Kompetensutvecklingsinsatser, våren 2019

KRUT på Malmö stadsbibliotek - en mötesplats för unga vuxna mellan 16 till 30 år.

Foto: Mimmi Widner

Nu har vi publicerat alla aktuella kompetensutvecklingsinsatser under våren 2019, se kalenderhändelser för biblioteksutveckling. Om du inte redan prenumererar på våra kalenderhändelser och nyhetsbrev, passa på att göra det - du hittar möjligheten till höger på sidan dit länken leder.

Den första kompetensutvecklingsdagen är redan den 14 februari och den sista för våren den 10 juni.

Dagarna spänner över följande ämnen och projekt:

Bokstart, Bokprovning, Bemötande, Bibliotek i områden med socioekonomiska utmaningar, Biblioteksplaner, Bussresa till NextLibrary, Chefsmöte, Digitalisering, Jämställdhets- och delaktighetsprocesser (KRUT), Nationella minoriteter, Mediavanor och källkritik, Länkade data, PubMed och 1177 och sist, men inte minst, Stora utvecklingsdagen (SUD).

Inom projektet Digitalt först med användaren i fokus, samarbetar vi med Biblioteken i Malmö, Folkbiblioteken i Lund och Helsingborgs stadsbibliotek i de flesta arrangemang som handlar om digitalisering.

Boka in datumen i din kalender och välkommen med din anmälan!

Biblioteken och människor på flykt

Flera tusen vuxna, familjer och ensamkommande barn och unga söker asyl i Sverige varje vecka. De flesta flyr från krig och svåra förhållanden i Syrien, Afghanistan, Irak och Eritrea. Kommuner och landsting i Sverige gör sitt yttersta för att ge de asylsökande ett bra mottagande.

Vad spelar biblioteken för roll i denna situation? Och vad kan biblioteken bidra med, på kort och låg sikt? Efter en allmän förfrågan till folkbiblioteken i Skåne kan vi konstatera att biblioteken gör ganska mycket. Här är några exempel:

• anordnar en dag då frivilligorganisationer kan komma och informera samtidigt som invånarna kan få en väg in i frivilligarbetet (man ser det som ett bra tillfälle för biblioteket som har plats/kanaler/teknik för ett sådant möte och det finns ett behov att få hjälpa till hos allmänheten)
• har lyft ut kommunala datorer till asylboenden för att ge dem tillgång till språkdatabaser 
• justerar öppettider på de filialer som ligger närmaste boendena för att skapa utrymme för de nyanlända att nyttja bibliotekets resurser 
• lägger om rutten för bokbussarnas turer för att kunna köra till flyktingboenden och ser över hur bokbussen kan stärka flyktingboenden
• samarbetar med studieförbunden kring att skapa aktiveringstillfällen och utbildningar
• arbetar för att förbättra utbud av böcker på andra språk och förstärka skyltning/service kring detta
• språkcaféer , läxhjälp och sagostunder på olika språk (ofta tillsammans med studieförbund och frivilligorganisationer)
• bokprat och bokcirklar med SFI
• så kallade ungdomsguider en eller ett par kvällar i veckan (gymnasister med annat modersmål som kan lotsa besökarna i biblioteket) 
• Bokstart-projektet i Landskrona 
• posters med ”Refugees welcome” att ha i biblioteket

Finns det fler goda exempel? Berätta gärna om det i kommentarsfältet.

Med anledning av den aktuella flyktingsituationen kommer Kultur Skåne också att bjuda in aktörer från bibliotek, kulturarv och idéburen sektor till ett seminarium den 7 december för att tillsammans skapa en bild av vad som redan görs och utbyta erfarenheter. Det är också ett tillfälle för att identifiera de behov som finns i kommunerna i Skåne för att jobba vidare med dessa frågor.

Mer information om seminariet kommer läggas upp i kalendariet på Kultur Skånes hemsida inom kort.

Läsfrämjande insatser inom folkbildningen

Folkbiblioteken är ju som sagt inte ensamma om det läsfrämjande uppdraget. Även folkbildningen jobbar mycket med läsfrämjande.

Häromdagen kom rapporten Läslust - läsfrämjande insatser inom folkbildningen 2014  Folkbildningsrådet redovisar i rapporten hur studieförbund och folkhögskolor har arbetat och ger exempel på läsfrämjande insatser under förra året. Bokcirklar, författarbesök och högläsning är några exempel på läsfrämjande verksamhet inom folkbildningen.

Läsfrämjande - beviljade projekt

Kultur Skåne utlyste 30 april medel till projekt för folkbibliotek, studieförbund och folkhögskolor. Projekten skulle avse utveckling av läsfrämjande arbete, exempelvis en förstudie, metodutveckling eller utveckling av samarbete och vara avslutade senast 30 juni 2015. Målgrupperna var barn 0-6 år, unga 13-18, unga vuxna 18-25, vuxna lässvaga eller vuxna förebilder.
Det kom in 27 ansökningar för drygt 2 miljoner och tio projekt om sammanlagt 365 000 kr beviljades anslag till bland annat högläsning som metod, samarbete med idrottsföreningar och skriv- och läsecirklar. De flesta projekten startar efter sommaren och vi planerar att presentera dem i någon form om ca ett år. Det blir en ny chans att ansöka om projektmedel i slutet av sommaren.

ABF Malmö: Brev från verkställigheten (50 000)
Genom en skrivarcirkel i brevform inspirerad av bl a Writers in Prison Network vill man främja skrivande hos kvinnliga fångar, skapa gemenskap, sprida berättelser samt öka samarbetet mellan kulturlivet och olika sociala skyddsnät i regionen. Samarbete etableras mellan poeter, författare, forskare och kriminalvården.

ABF Skåne: Fram för boken hör och häpna (50 000)
För att öka lust och läsvana bland vuxna och unga vuxna vill man introducera högläsning som metod och konstform både i studiecirkel och publikt. I projektet kommer man att öka samverkan kring läsfrämjande mellan ABF och biblioteken i Skåne.

Bilda Syd: Word 2.0 (50 000)
Projektet syftar till att skapa läs- och skrivarlust med hiphopens fyra element som verktyg (dans, rap, DJ-ing och graffiti). Man vill utveckla förmågan att i ord och genom musiken utforska hinder och möjligheter. En grupp med inriktning på litteratur, läsande och skrivande ska stödja och inspirera gruppernas arbete. Man   skapar mötesplatser där ungdomar från olika städer kan utbyta erfarenheter och idéer. Projektet skall utveckla samarbetet med studieförbundet Bilda och bibliotek som är aktiva i de aktuella områdena.

Burlövs bibliotek: Utformning av läsprojekt när ungdomar själva får bestämma (30 000)
Biblioteket vill, tillsammans med en referensgrupp av ungdomar från högstadiet på skolor i Åkarp och Burlöv, utforska nya sätt att arbeta läsfrämjande och reflektera över metoder. Målet är att utveckla arbetet mot en grupp som biblioteket har svårt att nå för att få in det i ordinarie verksamhet och man vill göra ungdomarna delaktiga från planeringsstadiet.

Folkuniversitetet: Flerspråkiga bokcirklar (20 000)
Genom en flerspråkig studiecirkel där alla utgår samma material men från sitt eget modersmål och diskussionen sker på svenska vill man öka läskunnighet och läsförståelse för att kunna tillgodogöra sig främst skönlitterära texter. I projektet skall man öka samverkan mellan bibliotek, familjecentral och Folkuniversitetet i några stadsdelar i Helsingborg samt utveckla metoden för flerspråkig studiecirkel.

Hässleholms bibliotek: Cirklar på vattnet (15 000)
Många som är inskrivna på behandlingar eller har andra kontakter med socialtjänsten har också läs- och skrivsvårigheter. Tillsammans med Socialförvaltningen skall biblioteket genomföra två bokcirklar med lättläst för vuxna klienter, varav en grupp invandrarkvinnor. I läsecirklarna kommer bibliotekarie och terapeut att arbeta tillsammans.

Höganäs bibliotek: Handplockade böcker för dig (35 000)
När föräldrar väntar på barn som tränar på Höganäs Sportcenter har de ofta yngre syskon med. För dem vill man göra en inbjudande bokhörna och ta fram färdiga bokpåsar att läsa på plats och låna hem med hjälp av centrats personal. Det kommer också att finnas bokpåsar för vuxna. Aktiviteter kring läsning kommer att genomföras på centrat och det kommer att tas fram information om läsning.

Landskrona stad: LAB Lära Arbeta Bo (25 000)
Med avstamp i vandringsutställningen Varning! Läsning pågår, skall man utveckla en metodik för att via olika aktiviteter locka fram berättelser och väcka lust till läsning som i sin tur kan bidra till ökad språkförståelse, och förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Projektet vill hitta hållbarhet och synergieffekter i samverkan mellan kommunala förvaltningar, bostadsbolag, fria kulturarbetare och organisationer i den idéburna sektorn. Målgrupp är i första hand flickor och unga kvinnor i socialt utsatta familjer och grupper i Landskrona. Projektet löper över flera år och har även fått stöd av Statens Kulturråd.

Studiefrämjandet Skåne/Blekinge: Läshundar och folkbildning (40 000)
Genom att genomföra läsfrämjande åtgärder med läshundar för ungdomar inom högstadiet undersöks hur man inom ordinarie verksamhet och tillsammans med en av medlemsorganisationerna kan stödja elever i skolan. Man vill tillsammans med Brukshundsklubben utveckla konceptet med läshundar i alla studiefrämjandets avdelningar i Skåne.

Trelleborgs bibliotek: Läsjakten (50 000)
Projektet syftar till att på ett kravlöst och lustfyllt sätt öka läslusten och läsförmågan hos pojkar som vistas i idrottsmiljö och är ett samarbete mellan biblioteket och Trelleborgs kultur- och fritidsförvaltning. Ishockeyföreningen Trelleborg Vikings skall utmana en eller flera andra idrottsklubbar i kommunen i läsning. Böcker placeras ut i idrottshallarna och tas med på läger, matcher etc.

Så kommer vi att arbeta med läsfrämjande 2014

Läsfrämjande ett av Kultur Skånes fokusområden 2014 och en halv miljon kronor är avsatta i år för olika insatser - projekt, seminarier och omvärldsbevakning. Såväl folkbiblioteken som studieförbunden och folkhögskolorna bedriver läsfrämjande verksamhet och tillsammans med dessa parter vill vi undersöka hur man kan vända den negativa utvecklingen för läsande och läsförståelse.
Läsfrämjande i Skåne har som mål att öka läsandet genom att:

• vässa metoderna och nå nya grupper.
• uppmuntra samarbeten mellan bibliotek, studieförbund, folkhögskolor och andra samhällssektorer, som till exempel hälsovården, samt ideella föreningar, som till exempel som idrotten, med flera.
• ta tillvara de erfarenheter och öka kontakterna med den forskning som görs inom området.

Projekt
Från den 5/3 till 30/4 är det möjligt för folkbibliotek, studieförbund och folkhögskolor att söka pengar till såväl samarbetsprojekt som egna projekt. En utlysning kommer att presenteras på bibliotekschefsmötet imorgon och senare skickas ut. Länk till utlysning läggs in här

Seminarier
I början av veckan gick en inbjudan ut till det första av de tre seminarier som vi planerar i år.
Seminarierna är tillfällen för inspiration, samverkan och kompetensutveckling och inbjudan går ut till både biblioteken och folkbildningen.
Den 28 mars på Stapelbädden i Malmö med Amira Sofie Sandin kommer det att handla om läsfrämjande projektarbete.
Till 5 september (i anslutning till bokfestivalen i Kristianstad) har vi bett Kulturrådet berätta om den handlingsplan för läsfrämjande som de arbetar fram just nu och som ska vara klar till årsskiftet. Vi hoppas också på Folkbildningsrådet och praktiska exempel på projekt bl a tillsammans med idrottsrörelsen.

Vi medverkar i två kartläggningar
Kulturrådet har beviljat 300 000 kr till en gemensam inventering och analys av de läsfrämjande projekt och arbetsuppgifter som utförs av folkbiblioteken inom  Skåne, Halland, Jönköping, Blekinge, Kronoberg och Kalmar. Ett informationsbrev har gått ut till alla bibliotekschefer och Ann Wiklund presenterar projektet den 28 mars.
Tillsammans med regionalt Kunskapscentrum för barnhälsovård gör Kultur Skåne i februari/mars en kartläggning av existerande samarbeten mellan bibliotek och BVC.

Seminarier och konferenser på tema läsfrämjande avlöser varandra i år. Några av dem vi känner till:
14 mars i Stockholm - Plats för barn! – Läsrörelsens idéseminarium om barns och ungas språk och läsning
21 mars i Kristianstad - En dag fylld av läsglädje!
9-11 mars i Halmstad  -Att läsa är farligt.Att inte läsa är farligare.Årets konferens med tema läsning

24-25 april i Uppsala - Litteratur och demokrati: unga läsare, identitet och litteracitet 

26-27 maj i Vimmerby - Klassiker, gamla böcker för unga läsare årliga Astrid Lindgren -konferensen
26 maj i Lund - Anagram planerar Readme med ambition att bli en årlig konferens

Från Bornholm till Gotland

För ett par veckor sedan gjorde jag ett kort besök på Folkemødet på Bornholm, den danska motsvarigheten till Almedalen. Där var jag bl.a. på ett par spännande seminarier om bibliotek i den s.k. Bibzonen. Ett hade rubriken "Frivillighet och välfärd" och var en av de thinktanks kring Framtidens bibliotek, som man anordnade under veckan. Panelen bestod bl.a. av Pernille Drost från Bibliotekarförbundet (motsvarande DIK) och Ole Bisbjerg som är chef för biblioteks- och medborgarservice i Magion. Det man diskuterade var för- och nackdelar med att samverka med civilsamhället. Alla var överens om att offentliga bibliotek inte ska drivas av frivilliga, men att det mest är positivt med akitva medborare och med föreningar engagerar sig i sitt bibliotek. Det är inspirerande och nyttigt med människor som tittar på verksamheten med andra ögon och de tillför en annan kompetens. En representant från museerna fanns också med i panelen och menade att alla museer jobbar med frivilliga, framförallt genom museiföreningarna, och det har man gjort i 100 år. En person i publiken, som jobbade på Statens museum för kunst i Köpenhamn, menade att när samarbetet fungerar som bäst är det en bra dialog med krav - från bägge håll! Det var också slutklämmen på paneldebatten; gärna samarbete med mellan professionella och frivilliga, men det kräver ömsesidig respekt, god dialog och tydlighet.

Generellt tycker jag att det var hög nivå på de seminarier som jag hann besöka, frågorna är ungefär desamma som vi diskuterar i Sverige, men att det var lite mer "hygge" och mer allmänhet i Allinge än i Visby. Mer folkligt helt enkelt. Och att det är fullt möjligt att åka bara över dagen och ändå få ut ganska mycket. Dessutom kan det vara en bra uppladdning inför Almedalen.

Årets program för Almedalen innehåller över 2 200 programpunkter och valmöjlighterna är oändliga. Det är dock ganska få seminarier som behandlar bibliotek i år. Men en hel del om läsning, folkbildning och kultur i allmänhet. Här är några axplock, som jag tycker verkar intressanta:

Folkbildningsrådet anordnar seminariet "Lokal kultur utan folkbildning?" måndagen den 1 juli. ABF anordnar ett frukostseminarium med namnet "Ett läslyft för Sverige - från ord till handling" där bl.a. Niclas Lindberg från Svensk biblioteksförening deltar tisdagen den 2 juli. Samma dag äger seminariet "Vad kan digitaliseringen göra för kulturen?" rum på Länsteatern. Arrangören är Svensk scenkonst. Bilda står värd för seminariet "Hur går det för samverkansmodellen?" - också på tisdagen den 2 juli.

Region Skånes kulturnämnd står för två semniarier under Almedalsveckan: "Så får Sverige kulturella och kreativa näringar att blomstra!" och "Kultur i människans tjänst - hur förenar man konstens och kulturens egenvärde med nyttan?" Mer om seminarierna kan man läsa här:
 http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane-samlingsnod/Kultur_Skane/Almedalen-2013/

Internetfonden finansierar projekt för digital delaktighet i Landskrona

SE:s Internetfonden har sedan 2008 finansierat projekt i syfte att höja den digitala kompetensen hos människor i Sverige som av olika anledningar står utanför Internet. Nu har ytterligare elva projekt fått finansiering från Internetfonden, berättar .SE i ett pressmeddelande 2012-10-22. Ett av de 11 projekten är:

DigIT Karlslund
Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursuniversitetet vid Lunds Universitet driver projektet i samverkan med Landskrona Bibliotek och IM-Individuell Människohjälp. Syftet är att erbjuda en öppen datastuga med drop-in-hjälp för föräldralediga och arbetslösa kvinnor i bostadsområdet Karlslund.

Bryr sig den regionala kulturen om folkbildningen?

Jag har varit på mitt första Almedals-seminarium på tisdagen. Det var välbesökt. Många ville lyssna på Folkbildningsrådet och deras rapport om hur folkbildningen beskrivs i de regionala kulturplanerna. 

Rapporten bygger på intervjuer som Folkbildningsrådet har haft med ett antal företrädare för de 5 pilotregionerna (för kultursamverkansmodellen).

De frågeställningar som man har ställt sig i studien är:

- Hur presenteras folkbildningen i de regionala kulturplanerna? 

- Och hur har arbetet med att ta fram kulturplanerna gått till? 

Eva Åström presenterade några reflektioner från studien:

Folkbildningen finns beskriven i planerna, men de beskrivs i generella ordalag. I kulturplanerna är folkbildning oftast samma sak som studieförbund och inte särskilt mycket om folkhögskolorna. Folkbildningen står för infrastrukturen, snarare än är egna organisationer med egen verksamhet. Det finns ingen övergripande strategi för folkbildning i regionerna; det är antingen kultur eller utbildning. 

Efter detta diskuterade folkbildningsrepresentanter och politiker själva kulturplanearbetet. Båda parter konstaterade att dialogen kunde ha varit bättre, men att en del av orsaken är att det var ett nytt system. Det gemensamma ansvaret för dialogen diskuterades dock också. 

Folkbildningen behöver bli bättre på att berätta vad man gör gick också som en röd tråd genom seminariet. Eller för att citera Tomas Fribergs inledning: "Folkbildningen är hyggligt dåliga på att marknadsföra sig".

Hejdå från Halmstad

Sådärja, nu åker vi hem från Tylösand och en fullspäckad och bra Halmstadkonferens. Förutom det jag hunnit blogga lite mer fördjupat om är det värt att nämna något om de andra programpunkterna:

En rätt kul diskussion mellan 3 politiker som alla arbetat aktivt i sina respektive kommuner för att få till satsningar på nya Kulturhus eller bibliotek: Halmstad, Varberg och Hässleholm. När de inte tävlade om vem som hade flest besökare på sina invigningar sa de bland annat klokheter som att:

• Om du har en vision, så håll fast vid den, kompromissa inte bort den, och håll arkitekterna kort
• Ta vara på den kompetens som finns hos tjänstemänne (tex bibliotekarierna)
• Ge inte upp, tjata och gneta och sök breda politiska överenskommelser

Pernilla Glaser och Jenny Lind provocerade lite grann när de berättade om sitt högst subjektiva och självcentrerade (som de själva uttryckte det) arbete med förmedling av skönlitteratur på Plattan-biblioteket på kulturhuset i Stockholm. De väckte en hel del tankar om vad den proffesionella rollen att läsfrämja och förmedla litteratur egentligen innebär. Det var rätt kul att höra om hur man jobbar på Plattan-biblioteket, men jag hade velat höra mer om i vilket syfte man arbetar, vilket är egentligen uppdraget och vad är det man vill uppnå.

Professorn i pedagogik och demokrati Bernt Gustavsson höll en intressant föreläsning om Biblioteken som den första källan till bildning ur ett historiskt, samtids- och framtidsperspektiv. Gustavsson påminde om Ellen Keys klassiska citat om bildning: "Bildning är vad som är kvar när vi glömt det vi lärt", och det ska ju bli intressant att se vad som finns kvar hos mig när jag glömt det jag lärt på Halmstadkonferensen.

Konferensen avslutades med Anna-Karin Palm som bland annat läste ur sin Snöängel och konstaterade att kultur är en demokratisk rättighet och att läsning kan öppna dörrar och ge en något som man inte visste att man behövde. Hennes föreläsning utvecklades nästan till ett brandtal för det goda läsandet: "Det finns andra värden än de ekonomiska och vi måste våga prata om det svåra begreppet kvalitet. Vi vet alla att det finns böcker av bättre eller sämre kvalitet. Vi som älskar böcker måste våga stå upp för vår passion.Litteratur är magi"

Min egen avslutande reflektion kring Halmstadkonferensen blir kring konferensens tema: Från transaktion till relation. Det är en resa vi gör på biblioteken och det handlar om att skapa förutsättningar för kvalitativa möten (med och mellan besökare/användare mellan användare och litteratur/kultur, mellan proffessioner, mellan institutioner/organisationer/nätverk etc) och det kräver ett  nytt sätt att arbeta, kanske nya miljöer och en delvis ny professionell roll. Den professionella resan handlar om att gå från rollen som expert/mediedistributör/informationsexpert till handledare/samtalsledare/facilitator/subjektiv förmedlare/samarbetspartner. Eller som en politiker (och de var många på konferensen)  uttryckte det: transaktionen fixar vi medborgare själva, det är relationerna vi behöver hjälp med.

Halmstadkonferensen: Digidel

Christer Bergqvist, Regionförbundet Kalmar län och Ann Wiklund, samordnare för läns ovh regionbiblioteken i Digidel 2013 berättar om Digidel-kampanjen.

Digidel föddes i IKT-lyftet, ett samverkansprojekt mellan bibliotek och folkbildningnationell som arbetade för att få till en gemensam kampanj från 2011 för ökad digital delaktighet.

Bakgrunden till Digidel-kampanjen är, som ni vet, att det finns många i Sverige som inte kan använda Internet (2009 var de ca 1,7 miljoner). Sveriges snabba utverklin av e-tjänster gör den digitala klyftan djupare. Digitalt utanförskap är alltså ett demokratiproblem.

Ett nationellt nätverk kring digital delaktighet med länsbiblioteken som spindlar i nätet hade vuxit fram och den nationella kampanjen Digidel tog sin utgångspunkt i detta. I det nationella nätverket Digidel 2013 finns organisationer från flera olika smahällsområden. Internetfonden står för ett kansli somm administrerar kampanjen. I slutet av 2010 skrev alla i nätverket under högtidliga former under ett gemensamt manifest för ökad digital delaktighet. Kampanjen syftar till att få ett brett genomslag politiskt och i media för att nå ut och kunna nå målsättningen om att 500 000 fler ska bli internetanvändare fram till 2013.

Kampanjens har 6 gemensamma motton för arbetet, som byger på frivillighet, att många hjälper många, att det är en demokratisk fråga etc.  Vemsomhelst kan göra insatser och bidra till att målet nås. Digidel-nätverket består av ett antal olika kretsar: biblitoek, folkbidlning, idealla organisationer och stiftelser, näringsliv, staten, kommuner landsting.

Om man vill vara med går man in på http://www.digidel.se/ . Ni som arbetar på bibliotek eller studieförbund i Skåne kan även kontakta oss på BBM (ann.lundborg@skane.se ) om ni vill ansluta till kampanjen.

IT minister Anna-Karin Hatt har tagit fram en en digital agenda öfr Sverige: IT i människans tjänst. Den nationella agendan ska nu brytas ner i varje delregion. I det regionala arbetet är biblioteken mycket viktiga. Läns- och regionabiblitoekens åtagande i Digidel-kampanjen är att ta fram regionala strategier.

Men verkstaden sker ju ute på golvet, på biblioteken och studieförbunden. Trots fördomar hos studieförbund och bibliotek kring varandras respektive arbete och uppdrag har studieförbund och biblitek en likartad värdgrund då som nu näligen att höga bidlnings och kunskapsnivån när det gäller digital delaktighet. Kampanjen ger ett win-win-läge genom att biblitoeken når nya grupper genom Digidel-kampanjen och studeiförbunden får nya cirekldeltagare. Både studeiförbund coh bibliotek bidrar dessutom genom digidel-arbetet till regional utveckling.

Exempel från Kalmar län, där studeieörbund och bibliotek i samtliga 12 kommuner, deltar i kampanjen. Regionbiblioteket skapar förutsättningar för arbete, genom nätverk (ex facebook), marknadsföringsmaterial, lokala arbetsgrupper, etc. Man har från regionens sida även gett ekonomiskt bidrag för markadsföring, vikariekostnader, lokalkostnader etc.  I Kalmar län har man brutit ner det nationella målet, precis som vi har gjort i Skåne, till respektive kommuns storlek. Viktigt med ett kvanitativt mål som kan utvärderas. Också lättare att "sälja in" kampanjen tex politiskt och medialt.

För att hålla uppe ångan uppe under kampanjens gång under har man ett antal delkampnajer, tex reklam i radio och tv, Get Online week, dyslexiveckan. Målgrupps- eller tematiska inriktningar kan behövas framöver för att hålla liv i kampanjen. Samarbetet mellan studieförbund och bibliotek, har funkat förvånansvärt bra, där det inte funkat har det berott på brister i kommunikationen. En tydlig rollfördelning mellan studieförbund och bibliotek är viktigt, för att komma bort från en eventuell konkurrenssituation mellan studieförbund och bibliotek.

Ann och Christer avslutar med att poängtera att det är en demokratisk rättighet att lära sig att använda e-tjänster som samhället kräver att vi ska kunna, och det ska inte kosta pengar. Därför måste vi arbeta brett och hitta samarbeten även med andra aktörer, tex arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Just nu är det lite av en ketchup-effekt i kampanjen med många nya partners som ansluter sig, tex SKL, företag etc.
Biblioteken kan inte klara det här uppdraget själva men går stärkta ur den här kampanjen för att fortsätta samarbeta med andra för digital delaktighet. När det nationella kampanjen är slut är det viktigt att det sätts av pengar lokalt och regionalt för det fortsatta kontinuerliga arbetet för digital delaktighet. Därför är det viktigt att förankra det här uppdraget politiskt.

Digidel, kulturnämnd och Internetfondens ansökningsomgång

Igår presenterade vi arbetet med Digidel i Skåne för  Region Skånes kulturnämnd. Reino Fridh från Sensus berättade om projektet med mobila studiecirklar på biblioteken i sju nordskånska kommuner.



Vi kommer såklart att arbeta vidare med Digidel Skåne under 2012 också. Snart (8/2 kl 12.00) går ansökningstiden för projektansökningar till Internetfonden (.SE) ut, och vi vet att det finns flera nya skånska Digidel-projekt i startgroparna.