Dorte Skot Hansen, Centerleder ved Center for Kulturpolitiske Studier, Det Informationsvidenskabelige Akademi, Köpenhamn talade om en ny model för biblioteket i videns og oplevelsesamfundet. Modellen har Dorte Skot Hansen utvecklat tillsammans med kollegerna Jochumsen och Hvenegaard och är kanske egentligen inte så ny längre, men kallas väl så för att skiljas från den tidigare upplagan av modellen. Vi på BBM använde den till exempel som utgångspunkt för ett internat för bibliotekscheferna förra året. Modellen presenteras i skriften ”Folkebibliotekerna i vidensamfundet”.
Biblioteken finns och verkar i en helt ny samhällelig kontext som innebär:
- Globalisering där vi är nära varandra (facebook, twitter etc) världen har aldrig varit så liten. Konkurrens mellan städer, kreativitet, kultur etc blir konkurrensfördelar
- Avtraditionalisering
- Kulturell frigörelse – individerna är inte bundna till normer traditioner etc i tex familjen, vi kan välja att sätta våra liv samman som vi vill.
- Viden- og oplevelsesamfund – det samhälle där vi ska bo och verka, mer än nåonsin behöver vi veta vem vi själva är och i relation till omgivande samhället, förhålla oss till förändring.
Bibliotekens situation är alltså helt ny och därför behövs en ny modell för bibliotekens olika uppgifter, Modellen bygger på fyra begrepp som belysar olika delar vad biblioteken kan/bör bidra till:
Erkedelse/erfaring – vem är jag, vad kan jag?
Engagement – lust att delta i lokalsamhället och kunna uttrycka sig kreativt där
Empowerment – starka självständiga medborgare som själv kan lösa sina problem
Innovation – nya svar på praktiska problem eller utforma helt nya koncept och metoder.
De två första handlar om att stärka individen, de två sista är mer samhällsmässiga mål.
Vad är det biblioteket ska kunna för att kunna uppnå detta? Modellen innehåller också fyra olika rum (jmf spaces). Det handlar inte om någon arkitekttävling, eller konkreta, fysiska rum, utan modellen ska ses som ett är ett mindset, som gäller både fysiska och virtuella biblioteket. Samspelet mellan de olika rummen är intressant. Man kan använda modellen till arkitekturen, inredningen, tjänsterna etc när man planerar biblioteksverksamheten.
Inspirationsrum
Alla medier,kulturformer, genrer. Bibliotekets som en upplevelse i sig, eller en scen.
Det kan också handla om virtuella inspirationsrum.Inga avgränsade livsstilsrum, utan alla livsstilar är överallt. Ett levande byrum som gynnar nya möten. Ju fler människor som är på ett ställe, desto fler kommer dit.
The experience economy, som innebär att om man ska sälja en product erbjuda en extra upplevelse, en berättelse kring det man säljer. I biblioteket, många extra upplevelser utöver det som finns i medierna/beståndet. Utmaningen att anställa folk i första hand för hur de kommunicerar med folk snarare än utifrån vilka fackkunskaper de har…
Lärande rum
Stärka barn och unga att utveckla sina kompetenser. Lärande är en dialogorienterad process. Vi är vana vid att gå i en skola där någon annan definierar ett lärandebehov och metoder. Det behövs andra typer av lärande miljöer. Ex frivilliga som kommer och hjälper barnen på biblioteket, med det som barnen själva vill ha hjälp med.
Edutainment – lärande ska vara kul. Det bör också finnas möjligheter att lära i grupp vid attraktiva studieplatser säger Skot Hansen och visar en bild från Malnmö stadsbibliotek där några tjejer drickar kaffe och pluggar. Men det ska också finnas möjligheter att studera själv och att lära på nätet.
Biblioteket som mötesplats
Ett öppet offentligt rum, ett tredje rum, där man kan träffa människor som bekräftar en och som utmanar en. Det finns en fara med livsstilsgrupper där man bara är tillsammans med de som liknar en själv. Man måste också möte dem som inte är som en själv, ex andra kulturer, vi lever i ett mulitkulturellt samhälle. Både högintesiva och lågintesiva mötesplatser behövs.
Ex Seattles Växthusliknande entré innebär en transzon mellan stadsrummet och biblioteket. Glidande övergång signalerar att alla är välkomna, att det finns något för alla. Man kan i alla fall gå in i entrén, caféet och det blir en lägre tröskel för att gå in. Det är viktigt med trevliga informella mötesplatser. Känslan av att alla är välkomna, även de där besvärliga ungarna/ungdomarna. B iblioteket bör erbjuda en arena för debatter och gärna utmana mer än vad man gör idag. Virtuella mötesplatser bör också finnas.
Performativt rum
I det performativa rummet finns möjlighet att tillsammans med andra skapa nya kreativa uttryck, spel, skriva, ljud och videoverkstäder etc. Här har vi på biblioteken inte alltid den kompetens som behövs utan behöver ta in komeptens eller samarbeta med andra.Ex Do it yourself enligt svensk modell, replokaler, eller helt enkelt bara ett piano i biblioteksrummet som alla som vill och kan är välkomna att använda.
Skot Hansen avslutar med att symboliskt överlämna modellen till oss alla, för att göra vad vi vill med, kanske göra sju olika rum, andra uttryck, helt enkelt göra om den så att den passar oss och blir ett verktyg för att att skapa ett bibliotek som bättre passar i det nya samhället.
Det var rätt trevligt att tillsammans med upphovskvinnan själv få återvända till den här modellen som vi tidigare arbetat rätt intensivt med, och märka att den fortfarande fungerar som utgångspunkt för att diskutera, planera, utveckla och utvärdera bibliotekets roll i kunskapssamhället.
