Kompetensutvecklingsinsatser, våren 2019

KRUT på Malmö stadsbibliotek - en mötesplats för unga vuxna mellan 16 till 30 år.

Foto: Mimmi Widner

Nu har vi publicerat alla aktuella kompetensutvecklingsinsatser under våren 2019, se kalenderhändelser för biblioteksutveckling. Om du inte redan prenumererar på våra kalenderhändelser och nyhetsbrev, passa på att göra det - du hittar möjligheten till höger på sidan dit länken leder.

Den första kompetensutvecklingsdagen är redan den 14 februari och den sista för våren den 10 juni.

Dagarna spänner över följande ämnen och projekt:

Bokstart, Bokprovning, Bemötande, Bibliotek i områden med socioekonomiska utmaningar, Biblioteksplaner, Bussresa till NextLibrary, Chefsmöte, Digitalisering, Jämställdhets- och delaktighetsprocesser (KRUT), Nationella minoriteter, Mediavanor och källkritik, Länkade data, PubMed och 1177 och sist, men inte minst, Stora utvecklingsdagen (SUD).

Inom projektet Digitalt först med användaren i fokus, samarbetar vi med Biblioteken i Malmö, Folkbiblioteken i Lund och Helsingborgs stadsbibliotek i de flesta arrangemang som handlar om digitalisering.

Boka in datumen i din kalender och välkommen med din anmälan!

På spaning efter demokrati och fri åsiktsbildning i praktiken

 Loreta Maloku och Vlora Makolli från Tjejer i förening

Jag upplever oro inför det kommande valet och funderar ofta på hur mitt dagliga agerande kan påverka i förstärkt demokratisk riktning. Där fri åsiktsbildning och mänskliga rättigheter är viktiga element i samhällsbygget.
Förra veckan mötte jag två unga kvinnor som fick mig känna hopp om demokratins utveckling och framtiden. Vlora Makolli och Loreta Maloku arbetar i Tjejer i förening när de inte studerar. De arbetar aktivt för stärkt demokrati genom det treåriga projektet Fördomsfri jämlikhet med medel från Allmänna arvsfonden. Projektet drivs av ABF Malmö/Tjejer i förening och syftar till att skapa möten och dialog mellan unga från olika geografiska områden i Malmö som idag inte har naturliga mötesplatser. Privata aktörer som Stena fastigheter deltar också genom att öppna upp sina lokaler som mötesplatser. Man vill även synliggöra och förebygga fördomar genom att arrangera aktiviteter med kreativt skapande i fokus.
Malmö kommun ansluter till projektet genom att anställa 140 ungdomar mellan 16-19 år som demokratiambassadörer inom ramen för Ung i sommar. Kommunen är möjliggörare genom att anställa de unga i programmet Ung i Sommar som är en form av sommarpraktik och drivs utifrån Malmö stads övergripande mål att öka sysselsättningen och ge Malmös ungdomar tillgång till en meningsfull fritid.
Tjejer i förening kommer sedan handleda och samordna insatserna. De kommer på olika sätt att stimulera till ökat valdeltagande bland annat genom att skicka sms till ungdomar som har anmält intresse för att bli påminda på valdagen.
Garaget och Malmö Stadsbibliotek är två av tio platser som kommer att fungera som mötesplatser och kontor för demokratiambassadörerna under sommaren. KRUT är en öppen plats och verksamhet för unga på Malmö stadsbibliotek som öppnar i början av juli och invigs under hösten. Rummen är formgivna av ungdomar i samarbete med White arkitekter.

KRUT är en mötesplats för aktiviteter och tillhandahåller vägledning, verktyg och relevanta nätverk för skapandet genom nya uttryck i bild, text och film. Ett rum där de unga själva och med stöd kan utforska sin egna demokratiska röst. KRUT har erhållit biblioteksutvecklingsmedel från Region Skånes kulturförvaltning. Gå gärna in på KRUTs superfina Instagramflöde via Malmö stads hemsida.
Jag som arbetar både med bibliotek, studieförbund och idéburen sektor ser med glädje hur ett bra samarbete mellan de olika parterna tagit form här. Med utgångspunkt från de ungas intresse och engagemang skapas möjlighet för egna uttryck och ett välkomnande att gå och rösta.


/Ann Lundborg

Det resande demokratilabbet - anmäl intresse redan nu!

Här kommer ett förhandstips till bibliotek som vill göra en extra satsning på demokrati och MIK i höst!

Det resande demokratilabbet är en fysisk utställning om demokrati, propaganda och källkritik som ska turnera på bibliotek i hela landet under ett år, från oktober 2018 till oktober 2019. Förutom att det verkar vara en riktigt bra och kostnadsfri utställning, framtagen i samarbete med ungdomar, så innebär den en möjlighet till fortbildning för personalen i frågor kring MIK och ungas medievärldar, och ett sätt att lyfta digital utveckling i bibliotekets lokala kontext och stärka samarbetet med olika lokala aktörer.

Det resande demokratilabbet lanseras i samband med Bokmässan i september, men redan nu går det att ta kontakt med turnékoordinatorn Sara Grevlund på turne.drd@arbetetsmuseum.se, för att anmäla intresse.

Det är tänkt att utställningen, som finns i tre exemplar i Sverige, ska turnera till 30 bibliotek - så vi tänker att det är ganska bra att hålla sig framme tidigt och vill därför tipsa om detta redan nu före sommaren!

Ur informationsmaterialet (som inom kort läggs ut på en webbsida):


"Det resande demokratilabbet är

• En fysisk utställning på 25 kvm,som visas fyra veckor på varje bibliotek
• En enkel pedagogisk handledning för bibliotekarier
• Ett nätverk med föreläsare för bibliotekspersonal och allmänhet
• Ett färdigt marknadsförings- och kommunikationsmaterial
• En språngbräda in i Statens medieråds metodmaterial Propaganda och bilders makt

Bibliotekschefsmöte om folkbibliotekens demokratiuppdrag

Fredagen den 1 december samlades merparten av Skånes bibliotekschefer för ett möte på Region Skånes kulturförvaltning i Malmö. Folkbibliotekens demokratiuppdrag i praktiken var ämnet för dagen och flera inbjudna talare gav olika perspektiv på ämnet.

Dagen inleddes med ett kort anförande av Maria Ward, ordförande i Region Skånes kulturnämnd, under rubriken ”Det viktiga demokratiuppdraget”. Hon reflekterade bland annat över vad som händer med yttrandefrihet och öppenhet när demokratin snörs åt. Hur klarar sig till exempel public service i de här lägena? Maria uppmanade till viss vaksamhet inför den pågående utvecklingen runt om i Europa.
– Biblioteken är en av få öppna och fria mötesplatser, om inte den enda. De är ett offentligt rum för bildning och dagdrömmar. Bibliotek gör skillnad och är en viktig och öppen mötesplats och kulturscen. Det är viktigt för regionen att stärka biblioteken i sin roll som kulturspridare. Och det som är bra för Skåne är bra för hela Sverige, sa Maria Ward.

Tips på reflekterande samtal kring digitala utvecklingsfrågor på ditt bibliotek

I slutet av oktober organiserade Kristianstads bibliotek med stöd från Region Skånes kulturförvaltning två heldagar om MIK, medie- och informationskunnighet.

Under båda dagarna diskuterades MIK utifrån olika perspektiv och deltagarna reflekterade tillsammans kring vilket uppdrag bibliotek har eller borde ha. Föreläsare och workshopledare under dagarna var Marika Alneng, författare till boken ”Folkbibliotek i förändring : navigera med medie- och informationskunnighet” och Malin Klintholm, bibliotekskonsulent i Sörmland. Till sina workshops använde Marika och Malin tolv korta filmer om de olika kunnigheterna som ingår i MIK-begreppet och som finns med i UNESCO:s ”MIK-blomma”.

Bilden är från NORDICOM och UNESCO skrivelse medie- och informationskunnighet.

Filmerna är producerade i samarbete med olika experter såsom en forskare, journalist, författare, designer, mediepedagog m.m. I filmerna lyfter experterna de tre viktigaste aspekterna av en viss kunnighet samt skickar med en fråga för diskussion. Filmerna funkade utmärkt som utgångpunkt för reflektion och diskussion. Vid mitt bord hade vi livliga diskussioner kring Elisabets Åsbrink korta film om yttrandefrihet. Hon ställde frågorna ”Varför ska man försvara yttrandefriheten för åsikter som man tycker är vidriga?” och ”Hur skyddar man sig mot extremistiska ideologier?”.

Jag vill varmt rekommendera alla som arbetar på bibliotek att diskutera de olika kunnigheterna på sina arbetsplatser med filmerna som utgångspunkt. Filmerna är endast tre minuter och ger bra ingångar till diskussion kring digital utveckling och bibliotekens roll.

Filmerna finns på Länsbibliotek Sörmlands youtubekanal.

Gammal kärlek rostar aldrig?

Mediestrategen Britt Stakston gästade idag Lunds stadsbiblioteks andra frukostföreläsning kring digitalisering för hösten. Britt Stakston har på uppdrag av Kungliga Biblioteket skrivit en omvärldsanalys inför den nationella biblioteksstrategin.
Digitalisering och demokratiutveckling går hand i hand. I en värld med fake news, filterbubblor, digital opinionsbildning med mera behöver vi ständigt arbeta för att säkra vår demokrati. Bibliotekens infrastruktur erbjuder oss otroligt många möjligheter och ger oss även ett stort ansvar att arbeta för demokratiutveckling. Delaktighet är ett fundament för ett demokratiskt samhälle och utan digital kompetens och verktyg landar man snabbt utanför samhället.
 Internetstiftelsen kom i vecken med sin årliga rapport Svenskarna och internet 2017  och konstaterade bland annat att det fortfarande finns en halv miljon svenskar som inte använder internet över huvud taget (rapporten är temat för Lunds tredje frukostföreläsning). 500 000 svenskar som inte är uppkopplade och går miste om nätets möjligheter. Stakston menar att biblioteken ska vara den

Hur verkar man för det demokratiska samhällets utveckling?

Jag tror att alla som arbetar på bibliotek under den senaste tiden har funderat lite extra över demokrati, fri åsiktsbildning och yttrandefrihet. Ska man åka till Bokmässan när Nya Tider får ställa ut? Ska man köpa in Massutmaning av Tino Sanandaji? Vad innebär egentligen sommarens JO-beslut i fallen Botkyrka och Falköping för inköpsarbetet? Hur sjutton ska man resonera kring kontroversiella program på biblioteket? Ännu viktigare – hur gör man praktik av sina resonemang?

 

Att göra rätt

Alla ska vi följa Bibliotekslagen och ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, men hur vet man att man gör på rätt sätt? Man kanske till och med gör fel och så får det motsatt effekt, hemska tanke.
Det gäller inte bara biblioteken – utan offentligheten i stort. Plötsligt upptäcker man att man famlar bland argumenten och svajar åt än det ena, än det andra hållet – så känner i alla fall jag. Och det är då det blir riktigt intressant.

Biblioteken och yttrandefriheten - apropå Halmstadkonferensen

Det finns så otroligt många paralleller mellan arbetet på folkbibliotek och bra journalistik - det är något jag tänker ofta på som före detta journalist i biblioteksvärlden. Och det känns som om de parallellerna blir mer och mer aktuella för var dag som går.
(Jag går också och grunnar på hur lokaltidningsdöden ger biblioteket en ännu viktigare roll som lokal informations- och debatt-"hub". Mer om det en annan gång.)




Det är kanske också lite talande att biblioteksfrågorna i helgen tog stor plats i Sveriges Radios program Medierna, som enligt programförklaringen "skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse - allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet..."
Inslaget Kremlkramande rapportering och spretiga bibliotekspolicys ger en sammanfattande ögonblicksbild av det som jag tror rör sig i många bibliotekariers medvetande just nu. Jag tror att det är lättare att vara journalist idag, än att vara bibliotekarie. En bit in i inslaget nämns faktiskt också Halmstadkonferensen.




Halmstadkonferensen ja.....Många jag pratade med efter torsdagens föreläsningar sa att det var den bästa konferensen de hade besökt på länge, eller till och med någonsin. Det var ett så aktuellt och engagerande program som tog upp frågorna om hur biblioteken kan tolka och kanske också i någon mån balansera uppdragen att verka för det demokratiska samhällets utveckling och bidra till fri åsiktsbildning. Den senaste tidens händelser kring exempelvis boken Massutmaning och tidskriften Nya tider visar att det är långtifrån enkelt att tolka bibliotekets uppdrag.
Begrepp och tankegångar som jag känner väl igen från den journalistiska vardagen dök upp. Anne Kristin Undlien, chef för folkbiblioteken i Kristiansand i Norge, pratade till exempel om bibliotekets oberoende redaktörsroll, om redaktionella val

Vi ska vara kloka specialister

Det var länge sedan jag började dagen med en papperstidning vid frukost. Om en timme börjar den årliga bibliotekschefskonferensen som anordnats av KB och jag har en lite tid över för att bläddra i dagens DN. På debattsidan talas varmt för mer digitaliseringskunnande. Många industrijobb försvinner och vi måste förbereda oss för framtidens jobb. Den mest efterfrågade kompetensen har personer som förenar ett yrkeskunnande med digitaliseringsskicklighet. Detta gäller inte endast för industriarbete, detta gäller i högsta grad också inom biblioteksverksamheten. Detta har funnits med i tankarna under dagen. Både Gunilla Herdenberg, Erik Fichtelius och Robert Darnton, professor emeritus i historia, tidigare chefsbibliotekarie för Harvard University Library betonar vikten av det digitala biblioteket vid sidan om det fysiska.

Bibliotek mot rasism

Bibliotek mot rasism

...är namnet på en kampanj just nu i Västernorrland. Under tre månader ska biblioteken i  bland annat arrangera föredrag, ge tips om litteratur inom ämnet och använda böcker om utanförskap i barnens sagostunder.
– Det är en kampanj som riktar sig både inåt i organisationen och utåt mot de som besöker våra bibliotek. Vi vill själva sätta fingret på våra fördomar eftersom vi alla bär på dem
säger bibliotekarien Lina Allard.

Idén är hämtad från HelGe-biblioteken i Gävleborgs län, som drev en liknande kampanj 2014.

Biblioteken har en viktig demokratisk roll, men kan ibland  ställas inför svåra dilemman då bibliotekets uppdrag att främja yttrandefrihet och samtidigt vara en plats där alla känner sig trygga och välkomna krockar (vi minns väl alla "Lilla hjärtat-debatten"?)

Litteratur X

Detta dilemma tar sig Stockholms stadsbibliotek an i projektet  Litteratur X genom lyfta fram äldre och samtida och ställa frågor kring rasism och rasisistiska stereotyper i litteraturen.

På våra hyllor finns mängder av böcker som upprör, oroar, skakar. Men det som gör biblioteket till så mycket mer än en samling böcker är att vi sätter böckerna i sammanhang, kopplar ihop och problematiserar, säger Katti Hoflin, nytillträdd stadsbibliotekarie i Stockholm i ett pressmeddelande.

– Biblioteken är yttrandefrihetens rum. Vi sorterar inte bort några böcker från våra hyllor på grund av otidsenliga värderingar. Men böckerna står inte ensamma. Vår bibliotekariekår har bred och djup kunskap för att kunna diskutera, rekommendera och kritisera litteraturen. När samhället är oroligt har biblioteken en särskilt viktig roll. Här ska man kunna vara trygg men också diskutera fritt. Ibland är de två svåra att förena.

Bibliotekens internationella manifest

Frågor kring bibliotekens uppdrag när det gäller mänskliga rättigheter och intellektuell frihet tydliggörs bland annat i skriften Bibliotekens internationella manifest, som vi bloggat om tidigare.

Malmö pratar om...

 

"Improvisation och åsikter. Forum, fika, fördjupning och förståelse. "
Malmö pratar om är ett återkommande arrangemang på Malmö stadsbibliotek. En inbjuden expert belyser tillsammans med en improvisationsteatergrupp ett aktuellt ämne, i Malmö eller i världen. Publiken är med och påverkar föreställningen och får en chans att födjupa sig i och reflektera kring ett dagsaktuellt ämne. I anslutning till föreställningarna erbjuder också Malmö stadsbibliotek fördjupning i form av ett urval av böcker, tidskrifter, filmer och andra medier.

Jag tycker detta är ett intressant sätt att utveckla bibliotekets roll som arena för aktuella samhällsfrågor och -debatt. Men också ett kul exempel på hur man i samarbete med andra aktörer och med hjälp av andra kulturformer kan utveckla bibliotekets kärnvärden. Helt i linje med kulturhustanken alltså!


Nästa tillfälle är 25 april kl 17 och då i samarbete med Teater Reagera. Temat väljs av Malmöborna och just nu står valet mellan jämställdhet och mångfald. Tidigare tillfällen, som har handlat om  EU-migranter och tiggeri respektive Soran Ismail och Sveriges Radios opartiskhetspolicy, har arrangerats i samarbete med Teater Impro.

Bibliotekens internationella manifest

...är titeln på en skrift som Svensk biblioteksförening tagit fram i samarbete med Svenska Unescorådet. Där finns alla biblioteksmanifest samlade och vissa fall i ny svensk översättning.

Skriften uppmärksammades på en konferens i Stockholm häromveckan: Att leva och andas IFLA:s biblioteksmanifest.
Både skriften och konferensen pekar på bibliotekens viktiga roll för att ge alla människor fri tillgång till information, kunskap och kultur för att kunna använda sina demokratiska rättigheter att tänka, tala och skriva fritt.

Hur viktiga (och "farliga") bibliotek och böcker kan vara i situationer där demokrati och yttrandefrihet inte är självklara, illustrerades väldigt tydligt av Martin Schibbye. Under de 438 dagarna var isoleringen det värsta och rädslan att prata och därmed tänka fritt den största kränkningen. Så länge vi vågar använda ordet är det starkare än allt, sammanfattade Martin Schibbye.

Skriftens olika manifest, tex folkbiblioteksmanifestet och inte minst IFLAs etiska regler för  bibliotekarier och informationsspecialister kan användas som stöd för bibliotekens och bibliotekspersonalens viktiga demokratiska roll och underlag för diskussioner om dilemman kring exempelvis integritetsfrågor och informationsfrihet. Bibliotekskort till papperslösa är ett exempel på en aktuell fråga som lyftes under dagen och diskuterades med utgångspunkt från manifesten.

Några reflektioner och tips efter Biblioteksdagarna 2013

Jag och Annelie Börjesson gick ut hårt på årets biblioteksdagar genom att tillsammans med Catarina Isberg från SLU och Katrin Fredriksson från Botkyrkabiblioteken hålla i ett välbesökt seminarium om meröppna bibliotek. Eftersom seminariet filmades kan filmen  liksom vår Powerpoint hittas på biblioteksföreningens hemsida inom kort. Man kan också läsa om seminariet i bla  Framsidan ,  KB:s samverkansblogg eller på Regionbibliotek Hallands blogg. Det uppstod också flera intressanta diskussioner på twitter kring meröppna bibliotek.

I anslutning till vårt seminarium om meröppna bibliotek hade vi ett mingel för de som var intresserade av att prata mer, ställa frågor eller ansluta sig till biblioteksföreningens relativt nystartade nätverk för meröppna bibliotek . Under alla tre dagarna var det många som kommenterade eller ställde kompletterande frågor kring meröppet. Vi fick intrycket av att meröppet är en vädligt aktuell fråga på många ställen i landet och tror att många meröppna bibliotek kommer att öppna under det närmsta året.

Att själv medverka på biblioteksdagarna var riktigt kul, mycket tack vara alla samtal och nya bekatnskaper som gav en både breddad och fördjupad insikt i meröppetfrågan. Samtalen under biblioteksdagarna hade nästan uteslutande en positiv ingång till meröppet, men frågan är ju inte alls okomplicerad. Vi har tidigare lyft problematiken med meröppna bibliotek i anslutning till besparingar och vill med anledning av bland annat en artikel på det temat häromdagen , påminna om vikten av att se meröppet som en offensiv satsning. Som Annelie brukar säga: meröppet handlar om utveckling - inte avveckling.

Förutom meröppet var bibliotekens demokratiska roll en tydlig röd tråd genom biblioteksdagarna, med Kristian Lundbergs föreläsning Skillnaden mellan liv och katastrof som en höjdpunkt. Delar av Kristian Lundbergs resonemang finns i artikeln: Biblioteket och sveket .

Bland andra Amnestys Lise Bergh och mediestrategen Brit Stakston anslöt till demokratitråden.
Lise Bergh pratade om mänskliga rättigheter i allmänhet och yttrandefrihet i synnerhet och citerade Martin Shibbye i Biblioteksbladet: när man inte kan säga vad man vill så vågar man knappt tänka eller tycka heller. Mänskliga rättigheter har ingen mening om de inte tillämpas i praktiken och här är biblioteken viktiga, mendade Lise Bergh och lyfte Unescos fokbiblioteksmanifests som en fantastisk utgångspunkt för bibliotekens viktiga arbete för mänskliga rättigheter och medborgares deltagande.

Även kulturministern lyfte bibliotekens demokratiska uppdrag: Tack för det ni gör varje dag - biblioteken är viktiga för demokratins innersta kärna.

Bibliotek på lika villkor

Idag har jag varit på en mycket intressant dag på temat Bibliotek på lika villkor, anordnad av SFIS Syd och Svensk biblioteksförening Regionförening Skåne.

Ann-Charlotte Ek, från Malmö högskola inledde dagen genom att förse oss med normkritiska glasögon och lite nya verktyg och tankar kring frågor som inkludering, likabehandling, mångfald och genus. Catharina Isberg  och Lotta Mogensen fyllde på med sina reflektioner och erfarenheter kring SLUs medarbetarprojekt för att intregrera lika villkor i alla medarbetares dagliga arbete respektive Malmö Högskolas projekt högskolebibliotekets roll i en inkluderande lärandemiljö. 

Sau Sagnia, stadsdelsutvecklare i miljonprogramsförorten Drottninghög i Helsingborg bidrog med ett exempel från "verkligheten" då han berättade om inkluderingsarbetet på IdeA i Drottninghög, liksom Barbro Bolonassos som berättade engagerat om sitt arbete på Fisksätra bibliotek i Nacka.

Både IdeA och Fisksätra bibliotek är riktigt fina berättelser kring vilken viktig roll biblioteket kan spela för människor och hur biblioteket kan bli ett viktigt nav i ett lokalsamhälle och den punkt där människor som är svåra att nå för andra kommunala verksamheter och myndigheter kan bli sedda, hörda och få möjlighet att utvecklas.  Här finns det intressanta kopplingar till några av de projekt kring biblioteket som kulturhus, som pågår runtom i Skåne, tex i Burlöv, och jag tycker att man också kan dra paralleller till meröppna bibliotek: bibliotek som är invånarnas/medborgarnas bibliotek, som de själva har möjlighet att fylla med innehåll och verksamhet som kan få dem att växa.

Några andra reflektioner som jag har med från den här dagen är

• Ifrågasätt sanningar! 
• "Vi har inga problem oss oss!" (eller...?) Det luriga med normer är att de är så självklara och rotade att vi inte ser dem, men normer går att förändra.
• Du kan inte ändra på andra - du kan bara ändra på hur du själv bemöter andra
• Här möter vi alla lika! → Här möter vi alla olika!

Men den riktiga utmaingen när det gäller det här är ju att försöka ta sig bortom flosker och fina ord i likabehandlingsplaner och mångfaldsstrategier till att "på riktigt" arbeta med sitt sätt att tänka kring de här frågorna och sitt sätt att bemöta människor.