Skåneleden fyller 40 - boka föreläsning till biblioteket!

Verkeån. Foto: Mickael Tannus

Ligger ert bibliotek på Skåneleden eller i närheten?
Här kommer ett fint erbjudande till biblioteken i Skåne från våra kollegor på Regional utveckling:

Skåneleden fyller 40 år – bjud in oss till ditt bibliotek för en föreläsning om en av Sveriges bästa vandringsleder!

Skåneleden är en över 100 mil lång vandringsled och tangerar nästan hela det skånska landskapet genom i princip samtliga skånska kommuner. Med sina fem delleder och över 80 etapper slingrar den sig fram över böjande backar, öppna vidder, utmanande klippkuster, djupa skogar och vidsträckta stränder, ja nästan all natur som går att uppleva i Sverige finns faktiskt i Skåne (förutom fjäll då). I år fyller leden 40 år och som en del av firandet vill Region Skåne erbjuda biblioteken i Skåneledskommunerna en föreläsning om Skåneleden för medborgarna. Under en föreläsning får deltagarna veta mer om Skåneleden och vilka satsningar som pågår samt få praktiska såväl som inspirerande vandringstips. 

Låter det intressant? Kontakta Sofie Norrby, sofie.norrby@skane.se för vidare planering, upplägg och datumbokning. 

OBS: Först till kvarn, det finns begränsat antal tillfällen.

Bibliotek i samspel med lokalsamhället

Hur kan varje folkbibliotek vara det allra bästa biblioteket för människorna i det område de verkar, vara relevanta och ta vara på krafterna som finns i lokalsamhället? I dagarna publicerade Regionbibliotek Stockholm en ny skrift, ”Bibliotek i samspel med lokalsamhället”. Den är skriven av Cecilia Brisander och undersöker möjliga svar på frågorna ovan. Publikationen innehåller många intressanta resonemang om hur folkbibliotek kan hitta sin roll och identitet i det sammanhang de befinner sig i, arbeta mer strategiskt med kunskapsinhämtning och nå fler användare genom relationer och samarbeten. Resonemangen varvas med exempel på verksamheter från olika bibliotek. De flesta verksamheterna hör hemma i Stockholmsregionen men även vårt skånska CO-Lab om bibliotek som noder för samhällsutveckling i samverkan tas upp som ett gott exempel.

Brisander listar några faktorer för att bibliotek ska vara framgångsrika i sitt lokalsamhälle. Det handlar bland annat om att ha allmän kunskap om demografi, aktörer, vad som kännetecknar lokalsamhället och vilken historia samhället bär på men också om att få till ömsesidiga samarbeten som leder till att biblioteken når sina prioriterade målgrupper.

I skriften finns en användbar modell för att lära känna sitt lokalsamhälle. I den ingår, förutom sådant som att utgå från statistik och styrdokument, att ta vara på de berättelser om samhället och dess invånare som finns. Här finns en tydlig koppling till kulturarvet, till lokalsamlingarna och till hembygden. De samtida erfarenheterna är också viktiga, liksom reflektioner kring vem som känner sig inkluderad i berättelserna om hembygden och vem som inte gör det. Skönlitteraturens roll i att hjälpa människor att förstå sitt lokalsamhälle ska inte heller underskattas.

På Regionbibliotek Stockholms webbsida finns rapporten Bibliotek i samspel med lokalsamhället i digital form:

På webbsidan finns också möjlighet att beställa tryckta exemplar av publikationen.


/ Anna Åkerberg

Kollade läget i Oslo...

Nye Deichmanske hovedbibliotek. Bild från Oslo Kommunes hemsida.

I helgen var jag, Tove, i Oslo. Det var kallt men väldigt intressant och vackert. Vi tog en promenad förbi Björvika, det område där den nya jättestora Oslooperan ligger, och där man nu också bygger ett nytt Munchmuseum samt det nya Deichmanske hovedbiblioteket, som ska öppna 2019.

Jag lärde mig att Deichmanske biblioteken är namnet på alla Oslos samlade folkbibliotek. Det är Norges största folkbibliotek och grundades på 1780-talet efter att Carl Deichman, affärsman och filantrop, donerat sin samling av flera tusen böcker.

Just nu såg jag mest lyftkranar och byggnadsmaterial på platsen, men bakom staketen kunde jag också se början till ett brunt skelett till en huskropp.

Lyckad Bokresa på biblioteken i Staffanstorp och Hjärup

Illustration: Veronica Ljunglöf

I juni 2016 lanserades projektet Bokresan på biblioteken i Staffanstorp och Hjärup. Tio bokväskor per bibliotek var då färdiga att lånas ut till föräldrar med barn upp till sex år. Det tog inte ens en vecka innan alla väskorna var utlånade.
– Sedan dess har vi knappt sett till dem, väskorna har bara varit inne och vänt. Det är reservationskö till dem och vi har hört föräldrar som har sagt att de ska låna sig igenom alla tio väskor för att barnen gillar dem så mycket. Det är väldigt glädjande, säger en nöjd Evelina Breslin, barnbibliotekarie i Staffanstorp och en av projektledarna för Bokresan.

Förstå världen, se människan - föreläsningar som berörde

Vi började i ett vackert, men sargat och otryggt Afghanistan. Därefter fick vi en levande och stark bild av den livsfarliga flykten till Europa, för att sedan landa i en tillvaro av väntan och ovisshet i Sverige, där biblioteken kan spela en viktig och positiv roll.

I onsdags var det dags för den första av två förmiddagar med föreläsningar på temat Förstå världen, se människan i Hässleholms kulturhus. Denna gång var det fokus på Afghanistan. Det andra tillfället blir den 15 november, på samma plats, och då handlar det om Syrien.
Arrangörer är biblioteken i Skåne Nordost i samarbete med Kultur Skåne.
Ett sjuttiotal bibliotekarier i publiken fick följa med på en tidvis ganska svår skildring av den resa som många av besökarna vi möter på biblioteken idag har gjort.

Innovate or die!

Plötsligt, på tåget mot Norrköping, för att föreläsa om meröppna bibliotek för regionala barnbiblioteksutvecklare, blir det lite tid att blogga. Temat för konferensen är Innovate och die, och handlar om bibliotekens behov av att ständigt utvecklas för att möta förändringar: nya vanor, nya tekniska förutsättningar, människor i förändring, och en teknikutveckling som kan utmana bibliotekspersonalens yreksroll.


En av skrifterna som inspirerat till konferensens tema är Stefan Fölsters "översättning" av en forskningsstudie kring hur 700 amerikanska yrken påverkas av digital och automatiserad teknik inom 20 år. Fölster har på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning gjort motsvarande för svenska jobb och konstaterar bland annat att 53 % av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik under de kommande 20 åren. Bibliotekarier är en av de yrkeskategorier som kommer att påverkas väldigt mycket av en ökande automatisering och robotisering, menar Fölster  i en artikel i DIK:s tidskrift Ping som kommenterar studien och  biblioteksassistenter ligger högt på studiens lista över yrken som med stor sannolikhet kommer att tas över av datorer.


Yrken som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor (gärna i kombination) har lägst sannolikhet att ersättas. Speciallärare hör  exempelvis till de yrken som löper minst risk att ersättas, och  detta tycker jag är intressant i ett biblioteksperspektiv. Nu vet jag inte exakt hur man har beskrivit eller definierat bibliotekarieyrket i studien, men för mig handlar utvecklingen av folkbibliotekjobbet snarare om alltmer fokus på det mänskliga, målgruppsanpassade, relationsbyggande arbetet och mindre om sökteknik, katalogisering,  etc. En viktig del av bibliotekariers alldeles unika kompetens handlar just om att i ständig dialog och interaktion med sina användare skapa värden, relationer och tillit. Detta försökte jag sammafatta i en krönika i Framsidan för ett tag sedan.


Kopplingen mellan meröppet och automatisering är kanske lätt att se. En förutsättning för att kunna öppna upp biblioteket utöver de bemannade öppettiderna är ju att funktioner som lås, larm och möjligheter för låntagare att själva sköta basfunktioner som låna, och lämna böcker på ett smidigt sätt. Men meröppet har mycket större potential än  att "bara" vara ett bibliotek med självbetjäning och där kommer kopplingen till bibliotekarieyrket och dess utveckling in.


Meröppet handlar om att öppna upp biblioteket, att både bokstavlig och bildligt, ge nyckeln till användarna, som därmed får möjligheter att fylla biblioteket med mer,  nytt och eget, innehåll. Meröppet skapar, genom att användare blir självgående när det gäller "enkla" biblioteksärenden, också större möjligheter för bibliotekspersonalen att arbeta med prioriterade målgrupper som barn och unga eller att lägga krut på att bygga och utveckla bättre relationer med människor eller organisationer i lokalsamhället. Dessa mervärden kopplade till meröppen biblioteksverksamhet försökte vi beskriva i en debattartikel i Biblioteksbladet i höstas.

Meröppet kan alltså vara sätt att stärka biblioteket som en viktig lokal nod för social hållbarhet och i det sammanhanget kan jag inte låta bli att peka på kopplingarna  mellan meröppet och utveckling av delaktighetsprocesser och makerspace, som några skånska bibliotek utforskat tillsammans med forskare från Malmö högskola under förra året.  .

Biblioteksutveckling genom designprocesser

Via Peter Alsbjers blogg hittade jag ett intressant filmklipp där Michelle Ha Tucker pratar om Design Thinking som verktyg för biblioteksutveckling. Hon har de senaste åren arbetat med bibliotekspersonal i Chicago och Aarhus med utgångspunkt från det Toolkit for Designthinking for Libraries, som utvecklats med stöd av Bill & Melinda Gates Foundation.

I Skåne håller vi ju också på att utforska designproceser som verktyg för biblioteksutveckling och social innovation i lokalsamhället. Som vi har bloggat om tidigare arbetar just nu bibliotekspersonal i Skåne (Bjuv, Eslöv, Kävlinge, Lindängen och Lund) i forskningscirklar kring designtänkande tillsammans med designforskare från Malmö högskola.

Om ni är nyfikna på vad Design Thinking innebär och varför det är intressant ur ett biblioteks- och samhällsutvecklingsperspektiv vill jag verkligen rekommendera er att ta del av denna 12 minuters film.



Michelle Ha Tucker nämner bland annat att bibliotek är särskilt intressanta i sammanhanget, bland annat för att:

• Bibliotek är redan "living labs" - det ständiga flödet av användare erbjuder utmärkta möjligheter att testa idéer, prototyper och att bjuda in användarna till medskapande. 
• "Librarians hold the keys to community". Bibliotekarier är duktiga service designers och känner sina användare och har därmed en unik position att utveckla biblioteket i samspel med samhällsutvecklingen
• Bibliotek är viktiga länkar i samhällets infrastruktur - det vi brukar prata om som "biblioteket i lokalsamhället". Bibliotek har redan många relationer i sitt lokalsamhälle och utmärkta möjligheter att skapa nya relationer och ta tillvara engagemang i exempelvis civilsamhället.

Hon ger också några exempel på hur designtänkande kan utmana ett mer traditionellt arbets- och förhållningssätt:

• Designtänkande handlar om att föreställa sig en framtid - att försöka göra framtiden mer verklig redan nu - snarare än att förhålla sig till data/fakta
• Design forskning handlar om att öppna upp för fler/nya frågor snarare än att besvara frågor (vilket kan vara en väl så stor utmaning när det gäller bibliotekens praktik)
• Istället för att försöka undvika misstag ska man uppmuntra misstag då misstagen hjälper till att  snabbare hitta rätt väg/lösning framåt. 

Avslutningsvis vill Tucker avdramatisera det "läskiga" ordet innovation genom att prata om det som ett verb snarare än som ett substantiv: "a constant act of working" - att hela tiden arbeta strategiskt i vardagen, och utvecklingsarbetet handlar därför om att stärka människor att i liten skala utforska, testa, arbeta innovativt, så att det tillsammans blir en större rörelse.