I tisdags deltog Maria, Fanny och Annelien tillsammans med 140 kollegor i landet på årets digitala Träffpunkt biblioteksplaner 2020 som arrangerades av Kungliga Biblioteket, i samarbete med Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier, med läsning, skolbibliotek och MIK i fokus. Denna gång deltog utöver de myndigheter med nationella biblioteksuppdrag, även Statens medieråd. Likt tidigare webbsända träffpunkter var avsändarna och budskapsförmedlarna dessa myndigheter. Regionala biblioteksverksamheter och folkbibliotek är den huvudsakliga målgruppen. Det är oklart hur många från skolbibliotekssektorn som deltog men förhoppningsvis många med tanke på programmets innehåll.
Träffpunkt biblioteksplaner är ett tillfälle att träffas och samtala om biblioteksplaner. Vi vill gärna lyfta några punkter från mötet för att möjliggöra en fortsatt dialog på folkbibliotek och i vår egen regionala biblioteksverksamhet.
Läsfrämjande behöver infrastruktur
Lotta Brilioth Biörnstad på Kulturrådet inledde dagen med att poängtera vikten av att bygga en hållbar infrastruktur för läsfrämjande. Kulturrådet konstaterar att läsvanorna gradvis sjunker och att det finns målgrupper i samhället som biblioteken inte når. I rapporten Folkbibliotek i glesbygd konstaterar Joacim Hansson att förutsättningarna för biblioteken i glesbygdskommuner varierar. Inte alla bibliotek har möjligheten att bygga verksamheten utöver det som krävs för att enbart hålla biblioteken öppna. Särskilt hårt drabbat är det läsfrämjande arbetet. Resurserna är därmed ojämnt fördelade.
Utifrån analysen av bidrag fördelade inom Stärkta Bibliotekssatsningen ser Kulturrådet ett stort behov av ett fortsatt stöd till kommunerna, men även till regionerna, för att samordna läsfrämjande insatser. I dagsläget är det dock ingen som vet om det kommer fortsatta öronmärkta statliga medel till folkbibliotekssektorn likt den nuvarande satsningen Stärkta bibliotek. Bokstart, som bygger på samverkan mellan bibliotek, förskola och barnhälsovård, är en viktig insats som bidrar till en läsfrämjande infrastruktur. En annan viktig del i den läsfrämjande infrastrukturen är samarbetet mellan skolbibliotek och folkbibliotek. Också samverkan mellan samhällsnivåer vad gäller det läsfrämjande arbetet behöver utvecklas.
En analys av de biblioteksplaner som antogs under 2019 visar att samarbetet mellan skolbibliotek och folkbibliotek varierar stort, från en nära och politisk förankrad samverkan till total avsaknad av samverkan. Just nu pågår en statlig utredning med syfte att stärka skolbiblioteken (Dir 2019:91 Stärkta skolbibliotek och läromedel). I uppdraget ska samarbetet mellan skol- och folkbibliotek kartläggas.
KB lämnade förslag på en fråga för kommunala och regionala diskussioner, utifrån hur relationerna mellan folkbibliotek och skolbibliotek kan se ut:
- Ska den kommunala biblioteksplanen även innehålla skolbiblioteken eller ska kommunerna ta fram separata skolbiblioteksplaner?
Tillgänglig läsning
Mest intressant att lyssna på var Emma Kindblom, handläggare för skola/skolbibliotek på Myndigheten för tillgängliga medier som bland annat problematiserade den svenska talboksmodellen. Tillgången till talböcker, menade Emma, blir väldigt ojämn för elever i landet eftersom tillgången till skolbibliotek är så ojämn och Legimuskonton bara kan skapas av bibliotekspersonal enligt lag. Därtill är kunskapen om talböcker låg hos pedagoger och skolledare. Detta är ännu ett i raden av exempel på vikten av bemannade skolbibliotek som betraktas som pedagogisk resurs snarare än ett rum med böcker. Vi reflekterade tillsammans över att begreppet ”bemanning” som används bland annat i den officiella biblioteksstatistiken egentligen är en missvisande indikator. Det leder tanken till ett rum som ska hållas öppet, medan den framgångsrika skolbiblioteksverksamheten idag bygger på att skolbibliotekarierna är en integrerad och tillvaratagen resurs i det pedagogiska arbetet. Statistiken utgår fortfarande från hur många timmar skolbiblioteket är bemannat och idag räknas 20 timmar per vecka som ”godkänd” nivå.
I de biblioteksplaner som antogs i landet under 2019 syns tillgänglig läsning i en majoritet av planerna, men nämns främst i de avsnitt som rör folkbiblioteken. En del kommuner anger att det är folkbibliotekens roll att erbjuda kompensatorisk hjälp åt personer/elever med funktionsnedsättning. De flesta kommuner som inte har skolbiblioteksplaner problematiserar detta ur ett tillgänglighetsperspektiv.
Emma påminde oss också om att inte alltför lättvindigt slänga oss med begreppet "tillgänglighet": En resurs är inte tillgänglig bara för att den är digital, och ett bibliotek är inte tillgängligt bara för att det är meröppet.
En fråga till er att resonera utifrån:
- Vad lägger du i begreppet tillgänglighet? Och vad menar du är skillnaden eller kopplingen mellan något det finns tillgång till och/eller något som är tillgängligt?
MIK – Medie och informationskunskap
Anette Novak, generaldirektör för Statens medieråd, lyfte i sitt inlägg vikten av en gemensam begreppsapparat vad gäller medie- och informationskunnighet, MIK. Att en satsning på digital kompetens också är en MIK-satsning är inte alltid uppfattningen. Anette betonade att MIK är viktigare än någonsin då demokratin på olika sätt utmanas och vi alla behöver MIK-glasögonen på för att kunna läsa och avkoda i en av en digital kontext.
Relevansen blir också påtaglig när statistiken visar att 1,2 miljoner svenskar lever idag i digitalt utanförskap och att var fjärde elev inte har fått undervisning i digital källkritik. 27 av 64 biblioteksplaner som antogs 2019 innehåller något om skolbibliotek kopplat till MIK – oftast källkritik, digital kompetens och informationskompetens. Krister Hansson från KB påpekade att han tyckte att det var ett rätt lågt antal med tanke på satsningen Digitalt först. Han hade trott och hoppats på ett större genomslag i planskrivningarna.
KB lämnade förslag på en fråga för kommunala och regionala diskussioner, utifrån hur relationerna mellan folkbibliotek och skolbibliotek kan se ut:
- Hur kan folkbibliotek och skolbibliotek samarbeta kring MIK?
Dela gärna med er av era funderingar här i kommentarerna eller på vår facebooksida!
Träffpunkt biblioteksplaner är inspelat och kommer att kunna ses i efterhand.
