Biblioteksplaner

Biblioteksplaner och viss mån dess koppling till ett långsiktigt kvalitetsarbete har varit en aktuell fråga i lite olika sammanhang under hösten:

Kungliga biblioteket och kvalitetsdialog
Enligt bibliotekslagens 18:e paragraf ska Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna gemensamt ” följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används." För att hitta former för detta arbete arrangerade KB nu i november ett Kvalitetsdialog-möte. I denna kvalitetsdialog deltar representanter från alla läns- och regionbibliotek och två till tre kommunbiblioteksrepresentanter per län, KBs handläggare som arbetar med det nationella uppdraget och en representant för Kulturrådet. Det är en utökning av den grupp som tidigare bestått av representanter från KB och de regionala biblioteksverksamheterna. Från Skåne deltog Carola Beijer från Malmö stadsbibliotek och Lena Malmqvist från Ystads bibliotek samt Maria Jacobsson och jag (Kristina Elding) från Kultur Skåne.

Diskussionerna under dagen handlade en hel del om vilka hinder som finns för att ta fram biblioteksplaner i kommunerna och framgångsfaktorer för att kunna ta fram användbara planer som är relevanta för såväl skol- som folkbibliotek. En reflektion jag själv bär med mig från dagen är att det oftare är besluts-, samverkans- och förankringsprocesserna kring att ta fram en biblioteksplan som är det svåra och där skiljer det sig också åt i förutsättningar mellan olika kommuner och landsting, beroende på storlek, politisk organisation etc. En knäckfråga är till exempel hur skolan och folkbiblioteken kan samverka kring och utifrån en gemensam biblioteksplan.

Men för den som vill ha mer konkret stöd med utformningen av planen finns bland annat de skrifter som KB tagit fram:

• Biblioteksplan 2.0 med tips på hur andra gör, vad lagstiftarna avsåg och några ”komihåg” för vad som kan vara bra att tänka på när man utformar en biblioteksplan som är kopplad till den nya biblioteklagen.
• Nyckeltal 1.0 om man vill jobba med att formulera uppföljningsbara mål

KB:s statistikblogg är också ett tips, och där finns numera också en särskild flik kring kvalitetsdialogen

Kulturrådets inköpsstöd kräver biblioteksplan
Just med hänvisning till lagens krav om att alla kommuner ska ha en giltig biblioteksplan har  Kulturrådet, som ni kanske noterat, gjort en ändring i villkoren för inköpsstödet till litteratur för folk- och skolbibliotek: Inför ansökningsomgången 2015 måste alla kommuner som ansöker om inköpsstöd ha en aktuell och giltig biblioteksplan. Saknas en plan ska fullmäktigebeslut om att en sådan kommer att tas fram lämnas till Kulturrådet senast den 15 december 2015. Om det varken finns en färdig plan eller beslut om att ta fram en plan kan kommunen bli tvungen att återbetala hela eller delar av bidraget.

Uppdaterad information om villkor för inköpsstödet till litteratur för folk- och skolbibliotek 2015 finns på Kulturrådets webbplats:  http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/bibliotek/Inkop-av-litteratur-till-folk--och-skolbibliotek/

Regional biblioteksverksamhet under utveckling

Förra veckan samlades drygt 60 företrädare för landets regionala biblioteksverksamheter (länsbibliotekarier, bibliotekskonsulenter, utvecklare, utvecklingsledare och allt vad vi nu heter) i vackra Norrfällsviken, vid höga kusten, för att tillsammans få överblick och nya perspektiv på vår verksamhet. Dagarna arrangerades av SLB (föreningen Sveriges Länsbibliotekarier) i syfte att, diskutera och fundera kring vårt uppdrag, med utgångspunkt i bibliotekslagen och de  nationella målen för litteratur- och läsfrämjande.

Flera andra har redan bloggat om dagarna: Framsidan, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, och Länsbibliotek Örebro till exempel, så jag nöjer mig med att försöka sammanfatta det jag främst har med mig från dagarna.

Vårt (de regionala biblioteksverksamheternas) uppdrag är viktigt. Inte så konstigt att vi som företräder verksamheten tycker det kanske, men även den nya bibliotekslagen trycker på vikten av regionala biblioteksverksamheter för att främja samverkan, utveckling och kvalitet när det gäller folkbibliotekens verksamhet. Peter Alsbjer, som nu lämnar den regionala rollen för att bli stadsbibliotekarie i Örebro, uttryckte det  ungefär såhär: den kommunala kulturverksamhet som det satsas i särklass mest på (biblioteken) behöver självklart en stark utvecklingsavdelning.

Det var tydligt under konferensen att flera av de regionala biblioteksverksamheterna i landet befinner sig i olika former av förändringsprocesser: organisatoriskt och när det gäller uppdragets innehåll, som en följd av bland annat kultursamverkansmodellen och även nya bibliotekslagen. I ljuset av detta, och med den nyckelroll de regionala biblioteksverksamheterna har, behöver vi självklart ibland fundera på vårt uppdrag, och inte minst våra metoder. Hur kan och ska vi jobba, tillsammans med folkbiblioteken för att främja deras utveckling, samverkan och kvalitet? En hel del goda idéer lyftes och erfarenheter utbyttes. Vi kan bli bättre på att ta tillvara den kompetens och de erfarenheter i form av både spets och bredd som finns bland de regionala biblioteksutvecklarna i hela landet. Här är ju självklart också den relation vi har med "våra" folkbibliotek i respektive region oerhört betydelsefull. Vi borde bli bättre på att hitta sätt att dela kunskap och erfarenheter mellan alla typer av bibliotek.

Vi pratade också om vikten av att lyfta de stora samhällsfrågorna, för att bättre kunna förstå och arbeta för bibliotekens del i de utmaningar vi har framför oss. I det sammanhanget lyfter jag gärna frågor som demokrati och delaktighet, empowerment (i brist på en bra svenskt översättning) och folkbildning (i brist på ett bättre ord). Biblioteken är viktiga när det gäller allt det där, men kan bli ännu bättre. Detta återkom också när Niclas Lindberg lyfte några av de utmaningar biblioteken står inför och som Svensk biblioteksförening arbetar för:

• biblioteken behöver bli angelägna för fler -  allt färre använder folkbiblioteken (2000 använde 76% avbefolkningen biblioteken, 2012 bara 46%)
• vi (alla som arbetar med bibliotek och med Kungliga biblioteket i spetsen) behöver ges förutsättningar att samlas kring en nationell biblioteksstrategi
• vi behöver förstärka och synliggöra bibliotekens viktiga demokratiska uppdrag (som ju faktiskt är det som nämnds först i bibliotekslagens viktiga ändamålsparagraf)

En mer konkret idé som vi också fick med oss är Kramfors medborgarbuss, en bred samling av olika samhällsfunktioner som rullar runt till kommunens medborgare. Ett intressant koncept som jag tycker visar på biblioteksbussarnas  potential.

Det mångspråkiga biblioteket

Som uppvärmning inför den dag kring mångspråk och bibliotek som Kultur Skåne arrangerar på fredag 29/11 läser jag just nu den utmärkta boken Det mångspråkiga biblioteket - en nödvändig utopi, (Ingrid Atlestam och Randi Myhre red. -2012 - BTJ förlag).

Boken lyfter fram bibliotekens viktiga roll i arbetet för demokrati, integration och mångfald och som källa till information, litteratur och kulturupplevelser för alla. Det är självklart att bibliotekens medieutbud och verksamhet ska spegla det mångspråkiga samhälle som är en verklighet sedan länge.

Flera av de visioner som lyfts fram kring hur det mångspråkiga biblioteket kan se ut, och fungera, ligger väldigt nära kulturhustanken: att biblioteken måste bli ännu mer aktiva i lokalsamhället, ha mer dialog och bjuda in medborgarna och andra aktörer, att arbeta med andra professioner och med eget skapande för att utveckla och stärka bibliotekets verksamhet.
Så här skriver till exempel Lisbeth Stenberg: "I min framtidsvision arbetar biblioteken i bred samverkan med hela den lokala idéburna sektorn och med stöd av proffs på områden som film, IT och berättande. "
Så som flera av biblioteken i den skånska kulturhusprojekten som bla redovisades på kulturhuskonferensen 20-21/10, arbetar!

En annan av bokens många författare är Ragnar Audunsen som berättar om  det norska forskningsprojetet PLACE och bibliotekets roll i det mångspråkiga samhället, som lågintensiva mötesplatser.

Boken beskriver också en del av de utmaningar som finns, att bygga upp ett mångspråkigt mediebestånd till exempel. Det är förstås dyrare och kräver mer arbete att ha ett mediebestånd på 10-20 språk än bara ett. Men inte desto mindre nödvändigt. Flera av bokens författare lyfter fram kommunernas ansvar att möta alla invånares behov av media och information, och att bibliotekens demokratiska roll är extra viktig när det gäller individer som i många andra sammanhang inte alltid är delaktiga i samhället.

Det som av naturliga skäl inte tas upp är den nya bibliotekslagen som börjar gälla från årsskiftet och som sätter saker och ting inför delvis nya förutsättningar när det gäller mångspråkig biblioteksverksamhet. Därför är de resonemang som förs i boken kring ansvarsfördelningen när det gäller mångspråkig media, mellan Internationella biblioteket, regionbiblioteken och kommunbiblioteken, inaktuella.

Den nya lagen har tydliggjort bibliotekens särskilda ansvar för de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska (§5) och innebär ju också förändringar när det gäller den regionala biblioteksverksamhetens syfte, som  enligt den nya bibliotekslagen, är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet, och därmed försvinner alltså kompletterande medieförsörjing  som ett regionalt uppdrag.(§11) Detta gör att kommunerna får ett ännu större ansvar att förse sina invånare med litteratur på de språk som är aktuella i kommunen. Mer om förändringarna kopplade till nya bibliotekslagen och strukturomvandlingarna har vi bloggat om tidigare.

 Boken är också full av goda exempel och erfarenheter från olika mångspråksprojekt de senaste åren, och kan rekommenderas!

Bibliotekschefsmöte i december

Den 12 december äger årets sista bibliotekschefsmöte rum i Malmö. Den nya bibliotekslagen är i fokus, men vi kommer även att summera året som gått och berätta lite om planerna för 2014.

KB har också bibliotekschefsmöte; mingel idag och konferens i Stockholm i morgon den 21 november. Loth Hammar, från Digitaliseringskommissionen, är en av talarna. Man erbjuder också en rad parallella seminarier under eftermiddagen om allt från SwePub och "Metadata för dummies" till digital delaktighet och skolbibliotek.

Den skånska modellen för regionalt mediesamarbete så här långt...

Nu har "den nya" modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne varit igång i snart ett år.
Under hösten kommer vi att med hjälp av Eiler Jansson på Regionbibliotek Halland att utvärdera hur modellen har fungerat hittills och hur väl den svarar mot de utgångspunkter vi hade när vi drog igång arbetet, till exempel:

• Allas likvärdiga tillgång till information och media
• Medieresurserna ska finnas så nära användarna som möjligt
• De delregionala samarbetena
• ett mer flexilbelt system och mer stöd till utveckling (enligt önskemål från de skånska folkbibliotekscheferna hösten 2011 då arbetet med att ta fram den nya modellen drog igång)

Den skånska modellen består som bekant av tre integrerade delar: medier och metodik, infrastruktur och utveckling och utvärdering. Infrastrukturdelen har i år inneburit en särksild satsning på de fysiska medietransporterna genom utökningen från 3 till 5 transporter i veckan mellan kommunbiblioteken i Skåne. Inom utvecklingsdelen har vi i år fördelat projektmedel till projekt kring bla mångspråk och e-media..

Igår togs så också den nya bibliotekslagen med ett förändrat uppdrag för de regionala biblioteksverksamheterna.Exakt vad denna förändring i det regionala uppdraget får för konsekvenser är naturligtvis svårt att säga, men förskjutningen från kompletterande medieförsörjning till samverkan och utveckling är ju tydlig. Eftersom den nya modellen för regionalt mediesamarbete också innebär en omfördelning av resurserna från praktiskt fjärrlånearbete till samverkan, infrastruktur och utveckling ligger utvecklingen av det regionala mediesamarbetet i Skåne i linje med den nya bibliotekslagen.

Nya bibliotekslagen och det regionala mediesamarbetet

Igår, på självaste världsbokdagen, kom så propositionen med den nya bibliotekslagen: Ny bibliotekslag, prop. 2012/13:147 (pdf 1,1 MB)

Processen kring den nya modellen för regionalt mediesamarbete har i tid delvis sammanfallit med förslaget om ny bibliotekslag. Rapporten Regionalt mediesamarbete blev faktiskt klar samma vecka som lagförslaget kom första vändan, i maj 2012. Och det är intressant att kunna konstatera att den nya bibliotekslagens formuleringar kring det regionala biblioteksuppdraget även innehållsmässigt överensstämmer med tankarna bakom det nya regionala mediesamarbetet.

Så här står det i den nya lagen: Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.Att jämföras med tidigare formulering: Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter.

Den nya formuleringen kring för den regionala biblioteksverksamheten innebär alltså att kompletterande medieförsörjning försvinner som ett lagstadgat regionalt biblioteksuppdrag. Eftersom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne innebär en förskjutning i det regionala uppdraget från praktisk fjärrlånehantering och stöd för medieinköp till samverkan (tex genom att poängtera och stimulera mediesamarbete mellan alla folkbibliotek i regionen och utökade, dagliga boktransporter mellan alla folkbibliotek i regionen) och utveckling ligger den nya modellen för regionalt mediesamarbete väl i linje med den nya lagtexten.

Lagrådsremiss: ny bibliotekslag

Det har tagit lite tid, men idag har Regeringen överlämnat lagrådsremissen gällande ny bibliotekslag. Efter att snabbt skummat igenom lagrådsremissen kan jag konstatera att remissinstanserna påverkat det nya lagförslaget - åtminstone till viss del (den så kallade ändamålsparagrafen är ett sådant exempel) - samt att man hänvisar till Region Skånes yttrande på ett flertal ställen. Något jag spontant funderar på är vilka konsekvenser det får att man tagit bort sjukhusbiblioteken i uppräkningen av vilka bibliotek lagen gäller (skälet är att man menar att den ryms inom "övriga offentligt finansierade bibliotek").

Den nya bibliotekslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Här finns hela lagrådsremissen, inklusive kommentarer.

Remissvar bibliotekslagen

Nu i mitten av september duggar alla dead-lines tätt, så det gäller att hänga med i svängarna. I fredags var det sista dag för remissvar på den regionala kulturplanen såväl som förslaget till Ny bibliotekslag, och i lördags gick ansökningstiden ut för höstens omgång av Kulturnämndens utvecklingsbidrag. Och igår var det sista dag att söka projektstöd från KB.

Remissvaren på bibliotekslagen finns samlade på kulturdepartementets webbplats. Förutom SKLs svar som vi redan nämnt är bland andra Svensk biblioteksförenings, Kungliga bibliotekets samt Statens kulturråds svar värda att ta del av. Svensk biblioteksförening menar i sitt remissvar att det behövs en helt ny bibliotekslag

I det 25 sidor långa remissvaret från Kungliga biblioteket, som i stort välkomnar den nya lagen, efterlyser man bland annat tydligare användarperspektiv, en bredare ansats när det gäller uppföljning av lagen samt att det tydligare framgår att lagen rör alla offentligt finansierade bibliotek (och inte bara folkbibliotek). Statens kulturråd  har berett sitt remissvar i samråd med Kungliga biblioteket och menar bland annat att lagen bör ge ett tydligare stöd för den nationella nivån inom biblioteksväsendet.

Vårt eget,  Region Skånes remissvar , är i stort positivt till förslaget om ny bibliotekslag och menar att formuleringarna kring det regionala biblioteksuppdraget med mindre (=inget) fokus på kompletterande medieförsörjning och mer fokus på samverkan, kunskapsutveckling och kvalitet ligger mer i linje med hur läns-, regionbibliotek eller motsvarande (Kultur Skåne - Bibliotek, bildning och media till exempel) arbetar idag. Vi pekar dock på vissa problem och otydligheter i lagförslaget som till exempel det regionala uppdraget när det gäller skolbibliotek. Vi menar också att lagen är alltför inriktad på begreppet litteratur och bibliotekens (i och för sig viktiga, men inte enda) läsfrämjande uppdrag.

Till försvar för det fria ordet

Till försvar för det fria ordet. är Svensk biblioteksförenings nya slagord när det gäller biblioteken och e-böckerna . Inför Bok & Biblioteksmässan publicerar Svensk Biblioteksförening nya broschyrer om e-boksfrågan med utgångspunkt i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Den förra offensiven gick ju ut hårt och blev rätt uppmärksammad, på ont och gott. Media har också uppmärksammat folkbibliotekens utmaningar när det gäller e-böckerna och e-böcker på bibliotek är nu ett hett diskussionsämne även utanför biblioteksvärlden.

Flera dagstidningar har också uppmärksammat e-boksfrågan i samband med att man rapporterat om remissvaren på ny bibliotekslag. 

SKL förhandlingspart i e-boksfrågan?

SKL remissvar till ny bibliotekslag är  intressant när det gäller folkbiblioteken och e-böckerna.

I remissvaret skriver SKL:

SKL ställer sig bakom förslaget om att principen om avgiftsfrihet för lån och tillgång på annat sätt till litteratur görs teknikneutral. SKL vill dock peka på behovet av bättre förutsättningar för biblioteken att kunna erbjuda e-böcker. Nuvarande ssytem riskerar att leda till höga kostnader för bibliotekshuvudmännen, samtidigt som de enskilda kommunerna har små möjligheter att påverka villkoren. SKL är villiga att ta på sig rollen att företräda de enskilda kommunernas intressen.

Och på SKLs webbplats säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting:
Vi ställer oss bakom förslaget eftersom det garanterar allas rätt att ta del av litteratur oavsett utgivningsform. Den nya lagen ger biblioteken möjlighet att fortsätta vara en central plats för lärande och möten mellan människor. Men dagens e-boksavtal är mycket kostsamma för biblioteken. Ska de ha råd att utveckla sin verksamhet i takt med teknikens framsteg och människors förändrade läsvanor måste det också råda rimliga förutsättningar. Kommunerna har själva små möjligheter att påverka villkoren. Vi är därför villiga att samlat företräda de enskilda kommunernas intressen i en dialog med branschen i denna fråga.

Bibliotekschefsmöte 7/9

På fredag 7/9 träffas Kultur Skåne och de skånska bibliotekscheferna i Kristianstad.
På agendan står bland annat den regionala kulturplanen. Remissvaren börjar trilla in nu och de är intressanta att ta del av. De finns att läsa på Kultur Skånes hemsida.

Vi kommer också bland annat att diskutera förslaget till ny bibliotekslag, hur vi går vidare med processen kring det regionala mediesamarbetet samt projekten kring folkbiblioteken som kulturhus.

Svensk biblioteksförenings synpunkter på ny bibliotekslag

Svensk biblioteksförening har nu lagt ut sina förberedande synpunkter på förslaget till ny bibliotekslag på sin hemsida. Här kan man ta del av dessa.

BBM håller just nu på att ta fram Region Skånes remissyttrande, som ska vara klart den 15 augusti. Har ni synpunkter som ni vill att att vi tar med i vårt yttrande får ni gärna höra av er! Mejla i så fall till maria.b.jacobsson@skane.se.

Bibliotekschefsmöte 2012-05-23

Ett sommarvarmt Ängelholm tog emot bibliotekscheferna den 23 maj. Vi spenderade dagen på Järnvägsmuseet och det var en fullmatad informationsdag. Dagen inleddes med att jag kort presenterade mig och sedan gjorde Annette Johansson en dragning av förslaget till en ny modell för regionalt mediesamarbete i Skåne. Med tanke på att den nya biblitotekslagen är utskickad på remiss och det finns en del nya skrivningar kring det regionala uppdraget och ansvaret har Region Skånes kulturnämnd beslutat sig för att skjuta upp beslutet om den nya modellen till sammanträdet i september. Förslaget till ny bibliotekslag gicks också kort igenom och det beslutades att bibliotekscheferna träffas för att prata om remissyttrandena den 7 september.

Roland gjorde en nulägesbeskrivning av arbetet med kulturplanen. Kulturnämnden kommer att besluta om en remissversion i juni och den skickas sedan ut till kommunerna - och kulturlivet - över sommaren. Även kulturplanen kommer att diskuteras på nästa bibliotekschefsmöte.

Sedan var det dags för kort information om arbetet med barn och unga. Det blir en slags om/nystart med DUO-gruppen innan sommaren.

Innan lunch berättade Jonas Bolding och Christian Dahl om den spännande och inspirerande kulturutvecklingen i Ängelholm, med biblioteket som kulturhus och motor i verksamheten. Med sitt centrala läge och med en om- och utbyggnad räknar man med attkunna komplettera biblioteksverksamheten med bl.a. en blackbox, replokaler och lokaler till kulturskolan.

Efter lunch var temat film. Lena Sundgren-Brorsson pratade om film och bibliotek kopplat till biblioteken som kulturhus; både som visningsfönster för film och rörlig bild och mötesplats för eget skapande. Lena berättade också om de regionala filmresurser som finns; Film i Skåne, Filmcentrum Syd, Folkets bio, BoostHBG m.fl. Några regionala projekt beskrevs också kort t.ex. Ängelholm International Video Art Festival (AIVA) och Landskronas spelprojekt.

Sedan kom Jeanette Höljefors och berättade om ett sätt att jobba med film och berättande: digital storytelling.

Kultur Skåne har också beviljats 1,1 mkr från Kulturrådet för att göra praktiska studier och gå in i ett antal pilotprojekt kring folkbiblioteken som kulturhus - inte nödvändigtvis enbart kopplat till film. BBM har gått ut med ett erbjudande till biblioteken i Skåne och en påminnelse om att anmäla intresse för att deltaga gjordes.

Ann och Kristina gjorde en nulägesrapportering kring projektet Digidel innan dagen avslutades med att vi såg filmen Being Bradford Dillman av Emma Burch, som fick Region Skånes kortfilmspris under BUFF 2012.

Ny bibliotekslag på remiss

Igår presenterade regeringen en promemoria om en ny bibliotekslag, som nu skickas ut på remiss. Förslaget innebär bl.a. vissa förtydliganden i förhållande till nuvarande lagstiftning, att alla ska ha tillgång till biblioteksservice och att utlåning av litteratur ska vara avgiftsfri, oavsett i vilken form litteraturen lånas ut. Här finns en länk till förslaget. Svar på remissen ska vara inlämnad senast den 15 september och man räknar med att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2013.