Regionala biblioteksrådet uttalar sig gemensamt om: Demokratins skattkammare – Förslag till en nationell biblioteksstrategi

Via en omvärldsanalys, fördjupande rapporter, ett utkast till strategi, ett flertal dialogkonferenser och mottagande av skriftliga synpunkter lämnade Sekretariatet vid Kungliga biblioteket det slutliga förslaget till nationell biblioteksstrategi till Regeringen den 7 mars. Nu stundar en beredning och prioritering av de förslag som lämnats.

Den skånska bibliotekssektorn har på olika sätt aktivt engagerat sig i arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi, bland annat genomfördes en dialogkonferens den 4 oktober 2018 i Hässleholm tillsammans med sydlänen. Synpunkter på utkastet till strategi framfördes från biblioteksrepresentanter från hela bibliotekssektorn.

Det regionala biblioteksrådet har vid sitt möte i Hässleholm den 26 april diskuterat och behandlat förslaget till strategi. Inför den återstående beredningen av förslagen i strategin är detta uttalande ett ytterligare medskick i denna avgörande process.

Det regionala biblioteksrådet i Skåne består av representanter från regional biblioteksverksamhet, från folk-, skol-, forsknings- och sjukhusbibliotek och från den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningen vid Lunds universitet. Här nedan följer rådets synpunkter på Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi.


Prioritera nationella biblioteksuppdrag
Region Skåne har i ett tidigare yttrande över utkastet till strategin framfört att en nationell biblioteksstrategi i huvudsak bör fokusera på de resurser, den stödstruktur och den kompetensutveckling som är gynnsam att samverka kring nationellt eller som lämpligast kan hanteras av en nationell biblioteksfunktion. Det regionala biblioteksrådet konstaterar med tillfredsställelse att det färdiga förslaget till strategi fokuserar till stor del på gemensam nationell infrastruktur för kunskapsstöd och kompetensutveckling till dem som arbetar på Sveriges alla bibliotek och på nationella digitala bibliotekstjänster. Att få juridisk rådgivning, kunskapsunderlag, stöd i omvärldsanalys, hjälp att ta fram kvalitetsindikatorer och andra mått för verksamheten är värdefullt och efterlängtat. En nationell digital struktur, med nationellt finansierat innehåll, skulle frigöra tid och resurser för många bibliotek.

Synpunkter på utkastet till Nationell biblioteksstrategi

Stärkt efter en semester med mycket sommarkänsla och sol startar vi i den regionala biblioteksverksamheten nu så smått igång arbetet med en intensiv, spännande och innehållsrik höst. I planeringen ligger naturligtvis att engagera oss i det pågående arbetet med en Nationell biblioteksstrategi. Den 8 maj i år släpptes ett första utkast på strategi från Sekretariatet för Nationell biblioteksstrategi på KB. En öppen remissrunda pågår fram till den 31 oktober med möjlighet för alla som vill lämna synpunkter på utkastet att bidra till vad slutversionen slutligen ska ha fokuserat på fram till mars 2019. (Använd adressen strategi@kb.se för att lämna synpunkter.)

Som vi tidigare har informerat om på vår Facebook och i vårt nyhetsbrev genomför vi ett dialogmöte ihop med sydlänen och Kungliga biblioteket den 4 oktober i Hässleholm. Dagen ger möjlighet att bekanta sig med identifierade utmaningar och förslag, lyssna och delta i samtal under ledning av moderator Anders Mildner med medverkan av representanter från olika bibliotekstyper.

Med detta inlägg önskar vi dela några av de synpunkter som vi i den regionala biblioteksverksamheten kommer föra fram i ett kommande yttrande från Region Skånes kulturnämnd.

Gränser för biblioteksverksamhet
En svår men också spännande diskussion som utkastet till strategi föranleder är frågan om var gränsen går för vad som är att betrakta som biblioteksverksamhet. Vem ska definiera gränserna? Behövs gränser, och vad vill samhället ha sina folkbibliotek till? Vi har tidigare skrivit på bloggen om rapporten Samhällets allt-i-allo - om folkbibliotekens sociala legitimitet där forskare från bibliotekshögskolan i Borås skriver om bibliotekens roll och synen på bibliotek. Här menar artikelförfattarna bland annat att det är inte självklart att biblioteket ska svara på alla frågor som ställs, hur legitima dessa frågor än är och att det finns gränser för vad som kan betraktas ingå i bibliotekens identitet. Vidare menar de att bibliotekets sociala legitimitet främjas om folkbibliotek uppfattas som lämpliga för att kunna fylla nya behov i samhället. Om bibliotek inte har en tydlig identitet kan detta medföra att verksamheten erbjuds på ett sätt som upplevs vara icke adekvat och att bibliotekets sociala legitimitet utmanas. Med andra ord: här finns en farhåga som behöver ventileras ordentligt såväl hos bibliotekssektorns företrädare, som utanför bibliotekssektorn – men detaljstyrning kan knappast vara lösningen.

Ny rapport om biblioteken och de nationella minoriteterna

Nu finns rapporten Biblioteken och de nationella minoriteterna - en lägesbeskrivning från KB och den nationella biblioteksstrategin som pdf.
Elisabeth Rundqvist är författare och hon konstaterar i sammanfattningen att det finns tre utvecklingsområden där biblioteken i samråd med de nationella minoriteterna skulle kunna bidra mer i att främja och synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, och samtidigt följa bibliotekslagen:


1) Synliggöra oavsett efterfrågan. Biblioteken kan informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna i majoritetssamhället genom att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.


2) Samverkan kring medier och aktiviteter. Biblioteken kan tillhandahålla medier, kultur och programverksamhet på minoritetsspråken mer effektivt genom samverkan.


3) Prioritera barnen. Genom samråd och olika typer av samarbeten på det lokala planet kan biblioteken bidra till revitalisering av språken och kulturerna.

Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället

Boklådor på Eslövs bibliotek. Foto: Tove Eriksson

Bibliotekslagen fastslår att alla allmänna bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska. Att erbjuda litteratur på många språk är ofta en utmaning för folkbiblioteken. Inköp, urval och förmedling är särskilt svårt om språkkunskaper saknas hos personalen.
Biblioteken kan vara en mycket viktig resurs för att stärka nyanländas möjligheter till ett gott liv i sitt nya land även på andra sätt än genom litteraturförmedling. Att med knappa resurser och ett brett uppdrag utveckla sitt bibliotek till att vara en stark sådan resurs kan också vara en utmaning. Det finns stor potential att utveckla bibliotekens arbete med och för personer med annat modersmål än svenska genom kompetensutveckling och kunskapsdelning. Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser att det är många skånska bibliotek som arbetar intensivt och framgångsrikt för att förstärka sin service till den här prioriterade målgruppen, bland annat genom projekt finansierade av oss. Genom vårt mångspråksnätverk kan bibliotekspersonal träffas, dela kunskaper, inspireras och utvecklas tillsammans.
Bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald är också en av de nationella utvecklingslinjerna . De nationella utvecklingslinjerna ska löpa parallellt medan biblioteksstrategin tas fram. Kungliga biblioteket, KB, har just publicerat en studie med namnet Migration och språklig mångfald. Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. Studien är en kartläggning över bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Flera goda exempel lyfts, t ex Välkommen till Skåne där många skånska bibliotek slutit upp tillsammans med andra viktiga samhällsarenor för att vara en del av etableringsplattformen för nyanlända.

Gammal kärlek rostar aldrig?

Mediestrategen Britt Stakston gästade idag Lunds stadsbiblioteks andra frukostföreläsning kring digitalisering för hösten. Britt Stakston har på uppdrag av Kungliga Biblioteket skrivit en omvärldsanalys inför den nationella biblioteksstrategin.
Digitalisering och demokratiutveckling går hand i hand. I en värld med fake news, filterbubblor, digital opinionsbildning med mera behöver vi ständigt arbeta för att säkra vår demokrati. Bibliotekens infrastruktur erbjuder oss otroligt många möjligheter och ger oss även ett stort ansvar att arbeta för demokratiutveckling. Delaktighet är ett fundament för ett demokratiskt samhälle och utan digital kompetens och verktyg landar man snabbt utanför samhället.
 Internetstiftelsen kom i vecken med sin årliga rapport Svenskarna och internet 2017  och konstaterade bland annat att det fortfarande finns en halv miljon svenskar som inte använder internet över huvud taget (rapporten är temat för Lunds tredje frukostföreläsning). 500 000 svenskar som inte är uppkopplade och går miste om nätets möjligheter. Stakston menar att biblioteken ska vara den

Hur bidrar biblioteken till en demokratiserad digitalisering?

I förra veckan presenterades omvärldsrapporterna till den nationella biblioteksstrategin, se tidigare blogginlägg. De flesta bidragen till "Den femte statsmakten - Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering" berör på något sätt sambandet mellan digital delaktighet och demokrati. Tydligast blir det i mediestrategen Brit Stakstons text och presentation. I ett blogginlägg beskriver hon i mer kortfattad form än i själva rapporten sina tankar kring bibliotekens roll för demokratiutveckling i en digital samtid.

Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, pekar också i sitt bidrag "Är du fullärd lille vän?" på den digitala delaktigheten som en förutsättning för att utöva sitt medborgarskap och på folkbildningens, vuxenutbildningens och bibliotekens olika roller.

Den femte statsmakten - omvärldsanalys till den nationella biblioteksstrategin

Kungliga biblioteket, KB, har fått ett uppdrag från regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Som en del i arbetet med strategin har en omvärldsanalys gjorts. Rapporten med omvärldsanalysen bär namnet: Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och demokratisering. Skribenter som till exempel Brit Stakston, Jesper Klein och Carlos Rojas har medverkat med texter inom sina respektive kompetensområden. De olika delarna i omvärldsanalysen presenteras onsdagen den 13 september på ett seminarium i Stockholm där också kulturministern medverkar. Hela seminariet livesänds klockan 13-17 via Nationella biblioteksstrategins blogg. Se gärna hela eller delar av sändningen! Programmet för de olika presentationerna finns på KB:s webb . På webben kommer också den skriftliga versionen av rapporten att vara publicerad från och med klockan 13 den 13/9. Om det är någon som vill titta på sändningen i efterhand så kommer den att finnas på KB:s youtube-kanal .

Starkt fokus på framtidens bibliotek på kulturpolitiskt möte i Eslöv

De skånska folkbiblioteken “tog ledartröjan och inledde integrationen” under förra hösten då ett stort antal flyktingar kom till Sverige och Skåne.
Med den beskrivningen inledde Maria Ward, kulturnämndens ordförande i Region Skåne, det kulturpolitiska mötet i Eslöv förra veckan, där politiker, kultur- och bibliotekschefer från hela Skåne möttes.

Biblioteken och det fria ordet

Fredagen på Kristianstad bokfestival 2016 inleddes med ett seminarium, Biblioteken och det fria ordet, ett samarrangemang mellan Kristianstad bibliotek, Kristianstad bokfestival och Region Skåne.

I publiken i Lilla salen i Kulturkvarteret i Kristianstad fanns cirka 70 bibliotekarier och bibliotekschefer som hade rest från olika delar av Skåne.

Aktuellt från Kultur Skåne

På bibliotekschefsmötet 28/8 passade vi också på att berätta om några olika saker som är aktuella för den regionala biblioteksverksamheten på Kultur Skåne:

24/8 var sista dagen att ansöka om årets utvecklingsmedel för biblioteksutveckling. Just nu läser och granskar vi de ansökningar som kommit in och i slutet av september kommer besked. Sammanlagt har man sökt 2,5 miljoner och potten är på 1 miljon, så det blir ett svårt arbete. Utlysning av biblioteksutvecklingsmedel kommer att göras även nästa år.

Det regionala mediasamarbetet som etablerades 2013 är nu inne på sitt tredje år. Mycket har hänt under de här tre åren, inte minst när det gäller den nationella strukturen (bibliotekslagen, lånecentralerna) och de delregionala samarbetena, och modellen behöver utvecklas, renodlas och anpassas till ständigt förändrade förutsättningar. Just nu samtalar vi för fullt med de tre regionala nodbiblioteken Kristianstad, Malmö och Helsingborg om vårt mediestrategiska samarbete framöver.

Regionala biblioteksrådet har fått en ny uppsättning med representanter från och med i år. Ett av de första konkreta förslagen från rådet är en hearing kring kurslitteratur och fjärrlån.Vi siktar på att genomföra en hearing för att lyfta olika perspektiv på "problemet kurslitteratur" i februari nästa år.

Kulturplaneprocessen pågår för fullt, första veckorna i september ägnar vi åt att läsa remissvar (från 74 remissinstanser) och omarbeta remissversionen av kulturplanen med utgångspunkt från alla synpunkter. Det verkar finnas ett engagemang kring den regionala kulturplanen och det är roligt och samtidigt förpliktigande. Kulturnämnden tar beslut om ny regional kulturplan i oktober, Regionfullmäktige i november och Kulturrådet får den i december då den utgör underlag för fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen.

Tidigt i somras togs beslutet att en nationell biblioteksstrategi ska tas fram. Kungliga biblioteket har fått regeringens uppdrag att samordna arbetet. som precis påbörjats och ska vara klart 2019. Eric Fichtelius ansvarar för att samordna arbetet och nyligen rekryterades också Krister Hansson (just nu chef över Regionbibliotek Stockholm) samt Karin Linder (just nu förbundsordförande DIK). I september har KB bjudit ledamöter i Svensk biblioteksförenings utvecklingsråd för nationell biblioteksstrategi till ett internat för att diskutera arbetet med den regionala kulturplanen. Bland annat Maria Jacobsson från Kultur Skåne deltar och vi lär höra mer om och även aktivt delta i arbetet med nationell biblioteksstrategi framöver.

Kultur Skåne har sedan flera år ett samarbetsavtal med Lunds universitet, Institutionen för kulturvetenskaper. Detta samarbete har bland annat handlat forskning kring kulturhus och meröppna bibliotek. Vid årsskiftet avslutas det fleråriga forskningsprojektet kring folkbiblioteket som kulturhus - rapporten om kulturhusprojekten i Burlöv och Ängelholm kommer till våren. Inom ramen för samarbetet har LU också gjort en forskningsrapport kring meröppna bibliotek. Både meröppet och kulturhus har även varit ämnen för flera av ABM-studenternas mastersuppsatser och Institutionen för kulturvetenskap (LU) efterlyser uppsatsämnen "från verkligheten" som studenterna kan välja bland. 

Nästa bibliotekschefsmöte är på Media Evolution den 15 oktober. Tema är bibliotek och demokrati - när bibliotekets demokratiska uppdrag rör vid gränserna. Censurfrågan, som åter aktualiserats liksom bök- och stökdebatten kommer att tas upp. Nick Jones som är bibliotekschef i Huddinge som skrivit ”Försök att förstå – folkbibliotek, rasism och platsens politik” kommer på besök. Även Litteratur X – Stockholms stadsbibliotek och Eva Schwartz, filosof och lärare kommer att medverka.

/Kristina