Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället

Boklådor på Eslövs bibliotek. Foto: Tove Eriksson

Bibliotekslagen fastslår att alla allmänna bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska. Att erbjuda litteratur på många språk är ofta en utmaning för folkbiblioteken. Inköp, urval och förmedling är särskilt svårt om språkkunskaper saknas hos personalen.
Biblioteken kan vara en mycket viktig resurs för att stärka nyanländas möjligheter till ett gott liv i sitt nya land även på andra sätt än genom litteraturförmedling. Att med knappa resurser och ett brett uppdrag utveckla sitt bibliotek till att vara en stark sådan resurs kan också vara en utmaning. Det finns stor potential att utveckla bibliotekens arbete med och för personer med annat modersmål än svenska genom kompetensutveckling och kunskapsdelning. Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser att det är många skånska bibliotek som arbetar intensivt och framgångsrikt för att förstärka sin service till den här prioriterade målgruppen, bland annat genom projekt finansierade av oss. Genom vårt mångspråksnätverk kan bibliotekspersonal träffas, dela kunskaper, inspireras och utvecklas tillsammans.
Bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald är också en av de nationella utvecklingslinjerna . De nationella utvecklingslinjerna ska löpa parallellt medan biblioteksstrategin tas fram. Kungliga biblioteket, KB, har just publicerat en studie med namnet Migration och språklig mångfald. Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. Studien är en kartläggning över bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Flera goda exempel lyfts, t ex Välkommen till Skåne där många skånska bibliotek slutit upp tillsammans med andra viktiga samhällsarenor för att vara en del av etableringsplattformen för nyanlända.

Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken

Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken är namnet på en rapport av Ida Norberg som kom nyligen. Den är skriven på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblioteket. Den lämpar sig väl som läsning efter att man har läst det Digitalt först med användaren i fokus, det första förslaget från sekretariatet för nationell biblioteksstrategi.

Både dystra siffror och ljuspunkter i biblioteksstatistiken

Källa: Flickr

Kungliga biblioteket har nyligen presenterat den årliga statistiken för de offentligt finansierade svenska biblioteken. I riket i stort har antalet bibliotek minskat, liksom antalet fysiska besök och fysiska låntagare. Det som ökat är framförallt användningen av e-medier och satsningar på barn och unga. De dystra siffrorna för besök och utlån har uppmärksammats i bland annat Sveriges Radios Kulturnytt.

Det är klokt att iaktta en viss försiktighet innan vi drar slutsatser av statistik som denna. Det är ofta siffror för resurser och användning som vi fokuserar på när biblioteksverksamheter redovisas. Dessa siffror relaterar inte med självklarhet till bibliotekens olika styrdokument där istället samhällsuppdraget och kvalitativa mål som att verka för ökad jämlikhet lyfts. 

Att tala om utlån, bestånd och förvärv utan att specificera medietyp är också vanskligt. Det är till exempel stora skillnader på siffrorna för ljudböcker, musik, kursböcker och TV-spel i årets rapport och varje medietyp kräver nog sin egen analys. Frågor som hur vi vet att biblioteken prioriterar rätt saker och verkligen når dem de är till för kan inte besvaras enbart med utlåne- och besökssiffror men kan ändå vara en del i en samlad bedömning. Ständigt minskade besökssiffror kan vara en varningsklocka och tyda på att biblioteksverksamheterna inte är så relevanta för kommuninvånarna som de borde vara. 

När det gäller de skånska folkbiblioteken så följer de vissa av tendenserna för riket men inte alla. När det gäller satsningar för barn och unga, både antal årsverken som avsätts och antal aktivitetstillfällen, är ökningen större än genomsnittet för hela Sverige. Vad gäller antal fysiska besök har de faktiskt ökat med 3% på de skånska folkbibliotekens bemannade serviceställen. Det totala antalet fysiska utlån per kommuninvånare har minskat, liksom antalet initiala lån (betyder att omlån ej är inräknade). Tittar vi närmare på siffrorna så visar det sig ändå att lån av tryckta böcker har ökat och att det är lån av film, musik och mikrofilm som står för den största minskningen. Utlån till personer med läsnedsättning har i Skåne ökat med 11% jämfört med en ökning på 1% för hela riket. 

Nyförvärven har totalt ökat med 7% medan det fysiska mediebeståndet per invånare trots det minskat med 12%. Det vore intressant att veta om detta är ett resultat av en befolkningsökning eller ett mer aktivt gallringsarbete. Kanske en kombination av båda?
Den som vill gräva ännu djupare i den regionala och kommunala statistiken och kanske jämföra sitt bibliotek med andra kan ladda ner tabeller och ta fram rapporter för en viss verksamhet. 

Dela med er av goda exempel på KB:s bibliotekschefskonferens 2016

Temat för Kungliga bibliotekets bibliotekschefskonferens 2016 är ledarskap för biblioteksutveckling, och den äger rum den 16-17 november.

Det kommer också att arrangeras en så kallad knytkonferens i anslutning till konferensen, där man som deltagare kan bidra med egna erfarenheter, och till exempel berätta om ett utvecklingsprojekt eller en omvärldsspaning. 

Program och anmälan till konferensen

Åt vilket håll går folkbibliotek i Skåne när det gäller Libris?

Olika initiativ i landet tyder på att fler bibliotek börjar tänka i Librisbanor och

kontinuerligt ansluter sig folkbibliotek som Librisregistrerande bibliotek. Det är för oss på Kultur Skåne anledning att återaktualisera Librisfrågan.

2011 fick KB ett samordningsuppdrag för hela biblioteksväsendet och har sedan dess arbetat med att bredda den nationella biblioteksinfrastrukturen Libris. April 2014 har KB kommit ut med en rapport ”Libris för folkbiblioteken – samarbete i en nationell katalog”, där samarbete är nyckelordet. Förverkligandet av den nationella katalogen är en process som involverar även folkbibliotekets medie- och systemleverantörer.

Det har gjorts (för)studier kring folkbiblioteken och Libris (Jönköpings län och Värmland). Biblioteken i Värmland har också gjort en utredning kring inköp med Librisposter. Libris förvärvsrutin utökas ständigt med de medieleverantörer som folkbiblioteken använder sig av.
Bl.a Adlibris, BTJ, Bokus , Ferdosi och FörlagEtt har ändrat orderinformationen så att beställningarna nu automatiskt kopplas till Librisposterna. Internationella Biblioteket berikar Libris databas med poster för mångspråkiga media.

För Skånes del finns Malmös och Lunds bestånd tillgängliga genom Libris.

Under 2013-2014 har Region Skåne gett utvecklingsmedel till Skåne NV för att göra en förstudie för att bli ett Libris registrerande bibliotek och 5YES biblioteken (Kävlinge, Lomma, Burlöv, Staffanstorp och Svedala) har tagit upp frågan inom deras förstudie ”delregional utvecklings-mediestrategi”.

Vi behöver din input!

Inför 2015 vill vi på Kultur Skåne gärna veta hur det ser ut i Skåne idag när det gäller Libris och hur vi ska förhålla oss till frågan i den närmaste framtiden.

•  Hur tänker folkbibliotek i Skåne kring Librisfrågan (utifrån lokal, delregional och national perspektiv)?
• Vart vill vi och hur kan vi komma dit. Vilka hinder finns?
• Finns det alternativa lösningar för ett gemensamt skånskt katalogsamarbete utöver Libris?

På måndag 8 december håller vi ett arbetsmöte för att utforska de här frågorna tillsammans mer er på bibliotek. Välkomna att anmäla ert deltagande till arbetsmötet, till Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se.

Tid och plats: Måndag 8 december, kl. 13-16 Regionhuset, Dockplatsen 26, Malmö, Rum Dan 

Vad händer på e-boksfronten?

 Förra veckan arrangerade Kultur i Väst konferensen Efter Litteraturutredningen II: E-böcker, som bjöd på en bra bild av läget när det gäller e-böcker och bibliotek och några nyheter.

Mest intressant var Louise Andersson  som berättade om SKL:s utgångspunkter i arbetet med att ta fram avtal kring utlåning av e-böcker via svenska folkbibliotek. Utgångspunkterna har man kommit fram till i dialog med bibliotek, förlag och andra aktörer.

Göran konstenius utredare på KB, berättade om de förstudier man tidigare gjort kring e-böcker och bibliotek Och att man nu håller på att rekrytera en samordnare för det nya uppdraget att inleda en försöksverksamhet för att tillgängliggöra e-böcker via Libris. Det blev en hel del diskussion om vad KB som nationell aktör kan och förmår göra. Louise Andersson menade att e-boksfrågan ligger inom kungliga bibliotekets grunduppdrag som nationell bibliotekssamordnare, och att man inte skulle behöva invänta särskilda uppdrag och medel för detta.

Ett par bibliotek som inte har väntat på nationella lösningar för e-boksfrågan är Stockholms och Malmö stadsbibliotek, som också medverkade på konferensen. Mikael Petrén från Stockholms stadsbibliotek berättade om hur man i Stockholm tar ett helhetsgrepp kring det digitala biblioteket, som nu också är ett "riktigt" bibliotek, likställt med övriga stadsdelsbibliotek. Fredrik Karlsson från Malmö stadsbibliotek berättade om Kaliber, en ett koncept för en app för att söka, låna och läsa e-böcker. För att kunna fortsätta med nästa steg i utvecklingen behöver Malmö fler bibliotek som samarbetspartners.

E-lib, Atingo och FörlagEtt medverkade också under dagen. En mer fyllig rapport från dagen finns på Länsbibliotek Sydosts blogg Bibliotek 25.  Framsidan har också skrivit och föreläsarnas presentationer finns på Kultur i Västs webbplats.

Så det händer saker på e-boksfronten, men kanske inte så snabbt som många önskar. Louise Andersson påminde om att detta är en komplex fråga med många aktörer och därför kräver tid...Rubriken på Svenska förläggarföreningens symposium nu i veckan:Allt är nytt - ingenting har förändrats är kanske ganska talande...

Jag vill också påminna om artikeln Spelet om de svenska e-böckerna , som jag tipsade om häromveckan, som ger en bra bakgrund och sammanfattning av e-boksfrågan.

Bibliotekschefsmöte i december

Den 12 december äger årets sista bibliotekschefsmöte rum i Malmö. Den nya bibliotekslagen är i fokus, men vi kommer även att summera året som gått och berätta lite om planerna för 2014.

KB har också bibliotekschefsmöte; mingel idag och konferens i Stockholm i morgon den 21 november. Loth Hammar, från Digitaliseringskommissionen, är en av talarna. Man erbjuder också en rad parallella seminarier under eftermiddagen om allt från SwePub och "Metadata för dummies" till digital delaktighet och skolbibliotek.

Dewey

I Skåne Sydost arbetar biblioteken just nu med en förstudie kring övergång från SAB till Dewey för biblioteken i sydost, delvis finansierat av utvecklingsmedel inom det regionala mediesamarbetet.

Malmö stadsbibliotek har också påbörjat förberedelser inför en övergång till Dewey. Under 2013 utreds tillvägagångssättet och 2014 planerar man att implementera Dewey på delar av beståndet, enligt Lina Berglund på Malmö stadsbibliotek. Malmö kommer att börja med facklitteraturen och samarbetar med  med  BTJ som är deras upphandlade leverantör av medier Här finns Linas presentation från användarmötet om Dewey 9/4 om Malmö stadsbiblioteks Dewey-arbete: http://deweybloggen.kb.se/wp-content/uploads/2013/04/Presentation-Malm%C3%B6-stadsbibliotek1.pdf

På användarmötet berättade också Umeå stadsbibliotek om hur man förbereder för Dewey i det nya biblioteket Kulturväven som ska öppnas i slutet av november 2014. Planen är att allt på öppen hylla, 140 000 exemplar ska konverteras. Umeås presentation finns här: http://deweybloggen.kb.se/wp-content/uploads/2013/04/Med-Dewey-mot-V%C3%A4ven.pdf

Lidingö har också inlett ett Dewey-projekt och om detta kan man läsa på den nystartade bloggen: ABC blir 123 - Dewey på Lidingö stadsbibliotek. I Lidingö finns planer på att gå över till Dewey under 2014 och i bloggen vill man visa hur Lidingö stadsbibliotek tänker kring att införa ett nytt klassifikationssystem och hur man planerar inför övergången.

Mer om Dewey och vilka bibliotek som är på gång finns att läsa på KB:s Deweyblogg: http://deweybloggen.kb.se/

Nya nationella rekommendationer för fjärrlån

Nu finns nya rekommendationer för bibliotekens nationella fjärrlånesamverkan. Rekommendationerna riktar sig till fjärrlånebibliotekarier i praktiskt arbete och är framtagna i samarbete med expertguppen för informationsförsörjning och resursdelning inom KB:s inflytandestruktur. Utgångspunkt för de nya rekommendationerna har varit KB:s fjärrlåneutredning Lätt att hitta – lätt att låna. KB:s slutsatser och förslag till åtgärder utifrån utredning och remissyttranden .

I rekommendationerna betonas användarperspektivet. Bibliotekens nationella fjärrlånesamarbete bör präglas av ett generöst förhållningssätt och ömsesidighet i utlån och resursdelning med andra bibliotek, och att materialet så fort som möjligt ska nå låntagaren.

Detta känns igen från den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne som togs fram förra året och som till exempel betonar principen att alla ger och alla får och användarperspektivet, att materialet ska finnas så nära användaren eller levereras så snabbt som möjligt.

En  viktig pusselbit i det regionala mediesamarbetet i Skåne, är delregionerna och samarbetet mellan biblioteken inom respektive delregion. Skåne NV har ju sedan ett år tillbaka (i morgon är det ettårsjubileum) gemensam katalog och webb och i Skåne NO siktar man på att  gemensam katalog under 2013. Gemensamma kataloger underlättar onekligen mediesamarbetet mellan biblioteken och gör det lättare att praktisera principen alla ger och alla får. Delregional medieplanering, eller kanske hellre, ett gemensam delregionalt mediestrategiarbete är en naturlig följd av och en användbart verktyg för ett intensifierat delregionalt mediesamarbete. I Skåne NV är Annelien van der Tang Eliasson klar med sitt delregionala medieplaneringsuppdrag och snart kommer vi att kunna ta del av resultatet, i form av rapport och så småningom seminarium. Tanken är att metoderna från Skåne NV delvis ska kunna appliceras på övriga delregioners mediestrategiarbete.