Fem frågor till Catharina Isberg om IFLA:s nya strategi

Catharina Isberg är chef för Helsingborgs bibliotek och valdes i våras till ordförande för den division inom IFLA som ansvarar för området "Support of the profession". Vi ställde fem frågor till Catharina om IFLA:s strategi 2019-2024.

Catharina, varför behövs en internationell biblioteksstrategi?

Vi blir alla allt mer påverkade av vad som händer på den globala arenan. Globaliseringen är en av de starkaste drivkrafterna i den förändring som vi är mitt i. Det finns en tendens att samarbeten och dialoger sker på många olika nivåer. Tidigare hölls samarbeten mer mellan länder, men nu ser vi hur samarbetet mellan städer blir allt starkare. Ett exempel på detta är det europeiska samarbete som just startats upp där borgmästare från olika städer samlas. Ett annat exempel är att när IFLA:s globala vision lanserades illustrerades den med en kartbild över hela världen där det är städer som är sammankopplade i stället för länder. Biblioteken behöver vara en naturlig del i utvecklingen och i globaliseringen och när vi tittar på de frågor som kommer fram i det internationella samarbetet så är det samma eller liknande frågor som lyfts nationellt, regionalt och lokalt.

Fem frågor till Ulrika Ahlberg om Dawit Isaak-biblioteket

Ulrika Ahlberg är bibliotekarie på enheten för dokumentation och yttrandefrihet på Stadsarkivet i Malmö. Vi ställde fem frågor till Ulrika om det nya yttrandefrihetsbiblioteket som fått sitt namn efter den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak.

Ulrika, vad är ett yttrandefrihetsbibliotek?
Vårt yttrandefrihetsbibliotek ska belysa frågor som rör yttrandefrihet i allmänhet och konstnärlig frihet i synnerhet. Biblioteket ska förvärva, tillgängliggöra och förmedla medier skapade av författare och andra konstnärer som på grund av hot och förtryck förhindras uttrycka sig, utöva sitt yrke eller sitt konstnärskap, samt medier inom området mänskliga rättigheter med fokus på yttrandefrihetsfrågor.

Hur väljer du ut vad som ska köpas in till biblioteket?
Urval av titlar skrivna av hotade författare baseras inte i huvudsak på innehåll eller genre utan huruvida upphovspersonen fått utstå hot och förtryck på grund av sitt arbete eller konstnärskap. På facksidan vill vi ha ett djup och en bredd inom tematiken, samlingen ska vara intressant och användbar både för studenter och forskare och för en intresserad allmänhet. Vi köper även in böcker för barn och unga.

Titlarna hittar jag genom omvärldsbevakning, samarbetspartners som Svenska PEN och ICORN, tips från kollegor och malmöbor. Jag har också hjälp av olika medieleverantörer och förlag.

När det gäller titlar av fristadsförfattare och andra i samma situation försöker jag hitta titlar både på originalspråk och i översättning till engelska och svenska, ibland även danska och norska.

Folkbibliotekens demokratiuppdrag i praktiken

Avhandlingen Folkbildning för delaktighet av Lisa Olsson Dahlquist är en studie jag följt och inväntat med stort intresse. Den blev tillgänglig i början av sommaren och har sedan dess varit återkommande läsning för mig. Utgångspunkten för mitt intresse handlar om utvecklingsfrågor som är kopplade till folkbildning, idéburen sektor och regional biblioteksverksamhet men också begrepp som demokrati, delaktighet och lärande.

Lisa Olsson Dahlquist är forskare/lärare i biblioteks- och informationsvetenskap och i digitala kulturer på Lunds universitet. I måndags presenterade hon sin avhandling för bibliotekarier som deltar i en studiecirkel under namnet ”Möjligheternas bibliotek – lärande i det livslånga biblioteket” som personal på Malmö universitetsbibliotek tagit initiativ till. 

Lisa Olsson Dahlquist presenterar sin avhandling i Landskrona

I avhandlingen har tre bibliotek studerats under åren 2014-2017. Olsson Dahlquist beskriver hur biblioteken skapar förutsättningar för (digital) delaktighet och medie- och informationskunnighet (MIK) och hur de utvecklar sin demokratiska och folkbildande roll i en värld där utbildnings- och kulturinstitutioner förändras som en följd av en digital nyordning. Det som studerats är den faktiska delaktigheten, hur biblioteken arbetar med att öka kunskapen och hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Det blir tydligt att detta uppdrag inte är enkelt för biblioteken. 

Varför delta på Träffpunkt biblioteksplaner?

Inför Träffpunkt biblioteksplaner i Stockholm 2019 erbjöd vi fyra chefer på skånska bibliotek att delta i dialogen kring biblioteksplaner genom ett logi- och resebidrag. De efterföljande reflektionerna som framkommer i blogginläggen cheferna skrev blir viktiga för oss i vårt fortsatta arbete. Reflektioner som vi kan föra med oss i samtal med nationella biblioteksaktörerna men även som ett stöd i vårt fortsatta arbete

Lena Malmquist bibliotekschef i Ystad vill uppmana alla att åka på dessa två dagar kommande år

Det är här med Bibliotekssverige samlat som jag får påståenden och utsagor att reflektera över och att diskutera kring. Jag har många fler meningar att bjuda på om någon skulle vara intresserad men väljer att avsluta med ett påstående av Olof Sundin:

Bibliotek ska aldrig avgöra vad som är sant eller falskt!

Andra citat från dagarna:

-          Det är bibliotekarier av medelklass som skapar bibliotek för medelklass.

-          Centrum är där vi lever våra liv.

-          I design finns maktrelationer.

-          Sannolikheten för ett uttryckt mycket eller ganska högt förtroende för folkbibliotek är högst bland personer som placerat sig klart till vänster.

-          Bibliotek samlar upp alla de arbetsuppgifter som kommunen och våra myndigheter lämnar ifrån sig med stöd av digitalisering. Likaså lämnar Försäkringskassan, AF, bankerna m fl uppgifter efter sig. Besökare behöver boka resor, skaffa sin medicin, skriva ut …

-          60 % av biblioteken har inte fått uppskattning för sitt stöd till medborgarna av annan myndighet.

-          Låt oss jämföra med Valfrid Palmgren som redan i början av 1900-talet reste till USA och såg bibliotekets roll att stödja svenskars utbildning för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt i världen.

Martin Memet Könick, bibliotekschef i Ängelholm får  sista ordet om Träffpunkt biblioteksplaner 2019

En väldigt intressant dag har nått sitt slut och jag tror alla som har varit med på träffen tar med sig ngt matnyttigt hem. Jag tror vi kommer att fortsätta se och höra om hur biblioteksplaner är på tapeten i olika kommuner och på andra nivåer och hoppas att det blir en ny träff nästa år. Kanske kan den vara över två dagar med nätverkskväll, fler och längre workshop-inslag samt programpunkter om styrdokument, förutom Bibliotekslagen, som ofta informerar biblioteksplaner, t.ex. från IFLA och Unesco. 

Biblioteksplanen som process med Lund som exempel

Kristina Elding, enhetschef för Digitala och rörliga biblioteket, Folkbiblioteken i Lund reflekterar även kring Träffpunkt biblioteksplaner och ger här exempel på hur biblioteksplanen kan fungera som en process.En konferens helt med fokus på biblioteksplaner och andra strategiska dokument som arrangerades av Kungliga biblioteket, MTM och Kulturrådet. Myndigheterna lyfte fram biblioteksplanerna ur lite olika perspektiv och det är tydligt att när statliga aktörer läser biblioteksplaner är det såklart med nationella glasögon där tex likvärdighet är en viktig aspekt. Som kommunal representant tyckte jag att de presentationer som belyste den praktiska nyttan och olika konkreta erfarenheter av biblioteksplanearbete var mest intressanta.

Bland annat Hanna Carlsson och Johanna Rivano Eckerdal, forskare på Lunds universitet, bidrog till detta då de presenterade sin Styrdokumentstudie. I studien (finansierad av Region Skåne 2016-2018), har de tittat på hur de olika styrdokumenten på nationell, regional och kommunal nivå lever och gestaltas hos bibliotekspersonal, chefer och politiker i fem skånska kommuner. Johanna Rivano Eckerdal har också skrivit ett PM med utgångspunkt i studien ”Att vara till för alla men inte för allt” (2018) med reflektioner och rekommendationer för kommunala tjänstemän och politiker med ansvar för folkbibliotek.  I det här blogginlägget vill jag ge min sammanfattning av forskarnas reflektioner och rekommendationer kopplade till mina erfarenheter av biblioteksplanearbete.

Biblioteksplanen är en process

Biblioteksplanen är inte en produkt - en trycksak, en fil i datorn eller en (död) länk på kommunens webbplats - utan en process, brukar jag hävda. Och just att se biblioteksplanearbetet som en cyklisk process är en av de rekommendationer som lyfts av forskarna.

En viktig del av den processen är att göra biblioteksplanen till ”sin” vilket kräver ett slags översättningsarbete. Om biblioteksplanen ska bli ett verktyg för verksamhetsutveckling, strategiska prioriteringar och dialog kring bibliotekens verksamhet behöver den brytas ner och förstås på en mer verksamhetsnära nivå.

Det finns flera poänger med att se biblioteksplanen som en cyklisk – ”evig” – process: Det kan bidra till ökad delaktighet kring biblioteksverksamhetens utveckling för bibliotekspersonal, politiker och samverkanspartners. Biblioteksplanearbetet blir en sammanhängande process med utvärdering av planen, omvärldsbevakning (en annan av forskarnas rekommendationer) och annan input längs vägen, samt formulering av nya verksamhetsmål eller aktiviteter på årlig eller åtminstone regelbundet återkommande basis.

Biblioteksplanen är ett verktyg för dialog och samverkan

Processtanken handlar också om biblioteksplanen som ett kommunikativt stöd – ett sätt att kommunicera och förankra bibliotekets uppdrag och verksamhet hos olika målgrupper: användare, politiker och samverkanspartners.

Att kommunerna, enligt bibliotekslagen ska ta fram biblioteksplaner för alla de biblioteksverksamheter som man ansvarar för gör också biblioteksplanen till ett verktyg för samverkan mellan folk- och skolbibliotek. För Lunds del innebar det att fyra olika förvaltningar var tvungna att komma överens om biblioteksplanens inriktningsmål och prioriterade utvecklingsområden. En av utmaningarna för oss i Lund är att fortsätta jobba tillsammans med de gemensamma frågorna, inte minst i besparingstider.

Biblioteksplanen bör vara strategisk

De kommunala biblioteksplanerna bör vara strategiska dokument, som pekar på riktning och utveckling snarare än att beskriva aktiviteter eller särskilda insatser, menar forskarna. Det kan sedan kopplas till mer verksamhetsnära handlingsplaner.

I Lunds kommun ligger biblioteksplanen – antagen av kommunfullmäktige - på den så kallade programnivån. Det innebär att det är ett övergripande långsiktigt och strategiskt dokument – ”fluffigt” skulle kanske några säga. Vi har exempelvis inget slutdatum på vår biblioteksplan, men ett uppdrag att vid behov aktualitetspröva den. Den bryts sedan ner till handlingsplaner inom respektive förvaltning med insatser i ett treårsperspektiv och i årliga verksamhets- eller aktivitetsplaner. Det gör det naturligt att årligen utvärdera vårt och även koppla det till de olika mål som Lunds kommuns politiker tagit fram på fullmäktige- och nämndsnivå. Forskarna rekommenderar också återkommande revidering av biblioteksplanen som ett sätt att hålla den levande och aktuell.

Bildtext: ”Styrdokumentscirkeln” för Folkbiblioteken i Lund 

Det låter ju fint men visst finns det i Lund också exempel på spänningen mellan biblioteksplanen som ett strategiskt, visionärt förändringsverktyg och det vardagsnära, dagliga arbetet på biblioteket. Jag önskar mig och försöker sträva efter det som forskarna beskriver som ”ett ständigt pågående samtal kring hur de strategiska formuleringarna ska gestaltas i den dagliga verksamheten”.

Docka in styrdokumenten i den lokala (unika) kontexten (och få extra boost från regionala, nationella och internationella styrdokument).

Bibliotekslagens portalparagraf, den så kallade ändamålsparagrafen, §2, är ju fantastisk i det sammanhanget eftersom den i några meningar täcker in hela vårt komplexa och viktiga uppdrag. Den är själva utgångspunkten för Lunds biblioteksplan och där sedan en omvärlds- och närvärldsanalys och det ovan nämnda ”översättningsarbetet” landar i strategiska prioriteringar, insatser och aktiviteter som är anpassade för just Lund, i ett lite längre perspektiv. Nationella och regionala styrdokument kan ge legitimitet och drar till att förankra biblioteksplanens prioriteringar i kommunens mål- och styrdokumentsstruktur.

Hanna och Johanna tipsar slutligen om en kommande studie: ”Styrdokumentens betydelse och gestaltningar i ett förändrat bibliotekslandskap”, som åtminstone jag ser fram emot att ta del av så småningom.

Digitalt sist?

Reflektioner från Kungliga bibliotekets konferens: Digitalt först med användaren i fokus – forskning kring bibliotekets roll i ett hållbart digitalt samhälle 25/10 2019

Under dagen gav forskare olika perspektiv på bibliotekens arbete för digital delaktighet. Mest intressant var kanske att höra forskare från andra forskningsområden än B&I, som tex statsvetare, ge sin bild av bibliotekens roll i ett digitalt samhälle.

Stefan Johanssons föreläsning med rubriken Digitalt sist – hur ska alla komma med? bär jag särskilt med mig. Stefan Johansson är tillgänglighetsexpert, forskare på KTH och leder Begripsam. Begripsam jobbar med personer med funktionsnedsättning, personer med psykisk ohälsa och personer i utanförskap, tex hemlösa. För oss inom Folkbiblioteken i Lund är dessa frågor aktuella både i vårt stora tillgänglighetsprojekt inom Stärkta bibliotek och i utvecklingen av vår verksamhet för digital delaktighet.

Alla påverkas av digitaliseringen, oavsett om man är med eller inte. Den samhällsutveckling som digitaliseringen innebär spetsar ofta till svårigheterna för personer med olika funktionsnedsättningar. Samhället är inte byggt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar och i de studier som görs kring delaktigheten i samhället, tex Svenskarna och Internet , finns inte personer med funktionsnedsättning (eller personer som inte pratar svenska) med. Begripsam försöker spegla de stora undersökningarna men för olika grupper med olika funktionsnedsättningar.

Stefan Johansson påminde om att bibliotekens prioriterade målgrupp ”personer med funktionsnedsättning” ju egentligen inte är EN grupp utan en mångfald av olika grupper och individer som har olika kombinationer av funktionsnedsättningar. Det är inte funktionsnedsättningen i sig som avgör om man är digital eller inte (personer med diagnosen ADHD är exempelvis mer digitalt aktiva än genomsnittet), utan något annat. Johanssons forskning handlar om att ta reda på vad detta VAD är.

De grupper som har störst svårigheter med digitala tjänster är personer som av olika skäl har utmaningar kopplade till språket eller den intellektuella förmågan. Man kan också se att personer i särskola, särskilt boende eller daglig verksamhet i hög utsträckning är utanför det digitala samhället. Detta är intressant med tanke på att dessa verksamheter ingår i den offentliga välfärden – vi har alltså i någon mening själva makten att lösa detta utanförskap.

Då blir det också tydligt att olika grenar av offentlig sektor behöver samarbeta kring de här frågorna. Det försöker vi i Lund har ta fasta på när vi nu utvecklar vår verksamhet kring digital delaktighet, bland annat genom deltagande i ”Folkpaketet”. Vi har också i en designprocess tillsammans med tjänstedesigners från kommunens IT-avdelning bjudit in potentiella samarbetspartners att redan i prototypfasen hitta möjliga vägar framåt i vårt gemensamma arbete för digital delaktighet.

Ofta förs diskussionen kring digital delaktighet utifrån ett individperspektiv: de individer som inte är delaktiga har själva ett ansvar att höja sin digitala kompetens och samhällets lösning på problemet är att erbjuda olika former av kompetenshöjande insatser, till exempel i form av ”Digitalt först”–satsningen. Många av de personer vi möter i bibliotekens dropin-verksamhet kring digitala frågor ger uttryck för att hindren för deltagande i det digitala samhället är emotionella (tex rädsla, skuld, skam) snarare än fysiska (tex brist på digitala apparater, Internet) eller kognitiva utmaningar. Men egentligen kanske problemet inte beror på de enskilda individernas kompetens eller brist på kompetens utan på strukturer – hur själva samhället och dess funktioner designas. Vi behöver flytta skulden för det digitala utanförskapet från individen till samhället.

Som ett exempel på hur samhället bygger utanförskap nämner Johansson Skånetrafiken. Deras nya app och biljettsystem är väldigt talande exempel på hur samhällsfunktioner digitaliseras till glädje och nytta för många (det här fallet personer med tillgång till smartphone, Internet och/eller betalkort) men som också lämnar ganska många utanför.

Kontentan är att det inte är fel på individen – det är fel på designen. Funktionshinder skapas i hur vi skapar vår omvärld – funktionsnedsättning är något man har och ska kunna leva med. Den avgörande frågan blir då: Hur kan vi designa för deltagande? Stefan Johansson menar att många designprocesser närmar sig frågan från fel håll: man börjar med att utforma en tjänst för den så kallade normaten (= normalanvändaren). Problemet med det angreppsättet är att normaten i själva verket är i minoritet och att varje nytt behov innebär en resurskrävande designutmaning eller anpassning.

Vad detta innebär för oss på biblioteken när det gäller hur och för vem vi utformar vår verksamhet för exempelvis digital delaktighet, kommer jag att fortsätta fundera på tillsammans med mina kollegor…

Kristina Elding, enhetschef för Digitala och rörliga biblioteket, Folkbiblioteken i Lund

Träffpunkt biblioteksplaner 2019 och Digitalt först med användaren i fokus - forskning kring bibliotekets roll i ett hållbart digitalt samhälle

Träffpunkt biblioteksplaner är ett arrangemang som KB organiserar för att stödja kommuner och regioner att ta fram och följa upp biblioteksplaner. Här kan företrädare för folkbiblioteksverksamhet i kommuner, regioner, stat träffas och samtala. Det här är andra tillfället i år KB bjuder in till en träff se program  som den 24 oktober ägde rum i anslutning till Forskardag den 25 oktober inom Digitalt först-projektet. 

Region Skåne har inom ramen för sitt uppdrag enligt Bibliotekslagen ett intresse av att så många folkbibliotek som möjligt deltar i dialogen. Därför erbjöd vi bibliotekschefer och medarbetar som aktivt arbetar med biblioteksplaneprocessen att delta mot att vi publicerar deras reflektioner på vår blogg. Här kommer valda delar av deras reflektioner. De som deltog var Stefan Wahlstedt Biblioteken i Malmö, Kristina Elding Folkbiblioteken i Lund, Lena Malmquist Ystads bibliotek och Martin Memet Könick Ängelholms bibliotek. Resultatet blev fyra blogginlägg.

Stort tack för er medverkan och era intressanta reflektioner.

Uppdrag Högläsning - sista rapporteringen från Oxie och Lindängen

Läslov 2019 är slut. Det har organiserats massor med aktiviteter på biblioteken i Skåne, inte minst på de biblioteken som deltog i Uppdrag ,den skånska satsningen för att fler barn (och vuxna) ska läsa mer. Bakom initiativet står Region Skåne, Moderna Museet Malmö, BUFF, samt biblioteken i Trelleborg och Malmö, Samarbetsprojektet finansierades med bidrag av Statens Kulturråd.

Under veckan har vi kunnat läsa om de olika aktiviteterna som organiserades på biblioteken. En sista tillbakablick på läslovet med Lindängen och Oxiebibliotek.

Läslovet på Lindängen har vait kusligt. Spökhusworkshop, författarbesök av Katarina Genar som skriver magiskt och mystiskt, filmtävling med spännande film… Och på Halloween brukar Lindängenbiblioteket bjuda in barn och unga till vårt spökrum för att lyssna på de läskigaste spökhistorierna vi kan hitta.

För att spökhistorieläsandet skulle kunna få fortsätta hemma delade vi ut våra favoritböcker med spökhistorier med bokstickan med högläsningsuppdrag till barnen.

Det fanns även ett stort antal exemplar av Katarina Genars böcker, som delades ut till läshungriga barn tillsammans med bokstickan inför hennes författarbesök.

Sagostund på Romani på Oxiebibliotek

På tisdagen avslutade vi dagen med en tvåspråkig sagostund på romani och svenska. På Oxiebiblioteket har vi en fantastisk sagoberättare, Florida, som talar den romska dialekten lovari. Hon har ett stort nätverk med familjer som hon känner i Oxie och som kommer till oss på våra sagostunder. Vi läste sagan Till vildingarnas land i vårt berättarrum/sagorum. Till sagan har vi roliga ljud inlagda till monstren, som förstärker stämningen. Efter sagostunden hade vi en verkstad tillsammans där vi skapade självlysande spöken.

Under onsdagen bjöd Oxiebiblioteket på ”Skapa skräck”, där vi läste högt ur den spännande samlingen Väsenologi av Ingela Korsell. Vi valde kapitlet om Mylingen, vissa barn hade hört talas om Mylingen i andra berättelser och fick nu veta mer om Mylingens som väsen. Efter högläsningen fick alla barn skapa, denna gång fick de utgå från ett utskrivet självporträtt som de med hjälp av olika material gjorde om till en skräckinjagande bild.

 

Uppdrag Högläsning

Lisa Berger och Catarina Cederholm rapporterar från Kanini

På Malmö Stadsbibliotek, avdelning Kanini, är höstlovet i full igång. Förutom mycket annat fokuserade vi under tisdagen och onsdagen på att högläsa spökhistorier.
Vi har läst lagom läskiga berättelser för barn mellan 6 – 8 år och deras vuxna i vår Sagogrotta. Redan utanför Sagogrottan väcktes frågor och nyfikenhet kring vilka de två häxorna var och vad som skulle hända.                                                                                                          
Barnen fick knacka sig in genom den magiska bokhyllan till Grottan, som badade i blått sken, spöken, skelett och spindelväv hängde i hörnen. Vi läste två berättelser och hade roliga och fantasifulla samtal kring spöken, monster, mystiska platser och annat okänt. Efter högläsningen fick barnen hjälpa till att öppna den hemliga luckan i golvet där de hittade böcker som de fick ta med sig hem. Bokmärket med läsuppdraget fanns i varje bok och väckte nyfikenhet. Vi hade också en spökverkstad efter en av högläsningsstunderna då barnen var med och gjorde egna böcker med spökberättelser.
Efter Läslovet kommer vi inom högläsningsspåret att samarbeta med BUFF för att undersöka hur små barn ser på film. Tillsammans kommer vi att titta på, leka till och prata om film för barn 1-2 år och deras vuxna. Filmerna är korta animerade utan verbalt språk.

Läslov Högläsningslov

Uppdrag Högläsning Läslovet.

Rapport av bibliotekarie Karin Kronström på Rosengårdsbiblioteket i Malmö.

Läslovets andra dag på Rosengårdsbiblioteket gick i film och skapandets tecken. Ett samarbete med BUFF och Moderna Museet som resulterade i att vi vid två tillfällen under dagen visade tre kortfilmer, Anglerfish, Matilda och Molnfrukt.

 

Tre filmer med tematiken mörker, ljus och rädsla. Ina Alm från BUFF inledde därefter ett samtal om filmerna och barnen berättade om hur de kände efter filmerna. Det blev fina samtal om fantasi, mörker, ljus och rädsla utifrån det upplevda.

Efter film och samtal tog Louise Waite, konstpedagog på Moderna Museet, över och barnen fick skapa fantasifulla pappersfigurer och även testa dem i mörkret med ficklampor. Båda tillfällena var välbesökta och sammanlagt 45 barn och vuxna fick en film- och skapandeupplevelse med sig hem. Vidare delades en bokgåva ut till alla som deltog och det var boken Nocturne - recept på drömmar av Isol som följde med varje barn och familj hem. En bok att läsa och uppleva tillsammans och vi fick påminna alla om att släcka lampan efter varje läst sida då bilderna lyser i mörkret och kompletterar berättelsen.  

 

 

 

 

 

Uppdrag Högläsning

Hanna Sällström och Sofie Sjöstrand rapporterar från Trelleborgs bibliotek

Det är full rulle på Trelleborgs bibliotek under Läslovet med en Läslovsfest för hela familjen där alla kan pyssla, spela spel och tv-spel, fika eller skapa dikter utifrån projektet ”Sustainable Poetry”.
Spökbokprat med fika riktar sig till de som är mellan 8-12 år. Alla är välkomna till biblioteket för att prata läskiga böcker, lyssna eller berätta spökhistorier i vårt sagorum.
Högläsningstips med Hanna & Sofi!
Denna aktivitet riktar sig till vuxna som vill lära sig mer om gemensam läsning och högläsning där Hanna och Sofi ger praktiska handfasta tips. Alla barn är välkomna och får göra andra aktiviteter samtidigt som de vuxna lär sig mer. Familjerna som deltar får med sig en presentpåse med böcker.
Filmvisning för alla barn över 7 år och sist men inte minst inspirerar bibliotekarier till läsning genom att starta igång festen med ”Världens snabbaste bokprat” där alla bibliotek i Sverige utmanas att tävla! De som lyckas prata om flest böcker, enligt reglerna, på 7 minuter vinner! Vill du veta mer om världens snabbaste bokprat. Kolla här

Uppdrag Högläsning är en skånsk satsning för att fler barn (och vuxna) ska läsa mer. Bakom initiativet står Region Skåne, tillsammans med Moderna museet Malmö, barn och ungdomsfilmfestivalen BUFF samt biblioteken i Trelleborg och Malmö. Samarbetsprojekt finansieras med bidrag av Statens Kulturråd

Uppdrag Högläsning

Bibliotekarie Cissie Rosengren rapporterar från Bellevuegårdsbibliotek om hogläsningslov. 

På Läslovet bjuder Bellevuegårdsbiblioteket alltid in en författare och i år välkomnade vi Katarina Genar som skriver magiskt och mystiskt för blandade åldrar. Uppemot 70 nyfikna barn hade samlats i publiken och det fanns inte en endaste ledig stol (de vuxna fick stå). Katarina berättade om flertalet av de böcker hon skrivit och läste högt från ”Spökflickan” och ”Den magiska kappan”.
Många händer viftade i luften när Katarina frågade vilka som läst böckerna i den populära bokserien ”Mystiska skolan”. Hon berättade även om kapitelboken ”Magisk december” som är en perfekt högläsningsbok nu i december.
Barnen lyssnade och ställde frågor, bland annat om huruvida hennes böcker är verkliga eller ej. Det blev även en hel del frågor till henne om hunden Ture som Katarina alltid har som sällskap när hon skriver.
Avslutningsvis ringlade kön lång när barnen fick välja en bok i present att ta med sig hem för att fortsätta med läsningen på hemmaplan. De flesta av barnen passade på att få boken signerad av Katarina. Det blev en lyckad eftermiddag detta Läslov på Bellevuegårdsbiblioteket!


Uppdrag Högläsning är en skånsk satsning för att fler barn (och vuxna) ska läsa mer. Bakom initiativet står Region Skåne, tillsammans med Moderna museet Malmö, barn och ungdomsfilmfestivalen BUFF samt biblioteken i Trelleborg och Malmö. Samarbetsprojekt finansieras med bidrag av Statens Kulturråd

Litteratur och program i fokus

Årligen organiseras det mer än 145 000 aktiviteter på folkbiblioteken runt om i Sverige. Bara i Skåne organiseras det nästan 19 000 aktiviteter. Det kan vara allt från sagostunder, pysselverkstäder, föreläsningar, författarsamtal, filmvisningar, debatt m.m. Att vara programarrangör eller producent på bibliotek kräver särskild kompetens.
I samarbete med Kultur i Väst och Region Halland organiserar Region Skånes kulturförvaltning en 12 dagars utbildning (två tillfällen under hösten 2019 och fyra tillfällen under våren 2020) Programarbete på bibliotek. Utbildningen riktar sig till bibliotekspersonal i hela Sverige. Under dessa 12 dagar kommer alla facetter av programarbete att uppmärksammas, såsom juridik, marknadsföring, värdskap, budget, samtal på scenen m.m. 

Under utbildningen kommer deltagarna att:
• Undersöka hur bibliotek kan arbeta med programläggning på ett strategiskt sätt
• Få praktiska idéer och färdigheter kring programarbete
• Utbyta erfarenheter kring programarbete med kollegor från hela landet.
• Möta erfarna programläggare, kulturproducenter, författare, marknadsförare och tekniker

Fyra skånska bibliotek kommer att delta.

Mer än 4000 av de aktiviteterna som organiseras på bibliotek i Skåne har en litterär anknytning (t.ex. boksamtal, bokcirkel, författarbesök, litteratur- och skrivaktiviteter) som kräver en aktiv roll från bibliotekarier. Utifrån vårt läs- och litteraturfrämjande uppdrag inom den regionala biblioteksverksamheten och utifrån vår handlingsplan litteratur och serier kommer vi att göra extra insatser under hösten 2019 och våren 2020 under nämnaren bibliotek som litterär scen.

I handlingsplanen betonas att biblioteken är betydelsefulla som arenor för litterära arrangemang och mötesplatser. Detta är speciellt viktigt eftersom litteraturen som konstart saknar egna institutioner som t ex finns inom scenkonsten. Biblioteken har alltid varit centrala som mötesplatser och vi önskar både bredda och spetsa denna kompetens i att arrangera litterära scener.

Under hösten 2019 och våren 2020 organiserar Kristianstads bibliotek en utbildning för bibliotekspersonal i Skåne som fokusera på det litterära samtalet på scen.
Många författare känner sig mer bekväma tillsammans med en samtalspartner istället för att stå ensam på scen. Att som bibliotekarie kunna ta den rollen istället för att hyra in en moderator har flera värden utöver att hålla ner kostnaden för arrangemanget:
• Man bygger starkare relationer mellan den gästande författaren och biblioteket
• Bibliotekarierna och deras kompetens blir tydligare för besökarna
• Bibliotekarierna får djupare kunskap och förståelse för besökarnas intresse och frågeställningar.
Ledare för utbildningen Att leda författarsamtal kommer att vara Kerstin Önnebo, som byggt upp och driver podcasten Skrivarpodden och som sedan 2014 släppt drygt 120 avsnitt. Kerstin driver sedan 2018 även Bokmässepodden på uppdrag av Bokmässan i Göteborg. Där gör hon djupintervjuer med aktuella författare. Det fanns ett större intresse för utbildningen än det fanns platser. Vid fördelning av platser har vi tagit hänsyn till geografisk spridning.

I Skåne finns det många välrenommerade utbildningar för de som vill bli författare och serieskapare. De som kommer ut därifrån behöver bli synliga och möta sin publik och publiken behöver möta dessa nya författarskap. I det sammanhanget är folkbibliotekens infrastruktur oöverträffbar, det finns minst en potentiell scen i varje kommun. Nya författarskap och bibliotekens scen leder oss till Folkets hörnas arbete med textsamtal.

Folkets hörna är en litterär scen för texter under arbete. Här får publiken en chans att delta i ett textsamtal om skönlitterära alster som ännu inte är publicerade och möta författare under skrivprocessen. Textsamtalen leds av två erfarna skrivpedagoger och präglas av öppenhet och respekt kring och för den konstnärliga skrivprocessen. Under alla åren har Folkets hörna haft sin scen i Malmö. Men nu utökar Folkets hörna utöka sin verksamhet till andra kommuner i Skåne under namnet Närodlat, med stöd av Region Skåne. Biblioteken är en utmärkt plats för att organisera ett sådant litterärt arrangemang. Om ditt bibliotek är intresserad att ha ett sådant textsamtal, tar kontakt med Therése Granwald (therese@folketshorna.se) eller Johan Blomgren (johan@folketshorna.se)
Tillsammans kan ni se över vilka möjligheter som finns.

Länge Leve Ordet

Jag är på väg hem ifrån Bokmässa och är uppfylld av allt jag hört, läst och sett. Samtidigt glad för all vinterläsning som väger tungt i mitt bagage.
Texten ”Länge Leve Ordet” pryder min bokkasse.

Jag var på ett seminarium med tvillingarna Adbåge. Jag lyssnade på Emma och Lisen för tre veckor sedan på Kristianstads bokfestival och efter det hände det någonting inom mig som jag inte direkt kunde sätta ord på. Men effekten blev att jag måndagen därpå  hade fokus på Bokstart med förnyad entusiasm.
Sättet på hur systrarna Adbåge leker med orden är så otroligt lustfyllt att man verkligen önskar att både barn och vuxna har tillgång till deras böcker. Jag kan inte låta bli att hänvisa till deras dikt Folk där de beskriver och lillustrerar, vem man tänker sig när man pratar om alla, ”Såna som man känner till och med de som man bara ser varje dag på ICA eller aldrig mer” (Adbåge & Adbåge, 2019)

Jag lyssnade också på Grethe Rothböll och Magnus Gunnar Pettersson som skrivit och illustrerat bilderboken Tänk om alla (Rottböll & Pettersson, 2019). En finurlig bilderbok om inkludering. Ett fint och inspirerande tanke-experiment om att hålla varandra i handen. Och igen önskar jag innerligt att alla skulle se och läsa den här boken.

Min förnyade energi att arbeta med Bokstart grundar sig nog i önskan att tillgängliggöra alla dessa magiska, fina berättelser.
I slutet av september skickade vi in ansökan för Bokstart 2020 till Statens kulturråd.
Vi kan sammanfatta Bokstart i en mening: Fler ord till flera familjer. Sju nya kommuner ansluter sig till Bokstartsarbete i Skåne under 2020. Vi kommer att bredda Bokstartssatsningen med nya samarbetspartner inom konst- och kulturområden: Moderna Museet Malmö, Wanås, Trelleborgs museum, Landskrona museum och BUFF filmfestival. Hur kan man jobba på ett språkfrämjande sätt på museum och inom film?

Tillsammans med Svenska Barnboksinstitutet kommer vi att se över våra möjligheten att tillgängliggöra alla dessa fantastiska pek- och bilderböcker för både föräldrar, förskolepedagoger, och BHV-sköterskor.

I år skulle Lennart Hellsing fyllt hundra år och vi ser att Hellsing lever vidare i den nya generationen bilderboksförfattare och -illustratörer. Vi som arbetar på bibliotek har ett stort ansvar att förvalta alla dessa ord, berättelser. Varje barn ska ju ha ett språk. Vi ska göra vårt uppdrag i Hellsings ande ”Språket är en sockertång som man kan gripa världen med”.

Förstärk ert utvecklingsarbete med medel från Region Skåne!

Är ni mitt uppe i ett utvecklingsarbete som behöver ytterligare förstärkning? Eller vill ni sätta igång något helt nytt? Mellan den 16:e september och den 16:e oktober är det möjligt att söka två olika bidrag från oss. Det är dels bidraget till biblioteksutveckling och dels bidraget till kompetensutveckling. Alla kommunala folkbibliotek kan söka, gärna i samverkan med någon annan aktör.

Nästan alla skånska bibliotek har fått bidrag från Stärkta bibliotek-satsningen. Kanske ser ni behov av att förstärka och fördjupa det ert bibliotek arbetar med där med ett anslutande utvecklingsprojekt? Eller har ni kanske upptäckt nya kompetensbehov hos bibliotekspersonalen i samband med satsningen? Läs mer på vår webb om våra bidrag och hör gärna av er till oss utvecklare om ni har frågor eller vill bolla idéer!

Gästblogg: Inventering av tillgängligheten på biblioteket i Löddeköpinge

Tommy Hagström från föreningen Begripsam inventerade
igår tillgängligheten på biblioteket i Löddeköpinge.
Här med Kävlinges bibliotekschef Sanna Fries.
Foto: Elisabet Nordlander

Flera skånska bibliotek arbetar just nu med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning på olika sätt - både i lokalerna och när det gäller tjänster och bemötande. Ett exempel är Kävlinge bibliotek, som använder medel från Stärkta bibliotek, bland annat för att tillgänglighetsanpassa biblioteket i Löddeköpinge.
Igår besökte Tommy Hagström från föreningen Begripsam biblioteket för att göra en inventering, som ett led i denna satsning. Redan på plats kunde han se en hel rad möjliga förbättringar. Ta del av några av hans tips till Löddeköpinge bibliotek i bibliotekschefen Sanna Fries gästblogg:

Kävlinge satsar på tillgänglighet

2018 sökte Kävlinge bibliotek statsbidrag från satsningen Stärkta bibliotek. 800 000 kr tilldelades kommunen för att förnya och tillgänglighetsanpassa lokalen i Löddeköpinge. 2019 fick kommunen ytterligare 300 tKr för att inventera, utveckla och förnya utbudet och det läsfrämjande arbetet med anpassade media och äppelhyllorna på båda biblioteken. Båda projekten riktar sig mot en av bibliotekets prioriterade målgrupper, men som ändå ofta hamnar i kölvattnet.

Föråldrade lösningar

Kommunens två bibliotek ligger i äldre lokaler och de anpassningar som finns för personer med funktionsnedsättning är få eller föråldrade. Detta påverkar service och arbetsmiljö negativt och ger inte heller tillfredsställelsen att kunna erbjuda den mötesplats och det forum för fri åsiktsbildning och jämlik tillgång till information som vi som folkbibliotek vill och bör erbjuda. Vi tror att en tillgänglighetsanpassad lokal i förlängningen leder till en ökad förståelse mellan människor, en större kontroll och självständighet och en tydligare inkludering och synlighet i samhället för personer med funktionsvariation. Vi tror även att tillgänglighet går att kombinera med ett estetiskt uttryck på ett sätt som väcker lust hos nya besökare att utforska och upptäcka biblioteken, vem du än är och var du än kommer ifrån.

Föreslår förändringar i lokalen

Som ett första steg i projektet inventerar vi lokalen tillsammans med representanter från målgruppen. Till exempel har vi fått hjälp med inventeringen av kommunens handikappråd. Handikapprådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan handikappföreningar och kommunen och flera rikstäckande föreningar finns representerade där. Rådet ger möjlighet för föreningarna att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens utformning och föreslå förändringar, vilket är precis den samarbetspartner vi behöver till detta. Vi har även köpt in konsultation från Begripsam som är både en förening och ett företag som jobbar med just inventeringar av offentliga miljöer med avseende på tillgänglighet. Tommy Hagström från Begripsam var i Lödde den 17 juni och gjorde en första inventering av lokalen.

Fem frågor till Figge Heurlin

Figge Heurlin är projektledare för Unga berättarakademin. Vi har ställt fem frågor till honom.

Hej Figge Heurlin, vem är du?
Jag är film- och skrivpedagog, manusförfattare och filmmakare. Mellan 2009-2013 har jag arbetat på Drömmarnas Hus i Malmöstadsdelen Rosengård. Där har jag skrivit och gjort film tillsammans med barn och unga, bl.a. de två webb-tv-serierna och filmerna "Under" och "Deminas hämnd". Innan dess har jag arbetat i flera år inom film och tv som regiassistent mm. Jag har varit lärare i kreativt skrivande och har en gedigen utbildning inom skrivande från Biskops-Arnö, Lunds Universitets Författarskola, North by Northwest m.fl.


Vad är Unga berättarakademin?
Det är en skrivarverkstad som går på distans och i form av läger för unga, 13-19, i Skåne som vill arbeta med text och berättande oavsett uttrycksform (litteratur, filmmanus, scen, spel, serier, låttexter etc). Unga berättarakademin drivs som ett pilotprojekt av Hörby Kulturskola med stöd från Region Skåne i syfte att pröva nya metoder för att arbeta med kreativt skrivande för unga. De som är intresserade av lägret kan mejla till ungaberattarakademin@horby.se . 


Varför tycker du att ska man gå Berättarakademien?
För att dela med sig av sina berättelser och tankar, för att ta del av andras berättelser och tankar, för att sätta ord på det man vill förmedla och för att mötas och växa.


Har du några tips till bibliotekspersonal som möter unga människor som vill utveckla sitt litterära skapande?
Hjälp de unga att hitta intresserade läsare och lyssnare som kan ge respons. Kanske kan ni ordna någon uppläsning på biblioteket eller kanske finns det någon läsecirkel som skulle kunna läsa och ge respons på deras texter. Och tipsa så klart om Unga berättarakademin. Vi har skickat ut mejl med information till alla bibliotekschefer och barn- och ungdomsbibliotekarier på folkbiblioteken i Skåne.


Vad hoppas du händer med Unga berättarakademin i framtiden?
Först hoppas vi att vi hittar en grupp ungdomar som vill vara med i höst och att vi tillsammans får en spännande och inspirerande upplevelse. Sen önskar vi att det får fortsätta under 2020. Då vill vi sprida kunskap om det vi gjort, inspirera till att arbeta med kreativt skriande på nya sätt och kanske även till att använda distans- och lägerverksamhet som ett sätt för andra ämnen att kunna finnas på t.ex. kulturskolor som slår sig ihop och får ett större upptagningsområde. Och så hoppas vi att det ska bli en verksamhet som kan fortsätta och utvecklas och inspirera unga till skapande i framtiden.

Fem frågor till Görel Reimer!

Görel Reimer är bibliotekarie och bibliotekssamordnare på Vellinge bibliotek och representant i den skånska referensgruppen inom Digitalt först med användaren i fokus.

1. Hur arbetar Vellinge bibliotek idag med det digitala uppdraget?
Vi har under våren haft två olika satsningar mot våra äldre brukare. På ”VR för seniorer” fick deltagarna besöka sitt drömresemål via Google Earth. Några gånger per termin erbjuder vi träffar under rubriken ”Appar för din telefon och surfplatta”, riktade både mot nybörjare och de som har lite vana. Vi har också satsat på VR och greenscreen. ”Åk jorden runt på biblioteket med greenscreen” och ”Gör ditt påskkort i greenscreen” är några av de lovaktiviteter vi har erbjudit. Vi har även haft workshops där barn har fått skapa egna sagor. Det har inneburit både att skriva, rita och printa ut bilder som är tagna med hjälp av greenscreen-tekniken. I maj har vi en workshop där barn skapar en undervattensvärld i lera och vattenfärg som sedan filmas med 360-kamera och som slutligen ska kunna upplevas i VR. En annan målgrupp som vi har nått via vår VR-satsning är de LSS-boenden som finns i kommunen. Där har vi anordnat visningar på förfrågan.

Görel Reimer, bibliotekssamordnare i Vellinge och medlem i referensgruppen 2019.
Foto: Region Skåne

Regionala biblioteksrådet uttalar sig gemensamt om: Demokratins skattkammare – Förslag till en nationell biblioteksstrategi

Via en omvärldsanalys, fördjupande rapporter, ett utkast till strategi, ett flertal dialogkonferenser och mottagande av skriftliga synpunkter lämnade Sekretariatet vid Kungliga biblioteket det slutliga förslaget till nationell biblioteksstrategi till Regeringen den 7 mars. Nu stundar en beredning och prioritering av de förslag som lämnats.

Den skånska bibliotekssektorn har på olika sätt aktivt engagerat sig i arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi, bland annat genomfördes en dialogkonferens den 4 oktober 2018 i Hässleholm tillsammans med sydlänen. Synpunkter på utkastet till strategi framfördes från biblioteksrepresentanter från hela bibliotekssektorn.

Det regionala biblioteksrådet har vid sitt möte i Hässleholm den 26 april diskuterat och behandlat förslaget till strategi. Inför den återstående beredningen av förslagen i strategin är detta uttalande ett ytterligare medskick i denna avgörande process.

Det regionala biblioteksrådet i Skåne består av representanter från regional biblioteksverksamhet, från folk-, skol-, forsknings- och sjukhusbibliotek och från den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningen vid Lunds universitet. Här nedan följer rådets synpunkter på Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi.


Prioritera nationella biblioteksuppdrag
Region Skåne har i ett tidigare yttrande över utkastet till strategin framfört att en nationell biblioteksstrategi i huvudsak bör fokusera på de resurser, den stödstruktur och den kompetensutveckling som är gynnsam att samverka kring nationellt eller som lämpligast kan hanteras av en nationell biblioteksfunktion. Det regionala biblioteksrådet konstaterar med tillfredsställelse att det färdiga förslaget till strategi fokuserar till stor del på gemensam nationell infrastruktur för kunskapsstöd och kompetensutveckling till dem som arbetar på Sveriges alla bibliotek och på nationella digitala bibliotekstjänster. Att få juridisk rådgivning, kunskapsunderlag, stöd i omvärldsanalys, hjälp att ta fram kvalitetsindikatorer och andra mått för verksamheten är värdefullt och efterlängtat. En nationell digital struktur, med nationellt finansierat innehåll, skulle frigöra tid och resurser för många bibliotek.

Digidel i Båstad: Digitalt utanförskap + Baserat på verkliga problem + Samarbete= Digidel-aktivitet

Båstad kommun blev i november 2018 beviljade finansiering från Internetstiftelsen för att starta ett Digidel-center i kommunen. Tillsammans med 14 andra kommuner spridda runt om i Sverige. Intresset var enormt stort denna omgång; Internetstiftelsen fick in 50 ansökningar.

Jag och Annelie åker dit för att ta reda på mer. En vanlig torsdag i slutet av mars är det grått och gatorna är tomma. Långt ifrån det soldränkta, tennisintensiva centrum som man kanske främst förknippar kommunen med. Vi kommer lagom till lunch och det visar sig att det är få restauranger som är öppna. På huvudgatan ligger bokhandeln, vi går in i och ber om restaurangtips. Tacksamma över tips och lyriska över att detta är en bokhandel vi trivs i, går vi åter ut i det grå och letar upp restaurangen.

Mätta, nöjda och nyfikna kommer vi till kommunhuset och träffar projektledaren Fredrik Grubb.



Fredrik Grubb, projektledare för införandet av Digidel i Båstad.
Foto: Region Skånes Kulturförvaltning

BiblioTech för digital delaktighet på Höganäs bibliotek

Digitala boxar på turné och ett målmedvetet arbete med de prioriterade grupperna - klart vi blev nyfikna på BiblioTech på Höganäs bibliotek! Vi bad därför projektledarna Maria Andersson och Nevena Pesic att gästblogga om projektet som finansieras av medel från Stärkta bibliotek 2018. Här kommer deras blogginlägg:

Maria Andersson och Nevena Pesic, projektledare för BiblioTech
på Höganäs bibliotek, gästbloggar.

BiblioTech

På Höganäs bibliotek pågår just nu ett projekt som vill minska de digitala klyftorna i samhället. Projektledare är Maria Andersson och Nevena Pesic.
Projektet kallas BiblioTech och vill på olika sätt bidra till att fler människor kan bli delaktiga i den tekniska utvecklingen. Samhället blir alltmer digitaliserat vilket naturligtvis har sina fördelar men det kan också bidra till att olika grupper hamnar i ett digitalt utanförskap.

Teknikhjälp
Många äldre drabbas av detta digitala utanförskap och till våra seniorer erbjuder biblioteket teknikhjälp. Om man behöver hjälp med till exempel sin mobiltelefon, dator eller surfplatta kan personalen på biblioteket hjälpa till. Vi erbjuder oss också att komma ut till olika seniorboende om man är en liten grupp som vill ha hjälp med en specifik fråga. Vi kan också hjälpa till med bibliotekets olika e-tjänster.
Projektet vill också bidra till att våra nya svenskar får vägledning in i det svenska samhället. På olika träffar och workshops demonstrerar vi både bibliotekets och kommunens digitala tjänster.

Aktiviteter för barn och unga
För barn och ungdomar satsar vi på olika aktiviteter. Målet är att barnen ska lära sig teknik på ett roligt sätt. En gång i månaden kan barn mellan 6-12 år besöka barnavdelningen på Höganäs bibliotek. Då kommer man att kunna prova på digitala spel, robotar, programmering och teknikpyssel. Det kommer också att komma tillfällen när man kan få prova på VR-teknik. Då kommer vi att samarbeta med kulturskolan i kommunen och deras kompetenta personal.

                          

Lådor på turné
Under året planeras också några tillfällen när BiblioTech ger sig ut på turné mellan de olika filialerna i kommunen. Då tar vi med oss våra digitala boxar som bland annat innehåller en bärbar dator, ipads och blue-bots.
Genom att arbeta med digital delaktighet både i och utanför biblioteket hoppas vi att nå nya besökare som blir inspirerade att besöka och använda biblioteket för andra ändamål än de traditionella.
Vi hoppas på att projektet kan fortsätta i höst. Speciellt vår teknikhjälp för seniorer har blivit väldigt uppskattat.

/ Maria Andersson och Nevena Pesic, Höganäs bibliotek

Nytt nordiskt-baltiskt projekt om design thinking på bibliotek

Andrea Hofmann, utvecklare på Biblioteken i Malmö, gästbloggar här om ett nytt nordiskt-baltiskt samarbetsprojekt om design thinking på bibliotek.

"Design thinking for libraries"

I januari 2015 lanserade IDEO, Chicago Public Libraries och Århus bibliotek innovationsverktyget "Design Thinking for Libraries". Det är en heltäckande resurs för biblioteksmedarbetare som vill utveckla sin verksamhet genom användarorienterad innovation. Metodmaterialet utvecklades med stöd från Bill och Melinda Gates Foundation. Det översattes till svenska 2018.

Metodmaterialet för design thinking på

bibliotek finns att hämta på svenska

på designthinkingförbibliotek.se

Utforska och testa metodmaterialet

Det nya projektet "Human-centered design in Nordic & Baltic Libraries" som Biblioteken i Malmö deltar i, handlar om att utforska och testa metodmaterialet från ”Design Thinking for Libraries” närmare, både lokalt och tillsammans på nätverksträffar. Varje bibliotek går in i projektet med en egen innovationsprocess som används som en lokal utmaning och som också blir ett verktyg att labba ifrån för att testa metoden.

Fokus digitalt i Ystad - all personal deltog i workshop kring självskattningstestet inom Digitalt först med användaren i fokus

Ingrid Borg, IT-bibliotekarie och Anna Sonesson, bibliotekarie i Ystad

Självskattningstestet inom det nationella projektet Digitalt först med användaren i fokus är utvecklat av läns- och regionbiblioteken i Dalarna, Stockholm, Uppsala och Örebro. Testet innehåller fyra bakgrundsfrågor och 24 påståenden som du ska ta ställning till utifrån din yrkesroll. Det utgår från EU:s ramverk Digcomp 2.0 (The European Digital Competens Framework for citizens). Detta ramverk lyfter fram de digitala kompetenser som är nödvändiga för att vara en fullt delaktig medborgare.