Ny utbildning ska förebygga hot och våld på bibliotek – fem frågor till DIK:s Anna Troberg

Anna Troberg, DIK:s ordförande. Foto: Alexander Kallas.


Stök, hot och till och med våld har under senare tid seglat upp som ett allvarligt problem på många bibliotek - något som kan påverka allt från arbetsmiljö och rutiner till möblering och inköp. Fackförbundet DIK har tagit fram en ny utbildning som ska ge bibliotekspersonal redskap att förebygga och hantera hotfulla situationer.
Vi ställde fem frågor till DIK:s ordförande Anna Troberg:

1) Berätta om den nya utbildningen!
Vi har kört en första utbildning som vi nu håller på att utvärdera. Tanken är att utbildningen ska ge konkreta verktyg för både arbetsgivare och medarbetare att hantera hotfulla situationer på arbetsplatsen. Vad kan göras för att verka förebyggande? Vilka metoder finns för att lugna hotfulla situationer? Därför har vi valt att samarbeta med Hantera agera som har stor kunskap och egen erfarenhet på området.

2) Varför tar ni fram den här utbildningen?
DIK har tagit fram utbildningen eftersom att vi såg ett stort behov av den. De siffror som rapporten "Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek" visar på att problematiken ökar och frågan är mycket aktuell för DIK:s medlemmar. Vi ville göra något mer konkret bortom statistik och debatt och medverka till att biblioteken kan bli mer tryggare både för de som arbetar i dem och för besökarna.

3) Hur kommer den att gå till?
Utbildningen pågår i två dagar. Varje arbetsplats måste delta med minst en chef och en medarbetare eftersom vi vill att båda perspektiven tas tillvara i samverkan. En dag med workshops för chefer och en dag med workshops för medarbetare. Vi delar på grupperna då utbildningen bygger på ett aktivt deltagande och måste vara fokuserade på de olika rollerna och de olika perspektiven. Därefter får alla en inlämningsuppgift som de ska lösa på arbetsplatsen. När man lämnat in uppgiften får man ett diplom.

4) Kan du ge ett konkret exempel på vad man får lära sig?
Ett konkret exempel på vad de får lära sig är till exempel våldstrappan, där deltagare får öva på att lugna ner situationer enligt erkända metoder. Utbildningen bygger också mycket på att ta del av varandras erfarenheter och därmed lära av varandra.

5) Hur gör man om man är intresserad av att gå utbildningen?
En arbetsplats måste delta med en chef och en medarbetare, bestäm vilka de personerna är och eventuella ersättare. Nästa tillfälle är i höst och vi öppnar upp för anmälan i samband med biblioteksdagarna i maj. Om ni är på plats då så kom och hälsa på i DIK:s monter. Utbildningen är kostnadsfri om en deltagare är medlem och vi tar en avgift på 3000 kronor plus moms per deltagare om ingen från arbetsplatsen är medlem eller om arbetsplatsen vill skicka mer än två (chef+medarbetare) till utbildningen.

BOKSTART I SKÅNE

Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att under 2017 utvidga Bokstart till fler regioner och koppla satsningen till förskolan.


Bokstart är en nationell satsning som riktar sig till små barn i åldern 0-3 år och vuxna i deras närhet, med syfte att tidigt stimulera språkutveckling. Under 2015-2017 har Kulturrådet initierat fem pilotprojekt där bibliotekarier kommer på hembesök, ger information om språkutveckling och lämnar bokpaket. Att möta föräldrar och barn i hemmiljö har visat sig vara ett bra sätt att nå hela familjen.


Som en del i utvidgningen under 2017 kommer Kulturrådet att erbjuda möjlighet att söka bidrag för regionala och kommunala satsningar på små barns språkutveckling inom ramen för Bokstart. Kulturrådet ska ta fram kompetensutvecklingsinsatser för folkbibliotek, barnhälsovård och förskola. Det kommer att finnas material och boktips som stöd i arbetet.


Kulturrådet kommer at ge fortsatt stöd till projekt som utforskar hembesök som metod men öppnar också för utveckling av andra metoder med samma syfte.


Region Skånes kulturförvaltning vill gärna följa Kulturrådets linje och sprida och förankra Bokstart i Skåne och utvidga satsningen till förskolan.


Det finns två bidrag att söka hos Kulturrådet


Bidrag till språknätverk
Bokstart bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola. Ett sätt att stärka samverkan är att bilda sektorsövergripande nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbytte, vilket kan möjliggöra för samarbete längre fram. Kulturrådet erbjuder därför möjlighet att söka bidrag för att utveckla regionala och kommunala så kallade språknätverk med bland andra folkbibliotek, regional biblioteksverksamhet, barnhälsovård, förskola och logopedi.
Man kan ansöka om högst 50 000 kronor.


För de bibliotek i Skåne som vill söka bidrag för att starta språknätverk anordnas ett möte för att tillsammans skriva en ansökan till Kulturrådet. Mötet äger rum den 11 september 13.00 - 16.30 i Malmö.


Bidrag till projekt
Bidraget ska användas för att utveckla regionala och kommunala satsningar på små barns språk- och läsutveckling. Projekten ska vara riktade på barn och de vuxna i deras närhet.
Region Skånes kulturförvaltning kommer att söka projektbidrag för metodutveckling för att stärka föräldrarnas roll. Till vårt projekt har vi knutit några bibliotek som också deltar i de läsfrämjande forskningscirklarna i samarbete med Malmö Högskola.


En regional Bokstartsplattform
Kulturförvaltningen kommer att ta en samordnade roll för de bibliotek som söker bidrag till språknätverk och de bibliotek som är knutna till utvecklingsprojektet. Vi vill tillsammans utveckla en gedigen grund för Bokstart i Skåne. Kulturförvaltningen kommer att initiera regelbundna nätverksträffar / erfarenhetsutbyten och identifierar kompetensbehov och utvecklingsområden. Metoderna som utvecklas kommer att dokumenteras och spridas.


Bibliotek som själv söker Bokstartsbidrag hos Kulturrådet är självfallet välkomna till den regionala Bokstartsplattform.


Anmäl gärna ert intresse senast den 28 augusti till Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se

Tre tips på läsfrämjande teman för vår forskningscirkel

Under ett år med start hösten 2017 finns det möjlighet för bibliotekspersonal i Skåne att tillsammans med forskare från Malmö Högskola på olika vis undersöka och utveckla den egna läsfrämjande verksamheten. Under sammanlagt 40 timmar, en arbetsvecka, spridd över ett helt år kan man diskutera den egna läsfrämjande verksamheten med andra bibliotekarier och en forskare/handledare från Malmö Högskola.

Det finns fortfarande några platser kvar i forskningscirklarna, och här kommer några tips på möjliga teman för dig som vill delta, men inte ännu har en färdig tanke om tema:

TIPS 1
Bokstart, en läsfrämjande verksamhet för små barn i åldern 0-3 år och vuxna i deras närhet. Bokstart är en nationell satsning med syfte att tidigt stimulera språkutveckling. Föräldrar uppmuntras att prata, läsa, sjunga, rimma och ramsa med barnet. På så sätt utvecklas barnets språk och läsintresse. Regeringen har avsatt pengar för att utvidga Bokstart till fler regioner och kommuner och koppla satsningen till förskolan. Forskningscirkeln skulle kunna ge er möjlighet att redan nu utforska frågan hur man kan initiera och utveckla Bokstart i din kommun och på ditt bibliotek!



TIPS 2
Sofie Strandberg har under hösten 2016 skrivit en kandidatuppsats ”Mediekonkurrens och kompetens – en kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö.”  Hon ställer frågan hur bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier. Skulle du vilja utveckla någon form av läsfrämjande verksamhet som utgår ifrån en ny medietyp? Hur kan du som bibliotekarie introducera nya medieformer för att stimulera till läsning?

Forskningscirkeln skulle ge dig möjlighet att fördjupa din kunskap i dialog med kollegor och en forskare.



TIPS 3
Hur kan biblioteken utveckla sitt läsfrämjande arbete utifrån ett mångspråksperspektiv? Vilka resurser finns, och hur kan de användas? Hur kan man förvalta låntagarens kunskap om litteraturen i hemlandet på bäst möjliga sätt?

I vår forskningscirkel kan du utforska frågan och samtidigt i små steg prova den nya verksamheten på ditt bibliotek!



Naturligtvis är du också välkommen att välja ett annat tema!

Utöver att du utvecklar den läsfrämjande verksamheten på ditt bibliotek, utvecklar du även din skrivkompetens. Det reflekterande sättet att skriva kan vara användbart när du skriver ansökningar, projektplan m.m.
Och sist men inte minst ger forskningscirkeln dig ett (nytt) kollegialt nätverk.


Välkommen med din anmälan

Påsklyssningstips - Bibliotekspodden

Påskledighet och tid för poddlyssnande? Här kommer ett tips!

Bibliotekspodden är en informativ, informell och rolig podd som görs av bibliotekarierna Elisabeth Skog och Jeanette Malm på Stadsbiblioteket i Halmstad. De poddar om litteraturen, läsningen och livet, och bjuder in intressanta gäster. Ibland spelar de in sina avsnitt ute på fältet! Vi mötte dem på Halmstadkonferensen där de bland annat intervjuade Majgull Axelsson och Bokmässans vd Maria Källsson. Deras senaste avsnitt handlar om Halmstadkonferensen.

Med detta tips önskar vi på Kultur Skåne en glad påsk!

Kultur Skånes Ann Lundborg (t.h) blev såhär glad när hon fick
 träffa Bibliotekspoddarna Elisabeth Skog och Jeanette Malm
 på Halmstadkonferensen härförleden.

Bibliotekspodden intervjuar författaren Majgull Axelsson.

Ett axplock från biblioteksdagarna i Umeå

Kulturhuvudstaden  Umeå var värd för årets biblioteksdagar och bjöd på en lång rad studiebesök både före, under och efter själv konferensen. Det fanns bland annat möjlighet att besöka Sveriges depåbibliotek och lånecentral, gå på en vandring i Sara Lidmans litterära spår, få en visning på Bildmuseet eller besöka Ålidens bibliotek. Tyvärr hann jag inte deltaga på något av alla dessa studiebesök och grämer mig mest för att jag missade besöket på det inte helt färdiga Väven. Men vad jag förstår var studiebesöken uppskattad och jag själv ska tillbaka till Umeå i december (och hoppas hinna se lite mer av staden då).

Det är förstås svårt att sammanfatta en två-dagars-konferens, men här är ett par av de föreläsningar och seminarier, som jag tyckte var mest intressanta.

Biblioteksdagarna inleddes med Lars Strannegårds föredrag "Kvalitet och allsidighet - går det att mäta?" Lars Strannegård är professor på Handelshögskolan, men också ny i Kulturrådets nya styrelse. Det jag tog med mig var bl.a. att kvalitet kan vara absolut eller relativt, men också att kvalitetsdiskussionerna hela tiden behöver hållas levande - annars tar siffrorna och kvantiteten över. Eiler Jansson från Regionbibliotek Halland har bloggat om föreläsningen om man är nyfiken på mer.

Dag två gick jag mest på olika seminarier kring läsfrämjande. Karin Taube pratade om hur man lär sig läsa, rent instrumentellt. Att det handlar om avkodning och automatiserade processer för att få förståelse för en text. Och att man kan få hjälp av en rad olika lässtrategier för att bli en bättre läsare. Exempel på sådana strategier är att ställa frågor om det man läst, hitta samband, "tänka högt" och använda bilden. Mycket av detta handlar ju om skolsituationer, men jag tyckte ändå att det fanns saker att ta med sig i hur man skulle kunna jobba med detta på bibliotek (både skol- och folkbibliotek). Kari Taube kommer till Lund och Read me-konferensen nästa vecka (26 maj).

Det twittrades förstås friskt under dagarna och #bibldag14 kan man gå in och läsa vad som diskuterades flitigast via de sociala medierna.

Det finns också ett antal filmade föreläsningar utlagda på Svensk biblioteksförenings egen Vimeo-kanal.

Halmstadskonferensen 2014

"Att läsa är farligt. Att inte läsa är farligare" är årets tema på Halmstadskonferensen. Det är Region Halland som arrangerar konferensen och den äger rum på Hotel Tylösand den 9-11 april. Här är några axplock ur programmet:
- Läsfrämjandets många arenor (Magnus Persson, professor, Malmö högskola)
- Unga män och pojkars läsning (Marianne Redman, bibliotekarie, Örebro stadsbibliotek)
- Tillgänglig läsning – en mänsklig rättighet: att kunna läsa vad, när och hur man vill (Bitte Kronkvist, Marknadschef, MTM)
- Vad säger politiken om läsningens och litteraturens framtid? Och vilken är litteraturen roll i samverkansmodellen? (Gunilla C Carlsson (S), riksdagsledamot, Kulturutskottets ordf, Anne Marie Brodén (M), riksdagsledamot, Kulturutskottet samt Tina Ehn (Mp), riksdagsledamot, Kulturutskottet)

Hela programmet och anmälningsformulär hittar man här.

Bibliotekschefsmöte i december

Den 12 december äger årets sista bibliotekschefsmöte rum i Malmö. Den nya bibliotekslagen är i fokus, men vi kommer även att summera året som gått och berätta lite om planerna för 2014.

KB har också bibliotekschefsmöte; mingel idag och konferens i Stockholm i morgon den 21 november. Loth Hammar, från Digitaliseringskommissionen, är en av talarna. Man erbjuder också en rad parallella seminarier under eftermiddagen om allt från SwePub och "Metadata för dummies" till digital delaktighet och skolbibliotek.

En första rapport från konferensen "Folkbibliotek som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken"

Vi håller så smått på att försöka summera konferensen. Vi kommer att lägga ut föreläsarnas presentationer och på något sätt ställa samman det material som kom fram vid runda-bords-samtalen dag 2. Dessa samtal verkar ha varit väldigt givande och några saker som man - vid en snabb genomläsning - kan se är återkommande i olika grupper är bla.:

- folkbibliotek som kulturhus eller bibliotek med kultur i?
- vikten av släppa kontrollen, öppna upp och lämna huset
- chefens roll och ansvar för utveckling och förändringsarbete
- ta in andra kompetenser
- respekt i samarbeten och samverkan med andra
- färre böcker, mer annat?
- är kulturhustanken bara en trend?
- viktigt med tydlig vision/mission och biblioteksplaner
- hur viktigt är det att ha med skolan och skolbibliotek?

Det har redan skrivits lite om konferensen i olika forum. Bl.a. har Framsidan, Kultur i västs tidning, skrivit två artiklar som de har publicerat på sin webbplats: Nytt ljus på kulturhustanken och Kulturhus på brukarnas villkor. Biblioteksbladet har också skrivit en kort webbnotis: Kulturhustanken drivs i Skåne. Det twittrades också en del från konferensen och det går att läsa vad som skrevs via hashtagg #bibkult

På Kultur Skånes hemsida finns en sammanställning över de projekt som presenterades på konferensen och där kan man också hitta Johanna Rivano Eckerdals rapport Att dela en helhetsbild.

Chefsinternat om kvalitet och verksamhetsutveckling

Förra torsdagen samlades bibliotekscheferna i Skåne på Bäckaskog slott för ett internat om kvalitet och verksamhetsutveckling. BBM hade bjudit in Åsa Söderberg, konstnärlig ledare och VD för Skånes dansteater, för att berätta om hennes medvetna och strategiska arbete kring såväl visioner som utvärderingar. Under rubriken Från danskompani till dansinstitution beskrev hon det hårda, men också lönsamma arbetet för en högre budget och därmed en mer omfattande verksamhet. Idag jobbar man utifrån ett antal ledord på Skånes dansteater där bl.a. hög kvalitet är en av dem. Efter en intressant diskussion om just kvalitet konstaterade hon att kvalitetsdiskussionen alltid måste pågå, även om vi inte kan definiera vad det är.

Barbro Roos, bibliotekschef i Kävlinge, hade sedan fått i uppgift att svara på frågan om bibliotekskvaliteten ökar med meröppet? Men det blev också funderingar på chefens roll i förändringsarbetet och vikten av tid. Internt har meröppet inneburit att diskussionerna om vad biblioteket ska erbjuda ständigt är aktuell och externt har man använt sig av meröppet för att marknadsföra vad biblioteket har att erbjuda. När det gäller kvalitetsbegreppet hänvisade Barbro till att ordet rent strikt handlar om värdering, men att tillgänglighet, bemötande och dialog är viktiga parametrar för kvalitet.

Efter kaffet berättade Lena Landgren, från Lunds universitetsbibliotek, om hur de försöker mäta vilken roll biblioteket (och framförallt den pedagogiska verksamheten) spelar för studenterna. Man har bl.a. använt sig av fokusgrupper och tagit fram ett antal ”vad-vi-gör-indikatorer”. 

Sedan hade vi ett avsnitt om statistik och diskussion om och i så fall hur man kan mäta kvalitet med siffror. Roland inledde med att hänvisa till den undersökning man gjorde på Malmö stadsbibliotek för några år sedan där man såg att 60-65 % av biblioteksbesökarna stannar väldigt kort tid på biblioteket och att 5 % av befolkningen står för 50 % av lånen. Roland fortsatte med att konstatera att de saker som den officiella biblioteksstatistiken mäter minskar (utlån och besök), men ekonomin och personalen minskar inte. Avslutningsvis berättade Tore Torngren, också från Lunds universitetsbibliotek, och Roland om det statistikprojekt som man har jobbat med under ett antal år och där målet är att hitta ett antal andra parametrar för att mäta biblioteksverksamhet.

På fredagsmorgonen hade Ann och Lena ett samtal med Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö. Torbjörn kunde inte vara på plats i Bäckaskog eftersom han satt i möte med stadsbiblioteken i Göteborg och Stockholm, men det blev ett bra samtal via Skype. Torbjörn berättade om några av de frågor som de tre största biblioteken i Sverige diskuterar när de träffas (bl.a. kunskapsdelning och målggruppsindelat brukarperspektivet), men annars berättade han om hur han ser på utvecklingen av Malmö stadsbibliotek. 

Resten av förmiddagen fick bibliotekscheferna möjlighet att i olika grupper reflektera kring kvalitet och verksamhetsutveckling, utifrån framför allt vad torsdagens talare hade pratat om. Det som bl.a. diskuterades var att hur man kan göra utvärdering på ett enkelt sätt och kanske under lite lekfulla och kreativa former, men också att det är viktigt att fundera på frågan för vem vi gör utvärdering och tar fram statistik. Marknadsföring och tydlighet vad biblioteken är och kan erbjuda var också något som togs upp och de svåra frågorrna kring att göra prioriteringar samtidigt som man har i uppdrag att nå alla.

Folkbiblioteken som kulturhus - konferens i Malmö 21-22 oktober

Nu är programmet för konferensen "Folkbiblioteken som kulturhus – en utvecklingsväg för folkbiblioteken" klart och det går att anmäla sig via Svensk biblioteksförenings hemsida.

I den regionala kulturplanen för Skåne 2013-2015 beskrivs hur Region Skåne vill stimulera och stödja bibliotekens utveckling som kulturhus. Detta för att bland annat stärka bibliotekens roll som mötesplats, i ett nära samspel med medborgaren och lokalsamhället. I Skåne har detta perspektiv testats i ett tiotal konkreta utvecklingsprojekt. Erfarenheter från dessa projekt belyses och det ges rika möjligheter för deltagarna att delta i diskussionen.

Konferensen fokuserar på kulturhustankens utmaningar och ger konkreta exempel i en diskuterande form. Jenny Johannisson, kulturpolitisk forskare vid Högskolan i Borås, sätter in biblioteksutvecklingen i sitt kulturpolitiska sammanhang. Johanna Rivano Eckerdal presenterar en studie av tre kulturhusprojekt i Skåne och deltar sedan i ett samtal med Christina Persson från Göteborgs stadsbibliotek. Danska biblioteksforskare har under senare år presenterat olika modeller för biblioteksutveckling som pekar på en breddad och fördjupad roll för folkbiblioteket och under konferensen medverkar Henrik Jochumsen. Denna biblioteksutveckling betonar samspelet med lokalsamhället. Ordförande för det danska bibliotekarieförbundet - och nyutnämnd nationalbibliotekschef - Pernille Drost, diskuterar i sitt inlägg en viktig lokal aktör för biblioteken – civilsamhället.

Bibliotekschefsmöte i september

Den 5-6 september anordnar BBM ett internat för bibliotekscheferna i Skåne. Ämnet för dagarna är verksamhetsutveckling och kvalitet i biblioteksarbete. Hela programmet finns presenterat här.

Från Bornholm till Gotland

För ett par veckor sedan gjorde jag ett kort besök på Folkemødet på Bornholm, den danska motsvarigheten till Almedalen. Där var jag bl.a. på ett par spännande seminarier om bibliotek i den s.k. Bibzonen. Ett hade rubriken "Frivillighet och välfärd" och var en av de thinktanks kring Framtidens bibliotek, som man anordnade under veckan. Panelen bestod bl.a. av Pernille Drost från Bibliotekarförbundet (motsvarande DIK) och Ole Bisbjerg som är chef för biblioteks- och medborgarservice i Magion. Det man diskuterade var för- och nackdelar med att samverka med civilsamhället. Alla var överens om att offentliga bibliotek inte ska drivas av frivilliga, men att det mest är positivt med akitva medborare och med föreningar engagerar sig i sitt bibliotek. Det är inspirerande och nyttigt med människor som tittar på verksamheten med andra ögon och de tillför en annan kompetens. En representant från museerna fanns också med i panelen och menade att alla museer jobbar med frivilliga, framförallt genom museiföreningarna, och det har man gjort i 100 år. En person i publiken, som jobbade på Statens museum för kunst i Köpenhamn, menade att när samarbetet fungerar som bäst är det en bra dialog med krav - från bägge håll! Det var också slutklämmen på paneldebatten; gärna samarbete med mellan professionella och frivilliga, men det kräver ömsesidig respekt, god dialog och tydlighet.

Generellt tycker jag att det var hög nivå på de seminarier som jag hann besöka, frågorna är ungefär desamma som vi diskuterar i Sverige, men att det var lite mer "hygge" och mer allmänhet i Allinge än i Visby. Mer folkligt helt enkelt. Och att det är fullt möjligt att åka bara över dagen och ändå få ut ganska mycket. Dessutom kan det vara en bra uppladdning inför Almedalen.

Årets program för Almedalen innehåller över 2 200 programpunkter och valmöjlighterna är oändliga. Det är dock ganska få seminarier som behandlar bibliotek i år. Men en hel del om läsning, folkbildning och kultur i allmänhet. Här är några axplock, som jag tycker verkar intressanta:

Folkbildningsrådet anordnar seminariet "Lokal kultur utan folkbildning?" måndagen den 1 juli. ABF anordnar ett frukostseminarium med namnet "Ett läslyft för Sverige - från ord till handling" där bl.a. Niclas Lindberg från Svensk biblioteksförening deltar tisdagen den 2 juli. Samma dag äger seminariet "Vad kan digitaliseringen göra för kulturen?" rum på Länsteatern. Arrangören är Svensk scenkonst. Bilda står värd för seminariet "Hur går det för samverkansmodellen?" - också på tisdagen den 2 juli.

Region Skånes kulturnämnd står för två semniarier under Almedalsveckan: "Så får Sverige kulturella och kreativa näringar att blomstra!" och "Kultur i människans tjänst - hur förenar man konstens och kulturens egenvärde med nyttan?" Mer om seminarierna kan man läsa här:
 http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane-samlingsnod/Kultur_Skane/Almedalen-2013/

Folkemødet på Bornholm 13-16 juni

Nästa vecka arrangeras Folkemødet på Bornholm för tredje gången. Förlagan är Almedalsveckan och precis som i Visby finns det ett stort antal programpunkter på en rad olika teman. Folkemødet har vuxit snabbt och i år finns det ca 1 300 programpunkter och man räknar med 15 000 besökare/dag.

Jag har skummat igenom programmet och har hittat en hel del intressanta seminarier, samtal och debatter. Här är några exempel:
- Biblioteker som public service. Ett samtal med bl.a. kulturministern Marianne Jelved (Radikale Venstre) som sätter fokus bibliotekens roll i framtiden, när mer och mer av kulturförmedlingen sker med hjälp av självbetjäning och digitala medier. Torsdag 13 juni kl. 16.30-17.30 i Bibzonen
- Norden i kreativ vaekst & utställning av ny nordisk mode. Torsdag 13 juni kl. 20.00-21.30 på Cirkuspladsen
- Verdens bedste bibliotek. Hur arkitektur och inredning kan hjälpa till att skapa ramarna för framtidens bibliotek och hur design kan förbättra bibliotekens möjlighet att möta brukarnas förväntningar och behov av ett modernt bibliotek. Fredag 14 juni kl. 9.15-10.00 i Kampeløkken Havn
- Hvorfor kan samfundet ikke undvaere litteraturen? Om varför det är så viktigt att läsa böcker, och om samspelet mellan liv och fiktion. Fredag 14 juni kl. 10.00-11.00 i Kampeløkken Havn
- Frivillighed og velferd - Taenketanken Fremtidens Biblioteker. Civilsamhället och samhället - möjligheter och utmaningar. Fredag 14 juni kl. 12.00-13.00 i Bibzonen
- Den varme stol: Gider de unge et bibliotek i fremtiden? Fredag 14 juni kl. 16.00-18.00 Kulturens Telt
- Hvordan skaber man kulturturisme i hele Danmark? Storstädernas kulturliv drar till sig utländska besökare, men hur får vi turister att uppleva kultur "i provinsen"? Lördag 15 juni kl. 9.30-11.00 i Kampeløkken Havn
- Folkets bibliotek - Taenketanken Fremtidens Biblioteker. Hur utvecklar vi biblioteken som medborgarna vill ha dem om vi också ska se på de politiska ambitionerna med framtidens bibliotek? Med bl.a. Pia Allerslev, kultur- och fritidsborgmästare i Københavns Kommune och Michel Steen-Hansen från Danmarks Biblioteksforening. Lördag 15 juni kl. 12.00-13.00 i Bibzonen

Hela programmet kan man hitta här och där kan man även ladda ner appen, om man föredrar att söka efter programpunkterna via den.

Själv tänkte jag ta mig till Bornholm på fredagen, mest för att uppleva arrangemanget men även som en uppladdning inför Almedalen.

Några nedslag från Biblioteksdagarna 2013

Förra veckan ägde årets upplaga av Biblioteksdagarna rum i Örebro. Jag hade bara möjlighet att vara med fram till torsdagens lunch och missade därför både kulturministern, Kristian Lundberg och en avslutande diskussionen där bl.a. riksbibliotekarien medverkade. Som tur är kan man ta del av kultuministerns tal här och Svensk Biblioteksföreningen filmade en del av föreläsningarna och dem kommer man att kunna se via deras hemsida.

Medlemsdagen, onsdagen den 15 maj, inleddes med att Maureen Sullivan, från American Library Association, berättade om deras arbete med att bygga upp relationer med förläggare för att hitta en lösning på e-boksproblematiken. Målet är, precis som i Sverige, att biblioteken - till ett överkomligt pris - ska kunna erbjuda sina låntagare e-böcker. Jag tyckte det mest intressanta var att ingången i diskussionerna hela tiden har varit att både förlag och bibliotek ingår i "the reading eco-system" och att man hade haft runda-bords-samtal med hela 70 förlag samtidigt (+ 30 per telefon...).

Jag var även på seminariet "E-böcker åt folket!" som bl.a. handlade om hur Stockholms stasbibliotek har agerat eboksförläggare gällande makarna Myrdahls publicerade verk och Publit presenterade sitt nya system av distribution av e-böcker till bibliotek. KB presenterade även sin förstudie Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek.

Samtidigt som Annelie Börjesson och Kristina Elding var med och presenterade nätverket för meröppna bibliotek, så var jag och lyssnade på när Barbro Thomas presenterade den nya skolbiblioteksrapporten. Rapporten ger både en historisk tillbakablick och en möjlig framtida riktning.

"Vild med Bibliotek" - dansk användarundersökning

Idag har Kulturstyrelsen i Danmark presenterat en stor användarundersökning. 27 000 brukare på 179 bibliotek har fått svara på hur de upplever biblioteken och deras verksamhet. Vid en snabb genomläsning kan man känna igen mycket från andra undersökningar; att den typiske användaren är kvinna över 45 år, fortfarande kommer de flesta personerna till biblioteket för att låna böcker och man är nöjd med verksamheten (hela 94 % menar att de får den hjälp de behöver och 91 % anser att bibliotekspersonalen är synlig och uppmärksam). Ett avsnitt i rapporten handlar om åbne biblioteker, något som kan vara extra intressant att födjupa sig i för de som är intresserade av meröppet.

De goda resultaten är lite förvånande med tanke på de stora neddragningar som genomförts på danska bibliotek de senaste åren (369 miljoner de senaste sex åren) och det har redan kommit synpunkter på rapporten och de slutsatser man drar. Debatten lär fortsätta!

På besök på Komedianten i Varberg

I januari 2012 öppnade det ombyggda biblioteket i Varberg. Det gamla biblioteket stod klart 1981 och det nya är byggt på samma bottenplatta, så att säga. Källarplanet är relativt intakt, entréplanet är ombyggt och övervåningen är helt ny. Huset är ihopbyggt med den gamla teatern och i samma huskropp som biblioteket finns också en ny konsthall som i första hand visar samtidskonst.

Planlösningen är öppen och tydlig, det är ingen tvekan vad som finns var. I bottenvåningen på biblioteket möts man allra först av ett torg med ny skönlitteratur och aktuell facklitteratur utifrån olika teman och så finns t ex barnavdelningen och tidskriftsavdelningen där. För att göra upplägget ännu tydligare så har vuxendelen svarta bokhyllor och barnavdelning har vita.
Till vänster i entrén finns dagstidningar och ett kafé med många besökare. Verksamheterna drar besökare till varandra kan man säga.

På ovanvåningen finns vuxenavdelningen med fack- och skönlitteratur. Hela biblioteket är ljust och det finns väldigt många sittplatser och arbetsplatser för bibliotekets besökare.

Det finns två olika miljöer med filmduk och projektor, ett öppet i biblioteksrummet och ett med full mörkläggning i anslutning till barnavdelningen. Rummet vid barnavdelningen heter Lilla teatern och har plats för 100 besökare. Det användas för större sagostunder men också föredrag eller filmvisning. Den andra visningsmiljön finns ute i biblioteket, miljön har många användningsmöjligheter. Bl a serverades där afternoon tea under förarbetet inför prisutdelningen av Sveriges Radios romanpris, som delades ut Varberg i förra veckan.

På några platser i biblioteket finns det pekskärmar där man kan få lästips. En av skärmarna tipsar om tidskrifter som biblioteket prenumererar på, en finns vid återlämningen och visar de böcker som lämnats tillbaka senaste eller de allra senast inköpta, den tredje skärmen länkar till nyinköpta ungdomsböcker och till bloggen där ungdomsbibliotekarien tipsar om böcker.

Kulturhuset Komedianten i Varberg är väl värt en resa. Några bilder därifrån finns nedan, tyvärr ligger de lite huller om buller men det går förhoppningsvis att förstå vad som är vad.