Shared Reading

I samarbete med avdelningen för litteraturvetenskap på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet har vi erbjudit två bibliotekarier möjlighet att delta i utbildningen att leda shared reading-grupper, en metod för diskussion av litteratur i grupp. Metoden har utvecklats av dr Jane Davis, inom den engelska The Reader Organization, med säte i Liverpool.
Annika Christerson från Bjärreds bibliotek och Sara Johansson från Osby bibliotek har gått utbildningen - läs här deras intryck av utbildningen.

Introduktion till ny bokcirkelform på språk- och litteraturcentrum (SOL) i Lund
Under några sensommardagar fick jag som en av två representanter från folkbiblioteken möjlighet att delta i utbildningen ”Lead to Read”. Kursen leddes av Kate McDonnel från organisationen The Reader i Liverpool.  Av de övriga sex deltagarna är fyra forskare verksamma på SOL, en universitetslektor i svenska på högskolan i Kristianstad och en forskare på medicinska fakulteten inom området långvarig smärta. Utbildningen genomfördes på engelska.

Ny forskningsstudie om folkbibliotek som kulturhus

Den regionala biblioteksverksamheten inom Kultur Skåne har sedan 2012 tillsammans med folkbiblioteken i Skåne bedrivit ett långsiktigt utvecklingsarbete kring folkbiblioteken somkulturhus. En del av satsningen är ett samarbete med Lunds universitet, som genomfört forskningsstudier kring några av deutvecklingsprojekt (2012-2015 har det blivit totalt 21 projekt) där kommunbibliotek, med stöd av Region Skåne, utforskat och utvecklat folkbiblioteken som kulturhus. 

Tre av de skånska kulturhusprojekten, i Ängelholm, Burlöv och Skurup följdes åren 2012 och 2013 av Johanna Rivano Eckerdal, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap, vid Lunds universitet. I rapporten Att dela en helhetsbild - analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken.

Åren 2014 och 2015 genomförde Johanna Rivano Eckerdal en uppföljande studie som resulterat i den alldeles färska rapporten: Glädjen i att tvingas tänka nytt – En studie av verksamhetsutvecklingvid två folkbibliotek i Skåne. Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur idéer och verksamheter från de två avslutade kulturhusprojekten i Ängelholm och Arlöv lever vidare i den ordinarie verksamheten samt analysera hur skeenden under och efter projekttiden kan förstås i relation till folkbibliotekens samtida roll.

Studien tydliggör bland annat att biblioteket är en politiskt styrd verksamhet och att bibliotekspersonalen är tjänstemän som verkar på uppdrag av politikerna i kommunen. Förändringarna i samband med kulturhusarbetet upplevs olika på olika nivåer i organisationerna och det finns olika bilder av hur de påverkar såväl bibliotekarieyrket som institutionen bibliotek.

I rapporten formulerar Rivano Eckerdal biblioteksverksamhet som ett verb istället för ett substantiv: att biblioteka. Det innebär att bilden av biblioteket som ett konstant tillstånd, som eventuellt är hotat och måste försvaras, ersätts av förståelsen av bibliotek som ett ständigt görande, blivande. Rivano Eckerdal pekar också på bilden av biblioteket som ett mångnukleärt arrangemang med flera kärnor som alternativ till bilden av biblioteket som en konstant verksamhet med en kärna.

Dessa bilder pekar på att utveckling, förändring och ibland till och med konflikt är naturliga och nödvändiga inslag i den mångfacetterade och rörliga verksamhet som folkbibliotek är. Rapportens titel utgår från en av de intervjuade bibliotekariernas reflektion att det är nyttigt att tvingas tänka nytt vilket sätter ord på dynamiken mellan tradition och förnyelse.

För att kunna ”biblioteka” på bästa sätt krävs politikers stöd och uppdrag och allmänhetens förtroende, vilket kräver ett kontinuerligt prövande av verksamheten gentemot det omgivande samhället.  Denna dialog är en del av det professionella utförandet, bibliotekandet, menar Rivano Eckerdal.

Fortsatt utvecklingsarbete kring biblioteken som kulturhus
I Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 lyfts inte folkbibliotek som kulturhus fram som ett eget, sammanhållet utvecklingspår så som gjorts i tidigare kulturplaner. Erfarenheterna från de skånska kulturhusprojekten och forskningen har dock stor relevans för utvecklingsarbete kopplat till Region Skånes vilja att främja en likvärdig tillgång till kultur för alla invånare, att utveckla folkbibliotekens arbete med eget skapande samt att stimulera till fortsatt utveckling av bibliotek till öppna, tillgängliga och dynamiska platser och aktörer i samhället.

Även samarbetet med Lunds universitet fortsätter genom bland annat en ny forskningsstudie, med forskningsbidrag från Region Skåne, som delvis bygger vidare på erfarenheterna från de två kulturhusstudierna. Studien kommer att utforska biblioteket i lokalsamhället, kopplat till biblioteken i en digital och internationell kontext.

Bara mera öppet?

Bara mera öppet? med undertiteln Hur meröppet förändrar biblioteket som social praktik - en användarstudie, är titeln på en alldeles färsk masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap inom ABM-masterprogrammet vid Lunds universitet. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna på användarnas perspektiv.

Författaren, Lisa Engström, har med utifrån ett teoretiskt ramverk och material från observationer och intervjuer med biblioteksanvändare i främst Rydebäck, Kävlinge och Veberöd, men även Genarp undersökt problemställningar som Hur förändras folkbiblioteket som social praktik av att bli meröppet? och Hur påverkar meröppet användarnas förväntningar på och föreställningar av folkbibliotek?

Några av de frågor som diskuteras i uppsatsen tyckte jag var särskilt intressanta:

Användarna uttryckte skilda förväntningar på bibliotekets service beroende på om biblioteksbesöket sker under meröppet eller bemannad tid. Den lägre "servicegraden" under meröppet-tiden upplevdes därför inte som något problem. Användarna anpassar  biblioteksbesöken efter typen av öppethållande. Biblioteksärenden som kräver personalens hjälp väntar man helt enkelt med tills det finns personal på plats.

Ingen av intervjupersonerna svarade jakande på frågan om det finns fördelar med att besöka biblioteket under obemannad tid, utom möjligen att det är något lugnare på biblioteket då, eftersom besökarna är färre. Vikten av att det finns bibliotekspersonal och fördelarna med att det under vissa tider finns personal lyftes emellertid fram av flera. Ingen av de intervjuade användarna kan tänka sig ett helt obemannat bibliotek.

När det gäller frågan om användarnas förväntningar på meröppen biblioteksverkamhet finns det exempel på att man i Veberöd (som ju haft meröppet längst, sedan 2009) nu betraktar meröppet som det normala, det man förväntar sig. Alltså en förflyttning i användarens förväntningar på biblioteksservicen jämfört med tidigare.

Liksom den tidigare studien Meröppna bibliotek - en verksamhetsform för alla problematiserar uppsatsen den ökade tillgängligheten, som meröppet innebär. Eftersom inte alla har tillgång till meröppet (exempelvis inte om du är under 18 eller inte bor på någon av de platser som har meröppna bibliotek) och meröppet dessutom kräver viss självständighet, riskerar meröppet att bli en möjlighet som utnyttjas främst av de som redan har god biblioteksvana. Eftersom de flesta meröppna bibliotek idag dessutom finns i byar med låg arbetslöshet, hög utbildningsnivå och hög medelinkomst är det viktigt att ställa frågan om inte invånare i områden med en annan socioekonomisk sammansättning borde få tillgång till denna service, menar Engström.

Ett intressant resonemang i uppsatsen handlar om att meröppet har en demokratisk potential. Ett ökat deltagande, genom den ökade tillgängligheten, kan bland annat leda till att verksamheter som tidigare har tagits för givna blir föremål för diskussion. Om användarnas inflytande tas på allvar och den kommunikativa dialogen stärks är alltså meröppet en chans för biblioteket att tillsammans med användarna på allvar reflektera över bibliotekets funktion i samhället. 

/Kristina

Forskningsstudie, seminarium och nätverksträff kring meröppna bibliotek

Forskningsstudie

Hösten 2014 genomfördes en kvalitativ studie om verksamhetsformen meröppna bibliotek och hur meröppna bibliotek bedrivs vid folkbibliotek i Skåne. Studien är gjord vid institutionen för Kulturvetenskaper vid Lunds universitet med forskningsbidrag från Kultur Skåne.

Studien belyser hur meröppen biblioteksverksamhet får konsekvenser för lokalsamhällen och bibliotekariens yrkesroll och ställer bland annat frågor som: Hur uppstod verksamheten? Vad har förändrats sedan dess? Material från enkäter och intervjuer med bibliotekspersonal vid totalt nio folkbibliotek i Skåne med meröppen verksamhet, analyseras och kopplas till relevant forskning i en rapport:  "Meröppna bibliotek - en verksamhetsform för alla?

Rapportens författare konstaterar bland annat att den meröppna biblioteksverksamheten påverkar bibliotekariens yrkesroll på sätt som kan uppfattas som både möjligheter och hot samt att meröppet är en verksamhetsform som besitter stor potential för lokalsamhällets medborgare och för folkbibliotek att utveckla sin samhälleliga relevans. 

Seminarium 18/3

18/3 kommer studien att presenteras på ett forskningsseminarium på Institutionen för kulturvetenskaper, kl   12:15 - 14:00  

Gabriella Johansson och Emelie Lindberg arbetade med projektet och Johanna Rivano Eckerdal var projektledare och under seminariet presenterar de rapporten från studien. Seminariet är öppet för alla och föranmälan kan göras till johanna.rivano_eckerdal@kultur.lu.se

Läs mer om seminariet i Lunds universitets kalendarium: Forskarseminarium i biblioteks- och informationsvetenskap

Nätverksträff

Studien kommer också att presenteras på en nätverksträff för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för meröppna bibliotek, på Biblioteksdagarna i Lund 2015. Så här presenteras nätverksträffen i programmet för Biblioteksdagarna :

Frukost med expertnätverket för meröppna bibliotekSvensk biblioteksförenings expertnätverk för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett utvecklingsperspektiv.
Hösten 2014 genomfördes en forskningsstudie kring meröppna bibliotek vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet med forskningsbidrag från Kultur Skåne/Region Skåne. Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser meröppen biblioteksverksamhet ger för folkbibliotek, dels utifrån verksamhetsformens roll i och koppling till närsamhället och dels vilka konsekvenser verksamhetsformen kan ha på yrkesrollen som bibliotekarie. I samband med Biblioteksdagarna i Lund vill vi hälsa alla intresserade välkomna till en nätverksträff kring meröppna bibliotek. Under nätverksträffen kommer studien att presenteras och diskuteras.

Anmäl er gärna till nätverket via  Svensk biblioteksförenings hemsida

Meröppna bibliotek: meröppet i Anderslöv och forskningsstudie

16 augusti var det premiär för Anderslövs meröppna bibliotek och så här beskriver Trelleborgs kommun de nya möjligheterna:

"De utökade öppettiderna är ett komplement till bibliotekets vanliga, bemannade öppettider. Det nya meröppna biblioteket ger dig helt enkelt möjlighet att ta del av biblioteket precis när det passar dig!
Från och med den 16 augusti kan du alltså använda biblioteket i Anderslöv alla dagar, klockan 10.00 - 22.00.  Då kan du låna och återlämna böcker i låneautomaten, utnyttja bibliotekets datorer, släktforska, använda biblioteket för studier eller som mötesplats. Bland annat."


I Skåne finns det därmed åtta meröppna bibliotek i sex kommuner:

Lund - Veberöds bibliotek (sedan 2009)

Kävlinge - Kävlinge och Löddeköpinge (sedan 2012)

Landskrona - Glumslövs bibliotek (sedan 2013)

Höganäs - Jonstorp (sedan 2013)

Ängelholm - Strövelstorp och Hjärnarp (sedan 2013)

Trelleborg - Anderslöv (sedan 2014)

Intresset för meröppna bibliotek är stort och flera skånska kommuner planerar för meröppna bibliotek framöver. Rydebäck i Helsingborgs kommun Klostergården i Lund är två av de meröppna biblioteken som är på gång. 

Forskningsstudie

För att lära mer om hur meröppet kan bidra till det långsiktiga utvecklingsarbetet vid de meröppna biblioteken i Skåne kommer Institutionen för Kulturvetenskaper att göra en studie kring meröppna bibliotek med forskningsbidrag från Kultur Skåne. Studien är som ett led i det samarbete Kultur Skåne har med Lunds universitet.