Fem frågor till Figge Heurlin

Figge Heurlin är projektledare för Unga berättarakademin. Vi har ställt fem frågor till honom.

Hej Figge Heurlin, vem är du?
Jag är film- och skrivpedagog, manusförfattare och filmmakare. Mellan 2009-2013 har jag arbetat på Drömmarnas Hus i Malmöstadsdelen Rosengård. Där har jag skrivit och gjort film tillsammans med barn och unga, bl.a. de två webb-tv-serierna och filmerna "Under" och "Deminas hämnd". Innan dess har jag arbetat i flera år inom film och tv som regiassistent mm. Jag har varit lärare i kreativt skrivande och har en gedigen utbildning inom skrivande från Biskops-Arnö, Lunds Universitets Författarskola, North by Northwest m.fl.


Vad är Unga berättarakademin?
Det är en skrivarverkstad som går på distans och i form av läger för unga, 13-19, i Skåne som vill arbeta med text och berättande oavsett uttrycksform (litteratur, filmmanus, scen, spel, serier, låttexter etc). Unga berättarakademin drivs som ett pilotprojekt av Hörby Kulturskola med stöd från Region Skåne i syfte att pröva nya metoder för att arbeta med kreativt skrivande för unga. De som är intresserade av lägret kan mejla till ungaberattarakademin@horby.se . 


Varför tycker du att ska man gå Berättarakademien?
För att dela med sig av sina berättelser och tankar, för att ta del av andras berättelser och tankar, för att sätta ord på det man vill förmedla och för att mötas och växa.


Har du några tips till bibliotekspersonal som möter unga människor som vill utveckla sitt litterära skapande?
Hjälp de unga att hitta intresserade läsare och lyssnare som kan ge respons. Kanske kan ni ordna någon uppläsning på biblioteket eller kanske finns det någon läsecirkel som skulle kunna läsa och ge respons på deras texter. Och tipsa så klart om Unga berättarakademin. Vi har skickat ut mejl med information till alla bibliotekschefer och barn- och ungdomsbibliotekarier på folkbiblioteken i Skåne.


Vad hoppas du händer med Unga berättarakademin i framtiden?
Först hoppas vi att vi hittar en grupp ungdomar som vill vara med i höst och att vi tillsammans får en spännande och inspirerande upplevelse. Sen önskar vi att det får fortsätta under 2020. Då vill vi sprida kunskap om det vi gjort, inspirera till att arbeta med kreativt skriande på nya sätt och kanske även till att använda distans- och lägerverksamhet som ett sätt för andra ämnen att kunna finnas på t.ex. kulturskolor som slår sig ihop och får ett större upptagningsområde. Och så hoppas vi att det ska bli en verksamhet som kan fortsätta och utvecklas och inspirera unga till skapande i framtiden.

Kompetensutvecklingsinsatser, våren 2019

KRUT på Malmö stadsbibliotek - en mötesplats för unga vuxna mellan 16 till 30 år.

Foto: Mimmi Widner

Nu har vi publicerat alla aktuella kompetensutvecklingsinsatser under våren 2019, se kalenderhändelser för biblioteksutveckling. Om du inte redan prenumererar på våra kalenderhändelser och nyhetsbrev, passa på att göra det - du hittar möjligheten till höger på sidan dit länken leder.

Den första kompetensutvecklingsdagen är redan den 14 februari och den sista för våren den 10 juni.

Dagarna spänner över följande ämnen och projekt:

Bokstart, Bokprovning, Bemötande, Bibliotek i områden med socioekonomiska utmaningar, Biblioteksplaner, Bussresa till NextLibrary, Chefsmöte, Digitalisering, Jämställdhets- och delaktighetsprocesser (KRUT), Nationella minoriteter, Mediavanor och källkritik, Länkade data, PubMed och 1177 och sist, men inte minst, Stora utvecklingsdagen (SUD).

Inom projektet Digitalt först med användaren i fokus, samarbetar vi med Biblioteken i Malmö, Folkbiblioteken i Lund och Helsingborgs stadsbibliotek i de flesta arrangemang som handlar om digitalisering.

Boka in datumen i din kalender och välkommen med din anmälan!

Biblioteket som litterär aktör

Ganska snart efter sommaren så är det dags för Kristianstad bokfestival. Den 7-9 september samlas författare och intresserad allmänhet kring årets tema, "Gränslös".
Under Bokfestivalen, den 8 september, kommer Region Skånes kulturförvaltning och Kristianstads stadsbibliotek att arrangera ett seminarium med tema "Biblioteket som litterär aktör".      

Folkbiblioteken är viktiga arenor för litterära möten. Samtliga bibliotek i Skåne arrangerar en eller flera gånger om året ett författararrangemang. Hur kan vi tillsammans vidareutveckla dessa litterära arrangemang?

Anmälan och program Biblioteket som litterär aktör den 8 september

Skånska ungdomar på prispallen i nationell skrivtävling

Minou Hellgren från gymnasieskolan Nova Academy i Simrishamn vann den nationella skrivtävlingen Jag skriver i dina ord med novellen 5. På delad andraplats finns också en skåning - Lisa Quartey från Malmö Latinskola med Hägerhimmel.


Jag skriver i dina ord är Författarcentrums nationella skrivtävling för gymnasieelever.
Tävlingen arrangeras för tredje året i år och var öppen för bidrag från gymnasieelever i hela Sverige. För att inspirera eleverna till skrivande och läsning bjöd projektet på uppemot 200 gratis författarbesök, så att tusentals ungdomar i landet fick möjlighet att träffa en författare. Tävlingen går ut på att skriva en egen valfri typ av text utifrån en redan existerande dikt eller låttext. Hela 731 bidrag skickades in från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Fyra jurygrupper med ansvar för varsin landsände nominerade åtta bidrag till final och tre av dem utsågs till vinnare.
Tävlingen har fått utvecklingsbidrag från Region Skåne.




Läs det vinnande bidraget 5 här.

Regional biblioteksverksamhet under utveckling

Förra veckan samlades drygt 60 företrädare för landets regionala biblioteksverksamheter (länsbibliotekarier, bibliotekskonsulenter, utvecklare, utvecklingsledare och allt vad vi nu heter) i vackra Norrfällsviken, vid höga kusten, för att tillsammans få överblick och nya perspektiv på vår verksamhet. Dagarna arrangerades av SLB (föreningen Sveriges Länsbibliotekarier) i syfte att, diskutera och fundera kring vårt uppdrag, med utgångspunkt i bibliotekslagen och de  nationella målen för litteratur- och läsfrämjande.

Flera andra har redan bloggat om dagarna: Framsidan, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, och Länsbibliotek Örebro till exempel, så jag nöjer mig med att försöka sammanfatta det jag främst har med mig från dagarna.

Vårt (de regionala biblioteksverksamheternas) uppdrag är viktigt. Inte så konstigt att vi som företräder verksamheten tycker det kanske, men även den nya bibliotekslagen trycker på vikten av regionala biblioteksverksamheter för att främja samverkan, utveckling och kvalitet när det gäller folkbibliotekens verksamhet. Peter Alsbjer, som nu lämnar den regionala rollen för att bli stadsbibliotekarie i Örebro, uttryckte det  ungefär såhär: den kommunala kulturverksamhet som det satsas i särklass mest på (biblioteken) behöver självklart en stark utvecklingsavdelning.

Det var tydligt under konferensen att flera av de regionala biblioteksverksamheterna i landet befinner sig i olika former av förändringsprocesser: organisatoriskt och när det gäller uppdragets innehåll, som en följd av bland annat kultursamverkansmodellen och även nya bibliotekslagen. I ljuset av detta, och med den nyckelroll de regionala biblioteksverksamheterna har, behöver vi självklart ibland fundera på vårt uppdrag, och inte minst våra metoder. Hur kan och ska vi jobba, tillsammans med folkbiblioteken för att främja deras utveckling, samverkan och kvalitet? En hel del goda idéer lyftes och erfarenheter utbyttes. Vi kan bli bättre på att ta tillvara den kompetens och de erfarenheter i form av både spets och bredd som finns bland de regionala biblioteksutvecklarna i hela landet. Här är ju självklart också den relation vi har med "våra" folkbibliotek i respektive region oerhört betydelsefull. Vi borde bli bättre på att hitta sätt att dela kunskap och erfarenheter mellan alla typer av bibliotek.

Vi pratade också om vikten av att lyfta de stora samhällsfrågorna, för att bättre kunna förstå och arbeta för bibliotekens del i de utmaningar vi har framför oss. I det sammanhanget lyfter jag gärna frågor som demokrati och delaktighet, empowerment (i brist på en bra svenskt översättning) och folkbildning (i brist på ett bättre ord). Biblioteken är viktiga när det gäller allt det där, men kan bli ännu bättre. Detta återkom också när Niclas Lindberg lyfte några av de utmaningar biblioteken står inför och som Svensk biblioteksförening arbetar för:

• biblioteken behöver bli angelägna för fler -  allt färre använder folkbiblioteken (2000 använde 76% avbefolkningen biblioteken, 2012 bara 46%)
• vi (alla som arbetar med bibliotek och med Kungliga biblioteket i spetsen) behöver ges förutsättningar att samlas kring en nationell biblioteksstrategi
• vi behöver förstärka och synliggöra bibliotekens viktiga demokratiska uppdrag (som ju faktiskt är det som nämnds först i bibliotekslagens viktiga ändamålsparagraf)

En mer konkret idé som vi också fick med oss är Kramfors medborgarbuss, en bred samling av olika samhällsfunktioner som rullar runt till kommunens medborgare. Ett intressant koncept som jag tycker visar på biblioteksbussarnas  potential.