Biblioteken bryter ny mark i arbetet med nyanlända

Idag fick jag en efterlängtad och intressant rapport i min hand, nämligen slutrapporten Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända av Ola Pilerot och Frances Hultgren, Högskolan i Borås.
Rapporten presenterar resultatet av en studie av biblioteksarbete för och med nyanlända i Dalarna och Uppsala län. Underlaget är stort - enkäter skickades till samtliga folkbiblioteksmedarbetare i de båda länen (41,5 procent svarade) och fokusgruppsintervjuer gjordes med 51 personer.
Några intressanta slutsatser och spår gällande biblioteksarbetet för och med nyanlända, som jag särskilt fastnar för i rapporten, är:

• Arbetet kan vara känslomässigt påfrestande för personalen, och detta kan behöva följas upp mer systematiskt.
• Det finns en idé om ett vidgat uppdrag för biblioteken i samband med arbetet för och med nyanlända, men för att det ska kunna genomföras så måste personalens kompetensbehov kartläggas.

Ny forskning om e-böcker

När januari känns lite grått så kan man glädja sig åt spännande forskningsresultat om e-boken, från Bibliotekshögskolan i Borås i samarbete med Göteborgs universitet. Det är det fyraåriga forskningsprojektet E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället som avslutas den 17 januari.
Projektet omfattar forskning inom hela e-bokens liv - från produktion och distribution till användning.

Aktuell forskning om folkbibliotekens arbete för nyanlända

Idag kom en första delrapport i ett pågående forskningsprojekt vid Bibliotekshögskolan i Borås, "Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända - om förändring, svårigheter och inspirerande utmaningar" av Ola Pilerot och Frances Hultgren.
Här beskrivs och analyseras svaren från en enkät som gått ut till bibliotekspersonal som arbetar med nyanlända i Upplands län och Dalarna under november i år.

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering

Kultur Skånes och de skånska folkbibliotekens arbete med folkbiblioteken som kulturhus är en ovanligt väl beforskad satsning. Tre av de första kulturhusprojekten (Burlöv, Ängelholm, Skurup) följdes av Johanna Rivano Eckerdal, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, genom följeforskning som utmynnade i rapporten Att dela en helhetsbild. I rapporten analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken. Dessutom har olika aspekter av utvecklingsarbetet belysts i ett par olika masteruppsatser vid ABM-programmet, Lunds universitet.

Nu har en forskargrupp vid Högskolan i Borås, Karen Nowé Hedvall (projektledare), Cecilia Gärdén, Margareta Lundberg Rodin och Gullvor Elf, med projektmedel från Kungliga biblioteket, studerat hur fyra olika projekt har förhållit sig till och arbetat med utvärderingar för att bättre förstå hur utvärderingar mer systematiskt kan användas i utvecklings- och förändringsarbete vid svenska bibliotek. Ett av de fyra projekten som studerats är just Folkbiblioteken som kulturhus och följeforskningen som gjordes inom projektet.
Rapporten  Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering finns här.