Regionala biblioteksrådet uttalar sig gemensamt om: Demokratins skattkammare – Förslag till en nationell biblioteksstrategi

Via en omvärldsanalys, fördjupande rapporter, ett utkast till strategi, ett flertal dialogkonferenser och mottagande av skriftliga synpunkter lämnade Sekretariatet vid Kungliga biblioteket det slutliga förslaget till nationell biblioteksstrategi till Regeringen den 7 mars. Nu stundar en beredning och prioritering av de förslag som lämnats.

Den skånska bibliotekssektorn har på olika sätt aktivt engagerat sig i arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi, bland annat genomfördes en dialogkonferens den 4 oktober 2018 i Hässleholm tillsammans med sydlänen. Synpunkter på utkastet till strategi framfördes från biblioteksrepresentanter från hela bibliotekssektorn.

Det regionala biblioteksrådet har vid sitt möte i Hässleholm den 26 april diskuterat och behandlat förslaget till strategi. Inför den återstående beredningen av förslagen i strategin är detta uttalande ett ytterligare medskick i denna avgörande process.

Det regionala biblioteksrådet i Skåne består av representanter från regional biblioteksverksamhet, från folk-, skol-, forsknings- och sjukhusbibliotek och från den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningen vid Lunds universitet. Här nedan följer rådets synpunkter på Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi.


Prioritera nationella biblioteksuppdrag
Region Skåne har i ett tidigare yttrande över utkastet till strategin framfört att en nationell biblioteksstrategi i huvudsak bör fokusera på de resurser, den stödstruktur och den kompetensutveckling som är gynnsam att samverka kring nationellt eller som lämpligast kan hanteras av en nationell biblioteksfunktion. Det regionala biblioteksrådet konstaterar med tillfredsställelse att det färdiga förslaget till strategi fokuserar till stor del på gemensam nationell infrastruktur för kunskapsstöd och kompetensutveckling till dem som arbetar på Sveriges alla bibliotek och på nationella digitala bibliotekstjänster. Att få juridisk rådgivning, kunskapsunderlag, stöd i omvärldsanalys, hjälp att ta fram kvalitetsindikatorer och andra mått för verksamheten är värdefullt och efterlängtat. En nationell digital struktur, med nationellt finansierat innehåll, skulle frigöra tid och resurser för många bibliotek.

Rapport från det regionala biblioteksrådet - om bibliotekens framtida kompetensbehov

Bild från det regionala biblioteksrådets möte den 5 september.

Det regionala biblioteksrådet är Region Skånes referensgrupp och ”tänke-tank” som samlar representanter från olika bibliotekstyper i Skåne.
Det är ett forum för gemensamt informationsutbyte och samverkan mellan såväl skolbibliotek, universitetsbibliotek, folkbibliotek och sjukhusbibliotek. I rådet ingår också en representant från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Tillsammans identifierar vi angelägna och aktuella frågor att lyfta. Vårt senaste möte ägde rum i Helsingborg den 5 september, och här tar jag upp några exempel på vad vi pratade om.

Framtida kompetensbehov inom bibliotekssektorn
En fråga som är högaktuell är bibliotekarieprofessionen och de framtida kompetensbehoven inom bibliotekssektorn. Nya uppgifter för biblioteken och på många sätt ett förändrat samhällsuppdrag väcker frågan om de kompetensutvecklingsinsatser och utbildningar som riktar sig till dagens och morgondagens bibliotekarier svarar mot behoven och efterfrågan. Det har uppmärksammats att för få utbildas från biblioteksutbildningarna och att det är svårt, åtminstone i folkbibliotekssektorn, att rekrytera personal med rätt kompetens. Många folkbibliotek har därför börjat titta efter annan kompetens och utbildningsbakgrund när man utlyser tjänster, något som BoI-utbildningarna är kritiska till.

Regionalt biblioteksråd 17 maj på temat flyktingar, nyanlända och integration

Regionala biblioteksrådets möte 2016-05-17 ägde rum i Bromölla.
 

Pernilla Tomasson, kulturchef i Bromölla, berättade om några aktuella satsningar i Bromölla och visade runt på biblioteket:

• Bromölla kommun/Ifö Center har nyligen beviljats bidrag om 400 000 kronor av Region Skånes kulturnämnd för att restaurera och vidareutveckla "Scanisaurus" – ett nationellt kulturarv som också är Europas största stengodsfontän. Genom projektet kan Bromölla både rädda ett kulturarv och vidareutveckla ett centrum för konstnärer, hantverkare och för besökare.
•  Utveckling av Kulturpunkten, där biblioteket är kärnan men som också handlar om skapande, kulturpedagogik, service/fritid, turistinformation samt samhällsvägledning.
• Ny biblioteksplan tas politiskt i vår/försommar.
• Integration är en aktuell prioriterad fråga i Bromölla och det var också temat för mötet i övrigt.

Tema: bibliotekens arbete med flyktingar, nyanlända och integration
Till detta möte med Regionala rådet var  Katrin Ferstl och Lina Andreasson, studenter vid ABM-utbildningen, Lunds universitet, särskilt inbjudna. De skriver under vårterminen sin master-uppsats inom ABM-utbildningen. Temat för Katrins och Linas uppsats är ”Ett folkbibliotek för alla” – en diskursanalys kring tre folkbiblioteks (Malmö, Lund och Helsingborg) möjligheter att arbeta med det demokratiska uppdraget. Hur kan folkbiblioteken anamma nya utmaningar, behov etc i en samhällskontext? Vad tycker/tänker bibliotekspersonalen i relation till de styrdokument som finns? Vad är det som formar en institution?

Katrin och Lina har i sin studie identifierat utmaningar kopplade till folkbibliotekens arbete med nyanlända som tex:

• Brist på kulturell och språklig kompetens – svårt att veta vilka behov de olika grupperna/personerna har.
• Språklig och kulturell barriär – som innebär en ojämlik service till olika målgrupper
• Kompetens att möte personer i krissituationer saknas
• Motsättningen mellan alla och vissa prioriterade målgrupper

Katrin och Linas presentation introducerade en diskussion kring hur bibliotek arbetar med frågorna. Diskussionen berörde bland annat:

• Vad är biblioteksyrkets roll i sammanhanget?
• Begreppet ”biblioteket som en väg in i samhället” innebär en statisk bild av vad både biblioteket och samhället är och innebär social exkludering – vilket samhälle är det som avses och vilka är det som är med i det?
• Mötesplatsrollen – biblioteket som en plats där man känner sig välkommen och som kan bygga tillit och sammanhang
• Mycket av arbetet är upp till enskilda individer bland bibliotekspersonalen att hantera. Ledningen ger resurser och uppmuntrar arbetet men tydlig styrning och struktur för arbetet saknas. Biblioteksplanerna utgör inget stöd i arbetet, utan har mer karaktären av strategiska dokument eller visioner.
• Vilken är kärnverksamheten? Bygga demokrati och tillit – hur gör vi det?
• Balansgången mellan nya och ”gamla” grupper med olika intressen.
•  ”Problemet” med riktade satsningar. Vi behöver också hitta fler tillfällen där man träffas tillsammans.
• Fokus på fler språk är ett mångårigt arbete som bara har börjat.
• Erfarenheter från biblioteksbussen i Lund som kör till boenden för ensamkommande flyktingpojkar pekar på svårigheten att möta personer med väldigt olika behov: från  välutbildade pojkar till ungdomar som är väldigt nära analfabetism. Pingis har visat sig vara en aktivitet som förenar.
• Bemötande, samverkan med andra och att arbeta på tvärs är framgångsfaktorer
• Biblioteket har en viktig funktion som nod – att knyta samman olika funktioner, aktörer, personer och kan skapa samhörighet i kommunen eller närområdet.
• Arbetet med flyktingar gör att man kommer väldigt nära stora och viktiga frågor som: Vem är du i grund och botten? (du är inte en ensamkommande flyktingpojke från Afghanistan)

Andra aktuella frågor och information från Kultur Skåne:

Arbetet med nationell biblioteksstrategi som varit en röd tråd vid regionala biblioteksrådets möten fortgår och vid biblioteksdagarna presenterades en första delrapport: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2016/05/Lagesrapport-Nat.biblstrat.-1.pdf

Christina Gedeborg Nilsson på Kultur Skåne (som arbetat med bland annat Kultur och hälsa-frågor på Kultur Skåne) arbetar sedan februari med att samordna arbetet  att ta fram en regional biblioteksplan Planen omfattar Region Skånes verksamheter på biblioteksområdet dvs den regionala biblioteksverksamheten vid Kultur Skåne och sjukhusbiblioteken. Eftersom den regionala biblioteksverksamheten syftar till att främja verksamhetsutveckling, samverkan och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Skåne har arbetet med den regionala biblioteksplanen förstås relevans för folkbiblioteken och kommer att tas fram i dialog med kommunerna. Vid nästa möte för Regionala biblioteksrådet kommer den regionala biblioteksplanen att vara i fokus.

Maria Tsakiris är från 1/8 ny enhetschef för Kultur och Samhälle, där den regionala biblioteksverksamheten är en del. Hon kommer närmast från en tjänst som senior rådgivare vid Nordisk kulturfond. Eftersom jag, Kristina Elding, slutar på Kultur Skåne för att i augusti börja som enhetschef inom folkbiblioteken i Lund är det Maria Tsakiris som blir sammankallande i regionala biblioteksrådet framöver. Nästa möte har tema regional biblioteksverksamhet och den aktuella processen kring regional biblioteksplan.

Livslångt lärande på regionala biblioteksrådets möte i Lund 5 februari

Närvarande:
Gunnel Olsson, Folkbiblioteken i Lund/Skolbibliotekscentralen; Gunilla Lilie Bauer, Bibliotek och IT, Malmö högskola; Jutta Haider, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universi-tet; Pernilla Tomasson, Bromölla; Catharina Isberg, Helsingborgs bibliotek; Annci Gånvall, Trelleborgs bibliotek; Annelien van der Tang Eliasson, Ann Lundborg, Karin Ohrt, Kultur Skåne

Deltagarnas tankar och definition av livslångt lärande – förkortas LL i texten.

Annci Gånwall: Biblioteken lägger grunden genom att ge redskapen. Skolbibliotekens uppdrag är läsfrämjande + informationshantering och det man vill förmedla är läslust, lärlust, källkritik och informationshantering/sökande.
För skolbibliotek är folkbiblioteken viktigaste samarbetspartner.

Ann Lundborg: Läsfrämjande och Digidel är exempel på studieförbund och folkhögskolors arbete med LL. De arbetar målgruppsrelaterat med ex flyktingar; studieförbund under asylsökningsperiod och folkhögskolor under etableringsfas eller för ensamkommande.

Gunilla Lilie Bauer: De som redan fått redskapen för informationshantering/källkritik och har läslust när de kommer till högskolan har det mycket lättare. MAH samarbetar med många gymnasiebibliotek i Malmö och har också utvecklat mentorskap med studiebesök på högskolan. En fortsättning på individens kunskapsutveckling förutsätter jämlik tillgång till information. Vad händer när man börjar arbeta i kommuner, på företag och myndigheter? Idag talas om att man kommer att ha tre karriärer i livet och omlärande, avlärande och nylärande är viktigt.

Pernilla Tomasson: Möjligheten till LL ska vara tillgänglig för alla men är det inte idag. Studievana, olika traditioner och bakgrund bidrar till en odemokratisk tillgång till information och möjligheter till LL. I vardagslärandet skapas grunden. Det finns också brister i informationsresurserna i de kommunala förvaltningarna.

Catharina Isberg: Vi behöver tänka mer globalt med regionala exempel. FN:s globala utvecklingsmål riktar sig till alla länder. Viktigt är också branschens eget lärande, LL i det dagliga arbetet – workplace learning. Biblioteken behöver utveckla sina digitala kompetenser.
Vi måste poängtera vikten av läsfrämjande och läsande som en ingång till framgångsrika studier.

Jutta Haider: Som forskare lär man sig hela tiden och en av utbildningens uppgifter är att ge kurser till blivande bibliotekarier som säkerställer att de skall kunna fortsätta att vidareutbilda sig.
Viktigt att kunna ifrågasätta – all kunskap är inte vetenskap men andra sorters kunskap måste också tas på allvar. Viktigt att begreppet LL inte rymmer ALLT och därmed töms på innehåll.
LL har gått från en personlighetsutveckling till samhällsekonomi och det finns ett arbetsmarknadskoncept av LL där individen har ansvar att hela tiden vara rätt, att hålla sig uppdaterad. Är detta bibliotekets uppdrag? Vilken bild skall biblioteken erbjuda.

Gunnel Olsson: Biblioteken kan stötta individen i att ta ansvar för sitt eget lärande som börjar när man föds. Förskolebiblioteken i Lund ett exempel på samarbete barnbibliotekarie-läsombud-förskolechef som underlättar starten för det lilla barnet..
De stöder det informella lärandet när föräldrar lånar hem och barnen talar med varandra om det lästa. Stöder det formella lärandet genom anknytning till förskolans utvecklingsplan.
Ju högre upp i utbildningstrappan desto mer resurser till lärandet erbjuds.
Meröppet en viktig stimulans till LL som erbjuder studieplats och studiero till trångbodda. Viktigt att även se på vilka som blir bibliotekarier och för-söka bredda redan här.

Annelien van der Tang: I USA kan man från bibliotekens web få tillgång till technical classes och andra MOCS och i Holland ger biblioteken tillgång till IT-utbildningar. Man kunde tillgängliggöra mer via biblioteken. Här i Sverige finns studieförbund och vuxenundervisning men tillgången är inte allmän.

Ingen hearing kurslitteratur utan istället kartläggning
Representanterna från högskolebibliotek och folkbibliotek har träffats i ja-nuari i en arbetsgrupp för hearing kurslitteratur. Eftersom man tyckte att fjärrlånen i praktiken fungerade rätt bra verkar en hearing kring ämnet inte nödvändigt. Men utifrån perspektivet ”allas lika tillgång till information och medier” kan det konstateras att biblioteken hanterar fjärrlån på olika sätt.

Regionala Biblioteksrådet tyckte att det vore bra om vi kunde göra en kartläggning av hur det ser ut i Skåne i dag. Hur fungerar fjärrlånen i praktiken, vilka regler hanteras, avgifter, lånetider, när fjärrlånar vi, vad anser vi om de olika låntagarkategorierna (studenter, distansstudenter, KOMVUX, med-borgare), skillnader mellan stad och glesbygden m.m. En sådan skulle också kunna vara en bra input i den nationella biblioteksstrategin. Annelien tar frågan till arbetsgruppen.

Nästa möte
Pernilla hälsade alla välkomna till Bromölla bibliotek den 17 maj 13 (anpass-ning till tågtider i kommande inbjudan).
Tema: Bibliotek Flyktingar Integration

Regionala biblioteksrådet 25/11

 25/11 träffades Regionala biblioteksrådet på LUX i Lund. 

Temat för dagen för Forskning inom B&I-området. Jutta Haider, berättade om den forskning som hon och hennes kollegor inom Institutionen för kulturvetenskaper bedriver, med fokus på forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Juttas presentation följdes av reflektioner och diskussion kring forskning och dess koppling till bibliotekspraktik. Högskolornas och universitetens uppgift att samverka med samhället ger många tillfällen för forskare att samverka med exempelvis bibliotek kring forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Bibliotekens erfarenhet av att delta i forskningsprojekt eller i andra sammanhang samarbete med forskare är ofta goda och lärorika. 

Region Skåne har ett samarbetsavtal med Institutionen för kulturvetenskaper som bland annat resulterat i forskningsrapporter kring folkbibliotek som kulturhus och meröppna bibliotek. Flera masteruppsatser inom ABM-utbildningen har också belyst olika aspekter eller projekt inom utvecklingsarbetet kring folkbiblioteken som kulturhus eller meröppet. Inom ramen för samarbetet har också Kultur Skåne föreläst för studenter på ABM-utbildningen, bland annat om regional kulturpolitik.

Kultur Skåne samarbetar också med Malmö högskola kring ett par olika forskningscirklar. En har handlat om designprocesser och innovativsamverkan där 5 bibliotek (Bjuv, Eslöv, Kävlinge, Lindängen i Malmö och Lund) tillsammans med Per-Anders Hillgren och Mette Agger Ericsen, forskare i interaktionsdesign utforskat bland annat medborgardialogprocesser och bibliotekets roll i lokalsamhället. 

Kultur Skåne har med medel från Kulturrådet också kunnat initiera ett par olika forskningsspår kring läsfrämjande arbete. Just nu deltar Kultur Skåne och sju bibliotek från Skåne och Södra Sverige (Varberg, Hässleholm, Malmö, Simrishamn, Kävlinge, Burlöv och Landskrona) i forskningscirklar kring läsfrämjande arbete under ledning av Lotta Bergman, forskare i svenska med didaktisk inriktning och Magnus Persson, forskare i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, vid Malmö högskola. Forskningscirklarna kommer att avslutas i juni med ett slutseminarium och en rapport med dokumentation från deltagarna och forskarna.Catharina Schmidt, forskare i pedagogik med didaktisk inriktning vid Göteborgs universitet genomför just nu också en följeforskningsstudie kring läsfrämjande arbete, med fokus på bokprat för elever i årskurs 2, i Tomelilla, Lund och Gislaveds kommuner.

Andra aktuella frågor på biblioteksrådets agenda: 

Arbetsgruppen för hearingen kring kurslitteratur är nu bemannad med Anna Sonesson, Tomelilla bibliotek; Christian Forsell, Helsingborgs bibliotek; Karin Ericson, Malmö högskola och Petra Romberg, Polhemsskolan i Lund. Annelien van der Tang Eliasson, Kultur Skåne är sammankallande.Arbetet med nationell biblioteksstrategi har som en viktig utgångspunkt allas likvärdiga service och det finns därför klara kopplingar mellan kurslitteraturfrågan och den nationella biblioteksstrategin.  

Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 antogs av regionfullmäktige den 24 november och finns nu på Kultur Skånes webbplats  

Nationell biblioteksstrategi -sekretariatet är snart på plats på Kungliga biblioteket och Fichtelius, Hansson och Linder har redan börjat dialogen med bibliotekssektorn. Processen är öppen och kommer bland annat att ske i en facebookgrupp. Man utgår från tre övergripande frågor

-          Hur är läget? 

-          Vad är problemet? 

-          Hur vill vi ha det?

Kungliga bibliotekets expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling har presenterat sin slutrapport. För högskolor och universitet tillhör utvärdering vardagen, för folkbibliotek och framför allt skolbibliotek är det svårare. Utvärdering som utvecklingsverktyg föreslås bli ett tema på något av kommande möten med regionala biblioteksrådet.

Lunds kommun har 2012 och 2015 genomfört en undersökning kring vad elever i årskurs 9 tycker om sitt skolbibliotek. Enkäten har genererat intressanta svar. I Bromölla kommun har som ett led i arbetet med ny biblioteksplan samlat in synpunkter på  skol- och folkbiblioteken. Skolbiblioteken i Bromölla är viktiga som fristäder och för att ge studiemotivation i en kommun med hög ungdomsarbetslöshet. I Östergötland har regionbiblioteket gjort en förstudie om skolbiblioteken i länet. Malmö högskola har ett samarbete med Pauliskolans  för att öka rekryteringen av studenter från icke-studievana miljöer.

Flyktingmottagandet är en stor fråga för biblioteken just nu och kommer att vara det under lång tid framöver. Det finns ett kort perspektiv som handlar om att kunna hantera att många människor kommer samtidigt till en liten ort eller kommun, och ett långt perspektiv där exempelvis integrations-, delaktighets- och språkfrågor blir viktiga. Kultur Skåne arrangerar ett möte kring temat kultur som stöd för människor på flykt 7/12 och det är 120 personer från biblioteks-, kulturarvs- och den idéburna sektorn anmälda. Detta kan ses som ett avstamp för ett gemensamt arbete framöver. Biblioteket har också en nyckelroll som en öppen demokratisk plats i samhällen som präglas av ökad intolerans.

Regionala biblioteksrådet 10/9

För en dryg månad sedan träffades regionala biblioteksrådet, på Helsingborgs stadsbibliotek.

På dagordningen stod bland annat hearing om kurslitteratur, och barn och unga som prioriterad målgrupp:

Regionala rådet beslutade bland annat att arrangera en hearing kring kurslitteratur i februari 2016. Syftet med hearingen är att lyfta olika perspektiv (skol- även Komvux, folk- och högskole-/universitetsbiblioteks) på kurslitteraturfrågan. Frågan har ju också ett nationellt perspektiv, inte minst i och med det nyss påbörjade arbetet med nationell biblioteksstrategi. En arbetsgrupp med Annelien van der Tang Eliasson, Kultur Skåne som sammankallande har tillsatts för att planera hearingen.

Rådet hade också en uppföljande diskussion kring temat barn och unga som prioriterad målgrupp som ju också var i fokus på folkbibliotekschefsmötet 28/8. Regionala rådet ska arbeta med strategiskt viktiga utvecklingsfrågor och hur olika bibliotekstyper kan samverka. En sådan fråga är hur biblioteken kan/ska arbeta kring prioriterade målgrupper och därför är barn- och unga-frågan relevant även för biblioteksrådet, till exempel kopplingen till biblioteksplaner. När det gäller sjukhusbiblioteken kan en fråga för en regional biblioteksplan vara hur folk- och sjukhusbiblioteken i Skåne kan samarbeta kring målgruppen. En annan viktig grupp när det gäller frågor kring barn och unga är Duo-gruppen  vars syfte är att koppla barnbiblioteksfrågor till bibliotekens strategiska utvecklingsarbete. Duo-gruppen kommer framöver att diskutera hur vi arbetar vidare med barn och unga-frågorna.

Några aktuella frågor som också avhandlades:

Regionala kulturplanen - remissomgången kring den nya regionala kulturplanen är just avslutad och vi kan konstatera att biblioteksfrågorna står högt på kommunernas agenda. Synpunkter som kommit fram i remissvaren är bland annat skillnaden mellan små och stora kommuner, det regionala mediesamarbetet och skolbiblioteksfrågan. Det är också intressant att flera aktörer inom andra konst- och kulturområden lyfter fram biblioteken som strategiska samarbetspartners. Region Skånes kulturnämnd tog beslut om ny regional kulturplan i oktober, Regionfullmäktige tar beslut i november och Kulturrådet får den i december då den utgör underlag för fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen.

Regional biblioteksplan - Enligt remissversionen av den regionala kulturplanen utgör kulturplanen för den del som rör regional biblioteksverksamhet också Region Skånes biblioteksplan. En samlad plan för alla Region Skånes biblioteksverksamheter (regional biblioteksverksamhet samt sjukhusbiblioteken) är också önskvärd, menar rådet.

Nationell biblioteksstrategi - Tidigt i somras togs beslutet att en nationell biblioteksstrategi ska tas fram. Kungliga biblioteket har fått regeringens uppdrag att samordna arbetet. som precis påbörjats och ska vara klart 2019. Viktiga frågor att skicka med till strategiarbetet är bland annat: läsfrämjande, arbetet med prioriterade grupper, digitala klyftan och hur vi ska samverka inom hela biblioteksområdet.

Eftersom vi var i Helsingborg var vi förstås också nyfikna på aktuella frågor för Helsingborgs bibliotek. Catharina berättade bland annat om den gemensamma resan som all personal Helsingborgs bibliotek gör, med utgångspunkt ifrån Helsingborgs stads vision, Helsingborg 2035. Det innebär bland annat medarbetar- och ledarskapsutbildningar, värdegrundsarbete, omvärldsspaning och just nu en större organisationsförändring.

Nästa möte i regionala biblioteksrådet är 25/11 kl 13-16 på LUX i Lund, då bland annat en överblick över aktuell relevant forskning står på agendan.