Bra intervju och gripande poeisuppläsning!

Brytningen - debutdiktsamling av  Anamaria Todorov handlar om kampen för att erövra ett nytt språk. “Mitt gamla modersmål / ligger stadigt i bakhåll i min mun / och håller tapp”.  Tungan liknas vid ett skohorn. Påfågel – svenskans vackraste ord? Anamaria läste sina dikter på seminariet ”Poesi som redskap för att erövra ett nytt språk” på Botkyrka internationella bokmässa.

 

 

Gästbloggare Katarina Tollbäck Ericson från Burlövs bibliotek

Genomtänkt samarbete förskola – skola – bibliotek i Mölndal

 

Så bra det kan bli när biblioteket får fungera som en likvärdig samarbetspartner, när vår kompetens tas tillvara och efterfrågas av andra verksamheter, visade seminariet ”Rätten till modersmål – skola och bibliotek i samarbete”. Tanja Bozic, chef för Modersmålsenheten i Mölndal berättade tillsammans med modersmålslärare Fredrica Broman och bibliotekarie Nina Hedberg hur deras väl utvecklade samarbete ser ut. Allt samarbete fungerar efter en genomtänkt strategi och formerna finns klara.

Modersmålseneheten i Mölndal är en central resurs som stöttar förskolor och skolor när det gäller arbetet med mångspråk. Elever med olika språkbakgrund kan därför spridas ut och resurser ges där de behövs från centralt håll. Alla ska ha tillgång till samma hjälp, vilken skola man än väljer att gå på. På biblioteket finns ett modersmålsbibliotek, dit modersmålslärarna kommer med sina grupper. Lärarna håller i lektioner på biblioteket, men bibliotekarien hjälper till med media och visar runt i biblioteket. Modersmålslärarna genomför gemensamma projekt där man utgår från samma bok på många språk, och resultatet ställs ut på biblioteket. Ett gemensamt projekt är också ”Drömboken” där barn från världens alla hörn berättat och ritat sina framtidsdrömmar. Boken som finns i flera exemplar kan lånas hem och är bibliotekets mest utlånade.

Förskolorna har personal som fått uppdraget att vara språkutvecklare, vilket innebär att ansvara för arbetet med mångspråken. Här finns en tydlig uppdragsbeskrivning och förskolecheferna ansvarar för att det ges möjlighet att utföra uppdraget och att det blir gjort. Biblioteket sammanställer bl. a. språkväskor på efterfrågade språk som lånas ut på förskolorna.

Sagostunder på 11 olika språk hålls av modersmålslärarna som en del av deras tjänst. Till skillnad från erfarenhet från mitt eget bibliotek är dessa sagostunder välbesökta. En trolig anledning är säkert de väl utvecklade nätverk som bildats, att man arbetar aktivt med detta på olika nivåer, från olika håll men med samma mål.

Eftersom vi i Burlöv sedan en tid tillbaka har ett projekt tillsammans med förskolan ”Språktrappan”, där vi samarbetar på liknande sätt med språkutveckling i allmänhet, tätt ihop med specialpedagoger och förskolechefer, och som har varit både framgångsrikt och roligt kändes det här klockrent för mig. Just så här hoppas jag att vi snart ska kunna samarbeta även när det gäller mångspråk. Studiebesök med kollegor från förskola och skola till Mölndal får bli ett första steg för att komma vidare i vår ”Språktrappa”.