Ny utbildning ska förebygga hot och våld på bibliotek – fem frågor till DIK:s Anna Troberg

Anna Troberg, DIK:s ordförande. Foto: Alexander Kallas.


Stök, hot och till och med våld har under senare tid seglat upp som ett allvarligt problem på många bibliotek - något som kan påverka allt från arbetsmiljö och rutiner till möblering och inköp. Fackförbundet DIK har tagit fram en ny utbildning som ska ge bibliotekspersonal redskap att förebygga och hantera hotfulla situationer.
Vi ställde fem frågor till DIK:s ordförande Anna Troberg:

1) Berätta om den nya utbildningen!
Vi har kört en första utbildning som vi nu håller på att utvärdera. Tanken är att utbildningen ska ge konkreta verktyg för både arbetsgivare och medarbetare att hantera hotfulla situationer på arbetsplatsen. Vad kan göras för att verka förebyggande? Vilka metoder finns för att lugna hotfulla situationer? Därför har vi valt att samarbeta med Hantera agera som har stor kunskap och egen erfarenhet på området.

2) Varför tar ni fram den här utbildningen?
DIK har tagit fram utbildningen eftersom att vi såg ett stort behov av den. De siffror som rapporten "Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek" visar på att problematiken ökar och frågan är mycket aktuell för DIK:s medlemmar. Vi ville göra något mer konkret bortom statistik och debatt och medverka till att biblioteken kan bli mer tryggare både för de som arbetar i dem och för besökarna.

3) Hur kommer den att gå till?
Utbildningen pågår i två dagar. Varje arbetsplats måste delta med minst en chef och en medarbetare eftersom vi vill att båda perspektiven tas tillvara i samverkan. En dag med workshops för chefer och en dag med workshops för medarbetare. Vi delar på grupperna då utbildningen bygger på ett aktivt deltagande och måste vara fokuserade på de olika rollerna och de olika perspektiven. Därefter får alla en inlämningsuppgift som de ska lösa på arbetsplatsen. När man lämnat in uppgiften får man ett diplom.

4) Kan du ge ett konkret exempel på vad man får lära sig?
Ett konkret exempel på vad de får lära sig är till exempel våldstrappan, där deltagare får öva på att lugna ner situationer enligt erkända metoder. Utbildningen bygger också mycket på att ta del av varandras erfarenheter och därmed lära av varandra.

5) Hur gör man om man är intresserad av att gå utbildningen?
En arbetsplats måste delta med en chef och en medarbetare, bestäm vilka de personerna är och eventuella ersättare. Nästa tillfälle är i höst och vi öppnar upp för anmälan i samband med biblioteksdagarna i maj. Om ni är på plats då så kom och hälsa på i DIK:s monter. Utbildningen är kostnadsfri om en deltagare är medlem och vi tar en avgift på 3000 kronor plus moms per deltagare om ingen från arbetsplatsen är medlem eller om arbetsplatsen vill skicka mer än två (chef+medarbetare) till utbildningen.

Fem frågor till Kristina Elding

Kristina Elding är enhetschef för Digitala och rörliga biblioteket på Folkbiblioteken i Lund. Hon är ansvarig för Experimentspårsprojektet Bibblan på Stadshallen LAB

Kristina, vad är Bibblan på Stadshallen LAB? 

Lunds stadshall ligger i centrala Lund och används vanligtvis för olika arrangemang, konserter etc. Nu ska byggnaden renoveras och turistbyrån och biljettbyrån har flyttat ut. I de tomma lokalerna öppnas ett tillfälligt rum, ett idélaboratorium där olika aktiviteter poppar upp under våren. 

Under april är det stadsbiblioteket som tar lokalerna i besittning i form av projektet ”Bibblan på Stadshallen LAB”. Under parollen ”Framtidens bibliotek är ditt bibliotek” bjuder vi in lundabor och andra intresserade att tillsammans med oss skapa, testa och prata om bibliotekets verksamhet och utveckling . Vi tar vår utgångspunkt i vårt uppdrag, så som det är formulerat i bibliotekslagen och i kommunens nya biblioteksplan. Som en röd tråd genom alla veckorna löper en utforskande ansats. Vi vill experimentera och ha dialog med lundaborna kring bibliotekets uppdrag och hur vi skulle kunna utföra det ännu bättre – eller på nya sätt.
 

Vad tänker ni hitta på under er LAB-tid? 

Vi kommer att hitta på många olika saker: workshops, vernissager, föredrag, prova på och dialog i olika former. De fyra veckorna har fyra olika teman och vänder sig till lite olika grupper, även om alla intresserade är välkomna under hela perioden. 

•  Vecka 14, första veckan i april har inriktning mot lite äldre barn och unga och inleds med en visning av SVT-serien Klassen den 4/4. Det kommer också att finnas möjligheter att skapa sitt drömbibliotek med tex collage och stop motion film. 
•  Vecka 15 ägnas åt barn i förskoleåldern och deras vuxna. Under hela veckan finns möjlighet att pyssla, testa robotar, läsa eller andra aktiviteter. Onsdagen den 11/4 kl 18.00 blir det en inspirationskväll om förskolebibliotek. Alla som arbetar med barn och läsning är välkomna oavsett roll: förskolepersonal, barnbibliotekarier, specialpedagoger, forskare eller vårdnadshavare.
•  Vecka tre ägnas åt digital delaktighet med lite särskilt fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning. Det blir teknik- och talboksdropin, föreläsningar mm. Fredagen den 20/4 16-17 håller exempelvis Susanne Frennert, forskare på KTH, ett föredag kring robotar och digitalisering med sikte på bättre äldreliv, äldrevård och äldreomsorg.
•  Sista veckan har temat drömbibliotek. Då blir det workshops, vernissager och panelsamtal kring framtidens bibliotek.
• Onsdagen den 25/4 blir det finalkväll för biblioteket månad i Stadshallen LAB. Den inleds med en drop-in-workshop med arkitekt Josefina Vega Ezpeleta, där vuxna och barn kan bygga sitt eget drömbibliotek. I panelsamtal och mingel samlar vi sedan ihop våra intryck av veckorna på stadshallen LAB och blickar framåt tillsammans med inbjudna gäster och alla intresserade. För den som är nyfiken på vad vi som hänt under bibblans månad på stadshallen LAB är det ett utmärkt tillfälle att titta in. 

Hela programmet för Bibblan på stadshallen LAB finns här: https://biblioteksportalen.lund.se/sv/web/arena/nyheter
 

Vad hoppas ni på biblioteket få ut av labbandet? 

Vi hoppas på intressanta samtal med och inspel från lundabor och andra kring vårt uppdrag och hur vi utför det – vad är bra, vad saknar man, vad kan bli bättre? Vad tycker lundaborna är intressant och viktigt? Vilka behov har de? I vilken livssituation finns de?

Naturligtvis är också Stadshallen LAB ett sätt att synliggöra vår verksamhet i ett nytt sammanhang och på en plats i staden där många människor är i rörelse. Det är också ett sätt för oss att testa en ny form för vår rörliga verksamhet – att finnas på plats i en tillfällig lokal under en tid – i det här fallet en månad.
 

Och vad hoppas ni att lundaborna får ut av det? 

Kunskap och idéer kring vad bibliotek är och skulle kunna vara. En möjlighet att titta in, göra något kreativt, få ny kunskap, eller bara hänga. Och kanske framför allt – en möjlighet att vara med och labba och påverka hur framtidens bibliotek skulle kunna se ut.
 

Kommer vi att få se mer av bibliotekslabbande på andra platser i Lund efter april? 

Ja, vi kommer att fortsätta labba. Efter lördagen den 28/4 kommer vår rörliga verksamhet i form av biblioteksbuss och popup-cyklar att rulla vidare i kommunen. Vi kommer också att fortsätta med en ”prototypande” verksamhet. Ett uppdrag i vår nya biblioteksplan är bland annat att i dialog med användare, forskare, och andra aktörer utveckla ett lärcentrum – en plats eller verksamhet för att dela kunskap. Hur vårt fortsatta bibliotekslabbande kommer att ta sig uttryck är såklart också beroende på vad som händer på Stadshallen LAB i april. Vilka idéer vi kan bygga vidare på och vad vi kan lära oss av samtal, workshops och allt annat som förhoppningsvis kommer att bubbla under veckorna.

Fem frågor om projektet Berättelser - vägar in i språket



Projektgruppen för Berättelser - vägar in i språket, från höger: Catrin af Malmborg, Måns Söderberg, Margaret Svensson, Annika Nilsson, Helén Bengtsson, Jonas Larsson, Sura Mashat, Tim Lukic

I bibliotekssamarbetet Skåne nordost, SKNO, pågår just nu projektet Berättelser – vägar in i språket. Vi ställde fem frågor till Helén Bengtsson på Kristianstads stadsbibliotek om projektet:
Beskriv projektet Berättelser – vägar in i språket!
Det är ett SKNO-projekt som riktar sig till nyanlända och där vi använder skönlitteratur på olika sätt för att få målgruppen att utveckla och träna svenska språket och även för att väcka läslust. Nyanländ är ju ett ganska brett begrepp och man befinner sig på olika nivåer vad gäller språket och därför vill vi testa olika metoder och använda skönlitteratur i olika former, allt från muntligt till sagor och lättläst. Vi riktar oss till både barn och vuxna.

Hur kom ni på idén till projektet?
I Bromölla hade Margaret Svensson gjort ett försök med en LL-bokcirkel och berättade om den och det ville vi spinna vidare på. Det kändes också som en naturlig utveckling utifrån våra föregående projekt i SKNO, då vi jobbat bland annat med inventering och inköp av medier och kompetensutveckling. Nu ville vi ta det ett steg vidare.