Delandets paradox

Det är fredag eftermiddag och jag sitter på tåget hem från KOHA konferensen i Halmstad. Jag bär med mig ny kunskap och inspiration. Lite förvånad faktiskt för ärligt talat är mina erfarenheter och min kunskap kring KOHA försumbar och därför hade jag inga förväntningar inför dagens konferens. Jag hade inte heller funderat om KOHA är ett bra eller ett dåligt alternativ för folkbibliotek.

Kortfattad är KOHA ett fritt bibliotekssystem, en så kallad open source system, som startade i 1999 i Nya Zealand. Alla bibliotek och organisationer som använder sig av KOHA bidrar i utveckling av systemet. Bibliotek och organisationer världen över delar på kunskap och utvecklar tillsammans det bibliotekssystemet, precis på det sättet man önskar sig. Helt oberoende från kommersiella aktörer. Även om KOHA redan har funnits sedan 1999 känns det mer angelägen i 2015 att fundera kring KOHA.

I år fick The Oxford English Dictionary en ny term sharing economy.  Tradera, airbnb, carsharing couchsurfing, blocket, crowdfunding är några exempel på delandet som kännetecknas dagens samhälle. Hyra, låna, bytta, ge, dela är möjliga former av handel som kan åstadkomma mellan människor tack vara vårt internet som ger oss möjligheten att komma i kontakt med varandra. Produkten som inte används av ägaren kan användas gratis, mot betalning eller i utbytte mot någonting annat. En bil som står på parkeringen, en bormaskin i redskapslåda, ett hus som står tomt under semestertid, användas av någon annan än ägare. Tillgång till har blivit viktigare än att äga. Tillit är en viktig förutsättning för sådana transaktionerna. Principerna är gamla och traditionella och har alltid genomsyrat vår biblioteksverksamhet. Den moderna delekonomin har dock ytterligare påverkat biblioteksverksamheten. Men det meröppna biblioteket, utlån av verktyg, festkläder, symaskiner, paraplyer är egentligen inga stora förändringar för en bibliotekarier som vet inte något annat än att det går att låna ut.
Under lunch pratar jag med några bibliotekarier, nyfiken vad de tycker. Djupt innerst är jag glad att jag inte är systembibliotekarie längre som på ett eller annat sätt ska vara delaktig i ett beslut KOHA ja/nej. När jag pratar med bibliotekarier, tänker jag i samma banar, det här låter ju väldigt inspirerande och bra, men……….

Svaren låter bekanta. Det är ungefär samma svar när vi pratar om vi ska vara med i Libris ja eller nej. Alla är vi nog övertygande om att vi ska ha en nationell katalog och de allra flesta av oss anser att Libris är den ingången till en sådan katalog. Men vi är inte alla lika övertygande när och hur vi ska släppa våra egna kataloger och bli en del av LIBRIS.
I Skåne har sammanslagningar av katalog och bibliotekssystem varit förutsättning för att kunna dela på resurserna. ”Alla får och alla ger” är mottot. Biblioteken inom de delregionala samarbetena dela på kunskap, erfarenheter, kompetens och tillsammans har biblioteken utvecklat gemensamma webbportaler, skrivit gemensamma ansökningar, gjord gemensamma kompetensinsatser m.m. Jag tror att de flesta tycker nog att vinsterna har varit större än förlusterna.

Steget till ett national delande av katalogposter och kanske till och med ett internationellt delande av bibliotekssystem verkar i detta avseende logiskt. Fördelarna med en national bibliotekskatalog är uppenbara. Vi äger vår egna katalogposter, oberoende ställning, på sikt minskade kostnader och på köpet en vittförgrenad professionellt nätverk där alla typer av bibliotek är involverade.

Fördelarna med ett eget internationellt bibliotekssystem är lika givna. En oberoende ställning i en kommersiell värld, på sikt minskade kostnader, vi kan anpassa systemet precis som vi vill och när vi vill och dessutom ett världsomspännande nätverk. När jag tänker på mitt arbete med mångspråk på bibliotek blir jag helt uppfyllt av tanken vilka möjligheter ett sådant nätverk skulle kunna ge till vårt mångspråksarbete. På Hylte bibliotek kan t.ex. låntagare som. pratar arabiska söka, låna och reservera i bibliotekets katalog på sitt eget språk. Och det som är ännu mer fantastiskt är att Hylte bibliotek har inte behövt anlita en arabisk översättare, det var ju helt enkelt en funktion i KOHA bibliotekssystem, utvecklat av kollegor med arabiska som modersmål.

Tillit är en av de viktigaste, om inte den viktigaste förutsättningen för att dela. Jag tror inte att det finns en brist på tillit när det gäller kollegornas kompetens och professionalitet. Inom bibliotekskåren finns det mycket kunskap, kompetens, erfarenhet och en vilja att dela! Vad är i så fall den största stötestenen för att delta i de delande samarbetena på nationell och internationell plan.

Vår bibliotekskatalog och vårt bibliotekssystem är våra mest viktiga verktyg för att kunna dela våra resurser med andra, varandra och omvärlden. Att bygga in en osäkerhet i just den här delen av verksamhet känns läskigt. Paradoxalt är det just det här (inter)nationella delandet som kan äventyras vårt eget delande med vår egen omvärld.

 

 

   

 

Studieresa till Botkyrkas internationella bokmässa

Den 23 och 24 april organiserade Kultur Skåne en studieresa till Botkyrkas internationella bokmässa och till Hallunda bibliotek för bibliotekarier som har varit aktiva i ett av utvecklingsprojekten inom mångspråk.

En grupp av 16 bibliotekarier från Skånes alla hörn steg på tåget tidigt på torsdagmorgon. Resan började småstressigt för Hawar Hamarshid från Eslöv. Den tidiga tidpunkten gjorde att han nästan glömde tåget.

(Bild: Nina Svensson-Ney, Eslövs bibliotek)

Under de närmaste veckorna publicerar vi inlägg från våra gästbloggare som har varit med på resan. Små inlägg, funderingar, intryck, bilder m.m.

Vi hoppas att ni som inte var med i Botkyrka på det sättet får lite intryck av den här fantastiska mässan som framför allt förmedlar känslan att vårt arbete med mångspråk är självklart, viktigt, roligt och inspirerande.

 Karin och Annelien



 

Mediesamarbete i Skåne

Onsdag 28 januari samlades 34 bibliotekarier och chefer för att diskutera läget kring mediesamarbetet i Skåne och tillsammans fundera på för- och nackdelar med modellen för mediesamarbete.  Under de senaste tre åren har utvecklingen i biblioteks- och medievärlden tagit en otrolig fart och är inte alltid lätt att förhålla sig till. Vilka val ska man göra, vilka konsekvenser får våra val för våra låntagare, för personalen m.m.

Alla är vi överens om att vårt gemensamma mål är att alla invånare i Skåne ska ha en likvärdig tillgång till medier och information. I perioden 2013-2015 har vi tillsammans, kommunerna och Region Skåne, arbetat på ett annat sätt och ”Att ge och ta” har varit vårt utgångsläge. Region Skåne har velat främja mediesamarbete på följande sätt: 

1. Medier och metodik genom att teckna avtal med Helsingborg, Kristianstad och Malmö (kring särskilda uppdrag i syfte att främja mediesamarbetet i respektive delregion)
2. Infrastruktur genom finansiering av dagliga medietransporter
3. Utveckling och uppföljning genom att ge utvecklingsbidrag till bibliotek i Skåne.

 Utvecklingen i norra och södra Skåne har sett olika ut. I norra Skåne har det under de den här perioden utvecklats två delregionala nätverk som mestadels är självförsörjande. I södra Skåne har det utvecklats mindre samarbeten och finns det fortfarande ett behov av större bibliotek eller mediebestånd utanför det egna nätverket eller biblioteket för att fullt ut kunna tillgodose låntagarens efterfrågan på medier. En gemensam katalog eller portal för låntagare är en förutsättning för att kunna uppnå vårt mål att alla ska ha en likvärdig tillgång till medier. Libris är i detta avseende den mest uppenbara lösningen.

En gemensam hantering av e-medier är ett av villkoren för att kunna ge likvärdig service till våra medborgare, även om detta är fortfarande framtidsmusik!

Medietransporterna har under de senaste åren ökat kraftigt. Ca en halv miljon medier transporterades under 2014 till de Skånska biblioteken via de regionala medietransporterna. Bibliotek inom de delregionala nätverken upplever att det finns en större användning av deras medier. Samtidigt inser vi vikten av att optimera rutiner och regler för att hålla transporterna på en rimlig nivå d.v.s. att det inte skickas medier i onödan.

Utvecklingsbidrag har varit ett sätt för Region Skåne att främja biblioteksutveckling på kommunal och delregional nivå. Det är svårt att administrera och organisera projekt för de mindre biblioteken och den regionala mervärde har inte alltid funnits. Det anses vara viktigt att undersöka om det finns flera instrument för att främja biblioteksutvecklingen.

Kontinuerlig dialog med bibliotek, omvärldsbevakning och erfarenhetsdelning är värdefulla steg i vårt gemensamma utvecklingsarbete kring mediefrågor inom Skåne och med utgångspunkt från diskussionerna 28/1 kommer vi att fortsätta följa upp och utveckla modellen under 2015 och 2016.

Åt vilket håll går folkbibliotek i Skåne när det gäller Libris?

Olika initiativ i landet tyder på att fler bibliotek börjar tänka i Librisbanor och

kontinuerligt ansluter sig folkbibliotek som Librisregistrerande bibliotek. Det är för oss på Kultur Skåne anledning att återaktualisera Librisfrågan.

2011 fick KB ett samordningsuppdrag för hela biblioteksväsendet och har sedan dess arbetat med att bredda den nationella biblioteksinfrastrukturen Libris. April 2014 har KB kommit ut med en rapport ”Libris för folkbiblioteken – samarbete i en nationell katalog”, där samarbete är nyckelordet. Förverkligandet av den nationella katalogen är en process som involverar även folkbibliotekets medie- och systemleverantörer.

Det har gjorts (för)studier kring folkbiblioteken och Libris (Jönköpings län och Värmland). Biblioteken i Värmland har också gjort en utredning kring inköp med Librisposter. Libris förvärvsrutin utökas ständigt med de medieleverantörer som folkbiblioteken använder sig av.
Bl.a Adlibris, BTJ, Bokus , Ferdosi och FörlagEtt har ändrat orderinformationen så att beställningarna nu automatiskt kopplas till Librisposterna. Internationella Biblioteket berikar Libris databas med poster för mångspråkiga media.

För Skånes del finns Malmös och Lunds bestånd tillgängliga genom Libris.

Under 2013-2014 har Region Skåne gett utvecklingsmedel till Skåne NV för att göra en förstudie för att bli ett Libris registrerande bibliotek och 5YES biblioteken (Kävlinge, Lomma, Burlöv, Staffanstorp och Svedala) har tagit upp frågan inom deras förstudie ”delregional utvecklings-mediestrategi”.

Vi behöver din input!

Inför 2015 vill vi på Kultur Skåne gärna veta hur det ser ut i Skåne idag när det gäller Libris och hur vi ska förhålla oss till frågan i den närmaste framtiden.

•  Hur tänker folkbibliotek i Skåne kring Librisfrågan (utifrån lokal, delregional och national perspektiv)?
• Vart vill vi och hur kan vi komma dit. Vilka hinder finns?
• Finns det alternativa lösningar för ett gemensamt skånskt katalogsamarbete utöver Libris?

På måndag 8 december håller vi ett arbetsmöte för att utforska de här frågorna tillsammans mer er på bibliotek. Välkomna att anmäla ert deltagande till arbetsmötet, till Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se.

Tid och plats: Måndag 8 december, kl. 13-16 Regionhuset, Dockplatsen 26, Malmö, Rum Dan 

Det finns ett liv efter depositionerna!

Den 16 september samlades 53 bibliotekarier från 23 kommuner för att byta erfarenheter kring arbetet med mångspråk på bibliotek. Landskrona bibliotek är mötesplats för dagen, en inspirationskälla för alla som arbetar med mångspråk på bibliotek. Av kommunens befolkning har ca 27 % en utländsk bakgrund och Landskrona bibliotek har sedan ett antal år tillbaka riktat en del av sin verksamhet på just den här målgruppen. Under åren har de byggt upp en stor samling med medier på många olika språk inklusive lättläst och lätt-lättläst. Landskrona bibliotek organiserar varje vecka olika aktiviteter:

• språkcafé på Ruth Oscar café
• lättläst bokcirkel för SFI studenter

Gymnasieelever som kan tala arabiska eller persiska är på plats någon dag i veckan som biblioteks-värdar, där de kan bemöta besökare på deras egna språk.

Det har nu gått nästan 9 månader sedan vi sågs sist på Moriskan i Malmö. Och det har hänt en hel del på de skånska biblioteken när det gäller deras arbete med mångspråk. För ett år sedan undrade många skånska bibliotek hur de skulle klara sitt uppdrag utan depositionerna. I den nya bibliotekslagen har kommunbiblioteken fått ett utvidgat ansvar när det gäller medieförsörjning för medborgare med ett annat modersmål än svenska. 2013, d.v.s. redan innan den nya lagen var ett fullbordat faktum började de flesta skånska bibliotek fundera över hur de skulle ta itu med medieförsörjning för medborgare med annat modersmål än svenska. Samtliga delregioner (sammanlagt 23 kommuner) har sökt bidrag av Kultur Skåne för att utveckla arbetet med mångspråk på bibliotek 2013/2014.

Med glädje kan vi konstatera att det faktiskt finns ett liv efter depositionerna. Arbetet med mångspråk innebär så mycket mer än endast inköp av litteratur på andra språk. De fyra delregionala projekten är avslutade och samtliga bibliotek har valt att arbeta utifrån en bred strategi där alla aspekter av mångspråksarbetet mer eller mindre har tagits upp. Biblioteken har arbetat med statistiska analyser av målgrupperna, samarbetat med bl.a. SFI, flyktningenheten, arbetsförmedlingen, modersmålslärare. Två delregioner har skapat en ny hemsida för att mer tillgängliggöra mångspråkiga medier för både personal och låntagare. Det organiseras olika aktiviteter på biblioteken för just dessa målgrupper oftast i samarbete med SFI eller någon annan organisation. Även om mycket av arbetet återstår har mångspråk blivit en självklar del av bibliotekariers arbetsuppgifter.

Elisabeth Aquilonius berättade om arbetet med mångspråk på Järvaenheten i Stockholm. På enheten arbetar ca 40 personer med olika kompetens och etnisk bakgrund. Tillsammans pratar personalen 18 språk. Enheten visas även utanför de fysiska lokaler. På Stockholm Stadsbibliotek har de ändrat inköpsrutinerna. Inköp sker centralt, bibliotekarier arbetar strategiskt med målgruppsprofiler som anpassas kontinuerligt till låntagarens efterfrågan. Öxnehaga bibliotek visade att biblioteket kan åstadkomma massor av aktiviteter, även om personalsstyrkan är liten genom att aktivt samarbeta med olika grupper i samhället och genom att öppna dörren för alla som vill organisera aktiviteter på biblioteket. Det kan handla om familjesöndagar, kvinnokvällar, språkcafe. Det är inte förvånansvärt att just Öxnehaga fick hedern att vara årets mångspråksbibliotek 2013.

På Rosengårds bibliotek i Malmö når de nya målgrupper genom att organisera språkcafé ”Lär dig arabiska” och på stadsbiblioteket hittade man nya grupper genom att starta två Facebookgrupper på bosniska: språkinlärning och föräldrar och barn.

På internationella biblioteket (IB) i Stockholm arbetar man för fullt med hemsidan. Testversionen finns tillgängligt på http://www.dev.interbib.stockholm.se. Det ska vara lättare att söka medier på andra språk. Junko Söderman påpekar att IB fortfarande tar emot beställningar av depositioner, men beställningen ska vara specificerad och motiverad. Vid inköp koncentrerar IB sig på den smalare litteraturen inom de stora språkområden och på inköp av medier på språk som få eller inga andra bibliotek kan köpa.

Rapporter från mångspråksprojekten

Nu har projektrapporterna från de delregionala projekten kring mångspråk och bibliotek  kommit in till oss på Kultur Skåne och det är väldigt roligt att läsa och se likheter och olikheter i projekten. De fyra projekten har på flera sätt haft liknande utmaningar, men också skillnader i förutsättningar, inte minst eftersom de delregionala katalog- och/eller mediesamarbetena ser olika ut och har kommit olika långt och man har också tagit sig an utmaningarna på olika sätt och med lite olika fokus.

Mycket har gjorts, en hel del har redan hänt, men nästan allra roligast är det att läsa om alla de idéer som finns för fortsatt utvecklingsarbete i framtiden. Alla deltagande bibliotek verkar taggade att fortsätta arbetet med mångspråkiga medier och mångspråkig biblioteksverksamhet efter projekttidens slut och några av dem går också, med stöd av Kultur Skåne, vidare med nya eller fördjupade projekt.

Rapporterna kan fås från Kultur Skåne och projekten kommer att presenteras närmare på mångspråksseminariet den 16 september  . Det är ett bra tillfälle att ta del av det arbete och de erfarenheter som gjorts inom mångspråksprojekten men också på andra bibliotek runtom i landet. Välkomna att anmäla er!