Både påståendet E-boken - på biblioteken för att stanna, eller frågeställningen när någon råkade höra fel: E´ boken på biblioteket för att stanna? belystes i samtalet där Madeleine Sjöstedt, ordförande, SKL:s kulturberedning och kulturborgarråd i Stockholm; Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket; Jakob Kihlberg, sekreterare, Litteraturutredningen; Niclas Lindberg, generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening samt moderatorn Birgitta Rydell, förbundsdirektör på DIK, deltog. Det kom också flera intressanta inspel från publiken, bland annat från förlagen, som tyvärr saknades i panelen.
Trots att det varit ett otal paneldebatter och diskussioner kring e-böcker och bibliotek erbjöd seminariet faktiskt en del nyheter och aha-upplevelser. Diskussionen visade på ett tydligt, men ändå nyanserat sätt att det finns olika sidor i frågan om e-böcker på bibliotek. Det blev också tydligt att frågan är komplex och politiskt laddad. Så här försökte vi smmanfatta våra reflektioner efter seminariet:
Här är några exempel från samtalet där olika perspektiv blev tydliga:
Niclas Lindberg menade att e-böcker är ett medium bland alla andra och bibliotekets grunduppdrag att förmedla litteratur är detsamma. Jacob Kihlberg hävdade å andra sidan att e-medierna innebär nya vanor, affärsmodeller och förutsättningar och att det fortfarande är svårt att överblicka konsekvenserna av digitaliseringen.
Panelen var överens om bibliotekens viktiga demokratiska roll att erbjuda jämlik tillgång till kunskap och information, men hade olika tankar om hur man ska/kan lösa till exempel de ekonomiska eller avtalsmässiga problemen. Niclas Lindberg spetsade till frågan om vem som egentligen betalar biblioteksersättningen och menade att staten skyfflar över kostnaderna för biblioteksersättning för e-böcker på kommunerna. Vilken blir statens roll när det gäller e-böcker och utmaningen att hitta betalningsmodeller som fungerar för folkbiblioteken? Jacob Kihlberg och litteraturutredningen menar att erfarenheterna från forskningsbibliotekens hantering av e-medier är viktiga, medan Gunilla Herdenberg var tveksam om de erfarenheterna rakt av går att använda för folkbiblioteksområdet. Hon menar istället att politiken behöver gripa in och jämför med 40-talets bokutredning som skapade biblioteksersättningen.
En annan motsättning som blev tydlig var frågan om biblioteket driver på eller förstör e-boksmarknaden. Enligt statistiken från Förläggareföreningen svarar biblioteken för 90 % av den totala e-boksförsäljningen i Sverige, och är därmed en betydande del av den svenska e-boksmarknaden. Erik Fichtelius, UR, jämförde med public service som också tillgängliggör gratis och därmed stör den komersiella marknaden och att UR betalar mycket pengar för att lösa detta genom avtal. Både Jacob Kihlberg och Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder menade att biblioteken måste vänta tills förlagen hunnit hitta fungerande affärsmodeller för e-böcker i Sverige. Men man kan också hävda att biblioteken driver e-boksmarknaden. Anna Troberg, Piratpartiet fanns bland åhörarna och menade att bibliotek är en förutsättning för bokmarknaden och fostrar bokälskare som köper böcker och Lina Svanbrink från Lindängens bibliotek kommenterade på Twitter att det är bibliotekets arbete med marknadsföring och utbildning kring e-böcker som skapar eboksläsare.
Niclas Lindberg gav uttryck för den frustration som finns bland biblioteken i e-boksfrågan när han avslutade med att säga att biblitoken måste vara med när e-bokståget går, medan Jacob Kihlbergs avslutande uppmaning till biblioteken var att ligga lågt och se hur e-boksmarknaden utvecklas.
En annan motsättning som blev tydlig var frågan om biblioteket driver på eller förstör e-boksmarknaden. Enligt statistiken från Förläggareföreningen svarar biblioteken för 90 % av den totala e-boksförsäljningen i Sverige, och är därmed en betydande del av den svenska e-boksmarknaden. Erik Fichtelius, UR, jämförde med public service som också tillgängliggör gratis och därmed stör den komersiella marknaden och att UR betalar mycket pengar för att lösa detta genom avtal. Både Jacob Kihlberg och Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder menade att biblioteken måste vänta tills förlagen hunnit hitta fungerande affärsmodeller för e-böcker i Sverige. Men man kan också hävda att biblioteken driver e-boksmarknaden. Anna Troberg, Piratpartiet fanns bland åhörarna och menade att bibliotek är en förutsättning för bokmarknaden och fostrar bokälskare som köper böcker och Lina Svanbrink från Lindängens bibliotek kommenterade på Twitter att det är bibliotekets arbete med marknadsföring och utbildning kring e-böcker som skapar eboksläsare.
Niclas Lindberg gav uttryck för den frustration som finns bland biblioteken i e-boksfrågan när han avslutade med att säga att biblitoken måste vara med när e-bokståget går, medan Jacob Kihlbergs avslutande uppmaning till biblioteken var att ligga lågt och se hur e-boksmarknaden utvecklas.
Trots alla de här olika åsikterna tyckte alla i panelen att e-böcker har en självklar plats på biblioteken, men frågan är komplex. Ett sätt att angripa den är att samtala med varandra, avslutade Madeleine Sjöstedt, som också berättade att SKL kommer att prioritera e-boksfrågan 2013.
Det är intressant att frågan om e-böcker på bibliotek har blivit politisk, frågan kom till exempel upp när Kulturnytt intervjuade socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla Carlsson i morse. Vi tror dock att det finns en fara i att debatten om e-böcker på bibliotek lägger alltför mycket fokus på bibliotekets litteraturförmedlande roll. Under Almedalseminariet återkom Niclas Lindberg flera gånger till att bibliotekens grunduppdrag är tillgängliggörande av litteratur, och att strukturen för e-böcker via biblioteken idag försvårar det uppdraget. Svensk biblioteksförenings annonskampanj trycker också på problemet att biblioteken inte själva kan göra urvalet när det gäller e-böcker. Det är synd om bibliotekets uppdrag på det här viset begränsas till enbart litteraturförmedling. Även vissa formuleringar i förslaget till ny bibliotekslag , snävar på ett olyckligt sätt in bibliotekets uppdrag för mycket, exempelvis i §2 Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. BBM jobbar just nu med kulturnämndens remissvar och vill där trycka mer på att bibliotekens roll är att förmedla kunskap, information och kultur såväl som att främja den fria åsiktsbildningen.
Det är intressant att frågan om e-böcker på bibliotek har blivit politisk, frågan kom till exempel upp när Kulturnytt intervjuade socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla Carlsson i morse. Vi tror dock att det finns en fara i att debatten om e-böcker på bibliotek lägger alltför mycket fokus på bibliotekets litteraturförmedlande roll. Under Almedalseminariet återkom Niclas Lindberg flera gånger till att bibliotekens grunduppdrag är tillgängliggörande av litteratur, och att strukturen för e-böcker via biblioteken idag försvårar det uppdraget. Svensk biblioteksförenings annonskampanj trycker också på problemet att biblioteken inte själva kan göra urvalet när det gäller e-böcker. Det är synd om bibliotekets uppdrag på det här viset begränsas till enbart litteraturförmedling. Även vissa formuleringar i förslaget till ny bibliotekslag , snävar på ett olyckligt sätt in bibliotekets uppdrag för mycket, exempelvis i §2 Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. BBM jobbar just nu med kulturnämndens remissvar och vill där trycka mer på att bibliotekens roll är att förmedla kunskap, information och kultur såväl som att främja den fria åsiktsbildningen.
Vi på Kultur Skåne funderar vidare kring vår regionala roll i frågan om e-böcker på bibliotek, tillsammans med referensgruppen, mer konkret i form av tänkbara teman för de regionala (kompetensutvecklings)insatser som vi planerar till hösten (bilden till vänster).
/Annelie och Kristina
