Något kort om läget på Dewey-fronten

Som vi bloggat om tidigare håller Malmö stadsbibliotek sedan några år tillbaka på att gå över till klassifikationssystemet Dewey. Malmö stadsbibliotek började under april att klassificera och ställa upp nyinköp efter Dewey. För den som vill läsa mer om Malmös Dewey-arbete har Kungliga biblioteket nyligen bloggat om detta på Dewey-bloggen.

Frågan om Dewey på folkbibliotek har puttrat på i några år, men i takt med att allt fler bibliotek arbetar med frågan finns ju alltmer värdefulla erfarenheter att lära av. I höst kommer Svensk biblioteksförenings regionförening Skåne att arrangera ett seminarium om Dewey för intresserade medlemmar - håll utkik efter det.

Vi på Kultur Skåne ser också fram emot en projektrapport från Simrishamn med flera kommuner i Skåne Sydost som det senaste året med projektstöd från Region Skåne arbetat  fas 2 i sin Dewey-process - nämligen att ta fram en plan för genomförandeplan för övergång till Dewey i de fem kommunerna i sydöstra Skåne.

En förmiddag kring det regionala mediesamarbetet

Häromveckan, den 5/2, samlades knappt 50 skånska bibliotekschefer och fjärrlåneansvariga  för en förmiddag kring det regionala mediesamarbetet. Nu är det ett år sedan implementeringen av en ny modell för regionalt mediesamarbete i Skåne och därmed en omfördelning av de regionala resurserna kopplade till kompletterande medieförsörjning: mer fokus på samverkan och utveckling och mindre på praktiskt fjärrlånearbete och inköp av kompletterande media. Den nya modellen för regionalt mediesamarbete har bland annat inneburit fler transporter och mer pengar till utvecklingsarbete.

Vi från Kultur Skåne berättade om läget när det gäller det regionala mediesamarbetet och vad som är på gång framöver. Den nya bibliotekslagen som gäller från och med i år, har inneburit förändringar och förtydliganden när det gäller såväl kommunbibliotekens som den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag. Bland annat försvinner kompletterande medieförsörjning som ett lagstadgat regionalt uppdrag enligt den nya lagen.

Detta innebär rent konkret till exempel att de avtal som Region Skåne har med biblioteken i Kristianstad, Malmö och Helsingborg kring särksilda uppdrag inom det regionala mediessamarbetet renodlas lite grann. Begreppet ansvarsbibliotek försvinner, bland annat eftersom det visade sig leda associationerna fel, men de tre bibliotekens uppdrag är till stora delar desamma 2014 jämfört med 2013. De "särskilda uppdragen"  kan handla om samordning, utveckling, men också kompletterande medieförsörjning, utifrån hur det ser ut i respektive delregion. Helsingborgs förutsättningar ser exvis annorlunda ut än Malmö, pga det långtgående delregionala samarbetet i NV, och Kristianstad befinner sig kanske någonstans mittemellan.

När det gäller framtiden ser vi en fortsatt utveckling av det regionala mediesamarbetet med utgångspunkt i att alla bibliotek i Skåne deltar i ett mediesamarbetet på såväl delregional, regional som nationell nivå, och att den regionala biblioteksverksamhetens insatser ska inriktas på att främja samverkan och utveckling.

Det utvecklingsarbete som möjliggjorts av omfördelningen av de regionala resurserna kopplade till mediesamarbetet har bland annat inneburit en satsning på mångspråksprojekt, ett i varje delregion, där 24 av de 33 skånska biblioteken deltar. Mångspråk kommer även 2014 att vara ett prioriterat utvecklingsområde, och kan handla om fortsatta kompetensutvecklingsinsatser (a la mångspråksdagen 29/11), fortsättning på befintliga projekt, men väldigt gärna också utvecklingsarbete tillsammans med de bibliotek som ännu inte deltar i något av mångspråksprojekten.

I höstas genomfördes en första uppföljning av det regionala mediesamarbetet så här långt. Eiler Jansson, utvecklingsledare vid Regionbibliotek Halland har genomfört intervjuer med företrädare för åtta bibliotek i Skåne och presenterade resultatet.

Under förmiddagen presenterades också några aktuella projekt som finansierats  av utvecklingsmedel inom, eller som har kopplingar till, det regionala mediesamarbetet:

Kaliber heter Malmö stadsbiblioteks prototyp till en app för att söka, låna och läsa e-böcker. Region Skånes kulturnämnd var med och finansierade en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett gränssnitt för at biblioteken lättare ska kunna arbeta med förmedling av e-böcker. Malmö stadsbibliotek har sedan gått vidare och ytterligare utvecklat konceptet och siktar på en betaversion av Kaliber till bokmässan i höst, gärna i samarbete med andra bibliotek. Per Mattsson, chef för det digitala biblioteket på Malmö stadsbibliotek berättade om Kaliber-projektet och framtidsplanerna.

Tomas Palmér har för bibliotekens i Skåne sydost räkning och med stöd av Region Skånes kulturnämnd undersökt möjligheterna att gå över till klassifikationssystemet Dewey. Resultatet kan sammanfattas med att det är fullt möjligt, men kräver en del del arbeta och överväganden, och att en övergång till Dewey hänger samman med en hel del andra frågor, som till exempel Libris som nationell katalog, hylluppställning, och katalogsamarbete över kommungränserna. 26/2 ordnar SFIS Syd och Svensk biblitoeksförening regionförening Skåne en eftermiddag kring Dewey, då bland
andra Harriet Aagaard från KB, och Elisabeth Viktorsson, Elisabet Viktorsson, kulturchef i Svalöv och tidigare BTJ:s klassifikationsexpert i Svenska Deweyredaktionen, medverkar.

Karin Sjöberg, Anette Mjöberg, Anders Nylander och Emma Lang Åberg uppdaterade oss om läget när det gäller katalogsamarbetet i Skåne nordost. Det har varit en lång process, men sedan i höstas är nu alla nordostbibliotekens kataloger sammanslagna och man börjar se effekterna, i form av ökade medieflöden mellan biblioteken, men också användare som är nöjda med det ökade utbudet och tillgången till media.

Dagen var också tänkt som en möjlighet att ställa frågor kring och diskutera det regionala mediesamarbetet nu och framöver. Några frågor som lyftes under dagen och som vi tar med oss i det fortsatta utvecklingsarbetet är:

• Frågan om universitets- och högskolebibliotekens roll i det regionala och framför allt nationella mediesamarbetet.Kurslitteratur är utgör ju en stor del av det som fjärrlånas och detta har blivit extra tydligt när bibliotek inom ett katalog- och mediesamarbete, som i Skåne NV eller NO blir alltmer självförsörjande.
• Vad händer med den kompetens som under många år byggts upp i Kristianstad och Malmö när det gäller kompletterande medieförsörjning, när de bibliotekens uppdrag förändras 
• Delregionala mediesamarbeten i all ära, men hur når vi målet om en gemensam infrastruktur för media och information i hela Skåne? Kan Libris vara en väg, eller en samsökningsfunktion a la Halland?
• Transporterna - hur kan de effektiviseras och samspela med de nya behov som uppstår i och med fördjupade katalogssamarbeten, nu närmast i Skåne Nordost, men på sikt kanske också i det sk 5Yes- samarbetet, där biblioteken i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala, just nu undersöker förutsättningarna för gemensam katalog (KOHA) och ett fördjupat mediesamarbete.
• E-boksfrågan - fortfarande pratar vi mycket om fysiska medier - men nu händer det ju lite grann  på e-boksfronten, som också är intressant.

Rapporter från några medieutvecklingsprojekt 2013

Under 2013 har totalt 10 projekt finansierats inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete. Projektmedel har beviljats i två omgångar: sex projekt i januari och fyra projekt kring mångspråkig biblioteksverksamhet i juni. De projekt som i januari 2013 beviljades projektstöd för utvecklingsarbete inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne har nu avslutats:

 

Fyra av projekten har handlat om e-medier eller digitalt berättande:

Malmö stadsbibliotek har gjort en förstudie och prototyputveckling av en ny e-bokstjänst. Projektet har syftar till att öka tillgängligheten till e-medier. Malmö stadsbibliotek har, i samråd med flera olika bibliotek, användare och andra aktörer, tagit fram en första prototyp av en e-bokstjänst (Kaliber app) som kan göra det enklare att hitta, låna ladda ned och läsa e-böcker på webben, i mobilen eller på läsplattor. Tjänsten ska kunna användas och integreras i olika bibliotekssystem, webbsidor och/eller digitala verktyg. Förstudien har undersökt användarnas behov, intresset från andra bibliotek , kopplingar till nationella samarbetspartners och projekt och förutsättningarna för en långsiktigt hållbar drift och utveckling avseende ekonomi och samarbetspartners av en gemensam produkt för bibliotekens e-medier.

Malmö stadsbibliotek har också gjort en förstudie kring en webbplats med mångspråkigt digitalt material från den danska bibliotekstjänsten Bibzoom.dk. Förstudien har undersökt vad som kan användas av det innehåll som finns den danska bibliotekstjänsten i BibZoom.dk:s internationella sektion för e-medier, och de avtals- och rättighetsmässiga förutsättningarna för utveckling av en plattform med BibZooms innehåll för svenska förhållanden och som kan användas av bibliotek i hela regionen.

Kävlinge bibliotek har gjort en förstudie kring virtuella bokhyllor på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun. Förstudien har undersökt möjligheten för virtuella bokhyllor med möjligheter att ladda ner e-böcker via biblioteken, på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun. Förstudien ger också exempel på hur man med inspiration från det danska exemplet Bib-to-go kan marknadsföra och tillgängliggöra digitalt material fysiskt i lokalsamhället.

Helsingborg stadsbibliotek har genomfört ett projekt kring Digital Storytelling i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg. Projektet har testat Digital Storytelling som en metod för att ge unga möjlighet att berätta om sina tankar och upplevelser och därmed öka ungas it-kompetens, digitala delaktighet och möjligheter att ta del av media och information. För bibliotekets del har projektet handlat om att utveckla en samordnande roll kring berättande och historieuppbyggnad, i samarbete med övriga projektpartners i lokalsamhället.

 

Två av projekten har handlat om katalog- eller klassifikationsfrågor:

De 11 biblioteken i Skåne NV-samarbetet (Helsingborg, Åstorp, Örkelljunga, Höganäs, Ängelholm, Båstad, Landskrona, Svalöv, Klippan, Perstorp och Bjuv)har gjort en förstudie kring biblioteken i Skåne NV som Libris-bibliotek. Förstudien syftar till att undersöka förutsättningarna för och förbereda biblioteken i Skåne NV för att bli Librisregistrerande bibliotek 2014.

Simrishamns bibliotek har gjort en förstudie gällande införande av klassifikationssystement Dewey i en eller flera kommuner i sydöstra Skåne. Förstudien har undersökt bibliografiska och tekniska förutsättningar, nationella beslut som påverkar och erfarenheter som gjorts av andra (såväl högskole- som folkbibliotek) kring övergång till Dewey samt vilka konsekvenser en övergång till Dewey kan innebära för det eller de bibliotek som byter klassifkations- och /eller hylluppställningssystem och hur det påverkar andra bibliotek i det regionala och delregionala mediesamarbetet.

Erfarenheterna från projekten kommer att redovisas i seminarieform framöver och projektrapporterna kan fås från Kultur Skåne: kontakta kristina.elding@skane.se .

Dewey

I Skåne Sydost arbetar biblioteken just nu med en förstudie kring övergång från SAB till Dewey för biblioteken i sydost, delvis finansierat av utvecklingsmedel inom det regionala mediesamarbetet.

Malmö stadsbibliotek har också påbörjat förberedelser inför en övergång till Dewey. Under 2013 utreds tillvägagångssättet och 2014 planerar man att implementera Dewey på delar av beståndet, enligt Lina Berglund på Malmö stadsbibliotek. Malmö kommer att börja med facklitteraturen och samarbetar med  med  BTJ som är deras upphandlade leverantör av medier Här finns Linas presentation från användarmötet om Dewey 9/4 om Malmö stadsbiblioteks Dewey-arbete: http://deweybloggen.kb.se/wp-content/uploads/2013/04/Presentation-Malm%C3%B6-stadsbibliotek1.pdf

På användarmötet berättade också Umeå stadsbibliotek om hur man förbereder för Dewey i det nya biblioteket Kulturväven som ska öppnas i slutet av november 2014. Planen är att allt på öppen hylla, 140 000 exemplar ska konverteras. Umeås presentation finns här: http://deweybloggen.kb.se/wp-content/uploads/2013/04/Med-Dewey-mot-V%C3%A4ven.pdf

Lidingö har också inlett ett Dewey-projekt och om detta kan man läsa på den nystartade bloggen: ABC blir 123 - Dewey på Lidingö stadsbibliotek. I Lidingö finns planer på att gå över till Dewey under 2014 och i bloggen vill man visa hur Lidingö stadsbibliotek tänker kring att införa ett nytt klassifikationssystem och hur man planerar inför övergången.

Mer om Dewey och vilka bibliotek som är på gång finns att läsa på KB:s Deweyblogg: http://deweybloggen.kb.se/

Utvecklingsprojekt inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete

Enligt den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne kommer BBM att lägga större fokus på utvecklingsarbete när det gäller kompletterande medieförsörjning än tidigare. Läs mer om på Kultur Skånes hemsida: http://www.skane.se/kultur/mediesamarbete eller här på bloggen: http://bibliotekbildningochmedia.blogspot.se/search/label/regionalt%20mediesamarbete

Under 2013 är följande utvecklingsområden prioriterade:

• Mångspråk
• E-medier
• Delregionala medieplaner

Sex projekt har beviljats projektstöd för utvecklingsarbete inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne:

• Malmö stadsbibliotek för förstudie och prototyputveckling av en ny e-bokstjänst.
• Kävlinge bibliotek för ett projekt kring virtuella bokhyllor på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun.
• Malmö stadsbibliotek för en förstudie kring en webbplats med mångspråkigt digitalt material från den danska bibliotekstjänsten Bibzoom.dk.
• De 11 biblioteken i Skåne NV-samarbetet för en förstudie kring biblioteken i Skåne NV som Libris-bibliotek.
• Simrishamns bibliotek för en förstudie gällande införande av klassifikationssystement Dewey i en eller flera kommuner i sydöstra Skåne.
• Helsingborg stadsbibliotek för ett projekt kring Digital Storytelling i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg.

Läs mer om utvecklingsprojekten här

När det gäller delregionala medieplaner kommer den delregionala mediestrategi som Annelien van der Tang Eliasson tagit fram för biblioteken i Skåne NV att presenteras på nästa chefsmtöe 25/4 samt på ett möte kring mediefrågor för all intresserad bibliotekspersonal i Skåne, med preliminärt datum 27/5. Erfarenheterna, metoderna och frågeställningarna från Skåne NV tror jag är intressanta även för övriga delregioner i Skåne.

Utöver ovan nämnda utvecklingsprojekt vill BBM också att lägga särskilt fokus på mångfaldsfrågan under året. Vi vill i samarbete med bland andra Internationella biblioteket och intresserade bibliotek i Skåne, utveckla bibliotekens verksamhet för användare som pratar andra språk än svenska.

Dewey för folk- och skolbibliotek

Idag har jag varit på KBs konferens: Vad väntar vi på? Dewey för folk- och skolbibliotek.  - och jag vill härmed varna känsliga läsare för ett långt inlägg om ett mycket biblioteksnördigt ämne, eller om man så vill, en av bibliotekens grundvalar: klassifikation.

Ca 80 personer från folk-, skol- och länsbibliotek samlades i Stockholm för att höra erfarenheter från två folkbibliotek som redan börjat arbeta med Dewey: sambiblioteket i Härnösand och KBs pilotbibliotek Sigtuna. Dessutom medverkade bland andra Harriet Aagaard som i fem månader arbetat på KB med ett projekt kring just Dewey för folk- och skolbibliotek och  KB:s Deweysamordnare Magdalena Svanberg, som snart går vidare till nya uppdrag på KIB.

Sambiblioteket i Härnösand är första svenska  folkbibliotek som infört Dewey. Detta var man mer eller mindre tvungen till eftersom sambiblioteket är både högskole- och folkbibliotek (och länsbibliotek) och högskolebiblioteket hade beslutat att gå över samtidigt med KB, i januari 2011. Där skulle hela fackavdelningen "deweyfieras" och det var och är fortfarande ett rätt stort arbete. Sigtuna har varit KBs pilotprojekt kring Dewey på folkbibliotek och där började man i lite mindre skala genom att börja med att Dewey-klassificera allt mataial utgivet 2012  från och med januari i år.

Både Sigtuna och Härnösand berättade om hur man med friskt mod och med stöd av KB har tagit sig an uppgiften, och den har nog inte alltid varit helt lätt. Dewey innebär en renodling som får konsekvenser framför allt när det gäller områden som är viktiga för folkbiblioteken: skönlitteratur, biografier, barnlitteratur och litteratur på andra språk. Man får helt enkelt använda andra fält i katalogposten för att hantera olika medietyper, åldrar, målgrupper, språk etc. Att gå över till Dewey innebär att man måste tänka på ett annat sätt, kanske framför allt när det gäller sköntlitteratur, mångspråk, litteratur för barn och unga och olika medietyper. Eva Myrhage från Härnösand uttryckte det som att bibliotekarierna tvingas att byta ryggrad.

Frågan om Dewey som klassifiaktionssystem eller inte leder i folkbibliotekssammmanhang alltid in på diskussioner om hylluppställning, men klassifikation är en sak, hylluppställning är en annan. De flesta biblioeken arbetar med klarspråk och utbrytningar redan idag, och det finns ingenting som hindrar att man gör det även med Dewey. Men oavsett om man väljer Dewey, SAB, klarspråk eller blandad hylluppställning, så blir det lite rörigt på biblioteket, när böcker ska flytta från en svit till en annan, eller märkas om med nya klistermärken på ryggen eller fysisk ommöblering ska synkas med förändringar i katalogposterna.

Många är kanske rädda för röran, och det utmanar ju onekligen bilden av biblioteket som en plats där ordning råder, men erfarenheterna från både Härnösand och Sigtuna är att de flesta användare faktiskt tycker att det är lite kul med röran. Att finna rätt bok, när den inte står där den brukar eller där den borde, , blir ett äventyr. Flera användare har också utryckt glädje över att få känna att de är med i ett utvecklingsarbete på biblioteken. Erfarenheterna från de två pionjärbiblioteken tyder också på att anvandarna, trot eller ej, egentligen inte bryr sig speciellt mycket om det här med klassifikationskoder, de har fullt förtroende för att det finns ett smart system i botten och att bibliotekspersonalen fixar så att de hittar sina böcker, oavsett.

Dagens moderator Miriam Säfström som till vardags arbetar som metadatasamordnare på KB, sammanfattade en av dagens kanske hetaste frågeställningar ur ett användarperpektiv, såhär:  varför byta från en meningslös bokstavskombination till en meningslös sifferkombination? Svarit på den frågan är, enligt KB:

• Dewey är ett internationellt system och i en värld med allt mer utbyte av information och därmed även metadata finns det fördelar att ha ett system som är internationellt gångbart.
• För folkbibliotekens del är det även ett tungt argument att de flesta högskole- och universitetsbibliotek har Dewey. Särskilt för gymnasiebiblioteken verkar detta skäl väga tugnt. Frågan är också om folkbiblioteken själva mäktar med att underhålla och utveckla ett helt eget klassifikationssystem.

Mitt intryck från konferensen är att fortfarande verkar de flesta folk- och skolbiblitoek ganska avvaktande till att införa Dewey på hela eller delar av mediebeståndet. Vid en handuppräckning bland publiken var det någon enstaka (om ens någon)  trodde att man skulle börja med Dewey 2013. I Skåne är det nog Simrishamn som är mest på, det finns inget formellt beslut taget, men man har planer på att under 2013 göra en förstudie kring vad ett införande av Dewey skulle innebära för Simrishamns del (och eventuellt fler bibliotek i sydöstra Skåne).

Om du är intresserad av att läsa eller lära mer om Dewey kan jag tipsa om:

• KB:s Deweyblogg:  som också erbjuder så kallade virtuella Dewey-rum där olika frågeställningar kring Dewey tas upp.
• Introduktionskurs i Dewey 7/5
• Om Dewey deciamalklassifikation i KB:s verktygslåda (introduktion, ordlistor, översikter)
• Harriet Aagaards projektrapport från KB-projektet är nu klar och finns på KBs webbplats: Dewey för folk- och skolbibliotek – projektrapport 
• Även Harriets "gamla" rapport som hon gjorde på uppdrag sv Svensk biblioteksförening är läsvärd
• Dessutom kommer man via KBs webbplats, att kunna ta del av dagens komferens i efterhand, eftersom allting filmades.

Dewey

En av de biblioteksrelaterade frågor som lyftes på de delregionala kulturparlamenten som gått av stapeln nu i mars var frågan om övergång till klassifikationssystemet Dewey för folkbiblioteken i Skåne. Biblioteken i Simrishamn och Tomelilla är på gång - det kanske är fler som funderar? Vid en konferens om Dewey för folkbiblioteken som vi ordnade i december 2010 var de flesta folkbiblioteken i Skåne ganska avvaktande, så det är spännande att det börjar röra på sig nu...

KB ordnar den 25 april en konferens kring just Dewey på folkbiblioteken: Vad väntar vi på? - Dewey för folk- och skolbibliotek. Där kan man bland annat ta del av erfarenheterna från pilotbiblioteket Sigtuna och sambiblioteket i Härnösand om hur det är att arbeta med Dewey på folkbibliotek.