Som vanligt är man både tom och full i huvudet efter ett besök på Bok- och biblioteksmässan. Överflödet, myllret och alla möten med nya och gamla bekantskaper är roligt, inspirerande, tankeväckande och utmattande. I år begränsade jag mig till monterprogram och de öppna scenerna under mässans första dag och här är ett axplock av det som jag har med mig hem från mässan det här året:I år jubilerar Bokmässan, som vid starten för 30 år sedan var en Biblioteksmässa. Med anledning av jubileet ville mässan särskilt hylla bibliotekarierna. Hur mycket detta verkligen märktes i vimlet och mångfalden på mässan är förstås svårt att säga, den stora biblioteksloungen var ny (men kanske lite mörk och undanskymd?) och visst lyftes hur viktiga bibliotekarierna är vid flera tillfällen av andra än oss redan frälsta. Ironiskt nog handlade den största bibliotekssnackisen under min dag på mässan om vilken viktig roll Karin Adelskölds skolbibliotekarie spelade för henne under den tuffa uppväxten i Kinda. Men på något sätt tycker jag att den historien ändå visar på vilken viktig roll biblioteken (och alla som arbetar där) kan spela som fristad och för att få människor att både orka och växa. Bibliotekarietemat återkom också i några av de monterprogram jag tog del av, till exempel Joakim Hansson om hur bibliotekarieutbildningen förändrats genom åren. Varje tids inriktning och profil har sina fördelar och nackdelar, men dagens fokus på anställningsbarhet kanske sker för mycket på bekostnad av andra värden, som till exempel bildning, menade Hansson.
Åse Hedemark, lektor vid Uppsala universitet, presenterade en observationsstudie av sagostunder i Kulturrådets ljusgröna monter, där man också kunde ta en välbehövlig vila i Paus-båset. Några preliminära, men ändå intressanta resultat presenterades. Hedemark menade bland annat att sagostunderna bättre borde utnyttja barns breda literacitet och att de vill känna, peta, röra sig, och prata om sina upplevelser. (Att förstärka berättandet med hjälp av olika sinnesintryck är ju precis det man jobbar med på biblioteken i Kristianstad och Oxie, med hjälp av berättarpaletten!) Det var också intressant att höra hur förskolepedagogerna påverkar barnens upplevelse av sagostunderna, inte alltid på ett positivt sätt. Deras föreställningar om hur man ska uppföra sig under sagostunden begränsar barnens upplevelse och möjligheter till delaktighet. Hedemark menade också att sagostunderna kan vinna på att man renodlar och begränsar syftena med sagostunden: är det berättelsen som ska stå i fokus, ska man jobba med barnens språkutveckling, eller är det samtalet kring berättelsen som är det viktiga? Ha inte ambitionen att greppa om allt under en och samma sagostund. Här har vi en chans till utveckling! konstaterade Cay Corneliusson som någon slags sammanfattning av samtalet med Åse Hedemark,
Forskartorget bjöd på flera intressanta föreläsningar. En handlade om kulturpolitik från 70-talet fram till idag. Bengt Jacobsson - organisationsforskare på Göteborgs universitet, som skrivit boken Kulturpolitik sammanfattade det såhär: kulturfrågorna beskrivs alltid som viktiga men är i praktiken aldrig prioriterade. Jacobsson menade den kulturpolitik som förs för projekt- och symbolpolitik: det som det talas om i politiken sker på marginalen, ofta i form av tillfälliga projekt eller symbolsatsningar, de stora förändringarna sker under politikens horisont.
Jag lyssnade också på ett samtal kring läget när det gäller fristadsförfattarna med anledning av det överklagande som gjorts i Gävle. Panelen bestod av representanter från bland annat Kulturrådet, Svenska Pen, ICORN: organisationer som (liksom Region Skåne) engagerat sig för fristadsförfattare och arbetat för att fler kommuner ska kunna bli fristäder och de var överens om att överklagandet är oroande, men att behovet av att fortsätta arbeta för fristadsförfattare kanske är större än någonsin.
Nyheter och information i montrarna var det förstås som vanligt gott om, en av montrarna som jag besökte var Digitala biblioteket - ett samarbete mellan Malmö och Stockholms stadsbibliotek i syfte att att utveckla en nationell plattform för utvecklingen av det digitala biblioteket. I montern kunde man bland annat testa nya Bokbläddraren - ett interaktivt gränssnitt för tipsning i biblioteksrummet (en tidigare variant fanns på Garaget-biblioteket). Bibblan svarar fanns också på plats och efterlyser fler operatörer och även fler som är intresserade av att ingå i den spännande "Sociala specialstyrkan" som jobbar uppsökande på sociala medier. Hugade kan höra av sig till Bibblan svarar: Marin Gillberg (malin.u.gillberg@malmo.se) eller Sofia Murray (sofia.murray@malmo.se) på Malmö stadsbibliotek.
Och sist men inte minst tog jag med mig Barbro Lindgren hem från mässan, dels i form av böcker till barnen, dels i form av hennes kloka och roliga ord som hon spred omkring sig som flitig gäst i montrar och på scener under dagen.
