Ny forskningsstudie om folkbibliotek som kulturhus

Den regionala biblioteksverksamheten inom Kultur Skåne har sedan 2012 tillsammans med folkbiblioteken i Skåne bedrivit ett långsiktigt utvecklingsarbete kring folkbiblioteken somkulturhus. En del av satsningen är ett samarbete med Lunds universitet, som genomfört forskningsstudier kring några av deutvecklingsprojekt (2012-2015 har det blivit totalt 21 projekt) där kommunbibliotek, med stöd av Region Skåne, utforskat och utvecklat folkbiblioteken som kulturhus. 

Tre av de skånska kulturhusprojekten, i Ängelholm, Burlöv och Skurup följdes åren 2012 och 2013 av Johanna Rivano Eckerdal, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap, vid Lunds universitet. I rapporten Att dela en helhetsbild - analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken.

Åren 2014 och 2015 genomförde Johanna Rivano Eckerdal en uppföljande studie som resulterat i den alldeles färska rapporten: Glädjen i att tvingas tänka nytt – En studie av verksamhetsutvecklingvid två folkbibliotek i Skåne. Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur idéer och verksamheter från de två avslutade kulturhusprojekten i Ängelholm och Arlöv lever vidare i den ordinarie verksamheten samt analysera hur skeenden under och efter projekttiden kan förstås i relation till folkbibliotekens samtida roll.

Studien tydliggör bland annat att biblioteket är en politiskt styrd verksamhet och att bibliotekspersonalen är tjänstemän som verkar på uppdrag av politikerna i kommunen. Förändringarna i samband med kulturhusarbetet upplevs olika på olika nivåer i organisationerna och det finns olika bilder av hur de påverkar såväl bibliotekarieyrket som institutionen bibliotek.

I rapporten formulerar Rivano Eckerdal biblioteksverksamhet som ett verb istället för ett substantiv: att biblioteka. Det innebär att bilden av biblioteket som ett konstant tillstånd, som eventuellt är hotat och måste försvaras, ersätts av förståelsen av bibliotek som ett ständigt görande, blivande. Rivano Eckerdal pekar också på bilden av biblioteket som ett mångnukleärt arrangemang med flera kärnor som alternativ till bilden av biblioteket som en konstant verksamhet med en kärna.

Dessa bilder pekar på att utveckling, förändring och ibland till och med konflikt är naturliga och nödvändiga inslag i den mångfacetterade och rörliga verksamhet som folkbibliotek är. Rapportens titel utgår från en av de intervjuade bibliotekariernas reflektion att det är nyttigt att tvingas tänka nytt vilket sätter ord på dynamiken mellan tradition och förnyelse.

För att kunna ”biblioteka” på bästa sätt krävs politikers stöd och uppdrag och allmänhetens förtroende, vilket kräver ett kontinuerligt prövande av verksamheten gentemot det omgivande samhället.  Denna dialog är en del av det professionella utförandet, bibliotekandet, menar Rivano Eckerdal.

Fortsatt utvecklingsarbete kring biblioteken som kulturhus
I Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 lyfts inte folkbibliotek som kulturhus fram som ett eget, sammanhållet utvecklingspår så som gjorts i tidigare kulturplaner. Erfarenheterna från de skånska kulturhusprojekten och forskningen har dock stor relevans för utvecklingsarbete kopplat till Region Skånes vilja att främja en likvärdig tillgång till kultur för alla invånare, att utveckla folkbibliotekens arbete med eget skapande samt att stimulera till fortsatt utveckling av bibliotek till öppna, tillgängliga och dynamiska platser och aktörer i samhället.

Även samarbetet med Lunds universitet fortsätter genom bland annat en ny forskningsstudie, med forskningsbidrag från Region Skåne, som delvis bygger vidare på erfarenheterna från de två kulturhusstudierna. Studien kommer att utforska biblioteket i lokalsamhället, kopplat till biblioteken i en digital och internationell kontext.

Biblioteksdagarna 2015

Biblioteksdagarna äger i år rum i Skåne, närmare bestämt 6- 7 maj 2015, i  AF-borgen i Lund, men redan den 5/5 tjuvstartar konferensen med olika studiebesök, seminarier och mingel på Lunds stadsbibliotek.

Biblioteksdagarna  arrangeras av Svensk biblioteksförening i samarbete med Lunds universitets bibliotek, Lunds stadsbibliotek och Kultur Skåne/Region Skåne. Nu är programmet för biblioteksdagarna i Lund klart och finns på Svensk biblioteksförenings hemsida: http://www.biblioteksforeningen.org/biblioteksdagarna/

I det digra programmet kan vi till exempel tipsa om följande:

Frukost med expertnätverket för meröppna bibliotek
Svensk biblioteksförenings expertnätverk för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett utvecklingsperspektiv.
Hösten 2014 genomfördes en forskningsstudie kring meröppna bibliotek vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet med forskningsbidrag från Kultur Skåne/Region Skåne. Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser meröppen biblioteksverksamhet ger för folkbibliotek, dels utifrån verksamhetsformens roll i och koppling till närsamhället och dels vilka konsekvenser verksamhetsformen kan ha på yrkesrollen som bibliotekarie. I samband med Biblioteksdagarna i Lund vill vi hälsa alla intresserade välkomna till en nätverksträff kring meröppna bibliotek. Under nätverksträffen kommer studien att presenteras och diskuteras.


Folkbiblioteken som kulturhus
Utvecklingen inom områdena kultur, information och lärande utmanar folkbibliotekens traditionella roll. Samtidigt innebär den nya möjligheter för biblioteken att utvecklas till moderna arenor för kultur, delaktighet och eget skapande samt att stärka sin roll i lokalsamhället. Utvecklingen av folkbiblioteken som kulturhus är beroende av det lokala sammanhanget och sker i samspel med användaren och andra aktörer.
Kultur Skåne har bland annat med stöd från Statens kulturråd finansierat ett tjugotal projekt vid folkbiblioteken i Skåne kring folkbiblioteken som kulturhus. Några av projekten har följts av forskare från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Forskarrapporten och projekten visar på kulturhustanken som en intressant möjlighet för folkbiblioteken. Seminariet belyser strategiskt och praktiskt utvecklingsarbete kopplat till teori och forskning. Medverkar gör representanter från folkbiblioteken i Skåne, Institutionen för kulturvetenskaper och Kultur Skåne.

Hiphop som demokrati- och bildningsverktyg
Johan Söderman, biträdande professor i musikpedagogik, är intresserad av folkbildning, föreningsliv, sociala rörelser samt pedagogiska implikationer på musikliv och ungdomskultur. Söderman är ledamot i Folkbildningsrådets styrelse och huvudredaktör för den utbildningsvetenskapliga tidskriften Educare. Johan Söderman har bland annat gjort en studie för att synliggöra unga och unga vuxnas förhållningssätt till studieförbundens hiphop-verksamheter ur ett läs- och skrivfrämjande perspektiv. Undersökningen tar sin utgångspunkt i det fokusmål som formulerats för läs-och skrivfrämjande, litteratur och demokrati.

Robins bok - En absurd tragedi i biblioteksformat

Teatergruppen Banditsagor sätter upp en barnförbjuden föreställning. Robins bok är en saga för vuxna baserad på Henrik Bromanders serienovell. Folkbiblioteken i Lund har inom "Bibliotek som kulturhus" fått regionalt bidrag för att tillsammans med Banditsagor undersöka hur detta med biblioteket som plats och sammanhang tillsammans med bokcirklar och andra biblioteksspecifika arrangemang ger mervärde till teaterföreställningen och hur man når målgruppen vuxna.
Delar av arbetsprocessen beskrivs på Banditsagor hjärta Bibliotek där också hela serienovellen finns upplagd

Premiär den 28 februari på Lunds stadsbibliotek

Malmö pratar om...

 

"Improvisation och åsikter. Forum, fika, fördjupning och förståelse. "
Malmö pratar om är ett återkommande arrangemang på Malmö stadsbibliotek. En inbjuden expert belyser tillsammans med en improvisationsteatergrupp ett aktuellt ämne, i Malmö eller i världen. Publiken är med och påverkar föreställningen och får en chans att födjupa sig i och reflektera kring ett dagsaktuellt ämne. I anslutning till föreställningarna erbjuder också Malmö stadsbibliotek fördjupning i form av ett urval av böcker, tidskrifter, filmer och andra medier.

Jag tycker detta är ett intressant sätt att utveckla bibliotekets roll som arena för aktuella samhällsfrågor och -debatt. Men också ett kul exempel på hur man i samarbete med andra aktörer och med hjälp av andra kulturformer kan utveckla bibliotekets kärnvärden. Helt i linje med kulturhustanken alltså!


Nästa tillfälle är 25 april kl 17 och då i samarbete med Teater Reagera. Temat väljs av Malmöborna och just nu står valet mellan jämställdhet och mångfald. Tidigare tillfällen, som har handlat om  EU-migranter och tiggeri respektive Soran Ismail och Sveriges Radios opartiskhetspolicy, har arrangerats i samarbete med Teater Impro.

Det mångspråkiga biblioteket

Som uppvärmning inför den dag kring mångspråk och bibliotek som Kultur Skåne arrangerar på fredag 29/11 läser jag just nu den utmärkta boken Det mångspråkiga biblioteket - en nödvändig utopi, (Ingrid Atlestam och Randi Myhre red. -2012 - BTJ förlag).

Boken lyfter fram bibliotekens viktiga roll i arbetet för demokrati, integration och mångfald och som källa till information, litteratur och kulturupplevelser för alla. Det är självklart att bibliotekens medieutbud och verksamhet ska spegla det mångspråkiga samhälle som är en verklighet sedan länge.

Flera av de visioner som lyfts fram kring hur det mångspråkiga biblioteket kan se ut, och fungera, ligger väldigt nära kulturhustanken: att biblioteken måste bli ännu mer aktiva i lokalsamhället, ha mer dialog och bjuda in medborgarna och andra aktörer, att arbeta med andra professioner och med eget skapande för att utveckla och stärka bibliotekets verksamhet.
Så här skriver till exempel Lisbeth Stenberg: "I min framtidsvision arbetar biblioteken i bred samverkan med hela den lokala idéburna sektorn och med stöd av proffs på områden som film, IT och berättande. "
Så som flera av biblioteken i den skånska kulturhusprojekten som bla redovisades på kulturhuskonferensen 20-21/10, arbetar!

En annan av bokens många författare är Ragnar Audunsen som berättar om  det norska forskningsprojetet PLACE och bibliotekets roll i det mångspråkiga samhället, som lågintensiva mötesplatser.

Boken beskriver också en del av de utmaningar som finns, att bygga upp ett mångspråkigt mediebestånd till exempel. Det är förstås dyrare och kräver mer arbete att ha ett mediebestånd på 10-20 språk än bara ett. Men inte desto mindre nödvändigt. Flera av bokens författare lyfter fram kommunernas ansvar att möta alla invånares behov av media och information, och att bibliotekens demokratiska roll är extra viktig när det gäller individer som i många andra sammanhang inte alltid är delaktiga i samhället.

Det som av naturliga skäl inte tas upp är den nya bibliotekslagen som börjar gälla från årsskiftet och som sätter saker och ting inför delvis nya förutsättningar när det gäller mångspråkig biblioteksverksamhet. Därför är de resonemang som förs i boken kring ansvarsfördelningen när det gäller mångspråkig media, mellan Internationella biblioteket, regionbiblioteken och kommunbiblioteken, inaktuella.

Den nya lagen har tydliggjort bibliotekens särskilda ansvar för de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska (§5) och innebär ju också förändringar när det gäller den regionala biblioteksverksamhetens syfte, som  enligt den nya bibliotekslagen, är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet, och därmed försvinner alltså kompletterande medieförsörjing  som ett regionalt uppdrag.(§11) Detta gör att kommunerna får ett ännu större ansvar att förse sina invånare med litteratur på de språk som är aktuella i kommunen. Mer om förändringarna kopplade till nya bibliotekslagen och strukturomvandlingarna har vi bloggat om tidigare.

 Boken är också full av goda exempel och erfarenheter från olika mångspråksprojekt de senaste åren, och kan rekommenderas!

En första rapport från konferensen "Folkbibliotek som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken"

Vi håller så smått på att försöka summera konferensen. Vi kommer att lägga ut föreläsarnas presentationer och på något sätt ställa samman det material som kom fram vid runda-bords-samtalen dag 2. Dessa samtal verkar ha varit väldigt givande och några saker som man - vid en snabb genomläsning - kan se är återkommande i olika grupper är bla.:

- folkbibliotek som kulturhus eller bibliotek med kultur i?
- vikten av släppa kontrollen, öppna upp och lämna huset
- chefens roll och ansvar för utveckling och förändringsarbete
- ta in andra kompetenser
- respekt i samarbeten och samverkan med andra
- färre böcker, mer annat?
- är kulturhustanken bara en trend?
- viktigt med tydlig vision/mission och biblioteksplaner
- hur viktigt är det att ha med skolan och skolbibliotek?

Det har redan skrivits lite om konferensen i olika forum. Bl.a. har Framsidan, Kultur i västs tidning, skrivit två artiklar som de har publicerat på sin webbplats: Nytt ljus på kulturhustanken och Kulturhus på brukarnas villkor. Biblioteksbladet har också skrivit en kort webbnotis: Kulturhustanken drivs i Skåne. Det twittrades också en del från konferensen och det går att läsa vad som skrevs via hashtagg #bibkult

På Kultur Skånes hemsida finns en sammanställning över de projekt som presenterades på konferensen och där kan man också hitta Johanna Rivano Eckerdals rapport Att dela en helhetsbild.

Lokala biblioteket som e-boksproducent?

...avhandlar de två förstudier som utförts av stadsbiblioteken i Eslöv respektive Kristianstad, med  stöd av Region Skånes kulturnämnd. Studierna har haft till syfte att undersöka bibliotekets roll i digitalt tillgängliggörande av lokalt producerat material och den gemensamma rapporten har fått titeln Ta makten över e-boken. Detta kan väl visa på de två bibliotekens vilja att lite mer aktivt och självständigt förhålla sig till e-boksfrågan, och att utan att vänta på de stora eller nationella aktörerna utforska vilken roll det lokala biblioteket kan spela när det gäller e-böcker eller digitalisering.

De två projekten har undersökt hur digitaliseringsförloppet fungerar från upphovsrättsfrågor, Creative Commons, inscanning och redigering, till distribution och tillgängliggörande. Fokus har till stor del legat på att bygga upp en större kompetens på biblioteken, kring dessa frågor.

I Eslöv har projektet lett till att man digitaliserat en rad lokalhistoriska skrifter och har ytterligare planer på att lyfta fram det lokala materialet även i andra sammanhang. Projektetet har också lett till ett ökat samarbete med andra lokala aktörer när det gäller lokalhistoriskt material. I Kristianstad har arbetet kretsat kring samarbetet med Gustaf Hellström-sällskapet för att digitalisera skrifter om och av författaren. I Kristianstad har man undersökt möjligheterna att anlita att företag för själva digitaliseringen, i det här fallet Publit, medan man i Eslöv prövat att göra detta arbete själv. Erfarenheter och lärdomar redovisas i projektrapporten, som kommer att finnas på Kultur Skånes webbplats.

Förstudien pekar på att digitaliseringsprocessen är av intresse för många folkbibliotek och ett av förstudiens mer konkreta förslag att samordna inköp av en riktig bokscanner, då detta är något som få folkbibliotek själva har råd med. Distributionskanalerna för bibliotekens digitala material är för få och dyra, menar man i Eslöv och Kristianstad, och hoppas att Kungliga biblioteket ska få resurser för att kunna tillgängliggöra e-böcker via den nationella bibliotekskatalogen,  Libris. Kanske välkomnar man därför lite särskilt de två e-boksmiljonerna till KB i regeringens proposition Läsa för livet. Publit skulle kunna vara en samarbetspartner för biblioteken för digitaliseringen och det nya samarbetet mellan Axiell och Publit, Atingo, skulle kunna vara ett alternativ för distributionen via biblioteken, resonerar man.

Både Eslöv och Kristianstad kommer att fortsätta arbetet efter projekttidens slut. I Eslöv kommer man att färdigställa publicering av böckerna i Eslövs museums skriftserie, totalt ca 20 böcker. Man har också planer för digitalisering av annat kulturhistoriskt material, och att använda den lokalhistoriska datan från e-böckerna i andra digitala projekt, tex kopplat till ett lokalt fotoarkiv. Kristianstad arbetar vidare med upphovsrättsproblematiken och samarbetet med det litterära sällskapet. Avslutningsvis vill förstudiens författare (Per Andersson och Andrea Hofmann)varna för att se e-boken bara som en digital variant av fysiska böcker, utan att biblioteken med hjälp av öppen data, och eget digitalt material kunna skapa mervärden för användaren, som går långt utanför de ramar som boken sätter.

Eslövs och Kristianstads erfarenheter tycker jag är intressanta även ur perspektivet folkbiblioteken som kulturhus eftersom de undersöker hur biblioteket, utifrån en etablerad verksamhet som att tillgängliggöra (lokalt) material tar en mer aktiv roll även i producentledet. Det visar också på möjligheterna i samarbete med andra lokala aktörer och på vilken (unik?) roll biblioteket kan spela i lokalsamhället.

Några tips inför Bokmässan 2013

Årets bokmässa närmar sig och vi är kanske flera som börjat planera mässbesöket lite mer i detalj. Jag skulle vilja tipsa om några seminarier eller presentationer som har koppling till Skåne eller är relevanta för processer som är aktuella för oss på biblioteken i Skåne. Säkert finns det en massa mer i det sedvanliga överflödet av monterprogram och seminarier...



Bibliotek i motljus – om bibliotekens framtida roll/er
Fredag 27 sep kl. 12:00 - 12:45
Plats: K3
Sveriges kommuner står inför flera utmaningar – befolkningen blir både yngre och äldre samtidigt och människors ekonomiska förutsättningar tenderar bli mer olika. Urbaniseringen och teknikutvecklingen förväntas fortskrida och hur kommer invånarnas vanor, värderingar och behov se ut den närmsta framtiden? Seminariet undersöker på vilka sätt utmaningarna berör biblioteken och vilken roll kan biblioteken spela i framtiden?
Medverkande: Brit Stakston, mediestrateg och författare, Derk de Beer, ekonomisk analytiker SKL och Amanda Stenberg, bibliotekspedagog Stockholms Kulturhus.
Moderator: Louise Andersson, kulturexpert SKL.

Mångspråk

Nya interbib.se – Biblioteket med siktet på världens litteratur
Torsdag 26 sep kl. 11:00 - 12:00
Plats: C02:32
Arrangör: Svensk Biblioteksförening
Internationella biblioteket får i höst en ny flerspråkig webbplats, www.interbib.se , som ska göra det lättare för både användare och bibliotekspersonal att söka litteratur på andra språk samt få tips och inspiration. Personal från Internationella biblioteket berättar om de nya och förenklade funktionerna.

E-böcker m.m.

Deltagande litteratur – alla är författare
Torsdag 26 sep kl. 11:20 - 11:50
Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen
För er som missade Lena Hammargren från Novellix och Lisa Irenius på UNT som medverkade på vårt e-boksseminarium i våras finns en ny chans nu:
Under våren genomfördes två kollaborativa läsprojekt oberoende av varandra, Novellix i samarbete med UNTerbjöd läsarna att kommentera en novell av Joyce Carol Oates medan Rámus gav läsarna möjlighet att vara medförfattare i ett ”born digital”-projekt författat av Per Engström. I ett samtal möts nu projekten och presenterar sina erfarenheter och diskuterar ytterligare möjligheter att inkludera läsarna i skapande- och publiceringsprocessen.

E-bokens framväxt i ett litet språkområde - ett forskarprojekt
Torsdag 26 sep kl. 13:00 - 13:30
Plats: Biblioteks och berättarscenen, E-hallen
Projektet studerar e-bokens effekter för författande, publicering, distribution och nyttjande, mot bakgrund av ökande efterfrågan och ny teknik. Medverkande: Lars Höglund, Mathias Klang och Birgitta Wallin, Bibliotekshögskolan i Borås.

Bokmediets omvandling
Torsdag 26 sep kl. 13:00 - 13:45
Plats: K3
Böcker är inte vad de än gång var – och inte heller våra föreställningar om dem. En internationell panel av litteratur- och medievetare, mjukvarudesigners och framtidsstrateger diskuterar bokmediets digitala omvandling. Medverkande: Alexandra Borg, Riksbankens Jubileumsfond och Bonnierförlagen, Adam Hyde, Booksource, Berlin, Jonas Lennermo, Publit och Jesper Olsson, Linköpings universitet.
Moderator: Pelle Snickars, Kungliga biblioteket.

Kaliber: en tjänst för att hitta, låna och läsa e-böcker på svenska bibliotek
Torsdag 26 sep kl. 13:00 - 14:00
Plats: C02:32
Arrangör: Svensk Biblioteksförening
Malmö stadsbibliotek har arbetat fram ett koncept för att enkelt låna e-böcker och underlätta för bibliotek att jobba aktivt med e-boksförmedling istället för support. Projektet och en interaktiv demo av appen “Kaliber” samt resultat av den förstudie och tekniska utredning som gjorts med stöd av Region Skåne presenteras av Fredrik Karlsson, Linda Johansson, Per Mattsson, Torbjörn Bondesson.

Litteratur och läsfrämjande i en digital samtid och framtid
Torsdag 26 sep kl. 17:00 - 17:45
Plats: K3
E-boken håller på att få ett genombrott i Sverige, vilket märks på bokmarknad och bibliotek – både försäljning och utlåning ökar. Hur påverkar digitaliseringen kvaliteten och bredden av skön- och facklitteratur på folkbiblioteken? Hur kan folkbiblioteken skapa läslust och mervärden kring e-boken? Medverkande: Pelle Andersson, förläggare och vd Ordfront, Maria Ekendahl, projektledare Stockholms stadsbibliotek, och Ann Steiner, lektor i förlags- och bokmarknadskunskap (och som för övrigt också medverkade i ett av våra e-boksseminarier i våras) Moderator: Johanna Koljonen, journalist, författare och ledamot av Litteraturutredningen.

Digitala visningsrum (Folkbiblioteken som kulturhus) 

Digitala bibliotek med författarmöten
lördag 28 sep kl. 11:20 - 11:50
Plats: Digitala Torget, Stora Scenen, F-hallen
Metropolitan i New York och Malmö Stadsbibliotek satsar bägge på det digitala mötet med publiken. Författare i direktsändning till lokala bibliotek kan svara på frågor och närvara i Eslöv och Tomelilla samtidigt. Nu får du veta hur man handskas med tekniken, vad man ska tänka på och se några smakprov. Medverkande: Nanna Ekman och Mats Nordström, Malmö Stadsbibliotek samt Annelie Börjesson, Kultur Skåne. Moderator: Neta Norrmo, curator och seminarieredaktör på Mediedagarna, Meg.

Folkbiblioteken som kulturhus - konferens i Malmö 21-22 oktober

Nu är programmet för konferensen "Folkbiblioteken som kulturhus – en utvecklingsväg för folkbiblioteken" klart och det går att anmäla sig via Svensk biblioteksförenings hemsida.

I den regionala kulturplanen för Skåne 2013-2015 beskrivs hur Region Skåne vill stimulera och stödja bibliotekens utveckling som kulturhus. Detta för att bland annat stärka bibliotekens roll som mötesplats, i ett nära samspel med medborgaren och lokalsamhället. I Skåne har detta perspektiv testats i ett tiotal konkreta utvecklingsprojekt. Erfarenheter från dessa projekt belyses och det ges rika möjligheter för deltagarna att delta i diskussionen.

Konferensen fokuserar på kulturhustankens utmaningar och ger konkreta exempel i en diskuterande form. Jenny Johannisson, kulturpolitisk forskare vid Högskolan i Borås, sätter in biblioteksutvecklingen i sitt kulturpolitiska sammanhang. Johanna Rivano Eckerdal presenterar en studie av tre kulturhusprojekt i Skåne och deltar sedan i ett samtal med Christina Persson från Göteborgs stadsbibliotek. Danska biblioteksforskare har under senare år presenterat olika modeller för biblioteksutveckling som pekar på en breddad och fördjupad roll för folkbiblioteket och under konferensen medverkar Henrik Jochumsen. Denna biblioteksutveckling betonar samspelet med lokalsamhället. Ordförande för det danska bibliotekarieförbundet - och nyutnämnd nationalbibliotekschef - Pernille Drost, diskuterar i sitt inlägg en viktig lokal aktör för biblioteken – civilsamhället.