Åt vilket håll går folkbibliotek i Skåne när det gäller Libris?

Olika initiativ i landet tyder på att fler bibliotek börjar tänka i Librisbanor och

kontinuerligt ansluter sig folkbibliotek som Librisregistrerande bibliotek. Det är för oss på Kultur Skåne anledning att återaktualisera Librisfrågan.

2011 fick KB ett samordningsuppdrag för hela biblioteksväsendet och har sedan dess arbetat med att bredda den nationella biblioteksinfrastrukturen Libris. April 2014 har KB kommit ut med en rapport ”Libris för folkbiblioteken – samarbete i en nationell katalog”, där samarbete är nyckelordet. Förverkligandet av den nationella katalogen är en process som involverar även folkbibliotekets medie- och systemleverantörer.

Det har gjorts (för)studier kring folkbiblioteken och Libris (Jönköpings län och Värmland). Biblioteken i Värmland har också gjort en utredning kring inköp med Librisposter. Libris förvärvsrutin utökas ständigt med de medieleverantörer som folkbiblioteken använder sig av.
Bl.a Adlibris, BTJ, Bokus , Ferdosi och FörlagEtt har ändrat orderinformationen så att beställningarna nu automatiskt kopplas till Librisposterna. Internationella Biblioteket berikar Libris databas med poster för mångspråkiga media.

För Skånes del finns Malmös och Lunds bestånd tillgängliga genom Libris.

Under 2013-2014 har Region Skåne gett utvecklingsmedel till Skåne NV för att göra en förstudie för att bli ett Libris registrerande bibliotek och 5YES biblioteken (Kävlinge, Lomma, Burlöv, Staffanstorp och Svedala) har tagit upp frågan inom deras förstudie ”delregional utvecklings-mediestrategi”.

Vi behöver din input!

Inför 2015 vill vi på Kultur Skåne gärna veta hur det ser ut i Skåne idag när det gäller Libris och hur vi ska förhålla oss till frågan i den närmaste framtiden.

•  Hur tänker folkbibliotek i Skåne kring Librisfrågan (utifrån lokal, delregional och national perspektiv)?
• Vart vill vi och hur kan vi komma dit. Vilka hinder finns?
• Finns det alternativa lösningar för ett gemensamt skånskt katalogsamarbete utöver Libris?

På måndag 8 december håller vi ett arbetsmöte för att utforska de här frågorna tillsammans mer er på bibliotek. Välkomna att anmäla ert deltagande till arbetsmötet, till Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se.

Tid och plats: Måndag 8 december, kl. 13-16 Regionhuset, Dockplatsen 26, Malmö, Rum Dan 

Rapporter från några medieutvecklingsprojekt 2013

Under 2013 har totalt 10 projekt finansierats inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete. Projektmedel har beviljats i två omgångar: sex projekt i januari och fyra projekt kring mångspråkig biblioteksverksamhet i juni. De projekt som i januari 2013 beviljades projektstöd för utvecklingsarbete inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne har nu avslutats:

 

Fyra av projekten har handlat om e-medier eller digitalt berättande:

Malmö stadsbibliotek har gjort en förstudie och prototyputveckling av en ny e-bokstjänst. Projektet har syftar till att öka tillgängligheten till e-medier. Malmö stadsbibliotek har, i samråd med flera olika bibliotek, användare och andra aktörer, tagit fram en första prototyp av en e-bokstjänst (Kaliber app) som kan göra det enklare att hitta, låna ladda ned och läsa e-böcker på webben, i mobilen eller på läsplattor. Tjänsten ska kunna användas och integreras i olika bibliotekssystem, webbsidor och/eller digitala verktyg. Förstudien har undersökt användarnas behov, intresset från andra bibliotek , kopplingar till nationella samarbetspartners och projekt och förutsättningarna för en långsiktigt hållbar drift och utveckling avseende ekonomi och samarbetspartners av en gemensam produkt för bibliotekens e-medier.

Malmö stadsbibliotek har också gjort en förstudie kring en webbplats med mångspråkigt digitalt material från den danska bibliotekstjänsten Bibzoom.dk. Förstudien har undersökt vad som kan användas av det innehåll som finns den danska bibliotekstjänsten i BibZoom.dk:s internationella sektion för e-medier, och de avtals- och rättighetsmässiga förutsättningarna för utveckling av en plattform med BibZooms innehåll för svenska förhållanden och som kan användas av bibliotek i hela regionen.

Kävlinge bibliotek har gjort en förstudie kring virtuella bokhyllor på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun. Förstudien har undersökt möjligheten för virtuella bokhyllor med möjligheter att ladda ner e-böcker via biblioteken, på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun. Förstudien ger också exempel på hur man med inspiration från det danska exemplet Bib-to-go kan marknadsföra och tillgängliggöra digitalt material fysiskt i lokalsamhället.

Helsingborg stadsbibliotek har genomfört ett projekt kring Digital Storytelling i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg. Projektet har testat Digital Storytelling som en metod för att ge unga möjlighet att berätta om sina tankar och upplevelser och därmed öka ungas it-kompetens, digitala delaktighet och möjligheter att ta del av media och information. För bibliotekets del har projektet handlat om att utveckla en samordnande roll kring berättande och historieuppbyggnad, i samarbete med övriga projektpartners i lokalsamhället.

 

Två av projekten har handlat om katalog- eller klassifikationsfrågor:

De 11 biblioteken i Skåne NV-samarbetet (Helsingborg, Åstorp, Örkelljunga, Höganäs, Ängelholm, Båstad, Landskrona, Svalöv, Klippan, Perstorp och Bjuv)har gjort en förstudie kring biblioteken i Skåne NV som Libris-bibliotek. Förstudien syftar till att undersöka förutsättningarna för och förbereda biblioteken i Skåne NV för att bli Librisregistrerande bibliotek 2014.

Simrishamns bibliotek har gjort en förstudie gällande införande av klassifikationssystement Dewey i en eller flera kommuner i sydöstra Skåne. Förstudien har undersökt bibliografiska och tekniska förutsättningar, nationella beslut som påverkar och erfarenheter som gjorts av andra (såväl högskole- som folkbibliotek) kring övergång till Dewey samt vilka konsekvenser en övergång till Dewey kan innebära för det eller de bibliotek som byter klassifkations- och /eller hylluppställningssystem och hur det påverkar andra bibliotek i det regionala och delregionala mediesamarbetet.

Erfarenheterna från projekten kommer att redovisas i seminarieform framöver och projektrapporterna kan fås från Kultur Skåne: kontakta kristina.elding@skane.se .

Samsökningsmöjligheter och mediesamarbete

En av de bärande tankarna bakom den nya modellen för det regionala mediesamarbetet är alla ger och alla får och de skånska biblioteken är duktiga på att låna av varandra. Genom de dagliga transporterna mellan biblioteken i Skåne (som nu varit igång i drygt två månader) ökar också möjligheterna till snabb leverans av böcker mellan biblioteken i Skåne.

En av de vanligaste synpunkterna hittills på den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne, är att det är krångligt för de bibliotek som inte ingår i  något katalogsamarbete, att låna av grannbiblioteken inom samma delregion. När det gäller samsökningsmöjligheter har biblioteken i exempelvis Skåne NV med sin gemensamma katalog en stor fördel och medieflödet mellan de 11 biblioteken i samarbetet är stort. Intressant är också att Skåne NV inlån från bibliotek utanför Skåne NV, minskat med över 60% sedan den gemensamma katalogen sjösattes.

Den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne kan också ses som ett steg på vägen mot en gemensam skånsk infrastruktur för media och information. Så här beskrivs det i den regionala kulturplanen för Skåne 2013-2015: "Region Skåne ska tillsammans med kommunerna arbeta för en gemensam infrastruktur för media och information i Skåne. Utvecklingen är snabb och dynamisk och går mot ett gemensamt skånskt mediebestånd, via ett antal delprojekt. Målet är att de skånska medborgarna ska ha likvärdig tillgång till media..."

Samtidigt händer det ju saker nationellt när det gäller bibliotekens gemensamma infrastruktur. Att nationella samsökningstjänster som Bibliotek.se och Bibliotek24  läggs ner, gör att allt större hopp ställs till Libris som nationell katalog.  Libris-tanken innebär ju att alla bibliotek i Sverige drar sitt strå till stacken. Kultur Skåne har bland annat därför beviljat projektbidrag ur den utvecklingspott som är kopplad till den nya modellen för regionalt mediesamarbete, för biblioteken i Skåne NV, för att undersöka och förbereda för att biblioteken i Skåne NV blir Libris-bibliotek.

Bibliotek.se läggs ner

I november 2013 stängs Bibliotek.se ned. Beslutet har tagits gemensamt av KB och BTJ Sverige AB. Bibliotek.se utvecklades hösten 2001 som ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket/Libris och BTJ Sverige AB, och är ett gemensamt gränssnitt mellan Libris och BURK som möjliggjort samsökning i svenska offentligt finansierade samlingar av böcker, kartor, skivor, musiktryck, videokassetter, ljudböcker, talböcker, punktskriftsböcker, tidningar, tidskrifter mm. Söktjänsten har inte vidareutvecklats sedan 2001.
Idén om samsökning i de offentligt finansierade bibliotekens samlingar diskuteras och vidareutvecklas idag inom KB i det pågående arbetet med en nationell katalog. Läs om aktuell status för Nationell katalog på Libris bloggen: http://librisbloggen.kb.se/category/nationell-katalog/

Bibliotek24 (f.d. Sesim) läggs ner 2014

Projektet Bibliotek24 startade hösten 2006 av majoriteten av Sveriges läns- och regionbibliotek med hjälp av egenavgifter och stöd från Statens Kulturråd. Projektet resulterade i sökportalen Bibliotek24 som bestod av två delar; en publik söktjänst och en söktjänst riktad till bibliotekspersonal - den senare var en fortsättning på Sesim, en sökportal med rötter i det gamla samarbetet mellan sydlänen (SIM-projektet), som inleddes 2002.

Projektet Bibliotek24 avslutades 2009. Sedan dess har sökportalen Bibliotek24 varit i drift, men med begränsade resurser för support, marknadsföring och utveckling. Användningen av den publika söktjänsten har dalat kraftigt de senaste två åren, användningen av söktjänsten för bibliotekspersonal har fortsatt på jämn nivå i de län som bedrivit olika mediesamverkansprojekt.

Utvecklingen i omvärlden gör dock att det inte långsiktigt är hållbart att drifta portalen:

•    Alla folkbibliotek är nu välkomna att vara med i den nationella bibliotekskatalogen Libris. En samkatalog ger sökmöjligheter och prestanda som en samsökningstjänst som Bibliotek24 inte kan matcha. Sveriges Länsbibliotek har satt som mål att arbeta för en nationell katalog som även omfattar folkbiblioteken.

•    I flera av de län som använt Bibliotek24 pågår projekt som syftar till gemensamma bibliotekskataloger och webbplatser, vilket kommer att minska behovet av samsökningstjänster i mediesamarbetet.

För att underlätta övergången till den nationella katalogen och andra systemlösningar har den tidigare styrgruppen för Bibliotek24 bestämt att fortsätta att hålla tjänsten i drift under 2013, men att den därefter läggs ner.

Bibliotek Värmland

Sedan snart tio år samarbetar Värmlands kommun-, sjukhus- och universitetsbibliotek  under namnet Bibliotek Värmland (nominerat till Årets bibliotek 2012). Bibliotek Värmlands slogan är “Kom till ett bibliotek och du får tillgång till alla”. Samverkan sker i en rad frågor där rationellt utnyttjad teknik, delade medieresurser och delade specialistkompetenser kan medföra en ökad kvalitet i verksamheten. Tolv av de värmländska kommunbiblioteken har sedan 2009 gemensamt biblioteksdatasystem, och sedan 2011 gemensam webb.

Kompetensutveckling och nationell katalog är två andra framtidsfrågor för värmlandsbiblioteken. Länsbibliotek Dalarna, Länsbibliotek Gävleborg Uppsala och Länsbiblioteket i Värmland har tillsammans fått 10 miljoner kronor från ESF-rådet för att genomföra projektet KUB – ett stort kompetensutvecklingsprojekt för folkbiblioteken i länen.

Biblioteken i Värmland har också jobbat aktivt mot målet om en nationell bibliotekskatalog. Libris som nationell katalog bygger ju på att alla folkbibliotek bidrar till den gemensamma katalogen. (Läs mer om argumenten för en nationell bibliotekskatalog i Svensk biblioteksförenings skrift: Därför nationell bibliotekskatalog.) Under 2011 deltog 4 bibliotek i Värmland i projektet Libris på värmlandsbiblioteken. Syftet med projektet var att ta reda på vad det innebär för små Libra-bibliotek att bli Librisregistrerande bibliotek med målet att de medverkande biblioteken skulle bli Librisbibliotek. Frågeställningar, erfarenheter, diskussion och slutsatser från projektet finns nu att läsa i rapporten: Libris på Värmlandsbiblioteken - en förstudie. Nu har också övriga bibliotek i Värmland, med BookIT-systemet påbörjat en förstudie i samarbete med Libris för att studera vad det skulle innebära för BookIT-biblioteken att bli Libris-registrerande bibliotek.

Det är intressant att jämföra det värmländska samarbetet med bibliotekssamarbetet i våra skånska delregioner, kanske framför allt med Bibliotek Skåne Nordväst. Liksom i Värmland har Skåne NV användaren i centrum, gemensam bibliotekskatalog, gemensam webb och ett fördjupat samarbete i medie- och kompetensutvecklingsfrågor. Just nu arbetar man till exempel i Skåne NV med att ta fram en delregional medieplan för att se hur man kan utnyttja de gemensamma resurserna på biblioteken i Skåne NV, och hur samspelet med andra bibliotek regionalt, och nationellt kan se ut.

Att krypa ur burken - folkbiblioteken och Libris

Sveriges länsbibliotekarier (SLB) har sagt JA till Libris som nationell katalog. Det innebär att läns- och regionbiblioteken tillsammans med bla KB ska arbeta för att alla folkbibliotek i Sverige på sikt ska bli Librisbibliotek. 9/2 hade SLB bjudit in företrädare för läns- och regionbibliotek, värdbibliotek eller andra större folkbibliotek, KB, TPB, IB m fl för att tillsammans komma fram till en handlingsplan kring hur vi tillsammans tar steget vidare.

Fördelarna för ett folkbibliotek att vara Libris-bibliotek är tex fritt och öppet data och
samarbete med andra vilkat borgar för både kvalitet och effektivitet (i bästa fall). Det är svårare, men roligare att vara Libris-bibliotek menar Maria Hedenström, Libris chef och konstaterar att det kräver ett annat sätt att arbeta. Libris jobbar på mot sin vision "Folkpost på 3 sekunder" och för att göra det enklare och smidigare för folkbiblioteken att arbeta med Libris

Det jag framför allt tar med mig från Libris-dagen är:

• Vi i Skåne är i ett intressant läge med våra delregionala katalogsamarbeten och våra stora folkbiblitoek, som tex Malmö, som skulle kunna "gå i täten" för folkbiblioteken i Libris.
• Madeleine Enström, Depåbiblioteket i Umeå myntade uttrycket: folkbiblioteken måste våga "krypa ur Burken" vilket kan tolkas både bokstavligt och bildligt.
• Katalogisering av mångspråkig litteratur är ett ständigt "problem". I vår diskussionsgrupp tyckte vi att just på det mångspråkiga området kanske det är läge att experimentera lite kring katalogisering, inköp och postförsörjning. Malmö stadsbibliotek har ett intressant pilotprojekt på gång: man kommer att använda sig av den kompetens som finns på den danska inköpscentralen när det gäller litteratur på 7 stora språk.
• Nu finns TPBs talboksposter i Libris! 

För den som är sugen på mer Libris kan jag tipsa om Librisbloggen och att det  den 26-27/3 är dags för Libris "inspirationsdagar". Vi på BBM planerar också någon slags Libris-seminarium i Skåne för att arbeta vidare med frågan.

KB:s utvidgade uppdrag?

Det pratas ganska mycket om Kungliga bibliotekets "nya" uppdrag, som ju inte är så nytt längre. Det är drygt ett år sedan KBs uppdrag vidgades till samordnings- och utvecklingsansvar  för hela bibliotekssektorn. I höstas kom så äntligen instruktionen för uppdraget som bland annat innebar att KB tillsammans med läns- och regionbiblioteken ska ansvara för uppföljning av biblioteksplaner, kvalitetsarbete samt statistik.

Nu har Statskontoret, regeringens utredningsstöd, gjort en myndighetsanalys av Kungliga bibliotekets verksamhet. Analysens slutsatser är bland annat att styrningen av KB:s verksamhet behöver förbättras, liksom KB:s planering, uppföljning och organisation.  Problemen har funnits under längre tid och kan ha förvärrats av det utvidgade uppdraget, menar utredarna och föreslår att KB:s nationella utvidgade uppdrag förtydligas och att det till och med finns "skäl att avgränsa uppdraget så att det bättre stämmer överens med regeringens intentioner att uppdraget inte negativt ska påverka myndighetens grundläggande uppdrag som forskningsbibliotek". Exempelvis menar man att uppgiften att följa upp kommunernas biblioteksplaner bör omprövas. En konsekvens av utredarnas förslag kan bli att KB:s utvidgade uppdrag även fortsättningsvis kommer att innebära (alltför mycket?) fokus på den nationella katalogen.

Myndighetsanalysen konstaterar också att det finns oklarheter mellan KB och Statens Kulturråd eftersom även kulturrådet har ett nationellt ansvar för vissa frågor inom biblioteksområdet som till exempel bidrag till den regionala biblioteksverksamheten, vilka fördelas genom kultursamverkansmodellen. Därför bör både KB och Kulturrådet verka för att förbättra samverkan mellan myndigheterna, menar utredarna.

Svensk biblioteksförening och DIK har reagerat på Statskontorets myndighetsanalys och har begärt uppvaktning av såväl kultur- som utbildningsministern. Svensk biblioteksförening, som driver frågan om att det behövs en nationell bibliotekspolitik,  har för övrigt gjort en egen rapport om KB: Alla pratar om KB. Kungliga bibliotekets utvidgade uppdrag – bakgrund och förväntningar. Rapportens första del bygger på intervjuer och speglar de förhoppningar och den oro som präglar situationen idag. Den andra delen ger den historiska bakgrunden till uppdraget.

Och apropå nationell katalog: Den 9/2 ordnar Sveriges länsbibliotekarier en konferens kring Libris som nationell katalog och har bjudit in läns- och regionbiblioteken, bibliotekschefer från länsbibliotekens värdbibliotek och/eller de större folkbiblioteken, KB, Kulturrådet, SKL, IB och TPB. Syftet med dagen är komma fram till hur vi gemensamt kan arbeta vidare för den nationella katalogen.