Tre tips på läsfrämjande teman för vår forskningscirkel

Under ett år med start hösten 2017 finns det möjlighet för bibliotekspersonal i Skåne att tillsammans med forskare från Malmö Högskola på olika vis undersöka och utveckla den egna läsfrämjande verksamheten. Under sammanlagt 40 timmar, en arbetsvecka, spridd över ett helt år kan man diskutera den egna läsfrämjande verksamheten med andra bibliotekarier och en forskare/handledare från Malmö Högskola.

Det finns fortfarande några platser kvar i forskningscirklarna, och här kommer några tips på möjliga teman för dig som vill delta, men inte ännu har en färdig tanke om tema:

TIPS 1
Bokstart, en läsfrämjande verksamhet för små barn i åldern 0-3 år och vuxna i deras närhet. Bokstart är en nationell satsning med syfte att tidigt stimulera språkutveckling. Föräldrar uppmuntras att prata, läsa, sjunga, rimma och ramsa med barnet. På så sätt utvecklas barnets språk och läsintresse. Regeringen har avsatt pengar för att utvidga Bokstart till fler regioner och kommuner och koppla satsningen till förskolan. Forskningscirkeln skulle kunna ge er möjlighet att redan nu utforska frågan hur man kan initiera och utveckla Bokstart i din kommun och på ditt bibliotek!



TIPS 2
Sofie Strandberg har under hösten 2016 skrivit en kandidatuppsats ”Mediekonkurrens och kompetens – en kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö.”  Hon ställer frågan hur bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier. Skulle du vilja utveckla någon form av läsfrämjande verksamhet som utgår ifrån en ny medietyp? Hur kan du som bibliotekarie introducera nya medieformer för att stimulera till läsning?

Forskningscirkeln skulle ge dig möjlighet att fördjupa din kunskap i dialog med kollegor och en forskare.



TIPS 3
Hur kan biblioteken utveckla sitt läsfrämjande arbete utifrån ett mångspråksperspektiv? Vilka resurser finns, och hur kan de användas? Hur kan man förvalta låntagarens kunskap om litteraturen i hemlandet på bäst möjliga sätt?

I vår forskningscirkel kan du utforska frågan och samtidigt i små steg prova den nya verksamheten på ditt bibliotek!



Naturligtvis är du också välkommen att välja ett annat tema!

Utöver att du utvecklar den läsfrämjande verksamheten på ditt bibliotek, utvecklar du även din skrivkompetens. Det reflekterande sättet att skriva kan vara användbart när du skriver ansökningar, projektplan m.m.
Och sist men inte minst ger forskningscirkeln dig ett (nytt) kollegialt nätverk.


Välkommen med din anmälan

Advent - tid för all slags berättande

I samband med årets familjeföreställning Tusen och en natt, slår Malmö Opera ett slag för sagor och det muntliga berättandet. I deras Sagokalender kan man fram till och med 24 december försvinna bort en stund i sagans värld.

Under december kan man också lyssna på Mårten Sandén och Lina Bodéns bok Skorstensjul som adventskalender på DN.se. Inspelningen är producerad av Rabén & Sjögren och det är skådespelaren Julia Dufvenius som läst in boken.

Mårten Sandén fick nyligen Astrid Lindgrenpriset 2015 med motiveringen ”För ett omfattande, rikt och betydelsefullt författarskap inom såväl magisk realism och spänning som vardagsnära utsatthet, väl förankrat hos unga läsare i alla åldrar".

SVTs julkalender Tusen år till julafton är mer omdebatterad än tidigare år. För mycket lärande och fakta tycker somliga, andra gör tummen upp men som vanligt har tv-kalendern storpublik.

Sveriges Radios julkalender, Månsaråttan i Barnradion är inte alls lika omstridd. Vad är speciellt med att skriva en julkalender för radio? ”Det ska vara exakt 24 avsnitt och vart och ett ska vara 8 och en halv minut långt, vara spännande och innehålla en cliffhanger.” Allt enligt Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson som skrivit historien. Illustrationerna är gjorda av Gabrielle Nilsson.

Barnens bibliotek har också en julkalender, där en kan läsa eller lyssna på ett stycke från olika böcker varje dag fram till julafton.

Den som vill berätta själv kan vara med på Berättarkväll på Stadsbiblioteket i Malmö, 16 december kl 18.00. Då öppnar Berättargruppen Ägir porten in i skrönornas och magins värld. Under hela kvällen finns en ordfördelare som bjuder in publiken och uppmuntrar alla att vara med och berätta.

På biblioteken runt om i Skåne pågår under december precis som annars sagostunder på olika språk, bokfikor, bokcirklar, berättarverkstäder, högläsning för alla åldrar, författarscener och språkcaféer. Och den som vill läsa själv eller för någon annan kan få tips i allehanda genrer på bibliotekens webbsidor.

Själv har jag de senaste dagarna umgåtts med tidskriften Opsis Kalopsis, Tema Flykt (nr 3, 2015) Alltigenom intressant och gripande om flykt i barnlitteraturen genom historien, flykt in i fantasygenren, reportage från ett klassrum med barn från hela världen, berättelser från Eritrea och inte minst ungas egna dikter på tema frihet. En bok som återkommer i flera olika sammanhang i detta temanummer är Annika Thors och Maria Jönssons Flickan från långt borta. Den fick nyligen Elsa Beskow-plaketten och uppförs i dramatiserad form under hösten på regionteatern Blekinge-Kronoborg. Har ni inte läst den än så skynda till närmaste bibliotek där den helt säkert finns. Den börjar så här: ”Det var kväll när hon kom. Alla Stjärnor var tända och snön runt huset lyste i månskenet.”

Tema barns läsning och fanfiction

Tyda-bloggen - väl värd att följa!
Man hittar mycket intressant på Tyda-bloggen, Malmö stadsbiblioteks blogg för omvärldsspaning och kompetensutveckling - följ den!
Senaste veckan rekommenderade Andreas Ingefjord en mycket läsvärd artikel i Svenska Dagbladet om fanfiction-kulturen som handlar där engagerade läsare själva vidareutvecklar sin favoritlitteratur i text, bild, musik, film eller egentligen vilket format som helst.

Bokprovning
Under våren ger sig Svenska barnboksinstitutet ut i landet igen med sin Bokprovning och 19 maj 9-12 kommer de till Malmö och Röda rummet. Håll utkik efter inbjudan och anmälningsformulär som läggs ut direkt efter påsk i Kultur Skånes kalendarium.


Föreläsningar på SBI i Stockholm - se filmerna
Vad har paddorna med läsningen att göra? var ämnet för Barnboksakademiskt samtal den 19 februari Vad händer när en text läses på en skärm, vilka är fördelarna, vilka är nackdelarna? I media, i sociala medier, inom läsforskning, skolforskning och på många andra håll diskuteras flitigt om huruvida det är bra eller mindre bra, eller rent av dåligt att läsa på skärm/paddor/plattor. Är det bra att skolor satsar på paddor som pedagogiskt verktyg, främjar det kreativiteten eller inte? Frågorna är många. I vårens barnboksakademiska samtal diskuterar några experter utifrån olika infallsvinklar och gör ett försök att sprida ljus kring detta heta ämne. Se föreläsningen

Under våren fortsätter programverksamheten och serien Tema barns läsning. Förutom föreläsningar kring Bokprovningen i Stockholm, Farsta, Linköping, Göteborg och Malmö samt medverkan vid Litteralund, arrangeras flera program:
9 april - Presentation av 2015 års mottagare av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.
22 april - Läsfrämjande projekt: Läsrörelsen och Bokhunden. Tema barns läsning.
5 maj - Halvdag om tecknade serier som läsfrämjare. Tema barns läsning (kl. 13-17).
11 maj - Vad läser barn egentligen? Samtal med förmedlare. Tema barns läsning.
Läs mer om programmen på www.sbi.kb.se
Tid och plats: 18.00–19.30 (om inte annat anges). Svenska barnboksinstitutet, Odengatan 61, Stockholm. T-bana Odenplan. Fri entré. Ingen förhandsanmälan. Flera av programmen filmas.

Halmstadskonferensen 2014

"Att läsa är farligt. Att inte läsa är farligare" är årets tema på Halmstadskonferensen. Det är Region Halland som arrangerar konferensen och den äger rum på Hotel Tylösand den 9-11 april. Här är några axplock ur programmet:
- Läsfrämjandets många arenor (Magnus Persson, professor, Malmö högskola)
- Unga män och pojkars läsning (Marianne Redman, bibliotekarie, Örebro stadsbibliotek)
- Tillgänglig läsning – en mänsklig rättighet: att kunna läsa vad, när och hur man vill (Bitte Kronkvist, Marknadschef, MTM)
- Vad säger politiken om läsningens och litteraturens framtid? Och vilken är litteraturen roll i samverkansmodellen? (Gunilla C Carlsson (S), riksdagsledamot, Kulturutskottets ordf, Anne Marie Brodén (M), riksdagsledamot, Kulturutskottet samt Tina Ehn (Mp), riksdagsledamot, Kulturutskottet)

Hela programmet och anmälningsformulär hittar man här.

Lisa Irenius nominerad till Stora journalistpriset - föreläste om nya former av e-boken

På BBM:s e-boksseminarium i februari som ställde frågan om e-böcker kommer att förändra våra läsvanor, hur och vad vi läser, berättade kulturchefen på UNT om tidningens projekt att tillgängliggöra e-böcker med litteraturkritikerns marginalanteckningar och bjuda in läsarna att göra egna anteckningar och diskutera. Man fick mer än 10 000 nedladdningar av de böcker som ingick. Vi i Skåne var inte de enda som var intresserade av projektet utan flera förlag och redaktiner både i Sverige och utomlands har hört av sig och nu är Lisa Irenius nominerad till Stora journalistpriset för detta projekt med nytänkande litteraturkritik.

Läsning från många håll

Unga läsare i Norden
Varför läsa litteratur, Pojkars läsning och Litterär och medial kompetens var några av ingångarna när Kulturrådet arrangerade ett nordiskt expertmöte om litteratur och läsfrämjande för barn och unga i Lund för två veckor sedan. Nu kan man lyssna på föreläsningarna som presenterar forskning och nationella läsfrämjande projekt från de nordiska länderna.

Läsombud, boken kommer ...
I senaste numret av Länsnytt (Stockholms länsbibliotek) har temat bibliotek för äldre. Spännande att läsa om bl.a. bok- och filmcirklar, hur man jobbat med läsombud och boken kommer-verksamhet på olika sätt. Olika former av samarbeten med studieförbunden tas också upp.

Framsidan, Kultur i Västs magasin om biblioteksfrågor, har också fokus på läsning i sitt senaste nummer. Om böcker i gränsland mellan fakta och fiktion, musik och läsfrämjande och mycket mer.

Lisa Bjärbo tilldelas Nils Holgersson-plaketten

Biblioteksföreningen ger Lisa Bjärbo stipendiet för boken Allt jag säger är sant och priset delas ut på Stockholms stadsbibliotek den 17 oktober. Den 18 november kan vi här i Skåne också lyssna på författaren som kommer till Författardagen i Hässleholm. Det går fortfarande att anmäla sig till konferensen.

Jönköpings län utser regional ambassadör för läsning
Jönköping har fått en egen läsambassadör. Nyligen började författaren Torsten Bengtsson sitt uppdrag. På nationell nivå finns redan en läsambassadör.

Torsten Bengtssons uppgift blir att prata sig varm för barns och ungas läsning i Jönköpings län. Målgruppen är föräldrar, lärare och politiker. I jobbet ingår också att vara aktiv i läsdebatten och delta i det offentliga samtalet. Exakt hur uppdraget ser ut bestämmer biblioteken i regionen tillsammans med läsambassadören.
– För mig är det en stor ära, ett hedersuppdrag. Jag ska göra mitt yttersta för att sprida läsglädje i hela länet, skriver Torsten Bengtsson på en nystartad blogg för projektet.
Läs mer

E-boksseminarium 3

Igår, 14/2, var det dags för det tredje e-boksseminariet, i Bibliotek, bildning och medias serie om e-böcker, under november 2012 till mars 2013, där vi belyser frågan om e-böcker och bibliotek utifrån olika teman. Tidigare seminarier har handlat om e-boken och dess omvärld och hur man kan jobba på sitt bibliotek, med utbildning och vägledning kring e-böcker och läsplattor.

Den här gången var temat läsning och innehåll: Kommer e-böcker att förändra våra läsvanor, hur och vad vi läser? Förändras själva litteraturen? Intresset var stort, 80 personer från bibliotek i södra Sverige deltog och dagen bjöd på mycket intressanta föreläsningar, och en aktiv, intresserad publik som var pigga på att ställa frågor och diskutera. Kul, tycker vi.

Och helt i linje med e-temat fördes det också diskussioner även i på den digitala arenan: flera av både föreläsarna och deltagarna bidrog  till att till ett intressant twitterflöde under dagen, kolla gärna twitterflödet #ebokskane. Där hittar man bland annat Ingela Wahlgrens, Lunds universitet,  presentation. David Norgren, Centrum för pedagogisk inpiration, delade med sig av sina anteckningar direkt under dagen, Anna Persson har bloggat på Länsbibliotek Jönköpings blogg Maria Lundqvist på   Bloggen Bibliotek25 och Andrea Hofmann har bloggat om dagen på BiS blogg.

Social läsning

Tidigare i veckan skrev Anders Mildner en artikel i Internetworld om hur bokbranschen är på väg in i de sociala medierna. Artikeln Nu blir boken social finns här.

Mildner har bl a pratat med entreprenörerna bakom tjänsten Readmill, där man kan dela sina anteckningar och kommentarer om en bok man läser. Han skriver också om Libboo, som är ett webbcommunity för författare och läsare, Litfy, en svensk e-bokstjänst som erbjuder gratis läsning av klassiker. Bland kommentarerna till artikeln nämns också Goodreads och det finns säkert fler tjänster som kan vara intressanta sammanhanget - tipsa gärna i kommentarsfältet här!

Att inse att alla på ett bibliotek möter barn, inte bara personalen på barnavdelningen

I en artikel om glappet mellan styrdokument och praktik just när det gäller barn som prioriterad grupp funderar Pia Borrman på saker som alla bibliotek kan göra. Läs mer i Länsnytt nr 4,  Regionbibliotek Stockholms temanummer om barn.
Läs också vad Litteraturutredningen och den tillhörande forskningsantologin skriver om barn och unga.
På Island med både hög läsförståelse och datoranvändning (tvärtemot övriga världen där hög datoranvändning inte verkar bidra till bättre läsförmåga) menar pedagogen Brynhildur Þórarinsdóttir att att vi måste
lära oss av de barn som verkligen gillar att läsa vad det är som är avgörande!
”If we only tell them again and again that no kids read anymore - they are never going to become readers.”

Barnen i planerna 2012 är en kartläggning från Kungliga biblioteket av hur de kommunala biblioteksplanerna utformar biblioteksverksamheten för barn och unga. Att barn och unga är en prioriterad målgrupp för landets bibliotek är inget som märks i de flesta kommuners biblioteksplan (fortfarande saknas politiskt antagna planer i två av tio kommuner). Hela rapporten

Att läsa är också en sport är en utställning som vill locka läsovana ungdomar och lyfta läsande manliga förebilder

Gävle stadsbibliotek marknadsför talböcker på gigantiska affischer i gaturummet till nya unga låntagare - ur senaste nr av TPBs tidskrift Bibliotek för alla.

Om censur på bibliotek och skolor i USA och om debatten i Sverige kan man läsa i en intressant artikel i vårboksnumret av Svensk bokhandel (jag kan inte länka eftersom nätupplagan bara är tillgänglig för prenumeranter).

Från Svenska Barnboksinstitutet
Artiklarna i Barnbokens tema om Sven Wernström finns nu tillgängliga på Barnbokens webbplats . Där har forskarna Maria Andersson, Tommy Gustafsson, Olga Holownia och Jerry Määttä skrivit om Wernströms författarskap ur olika perspektiv, med introduktion av Björn Sundmark. Fler artiklar kommer att läggas till dessa framöver. Sbi samlar även information om temasatsningarna kring svenska författarskap på institutets webbplats: .

Litteratur, skönlitteratur och läsning

Från att ha diskuterats överallt för en månad sen har det varit lite tyst om Litteraturutredningen på senare tid. Vi frågade Kulturdepartementet och utredningen kommer att skickas ut på remiss men man vet inte exakt när. BBM/Kultur Skåne har anmält att vi gärna blir remissinstans. Fram tills dess ligger vi i hårdläsning för att vaska fram intressanta områden för folkbibliotek, skolbibliotek och litterära aktörer i regionen. Utredningen presenterar en verkligt grundlig genomgång av läsningen och litteraturens villkor. Man faller inte (så långt jag kommit) i fällan att bara se till läsning av böcker utan talar istället om "längre sammanhängande texter" oavsett medium. Jag ser också fram emot kapitlen om det litterära systemet där allt från läsandets ställning i befolkningen, bibliotekens villkor, till bokmarknaden och språkpolitik behandlas i ett sammanhang.

Att läsning av skönlitteratur alltid är av godo - och andra idéer som många - inklusive undertecknad - fram tills nu sett som en sanning ifrågasätts i Magnus Persson nya bok Den goda litteraturen. Läs den!

Lagom till att Litteraturutredningen blev klar har också Kultur i Väst och Länsbibliotek Gävleborg Uppsala släppt tema-nummer om skönlitteratur.

Framsidan - alltid lika intressant, om behovet av en litteraturpolitik, om kvalitetsbegrepp och myten om den Goda boken, retrobibliotek och förskolan med litteraturprofil mm.
I Upplysningen om Läskonster och litteraturhus och en intervju med Christer Hermansson om poängen med  bokberättande "Allt detta bokpratande har alltid irriterat mig". (SM som skulle hållits i Borås i år är tyvärr inställt sedan bara tre tävlande anmält sig).


Bokcirklar.se
I början av november släpps den nya versionen av Bokcirklar.se och 40 bibliotekarier från Skåne fick den 18 oktober en presentation av Annika Hermele, projektledare.
Många idéer kom upp om hur webbplatsen skulle kunna användas av biblioteken. Som komplement till fysiska cirklar, av lärare och skolbibliotek, i samband med författarbesök är bara några av dem. Cirklarna kan göras öppna, slutna och helt hemliga.

Livet är ingenting för amatörer

Svenska serieskapare tolkar August Strindberg. Strindberg är överallt, i romaner, dramer och konst – och inte minst som en ständigt växande myt i vår samtid. Några utvalda serieskapare har gjort tolkningar med olika ingångar till den svenske allkonstnären. Vissa med direkta tolkningar av hans romaner och noveller; andra har förlagt serier och bilder till en nutida kontext; någon har skärskådat brev och relationer i Strindbergs liv; andra har lagt en satirisk slöja över hela författarmyten, och några har tolkat hans språk och mening.Loka Kanarp och Johanna Rubin Dranger är några av serieskaparna i projektet som genomförs av Seriefrämjandet. 27 oktober – 25 november på Form Design Center i Malmö                     

Läsandet eller boken?

På förra årets bokmässa ställdes en intressant fråga på ett av seminarierna jag bevakade: På den här mässan om tio år, kommer vi att prata om böcker eller kommer vi att prata om läsning? Min upplevelse av årets mässa är nog att läsningen och berättandet lyftes fram mer på årets mässa än förra årets. Även yttrandefriheten var i fokus på årets mässa, för oss biblioteksnördar kanske framför allt genom Svensk biblioteksförenings tema till försvar för det fria ordet.  Samtidigt är det kanske inte så konstigt att mycket fokus läggs på mediaformerna när de är under förändring, som ju är fallet nu och de senaste åren, frågan om e-böcker på bibliotek är ju ett typexempel.

När Litteraturutredningen presenterades som torsdagens första programpunkt var det i alla fall läsandet i allmänhet och barns och ungas minskade läsande och läskunnighet i synnerhet, som stod i fokus. Utredningens representanter räknade upp en rad olika åtgärder och stimulansförslag under rubriken Ett läslyft för Sverige. Litteraturutredningen sammanfattar sina förslag bland annat på DN debatt . Skolbibliotekens och undervisningens roll lyfts fram, liksom folkbildningens.

Jag saknade dock folkbibliotekens läsfrämjande roll i den muntliga presentationen, liksom de nya elektroniska medierna. Mellan raderna tycker jag det är tydligt att litteraturutredningens grundsyn är att litteratur = fysisk bok. Under seminariet framstod folkbiblioteken och e-böckerna som en särfråga, ett visserligen viktigt, men ändå ganska perifert problem, utan koppling till alla läsfrämjande insatser som nämndes. Synd, men kanske står det mer på litteraturutrdningens 600 sidor, som jag ännu inte har hunnit läsa. Lite ironiskt kanske, att man behöver ta sig igenom denna textmassa för att få veta vilka åtgärder som krävs för att folk ska läsa fler och längre texter.

Alla människor förtjänar omtumlande läsning

Mycket lämpligt inleddes mässan av Litteraturutredningens betänkande SOU 2012:65. De olika områden man haft att utreda (läsningens ställning, litteraturen och bokhandelns ställning, statliga stödsystem, e-boken etc) har fått sina lägesbeskrivningar, historiska bakgrunder, utveckling och forskningsläge och man var tyckte att tiden räckt gott för att göra grundliga djupdykningar och ta ställning.
Målet för utredningen var att föreslå åtgärder för att öka läsandet och tillgodose ett rikt utbud av kvalitetslitteratur.
Det började positivt - litteraturens ställning i Sverige är fortfarande stark, många titlar ges ut och böckerna är billigare i Sverige än i t ex Danmark och Tyskland. Vi är ett skrivande land och svensk litteratur har haft stora exportframgångar i o m den svenska deckarvågen. MEN ...

Från världsledande till världsmedioker
Svenska barn och ungdomar läser allt sämre, orkar inte läsa längre texter, förstår inte vad de läser och detta påverkar hela livssituationen. Att inte läsa är att inte lära sig, som Martin Ingvar, sa. Lyssna på Kulturnytt http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5283681

Läslyft fram till 2018
Man önskar en nationell samling, parlamentarisk beredning, läsombud från förskolan, kompetensutveckling för lärare, satsning på skolbiblioteken och planer för läsfrämjande i de regionala kulturplanerna. Att skolbiblioteken är otroligt viktiga är utredningen helt klar över (även om man kan fråga sig hur många av de närvarande som uppskattade försäkran att skolbibliotekarien verkligen inte bara var någon snäll boktant!!) - däremot sades här nästan ingenting om folkbiblioteken. Vi får hoppas att dessa får sin roll tydliggjord inne i utredningstexten. 30 milj föreslås till folkbildningen för läsfrämjande åtgärder.

Följande seminarium, om en svensk skönlitteraturpolitik, vände och vred på denna och tidigare utredningar. Den tekniska utvecklingen har alltid varit utredningarnas brännpunkt - radio/TV på 70-talet och nätet idag. Hur få fler att läsa i en förändrad mediatid? Litteraturen är både fri och marknadsstyrd och vi behöver hållbara system mellan läsare-litteratur-författare-bibliotek-bokhandel. I det litterära systemet fungerar vissa delar bra men litteraturens synlighet är ett problem. Det talades om KUR-böckerna och problemet för dessa att nå fram till läsarna. Visste ni att av de statliga kulturutgifterna går endast 3% till litteratur och bibliotek (4% regionalt och 40% av de kommunala).
Förebilder är viktiga för läslusten och man kan säga att läslust går i arv. Man saknade också ett politiskt ledarskap som berättar att det är viktigt med litteratur.

Läsning som väg till förståelse och läkande kraft?

Det var fullt på vårt seminarium om Litteraturen som verktyg och det känns som infallsvinkeln ligger helt i tiden eller så är det bara så att man plötsligt är mer uppmärksam på när man hör talas om begreppet.

Rolf Ahlzén, läkare och verksam vid universitetet i Karlstad inledde dagen med en föreläsning om varför det är viktigt att läkare (och varför inte poliser, advokater, psykologer etc) också läser och diskuterar skönlitteratur under sin utbildning. För att omfatta komplexitet, se människan bakom en diagnos och utveckla sin emotionella intelligens bl a. Hans avhandling Why should physicians read? kom 2008.

På eftermiddagen inledde Lo Ek om läsecirkelprojektet Människor mellan raderna. Att hon berättat om det dagen innan i Kulturnyheterna gjorde att vi kände oss rykande aktuella. Två bokhäxor (civila namn Eva Selin och Karin Graube) från BUS-biblioteket i Göteborg avslutade dagen med Lyckobrev som vägvisare in i litteraturen - ett magiskt och praktiskt arbete med personliga boktips till dem mellan 13 och 25.
Vid Göteborgs universitet pågår just nu ett spännande forskningsprojekt - En bok i veckan. I projektet undersöker man sjukskrivna kvinnors skönlitterära läsning och projektet visar att läsning av skönlitteratur är en meningsfull vardagsaktivitet som kan bidra till rehabilitering.

Ett internationellt projekt som tror på litteraturens kraft är IBBY Children in Crisis: Gaza med byggandet av barnbibliotek i Ramallah och utbildning av "bibliotherapists".