Biblioteket som e-boksproducent? ...forts

På Kultur Skånes e-boksdag i våras berättade Andrea Hofmann om Kristianstads stadsbiblioteks  samarbete med det lokala litterära sällskapet Gustaf Hellström-sällskapet och hur man tillsammans arbetade för att göra ett av författarens verk till e-bok. Arbetet är en fortsättning på en förstudie kring bibliotekets roll i digitalisering av lokalt material, som Region Skånes kulturnämnd stöttade 2013.

Nu har samarbetet burit frukt: nu finns Gustaf Hellströms Den gången digitaliserad och för nedladdning på Litteraturbankens webb.

Rapport från e-boksseminarium 22/5

22/5 arrangerade Kultur Skåne, en dag kring e-böcker och bibliotek, och för att skoja lite om den rekordvarma dagen, som blev extra påtaglig i ett Röda rummet utan ventilation, kan man konstatera att e-böcker och bibliotek är hett. Eller det händer i alla fall en del på e-boksfronten.

Örjan Hellström inledde dagen med en mycket bra genomgång av läget, och vad som hänt sedan sist, dvs under det dryga år som gått sedan våra e-boksseminarier vintern och våren 2012/2013, och tog sitt avstamp i litteraturutredningen. Som ett resultat av den har bla SKL tagit fram sex utgångspunkter som förhandlingspart för folkbiblioteken och KB har inlett en försöksverksamhet kring e-böcker via Libris.Örjan konstaterade också att frågan om e-böcker och bibliotek, fått en större politisk tyngd, vilket bland annat märktes vid förläggarföreningens e-boksdag Allt är nytt - inget har förändrats  och tipsade om Anna Kåring Wagmans studie på Kulturutskottets uppdrag: En bok är en bok är en bok.

Några projekt kring e-böcker och digitalisering som Region Skånes kulturnämnd varit med och finansierat presenterades också under dagen. Kävlinge har studerat förutsättningarna att låna ut e-böcker via QR-koder på perronger och busshållplatser i kommunen. Eslöv och Kristianstad har utforskat möjligheterna till biblioteksdriven digitalisering av lokalt material. Malmö stadsbibliotek har gått vidare med utvecklingen av Kaliber, en app för att söka, låna och läsa e-böcker, och siktar på en beta-version till hösten.

Rapporter från projekten kan beställas från Kultur Skåne och presentationerna från dagen kommer att skickas ut till deltagarna.

På eftermiddagen presenterade leverantörerna Atingo och E-lib sina nyheter. Både Atingo och E-lib arbetar för större möjligheter för biblioteken att styra över utbudet. E-lib lanserar nu en helt ny modell för e-böcker via bibliotek och ett helt nytt gränssnitt för e-böcker via biblioteken framöver.

Jag passade också på att kolla in Malmö stadsbiblioteks e-boksstation, där låntagare och personal som är nyfikna, men kanske lite osäkra, kan testa e-böcker och surfplattor, på egen hand eller med hjälp av personal:
 

Lokala biblioteket som e-boksproducent?

...avhandlar de två förstudier som utförts av stadsbiblioteken i Eslöv respektive Kristianstad, med  stöd av Region Skånes kulturnämnd. Studierna har haft till syfte att undersöka bibliotekets roll i digitalt tillgängliggörande av lokalt producerat material och den gemensamma rapporten har fått titeln Ta makten över e-boken. Detta kan väl visa på de två bibliotekens vilja att lite mer aktivt och självständigt förhålla sig till e-boksfrågan, och att utan att vänta på de stora eller nationella aktörerna utforska vilken roll det lokala biblioteket kan spela när det gäller e-böcker eller digitalisering.

De två projekten har undersökt hur digitaliseringsförloppet fungerar från upphovsrättsfrågor, Creative Commons, inscanning och redigering, till distribution och tillgängliggörande. Fokus har till stor del legat på att bygga upp en större kompetens på biblioteken, kring dessa frågor.

I Eslöv har projektet lett till att man digitaliserat en rad lokalhistoriska skrifter och har ytterligare planer på att lyfta fram det lokala materialet även i andra sammanhang. Projektetet har också lett till ett ökat samarbete med andra lokala aktörer när det gäller lokalhistoriskt material. I Kristianstad har arbetet kretsat kring samarbetet med Gustaf Hellström-sällskapet för att digitalisera skrifter om och av författaren. I Kristianstad har man undersökt möjligheterna att anlita att företag för själva digitaliseringen, i det här fallet Publit, medan man i Eslöv prövat att göra detta arbete själv. Erfarenheter och lärdomar redovisas i projektrapporten, som kommer att finnas på Kultur Skånes webbplats.

Förstudien pekar på att digitaliseringsprocessen är av intresse för många folkbibliotek och ett av förstudiens mer konkreta förslag att samordna inköp av en riktig bokscanner, då detta är något som få folkbibliotek själva har råd med. Distributionskanalerna för bibliotekens digitala material är för få och dyra, menar man i Eslöv och Kristianstad, och hoppas att Kungliga biblioteket ska få resurser för att kunna tillgängliggöra e-böcker via den nationella bibliotekskatalogen,  Libris. Kanske välkomnar man därför lite särskilt de två e-boksmiljonerna till KB i regeringens proposition Läsa för livet. Publit skulle kunna vara en samarbetspartner för biblioteken för digitaliseringen och det nya samarbetet mellan Axiell och Publit, Atingo, skulle kunna vara ett alternativ för distributionen via biblioteken, resonerar man.

Både Eslöv och Kristianstad kommer att fortsätta arbetet efter projekttidens slut. I Eslöv kommer man att färdigställa publicering av böckerna i Eslövs museums skriftserie, totalt ca 20 böcker. Man har också planer för digitalisering av annat kulturhistoriskt material, och att använda den lokalhistoriska datan från e-böckerna i andra digitala projekt, tex kopplat till ett lokalt fotoarkiv. Kristianstad arbetar vidare med upphovsrättsproblematiken och samarbetet med det litterära sällskapet. Avslutningsvis vill förstudiens författare (Per Andersson och Andrea Hofmann)varna för att se e-boken bara som en digital variant av fysiska böcker, utan att biblioteken med hjälp av öppen data, och eget digitalt material kunna skapa mervärden för användaren, som går långt utanför de ramar som boken sätter.

Eslövs och Kristianstads erfarenheter tycker jag är intressanta även ur perspektivet folkbiblioteken som kulturhus eftersom de undersöker hur biblioteket, utifrån en etablerad verksamhet som att tillgängliggöra (lokalt) material tar en mer aktiv roll även i producentledet. Det visar också på möjligheterna i samarbete med andra lokala aktörer och på vilken (unik?) roll biblioteket kan spela i lokalsamhället.

E-böcker och bibliotek - vad händer?

Nu har det varit lite tyst ett tag (i alla fall på den här bloggen) om det annars heta ämnet e-böcker och bibliotek. Frågan om e-böcker och bibliotek är komplex och ingår i ett ekosystem med många aktörer och intressenter, detta blev tydligt inte minst under BBM:s e-boksseminarieserie i vintras. 

När det gäller vad de nationella aktörerna kan/ska göra har förväntningarna varit ganska höga: Svensk biblioteksförening har drivit frågan om e- böcker och bibliotek hårt och satt ljuset på problemen. John Augustsson på KB, presenterade i våras rapporten Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek . Rapporten pekar på att det effektiva för både biblioteken och låntagarna är att utgå från Libris, men också på vikten av en central förhandlingspart vad gäller licensiering av e-böcker å kommunernas och bibliotekens vägnar (SKL) . KB menar också att de behöver ett tydligare uppdrag, innan de kan gå vidare med e-boksfrågan. Från SKL, som tog på sig uppdraget att vara kommunernas företrädare i förhandlingar kring e-bokslicenser har det ännu så länge varit ganska tyst.

Det mest intressanta som händer när det gäller e-böcker och bibliotek nu är kanske istället initiativ från andra aktörer: lokala bibliotek, förlag, eller andra aktörer inom "läsandets eko-system". Här är några exempel:

Publit presenterade på Biblioteksdagarna, på seminariet E-böcker åt folket! sin nya distributionskanal för e-böcker till bibliotek. Framsidan rapporterar från seminariet under rubriken Ny kanal för e-böcker till biblioteken och Eleonor Grenholm på Länsbibliotek Uppsala, har tittat lite närmare på Publit-modellen och bloggat om det på Länsbibliotek Uppsalas blogg.

Stockholms stadsbiblioteks samarbete med Ordfront beskrivs på bloggen Digitala biblioteket som ett oväntat möte i efterdyningarna av det skyttegravskrig som rått mellan bibliotek och förläggare en längre tid. Striden har gällt villkoren för kommersiell försäljning av e-böcker kontra utlåning. När röken och dammet väl hade lagt sig stod ett folkbibliotek och ett förlag kvar på slagfältet och upptäckte att de, trots att de antogs vara fiender, hade en gemensam syn på värdet av att fler böcker hittar fram till sina läsare. 
Samarbetet har resulterat i att Ordfront under en försöksperiod tillgängliggör ett par hundra titlar som e-böcker för utlåning på Stockholms stadsbibliotek. SSB:s e-boksutbud ökar, låntagarna får också tillgång till helt nyutgivna böcker. Under perioden testas också en differentierad prismodell: Biblioteket betalar mindre för de av Ordfronts äldre titlar än för de nyare. Stockholms stadsbiblioteks del av avtalet är att hjälpa till med att digitalisera 25 titlar för att ytterligare ökat utbudet av e-böcker.

Och så ett par skånska exempel:
Kristianstads stadsbibliotek och Eslövs stadsbibliotek har, med projektstöd från Kultur Skåne, arbetat med två förstudier kring bibliotekets roll när det gäller digitalisering av lokalt material, utifrån lokala behov och förutsättningar. Arbetet håller på att avslutas och vi ser fram emot rapporter i höst.

Malmö stadsbibliotek arbetar med ett större projekt kring en e-bokstjänst, med stöd från Kultur Skåne. Så här beskriver Malmö stadsbibliotek projektet:

På Malmö Stadsbibliotek pågår för närvarande en förstudie, kring en e-bokstjänst för svenska bibliotek. I förstudien tar vi fram ett koncept och demo för en sådan tjänst, undersöker vi tekniska möjligheter/hinder, möjliga samarbetspartners och finansiärer samt intresse från bibliotek och användare. Förstudien kommer att presenteras på bokmässan i Svensk biblioteksförenings monter C02:32 (preliminärt torsdagen 26 september kl.13) men vi finns på plats även under övriga tider. I projektgruppen ingår Linda Johansson, Mimmi Widner, Fredrik Karlsson och Torbjörn Bondesson från Malmö Stadsbibliotek. Det går även bra att kontakta Mimmi Widner mimmi.widner@malmo.se för frågor kring projektet.

E-bokssatsningar

Svensk biblioteksförening berättar idag att Svensk Biblioteksförenings styrelse har beslutat att medfinansiera en förstudie med 500 000 kronor till Kungl. biblioteket (KB) i syfte att utreda vilka insatser som behövs för att underlätta för biblioteken att tillhandahålla e-böcker. I och med Svensk Biblioteksförenings utvecklingsbidrag kommer KB genomföra en förstudie och därmed förbereda för det uppdrag gällande e-böcker som Litteraturutredningen föreslår att KB ska få.
Det Kungliga biblioteket ska enligt Litteraturutredningen göra det möjligt för andra, tex bibliotek, att tillhandahålla e-litteratur via Libris, till exempel e-böcker som produceras av bibliotek själva och verk med fri upphovsrätt.

Vi på Kultur Skåne - Bibliotek, bildning och media arbetar tillsammans med regionens bibliotek och andra aktörer, vidare med e-boksfrågan på lite olika sätt under 2013. Biblioteken i Eslöv respektive Kristianstad har fått projektstöd för varsin förstudie kring digitalisering av lokalhistoriskt eller lokalt material, i samarbete med bland andra hembygdsföreningar, litterära sällskap och andra lokala och/eller regionala aktörer. De projekten handlar om bibliotekens roll och möjligheter, just när det gäller tillgängliggörande av digitalt  lokalt producerat material.
I den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne är e-medier ett av de prioriterade områdena när det gäller utvecklingsinsatser och -projekt under 2013.

Bibliotek, bildning och medias seminarieserie fortsätter, näst ut är en intressant dag om digital läsning 14/2. Läs mer om programmet på Kultur Skånes hemsida: http://www.skane.se/kultur/eboksseminarium3
Seminarieserien avslutas sedan den15/3 med fokus på yrkesrollen och bibliotekens roll i samband med digitala medier, och e-böcker. Då kommer bland andra Olof Sundin, professor på ABM-utbildningen vid Lunds universitet och Thomas Angerman, vice bibliotekschef vid Gentofte Bibliotekerna att medverka.
Thomas Angerman är för övrigt en av författarna till en läsvärd artikel: Pladebranchen og bibliotekerne er ikke fjender i Information.dk. Artikelförfattarna menar bland annat att biblioteken inte bara bör fokusera på distribution och tillgängliggörande av e-böcker utan även på innehåll och att skapa sociala och fysiska sammanhang för kulturkonsumtion.