Läsapp med litteratur på Sveriges nationella minoritetsspråk

Kungliga biblioteket har påbörjat ett pilotprojekt med en läsapp där målet är att tillgängliggöra e-böcker och ljudböcker på de nationella minoritetsspråken. Vi har ställt fem frågor till Lovisa Karlsson Kjellin och Maria Andersson som är projektledare för projektet och till
Elisabet Rundqvist, områdesexpert nationella minoriteter.

KB har påbörjat ett pilotprojekt med en läsapp där målet är att tillgängliggöra e-böcker och ljudböcker på de nationella minoritetsspråken. Hur är det här tänkt att gå till?
Tillgången till litteratur på de nationella minoritetsspråken är idag ojämnt fördelad över landet. En likvärdig tillgång, oavsett geografisk plats, är därför projektets huvudsakliga mål. Tanken är att utreda alla frågor kring det faktiska innehållet – vad som finns fysiskt och digitaliserat, vad användargrupperna vill läsa och lyssna på och hur det materialet kan tillgängliggöras. Parallellt med detta utvecklas själva tjänsten, så att litteraturen går att nå på respektive språk på ett enkelt sätt. Båda dessa spår görs i tätt samarbete med företrädare och potentiella slutanvändare inom språkgrupperna, vilket är en förutsättning för att det ska bli relevant och lyckat. Pilotprojektet kommer att pågå under våren och efter det kommer det att tas beslut om när tjänsten kan lanseras till en extern publik. En tillräcklig mängd böcker är det som avgör när det blir.

Kompetensutvecklingsinsatser, våren 2019

KRUT på Malmö stadsbibliotek - en mötesplats för unga vuxna mellan 16 till 30 år.

Foto: Mimmi Widner

Nu har vi publicerat alla aktuella kompetensutvecklingsinsatser under våren 2019, se kalenderhändelser för biblioteksutveckling. Om du inte redan prenumererar på våra kalenderhändelser och nyhetsbrev, passa på att göra det - du hittar möjligheten till höger på sidan dit länken leder.

Den första kompetensutvecklingsdagen är redan den 14 februari och den sista för våren den 10 juni.

Dagarna spänner över följande ämnen och projekt:

Bokstart, Bokprovning, Bemötande, Bibliotek i områden med socioekonomiska utmaningar, Biblioteksplaner, Bussresa till NextLibrary, Chefsmöte, Digitalisering, Jämställdhets- och delaktighetsprocesser (KRUT), Nationella minoriteter, Mediavanor och källkritik, Länkade data, PubMed och 1177 och sist, men inte minst, Stora utvecklingsdagen (SUD).

Inom projektet Digitalt först med användaren i fokus, samarbetar vi med Biblioteken i Malmö, Folkbiblioteken i Lund och Helsingborgs stadsbibliotek i de flesta arrangemang som handlar om digitalisering.

Boka in datumen i din kalender och välkommen med din anmälan!

Fem frågor till Cecilia Brisander

Foto: Hans Alm

Cecilia Brisander är nytillträdd handläggare på Kulturrådet för nationella minoriteters litteratur. Vi har ställt fem frågor till Cecilia.

Vad ingår i ditt uppdrag?
Kulturrådet har ett särskilt stöd för att främja utgivning och spridning av litteratur på minoritetsspråk. Det är ett tidsbegränsat regeringsuppdrag som vi genomför 2017-2019. Tanken med uppdraget är att det ska ge bestående effekter även efter 2019. Vi prioriterar litteratur för barn och unga. Vidare ingår det i uppdraget att i samverkan med romska företrädare och sakkunniga genomföra läsfrämjande insatser för romska minoriteter. 1 september 2018 började jag som handläggare på Kulturrådet för att genomföra uppdraget.

Ny rapport om biblioteken och de nationella minoriteterna

Nu finns rapporten Biblioteken och de nationella minoriteterna - en lägesbeskrivning från KB och den nationella biblioteksstrategin som pdf.
Elisabeth Rundqvist är författare och hon konstaterar i sammanfattningen att det finns tre utvecklingsområden där biblioteken i samråd med de nationella minoriteterna skulle kunna bidra mer i att främja och synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, och samtidigt följa bibliotekslagen:


1) Synliggöra oavsett efterfrågan. Biblioteken kan informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna i majoritetssamhället genom att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.


2) Samverkan kring medier och aktiviteter. Biblioteken kan tillhandahålla medier, kultur och programverksamhet på minoritetsspråken mer effektivt genom samverkan.


3) Prioritera barnen. Genom samråd och olika typer av samarbeten på det lokala planet kan biblioteken bidra till revitalisering av språken och kulturerna.

Samernas nationaldag idag!

Samiska flaggan. Foto: Marie Enoksson. Källa: www.samer.se

Vi uppmärksammar idag den 6 februari samernas nationaldag med att lyssna till den samiska nationalsången Sámi soga lávlla, framförd av Maxida Märak på lulesamiska.(SVT)


Sámi soga lávlla (Samefolkets sång)


Nordvart genom Karlavagnen ser du Samelandet skymta: Fjäll bak fjäll i fjärran blåna, sjöar sträcka sig vid sjöar, bergens branter, fjällens toppar höja sig mot själva himlen, bäckar brusa, skogar susa, tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.


Frosten härjar här om vintern, yrsnön vräks av vilda vindar, ändock älskar sameätten denna jord av allt sitt hjärta: Månens ljus en färdman fägnar, flygga norrskensflammor fladdra, klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren, ut på insjön, över slätten, slamrar släden vägen fram.


Och när sommarns sol förgyller skogen, havet, havets stränder, guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor, gullhamn får var vattenfågel, strömmarna som silver glittra, åror blänka, stakar blixtra, under sång ses männen styra utför eda, fors och fall.


Lapplands släkte, sameätten, obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder, slemma köpmän, sluga skattekrävarskaror. Hell, var hälsat, sega släkte! Hell dig fridens rot och fäste! Krigisk fejd har aldrig flammat, aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.


Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!


Musik: Isak Saba
Text: Arne Sörlie
Läs mer om samernas nationaldag på samer.se

Tips på temat Finland 100 år!

På gränsen – ett samtal om tvåspråkighet, språkbyten och identiteter när man har rötterna i Finland

Söndagen den 24 september kl. 14.00 på Kommendanthuset, Malmöhusvägen 5 i Malmö, möts Susanna Alakoski och Heidi Avellan i ett samtal om tvåspråkighet, språkbyten och identiteter när man har rötterna i Finland.

Arrangemanget är en del av Malmö Stads firande av Finlands 100-årsjubileum. Ingen föranmälan krävs och det är gratis entré.

Heidi Avellan har bott i Skåne sedan 90-talet och är en välkänd röst i den svenska samhällsdebatten. Hon är politisk chefredaktör och chef för ledarredaktionen på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.
Susanna Alakoski har skrivit ett tiotal böcker både till barn och till vuxna, och hennes stora genombrott blev Svinalängorna som fick Augustpriset 2006.
Moderator är Johanna Parikka Altenstedt, en sann mångsysslare inom journalistik, samhällsvetenskaper och kommunikation och känd för sina historieböcker och som debattör.

Hur lyfter ni Finland på biblioteket under jubileumsåret?

I år firar Finland 100 år som självständig stat. Jubileumsåret firas med ett digert program av aktiviteter både i och utanför vårt grannland. Jubileumsåret har en egen sajt, Soumi Finland 100, där det finns information om allt som pågår inom det officiella programmet.
I verktygslådan Finland toolbox finns massor av filmer, broschyrer, affischer och allt möjligt annat material som kan hjälpa till att lyfta Finland och finskan. De har naturligtvis också material på svenska.

Inspiration i arbetet med de nationella minoriteterna på biblioteket

Onsdagen den 30 augusti arrangerar Region Skånes kulturförvaltning en nätverksträff på tema nationella minoriteter på Teknikens och Sjöfartens hus, Malmö Museer.
Dagen handlar om hur bibliotek och kulturarvsinstitutioner tillsammans med de nationella minoriteternas föreningar och organisationer kan hjälpas åt att främja och synliggöra Sveriges fem nationella minoriteter samer, romer, tornedalingar, judar och sverigefinnar.
Biblioteken och museerna har en viktig uppgift inte bara i att rikta verksamhet och utbud till dem som identifierar sig som tillhörande en nationell minoritet, utan också att erbjuda information och kunskap till majoritetssamhället om minoriteterna.
Representanter från flera nationella minoritetsföreningar att finnas med under dagen den 30 augusti, så det är ett lysande tillfälle att knyta kontakter för framtida samarbeten. Det är också ett effektivt sätt att skaffa sig en samlad och aktuell överblick över vad som händer på området nationella minoriteter och få ökad kunskap om lagstiftningen. Dessutom får deltagarna möjlighet att se utställningarna ”Vi är romer” och "Finskt fyrverkeri" på Malmö museer. Utställningen Vi är romer visas endast fram till den 3 september.
Arrangemanget är gratis och vi bjuder på fika och lunch under dagen. Sista anmälningsdag är onsdagen den 23 augusti.

Till program och anmälan

Rasism och osynliggörande - om samer och romer på Bokmässan

Sent omsider har jag fått tid att samla några av mina intryck från årets bokmässa.  

Två av de seminarier som gjort starkast intryck handlade om samerna och om romer, om historien om majoritetssamhällets syn på dessa nationella minoriteter, om en del av Sveriges nutidshistoria som många vill förtiga och sopa under mattan. 

Elisabeth Åsbrink ledde seminariet Samerna och den svenska rasismen som finns att se på Youtube

Maja Hagerman har skrivit den första biografin om rasbiologen Herman Lundborg som från Uppsala universitet mätte och katalogiserade samer och vars arbete inspirerade och användes av SS. Hon samtalade med ärkebiskop Antje Jackelén med anledning av den vitbok som utkommer i höst och som lyfter fram kyrkans del i förtrycket av samerna. Deltog gjorde också den samiska konstnären Katarina Pirak-Sikku som i sin fotoutställning inspirerats av de foton som togs då. Fortfarande finns en ovilja inom akademin att forska i rasbiologin menar Maja Hagerman och det är svårt att få anslag till forskning om samer.  

Lördagsseminariet Romsk nu och då fick avsluta min bokmässa.

Romer har funnits i Norden i över 500 år men ändå har så lite skrivits om deras historia, kultur och betydelse i samhället. Ulrika Knutsson ledde samtalet med Ralf Novák-Rosengren och Anita Santesson författare till ungdomsboken 5768 visningar på Youtube, Lawen Mohtadi, aktuell med filmen om Katarina Taikon och nyutgivning av Katitzi-böckerna, och historikeprofessorn Panu Pulma, om romernas undanskymda plats i samhället och litteraturen, i historien och idag. Lawen Mohtadi kommer till Författardagen i Hässleholm den 17november. Panu Pulma har redigerat antologin om de finska romernas historia - nu på svenska. I närmare 500 år har romerna varit en del av det finländska samhället, som fram till 1809 lydde under svenska lagar och myndigheter. 

Lagen om nationella minoriteter, Bibliotekslagen och regionala kulturplanen

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken men väl så viktigt för biblioteken kan också vara att informera om de nationella minoriteterna och deras plats i samhället – i historien och idag. I en rapport från Biblioteksföreningen 2011 framkommer att det är få bibliotek som intresserar sig för frågan.

Kulturrådet lyfter också de svenska minoriteterna liksom Region Skåne i förslaget till ny kulturplan 2016-2019
"Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur är viktigt för såväl minoritetsgrupperna som för samhällets utveckling. I det arbetet har biblioteken en särställning. Region Skåne vill stimulera biblioteken att utveckla arbetet med de nationella minoriteterna."

Under våren kommer vi att anordna 1-2 seminarier/möten för att undersöka hur biblioteken kan arbeta med detta.
Karin O