Centrala frågeställningar har varit hur modellen som helhet fungerar, kan förbättras och utvecklas, samt om vissa delar i modellen behöver ses över och modifieras. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med bibliotekschefer och fjärrlåneansvariga på ett urval av åtta bibliotek i Skåne: de s.k. ansvarsbiblioteken (dvs Malmö, Helsingborg och Kristianstad) samt både stora och små bibliotek från samtliga fyra delregioner.
Studien visar att modellen fungerar tämligen väl, men pekar på några områden som behöver utvecklas, modifieras eller följas upp närmare: tex mångspråk, kompetensutveckling och e-media. En aspekt som särskilt lyfts fram är att det finns en asymmetri i Skåne när det gäller mediesamverkan mellan biblioteken. I Skåne NO och Skåne NV är samarbetet mellan biblioteken väl utvecklat, medan det i Skåne SO och Skåne SV finns mindre eller nyligen påbörjade samarbeten.
De flesta av de tillfrågade biblioteken berättar om utvecklingsprojekt som blivit möjliga genom de regionala medel som har fördelats med utgångspunkt i den nya mediemodellen, och nämner till exempel mångspråksprojekten som exempel på att modellen faktiskt har stimulerat till biblioteksutveckling. Men det finns också kritik mot att effekterna och erfarenheterna från projekten inte redovisas ordentligt, eller att det finns en projekttrötthet på biblioteken.
Eiler Jansson avslutar sin rapport med några slutsatser och förslag till oss på Kultur Skåne som vi tar med oss in i det fortsatta arbetet med utveckling av det regionala mediesamarbetet. Några av förslagen som vi redan jobbar med är:
- Fortsätt att stödja de mindre kluster som håller på att växa fram i Skåne SV och Skåne SO, för att bidra till ett ökat samarbete även i söder
- Förtydliga vad ansvarsbibliotekens uppdrag innebär
- Följ upp och fortsätt arbete med utveckling av mångspårkig biblioteksverksamhet
- Fortsätt med kompetensutveckling i Kultur Skånes regi och stimulera samarbete mellan kommunbiblioteken kring gemensamma fortbildningar och erfarenhetsutbyte.
