Gabriela Pichler Årets skånska folkbildare

På tisdagen utsågs regissören och manusförfattaren Gabriela Pichler till Årets skånska folkbildare av Skånes Bildningsförbund.

Årets skånska folkbildare inrättades 2012 och utdelas av Skånes bildningsförbund. Syftet med priset är att uppmärksamma vikten av folkbildning och dess roll i Skåne. 2012 fick komikerparet Johan Wester och Anders Jansson utmärkelsen.

Rolf Tufvesson, ordförande Skånes bildningsförbund.

Skånes Bildningsförbund
- är en ideell förening som består av studieförbunden och folkhögskolorna i Skåne.
- arbetar främst med samverkan, samråd, intressebevakning, information och opinionsbildning.
- är en viktig resurs för Region Skåne och de skånska kommunerna i folkbildnings- och kulturfrågor.

 

Mediesamarbete Bibliotek Skåne NV

Annelien van der Tang Eliasson har nu avslutat sitt uppdrag att ta fram en strategisk medieplan för biblioteken i Skåne NV. Arbetet har inte hadlat om en medieplanering i traditionell bemärkelse med cirkulationstal, översikt per signum, gallring etc, utan har som mål att:

• ge biblioteken i Skåne NV en översikt och inblick i mediebeståndet i Skåne NV
• lyfta frågor som borde besvaras när det gäller mediebeståndet i Bibliotek Skåne NV
• beskriva de områden där biblioteken i Skåne NV kan samarbeta kring mediebeståndet
• att ge förslag till olika samarbetsprojekt inom medieområdet för att utnyttja mediebeståndet inom Skåne NV på ett mer optimalt sätt.

Ladda gärna ner slutrapporten:

• Slutrapport - Mediesamarbete Bibliotek Skåne NV(pdf)
• Bilagor - Mediesamarbete Bibliotek Skåne NV (pdf) 

Även om Anneliens uppdrag är avslutat och rapporten publicerad, är ju inte processen kring mediesamarbete inom Bibliotek NV avslutad: nu följer ett fortsatt arbete för biblioteken i NV för att fördjupa och utveckla mediesamarbetet. Utgångspunkter för detta arbete blir i första skedet de förslag till fortsatta utvecklingsområden för biblioteken i Skåne NV, som presenteras i rapporten: tex mångspråk, gemensam hantering av populära titlar, kompletterande medieförsörjning, gemensamma läsfrämjande insatser och inte minst avändarundersökning/utvärdering av effekterna av Skåne NV samarbetet.

Skåne NV:s situation är kanske (?) unik i Skåne med det långtgående katalog- , webb- och mediesamarbetet mellan samtliga bibliotek i delregionen. Men katalogsamarbete finns ju exempelvis också i Tomelilla, Simrishamn och där även Ystads katalog är sökbar i de tre bibliotekens gemensamma webb (Arena). Skåne NO är också på väg in i ett katalogsamarbete, med start i höst, och då borde erfarenheterna från Skåne NV och andra liknande bibliotekssamarbeten vara värdefulla. Många bibliotek i Skåne har dessutom naturligtvis samarbeten med andra bibliotek kring olika frågor.

Oavsett om man samarbetar kring gemensam katalog eller inte tror vi att delregionala medieplaner är en viktig pusselbit i det regionala bibliotekssamarbetet, som ju strävar efter ett ökat samarbete kring medier och metodik mellan bibliotek i Skåne. En delregional medieplan kan vara ett verktyg för att hitta områden där biblioteken tjänar på att samarbeta och för att bättre utnyttja bibliotekens totala medieresurser i Skåne. På chefsmötet imorgon,  25/4, diskuteras hur delregional medieplanering kan användas som ett strategiskt verktyg i mediesamarbetet.

Seminarie om samarbete mellan offentlig och idéburen sektor i Bryssel

Onsdagen den 10 april bjöd Region Skåne och Nätverket Social Ekonomi i Skåne in till ett gemensamt seminarie för att lyfta arbetet med den gemensamma överenskommelsen mellan Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne. Region Skånes Brysselkontor på plats var ett stöd i arrangerandet av seminariet och stod för kontakten med de intressanta nätverken i Bryssel. Delegationen från Skåne bestod såväl av både politiker och tjänstemän från olika verksamhetsområden som representanter från Näverket Social Ekonomi, Kommunförbundet och Länsstyrelsen.

Det var många som slöt upp till vårt semnarium, representanter från olika idéburna organisationer, studenter och lärare från universitet, samt från EU-byråkratin. För att få olika perspektiv på  seminariet om social ekonomi och innovation kan ni läsa om det på följande hemsidor Nätverket Social Ekonomi, Femklövern i Skåne samt på Näringsliv Skånes hemsida.

Uppgift för oss inom Kultur Skåne är att föra in frågor som har med kultur att göra och visa på hur offentliga kulturinstitutioner tillsammans med civilsamhället kan verka för demokrati och delaktighet i samhället på olika sätt. Kultursamverkansmodellen som påverkat vårt sätt att arbeta med Regional kulturplan för Skåne 2013-2015 innebär en ökad samverkan med kommuner och civilsamhälle. Modellen ha blivit ett stöd i vårt arbete med civilsamhället. Jag har i mitt uppdrag ett särskilt fokus på folkbildning och bibliotek som syftar till samverkan mellan offentlig och idéburen sektor. Vårt arbetete med bibliotek som kulturhus och motor i lokalsamhället var något som fångade intresset från deltagarna på seminariet. Syftet med resan till Bryssel var att etablera kontakt med intressanta samverkanspartners, skapa insikt om den nya programperioden och EUs nya målsättning Europa 2020 samt marknadsföra vårt arbete med överenskommelsen.

Oscarpriset i svensk folkbildning

Jag vill slå ett slag för det nyinstiftade priset till bästa folkbildare som studieförbundet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV har instiftat från och med 2013. Nedan finns information om priset och om hur man söker det.

Priset
ska delas ut årligen till en person eller förening som särskilt utmärkt sig för ett gott

folkbildningsarbete eller för att på annat sätt ha verkat i god folkbildningsanda.

Syftet med priset är att uppmärksamma goda förebilder i folkbildningssammanhang och öka medvetenheten

om folkbildningens insatser.

Priset består av ett stipendium på 10 000 kr.
Nomineringar ska vara Oscar Olsson-museet tillhanda senast den 15 juni 2013.

Nomineringen via e-post till monica.bokenstrand@nbv.se eller per post till:

att: Monica Bokenstrand

Oscar Olsson Museet i Malmö

Kungsgatan 16 B

211 49 Malmö

Nomineringsblanketten finns på prisets hemsida nbv.se/oscarspriset

Mer öppna bibliotek eller bibliotek med mer öppet?

Vi har skrivit rätt mycket i den här bloggen om meröppna bibliotek, och visst arbetar vi på BBM för fler meröppna bibliotek. Så här står det i den regionala kulturplanen:

Det finns flera aspekter på biblioteken som lokala mötesplatser. Konkret innebär det bland annat att  initiera, stödja och utveckla lokala projekt, till exempel i form av meröppna bibliotek. Ett meröppet bibliotek samspelar med moderna levnadsvanor och utnyttjar biblioteken effektivare. Biblioteket blir också mera tydligt en tillgänglig resurs för medborgarna. För att ännu fler bibliotek ska kunna ha meröppet är det viktigt att processen utvärderas och analyseras.

Region Skåne vill medverka till att det öppnas fler meröppna bibliotek och skapa förutsättningar för bibliotek som är mer aktiva i lokalsamhället 

De senaste dagarna har  meröppet-frågan känts lite extra aktuell och intressant. Både Kulturnyheterna idag, 10/4  om bibliotek som drivs av volontärer med en olycklig koppling till meröppna bibliotek i bemärkelsen obemannade bibliotek och den danska användarundersökning som offentliggjordes häromveckan och presenterades på Halmstadkonferensen i Bergen häromdagen (Halmstadkonferensen verkar intressant när det gäller meröppet - följ tex  på Twitter via #Halmstad13), väcker en del ganska obekväma frågor.

Vi på BBM brukar tjata om att satsningar på meröppet ska göras med eftertanke, som en utveckling av bibliotekets verksamhet och tillgänglighet och en möjlighet för biblioteket att bättre kunna samspela med sitt lokalsamhälle. Efter att ha besökt och tagit del  av erfarenheter från både bra och dåliga exempel på meröppna bibliotek i Sverige och Danmark, är en av insikterna att ett bra meröppet bibliotek, verkligen kräver mycket av personal och ansvariga.

Om ett meröppet bibliotek faktiskt ska bli ett bättre, öppnare bibliotek och inte bara ett  bibliotek med mer öppet,  krävs att  personalen arbetar med att bygga relationer med lokala aktörer (medborgare, föreningar, skolor, företag etc) spetsar sin kompetens och utvecklar bibliotekets verksamhet och närvaro i lokalsamhället. De dåliga meröppet-exemplen finns i kommuner (i Danmark) där meröppet är ett led i besparingar i form av tex minskade personalresurser, snarare än medvetna satsningar på mer  tillgängliga bibliotek, med ett breddat innehåll och en aktiv dialog med medborgarna. 

Jag hoppas att diskussionen kan fortsätta tex på nätverksträffen för det skånska nätverket för meröppna bibliotek 7/5 i Glumslöv (meröppet från och med 19/4) och vid meröppet- seminariet på Biblioteksdagarna i Örebro, 15/5.

"Vild med Bibliotek" - dansk användarundersökning

Idag har Kulturstyrelsen i Danmark presenterat en stor användarundersökning. 27 000 brukare på 179 bibliotek har fått svara på hur de upplever biblioteken och deras verksamhet. Vid en snabb genomläsning kan man känna igen mycket från andra undersökningar; att den typiske användaren är kvinna över 45 år, fortfarande kommer de flesta personerna till biblioteket för att låna böcker och man är nöjd med verksamheten (hela 94 % menar att de får den hjälp de behöver och 91 % anser att bibliotekspersonalen är synlig och uppmärksam). Ett avsnitt i rapporten handlar om åbne biblioteker, något som kan vara extra intressant att födjupa sig i för de som är intresserade av meröppet.

De goda resultaten är lite förvånande med tanke på de stora neddragningar som genomförts på danska bibliotek de senaste åren (369 miljoner de senaste sex åren) och det har redan kommit synpunkter på rapporten och de slutsatser man drar. Debatten lär fortsätta!

Mångspråk

Det har varit och är fortfarande ett intensivt arbete för oss på BBM, de delregionala ansvarsbiblioteken och Skånetransport för att få den nya modellen för regionalt mediesamarbete på plats. Ett av de prioriterade utvecklingsområdena är mångspråkig litteratur. Vi har inlett en dialog med Internationella biblioteket kring hur vi tillsammans med dem och med er på biblioteken i Skåne kan arbeta för att utveckla biblioteksverksamheten och mediebeståndet för användare som pratar andra språk än svenska.

Internationella biblioteket (IB) kommer framöver att lägga mer resurser på s.k konsultativt arbete. Det kan till exempel innebära att IB kan bistå biblioteken i landet med information om köpbara böcker och inköpskanaler för medier på olika språk. IB håller också på att utveckla sin hemsida (som man planerar att släppa lagom till bokmässan) för att den ska bli ett bättre stöd för låntagare men också för bibliotek som arbetar med medier på andra språk.

BBM kommer också att utvärdera de regionala depositionerna av litteratur på andra språk. Vi kommer inom kort att skicka ut en enkät kring depositionerna till er på kommunbiblioteken i Skåne. Det kommer att vara möjligt för er att beställa depositioner fram till och med juni. Parallellt med utfasningen av depositionerna vill vi tillsammans med er utveckla arbetet med mångspråkig litteratur på biblioteken. Om ni vill prata med oss på BBM om utvecklingsidéer kring mångspråkig litteratur är ni välkomna att höra av er till mig (kristina.elding@skane.se) eller till Karin Ohrt (karin.ohrt@skane.se) .

För den som redan nu vill lära sig mer och bli inspirerad när det gäller mångspråk vill jag rekommendera Botkyrka internationella bokmässa http://www.botkyrka.se/bibliotekochkultur/Bibliotek/bib . Fredagen den 3 maj är en fortbildningsdag för bibliotekarier, pedagoger, modersmålslärare och andra som arbetar med mångspråk.

Utvecklingsprojekt inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete

Enligt den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne kommer BBM att lägga större fokus på utvecklingsarbete när det gäller kompletterande medieförsörjning än tidigare. Läs mer om på Kultur Skånes hemsida: http://www.skane.se/kultur/mediesamarbete eller här på bloggen: http://bibliotekbildningochmedia.blogspot.se/search/label/regionalt%20mediesamarbete

Under 2013 är följande utvecklingsområden prioriterade:

• Mångspråk
• E-medier
• Delregionala medieplaner

Sex projekt har beviljats projektstöd för utvecklingsarbete inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne:

• Malmö stadsbibliotek för förstudie och prototyputveckling av en ny e-bokstjänst.
• Kävlinge bibliotek för ett projekt kring virtuella bokhyllor på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun.
• Malmö stadsbibliotek för en förstudie kring en webbplats med mångspråkigt digitalt material från den danska bibliotekstjänsten Bibzoom.dk.
• De 11 biblioteken i Skåne NV-samarbetet för en förstudie kring biblioteken i Skåne NV som Libris-bibliotek.
• Simrishamns bibliotek för en förstudie gällande införande av klassifikationssystement Dewey i en eller flera kommuner i sydöstra Skåne.
• Helsingborg stadsbibliotek för ett projekt kring Digital Storytelling i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg.

Läs mer om utvecklingsprojekten här

När det gäller delregionala medieplaner kommer den delregionala mediestrategi som Annelien van der Tang Eliasson tagit fram för biblioteken i Skåne NV att presenteras på nästa chefsmtöe 25/4 samt på ett möte kring mediefrågor för all intresserad bibliotekspersonal i Skåne, med preliminärt datum 27/5. Erfarenheterna, metoderna och frågeställningarna från Skåne NV tror jag är intressanta även för övriga delregioner i Skåne.

Utöver ovan nämnda utvecklingsprojekt vill BBM också att lägga särskilt fokus på mångfaldsfrågan under året. Vi vill i samarbete med bland andra Internationella biblioteket och intresserade bibliotek i Skåne, utveckla bibliotekens verksamhet för användare som pratar andra språk än svenska.

Att diskutera kvalitet är som att diskutera livets mening

En av många oneliners från Mycket väl godkänd - Centrum för barnkulturs symposium om kvalitet i barnkulturen där jag varit i två dagar. "Om jag vore litteraturutredare skulle jag föreslå en massa åtgärder för att förstärka högläsningen" sa Ulf Stark. En säker väg in i läsintresse och läslust.
Det som kommer att stanna kvar i minnet är de panelsamtal som avslutade båda dagarna. Bra eller dåligt - vem bestämmer igår och dagens samtal om kvalitet och värderingar - Vad ska prinsessan läsa. Frågan om representation, vem som får synas i litteraturen och behovet av identifikation kom upp vid båda samtalen.
Vår omvärld ser annorlunda ut än för tjugo år sen men syns det i t ex barnlitteraturen eller i vad som finns på våra bibliotek? Att vi behöver diskutera etik och värderingar i de val vi gör - hela tiden.

Barnboksmässan i Bologna startar nästa vecka.Bologna Children's Book Fair har i år Sverige som hedersgäst med en rad svenska författare och illustratörer. Läs mer om mässan här

Svenska Barnboksinstitutets bokprovning åker som ni märkt inte längre på turné men på deras hemsida kan man läsa rapporterna om trender i utgivningen av barn och ungdomsböcker 2012. Det finns också en statistikbilaga som anger: den totala utgivningen, andel svenska och översatta böcker, förstaupplagor, upphovspersonernas kön och huvudpersonernas kön. Bokprovningen filmades av UR och filmen kommer att läggas upp på SBI:s webb.

Tidigare i år bjöd stiftelsen En bok för alla genom Lena Lundgren in till ett läsfrämjandeprojekt. Härifrån Skåne var det biblioteken i Bjuv, Höör, Osby och skolbiblioteken på Dammfriskolan och Möllevångsskolan i Malmö som var intresserade.

Vi har fått info från LL-förlaget med ett erbjudande till barn och ungdomsbibliotekarier. Läs mer här

På besök på Komedianten i Varberg

I januari 2012 öppnade det ombyggda biblioteket i Varberg. Det gamla biblioteket stod klart 1981 och det nya är byggt på samma bottenplatta, så att säga. Källarplanet är relativt intakt, entréplanet är ombyggt och övervåningen är helt ny. Huset är ihopbyggt med den gamla teatern och i samma huskropp som biblioteket finns också en ny konsthall som i första hand visar samtidskonst.

Planlösningen är öppen och tydlig, det är ingen tvekan vad som finns var. I bottenvåningen på biblioteket möts man allra först av ett torg med ny skönlitteratur och aktuell facklitteratur utifrån olika teman och så finns t ex barnavdelningen och tidskriftsavdelningen där. För att göra upplägget ännu tydligare så har vuxendelen svarta bokhyllor och barnavdelning har vita.
Till vänster i entrén finns dagstidningar och ett kafé med många besökare. Verksamheterna drar besökare till varandra kan man säga.

På ovanvåningen finns vuxenavdelningen med fack- och skönlitteratur. Hela biblioteket är ljust och det finns väldigt många sittplatser och arbetsplatser för bibliotekets besökare.

Det finns två olika miljöer med filmduk och projektor, ett öppet i biblioteksrummet och ett med full mörkläggning i anslutning till barnavdelningen. Rummet vid barnavdelningen heter Lilla teatern och har plats för 100 besökare. Det användas för större sagostunder men också föredrag eller filmvisning. Den andra visningsmiljön finns ute i biblioteket, miljön har många användningsmöjligheter. Bl a serverades där afternoon tea under förarbetet inför prisutdelningen av Sveriges Radios romanpris, som delades ut Varberg i förra veckan.

På några platser i biblioteket finns det pekskärmar där man kan få lästips. En av skärmarna tipsar om tidskrifter som biblioteket prenumererar på, en finns vid återlämningen och visar de böcker som lämnats tillbaka senaste eller de allra senast inköpta, den tredje skärmen länkar till nyinköpta ungdomsböcker och till bloggen där ungdomsbibliotekarien tipsar om böcker.

Kulturhuset Komedianten i Varberg är väl värt en resa. Några bilder därifrån finns nedan, tyvärr ligger de lite huller om buller men det går förhoppningsvis att förstå vad som är vad.

Samsökningsmöjligheter och mediesamarbete

En av de bärande tankarna bakom den nya modellen för det regionala mediesamarbetet är alla ger och alla får och de skånska biblioteken är duktiga på att låna av varandra. Genom de dagliga transporterna mellan biblioteken i Skåne (som nu varit igång i drygt två månader) ökar också möjligheterna till snabb leverans av böcker mellan biblioteken i Skåne.

En av de vanligaste synpunkterna hittills på den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne, är att det är krångligt för de bibliotek som inte ingår i  något katalogsamarbete, att låna av grannbiblioteken inom samma delregion. När det gäller samsökningsmöjligheter har biblioteken i exempelvis Skåne NV med sin gemensamma katalog en stor fördel och medieflödet mellan de 11 biblioteken i samarbetet är stort. Intressant är också att Skåne NV inlån från bibliotek utanför Skåne NV, minskat med över 60% sedan den gemensamma katalogen sjösattes.

Den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne kan också ses som ett steg på vägen mot en gemensam skånsk infrastruktur för media och information. Så här beskrivs det i den regionala kulturplanen för Skåne 2013-2015: "Region Skåne ska tillsammans med kommunerna arbeta för en gemensam infrastruktur för media och information i Skåne. Utvecklingen är snabb och dynamisk och går mot ett gemensamt skånskt mediebestånd, via ett antal delprojekt. Målet är att de skånska medborgarna ska ha likvärdig tillgång till media..."

Samtidigt händer det ju saker nationellt när det gäller bibliotekens gemensamma infrastruktur. Att nationella samsökningstjänster som Bibliotek.se och Bibliotek24  läggs ner, gör att allt större hopp ställs till Libris som nationell katalog.  Libris-tanken innebär ju att alla bibliotek i Sverige drar sitt strå till stacken. Kultur Skåne har bland annat därför beviljat projektbidrag ur den utvecklingspott som är kopplad till den nya modellen för regionalt mediesamarbete, för biblioteken i Skåne NV, för att undersöka och förbereda för att biblioteken i Skåne NV blir Libris-bibliotek.

Bibliotek.se läggs ner

I november 2013 stängs Bibliotek.se ned. Beslutet har tagits gemensamt av KB och BTJ Sverige AB. Bibliotek.se utvecklades hösten 2001 som ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket/Libris och BTJ Sverige AB, och är ett gemensamt gränssnitt mellan Libris och BURK som möjliggjort samsökning i svenska offentligt finansierade samlingar av böcker, kartor, skivor, musiktryck, videokassetter, ljudböcker, talböcker, punktskriftsböcker, tidningar, tidskrifter mm. Söktjänsten har inte vidareutvecklats sedan 2001.
Idén om samsökning i de offentligt finansierade bibliotekens samlingar diskuteras och vidareutvecklas idag inom KB i det pågående arbetet med en nationell katalog. Läs om aktuell status för Nationell katalog på Libris bloggen: http://librisbloggen.kb.se/category/nationell-katalog/

Kort rapport från bibliotekschefsmöte 7/3

Temat för bibliotekschefsmötet var skolbibliotek, så därför var även samordnarna för skolbibliotekscentralerna inbjudna. Intresset var stort och över 30 personer var anmälda tll dagen.

Dagen inleddes med att Lotta Kårlind, från Skolinspektionen, berättade om Skolinspektionens uppdrag. Skolispektionen har funnits sedan 2008 och inspekterar 1 000 skolor per år. Uppdraget är att värna en likvärdig skola och med barns och elevers bästa i fokus. Det blev en ganska livlig diskussion kring de siffror som presenterades: att det bara var brister på 7 % av de granskade grundskolorna och 14 % av gymnasieskolorna. Man bör då komma ihåg att dessa siffror bygger på de inspektioner som är gjorda och att Skolinspektionen utgår från vad det står i skollagen och de juridiska tolkningar som är gjorda efter det:

"Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildningsförvaltningen att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till alla elevers behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning."

Lärarnas ansvar för att använda sig av skolbiblioteket kom också upp samt frågan hur mycket flerspråkigt material som finns på skolbiblioteken.

Efter var Johanna Hansson inbjuden. Johanna är områdeschef på Stockholms stadsbibliotek och sitter även som ordförande i KB:s expertgrupp för utbildning och lärande. Hon pratade utifrån rubriken "Varför händer det inte mer? eller Vad är det egentligen som händer?". Några av de saker som hon konstaterade var att krav, önskemål och bilder av vad ett skolbibliotek är varierar beroende på vem som talar, samt att skolbiblioteken är mer angelägna för folkbiblioteken än för skolorna...

Johannas råd till hur folbiblioteken ska förhålla sig till skolbiblioteken var:

- Folkbiblioteken ska lämna skolbiblioteksfrågan åt skolan, men anstränga sig för en god samverkan

- Utveckla det egna erbjudandet

- Förhålla sig professionellt i frågor om avtal och försäljning av tjänster

Efter lunch var det Åsa Berglunds tur att berätta mer om Malmö stadsbiblioteks nya uppdrag att vara en partner till KB och utveckla webbtjänster till folk och skolbibliotek. I samarbete med Elin Lucassi, KB:s expert på skolbiblioteksfrågor har man kommit fram till att man "genom en kartläggning och analys ska tydliggöra ansvar, mandat och åttagande för områdets intressenter och aktörer, samt beskriva och exemplifiera de funktioner som gör ett skolbibliotek välfungerande".

Några exempel på hur samarbetet mellan folk- och skolbiblioteken i Skåne fungerar kom upp under dagen. Bl.a. från Tomelilla (samordning av inköp), Helsingborg (uppsägning av avtal med skolorna) och Lund (ansvarsfrågan viktig när man har delade tjänster). Flera kommuner tog upp probematiken med att skolbibliotekarietjänster ofta är oattraktiva, eftersom man ofta måste vara på flera olika skolor och inte alltid är heltid. Detta leder i sin tur till ganska stor omsättning av personal.

Dagen avslutades med lite information från BBM (Bibliotek, bildning och media):

- en kontakt med Internatonella biblioteket har tagits för att se hur vi gemensamt med dem kan utveckla arbetet med flerspråkighet

- medieplanen för Skåne nordväst är klar och kommer att presenteras under våren

- just nu pågår kulturpolitiska överläggningar i respektive delregion och biblioteksfrågorna har lyfts i de två möten som hållts hittills (sydost och nordost)

- sista e-boksseminariet genomförs fredagen den 15 mars

- Simrishamns kommun har fått i uppdrag av Kultur Skåne att arrangera tre seminarier kring aktuella frågor för barnbibliotekspersonal och övrig intresserad bibliotekspersonal - det första äger rum den 20 mars

Barns och ungas medie- och informationskunnighet

Utan mediekunniga medborgare ingen demokrati var rubriken på ett intressant seminarium på Meg13, om medie- och informationskomptens hos barn och unga, och bland lärare och andra som arbetar med barn och unga.  Nordicom (Göteborgs universitet) har precis släppt en bok om medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället (med underrubriken Skolan och demokratin)Boken behandlar frågor som: Har medieanvändarna den kompetens som krävs i dagens samhälle? Vad gör politiken och skolan för att skapa kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar har medieföretagen? Några av författarna medverkade i seminariet: Cecilia Boreson, verksamhetsutvecklare, Utbildningsradion, Michael Forsman, lärarutbildare, Södertörns högskola, Lotta Bergman, litteraturforskare, Malmö högskola, Ulrika Sjöberg, barn- och ungdomsforskare, Malmö Högskola, Martina Wagner, expert mediekunnighet, Statens medieråd och moderator Ulla Carlsson, professor och direktör, Nordicom, Göteborgs universitet. Mediekompetens är en oerhört viktig färdighet i det kommunikations- och informationsintensiva samhälle vi lever i idag. I grunden är det en demokratifråga eftersom det handlar om alla medborgares (även barns och ungas) möjligheter och kompetens att kunna ta del av och agera i nätverkssamhället. För att kunna läsa och producera multimodala texter krävs verbal, visuell och audiovisuell kompetens. Barnen måste också kunna röra sig mellan olika medier och kritiskt granska innehåll och form i olika medier. Dagens lärare måste ju själva kunna behärska den här nya läs- och skrivkunnigheten. Lärarutbildningen och skolan lever inte upp till detta, utan har en begränsad syn på till exempel svenskämnet och språket och lärare är ofta osäkra på andra medier än den skrivna texten. Nätverkssamhället kräver en annan form av läs- och skrivförmåga. Panelen var rörande enig om att skolan idag inte arbetar tillräckligt mycket med barns- och ungas medie- och informationskompetens, och att det behövs bred samordning, samverkan, mer forskning och framför allt initiativ från lärare och rektorer i kombination med politiska beslut för att detta ska bli bättre.

Vem är det som hörs och syns på Twitter?

Igår presenterades twitterbarometern på mediedagarna i Göteborg, . I Sverige finns nu 1/2 miljon twitterkonton och förra året gjordes 10 miljoner tweets.

Så här den 8 mars är det kanske lite tråkigt att konstatera att 9 av de 10 mest inflytelserika twittrarna är män. Hur inflytelserik en twittrare är avgörs av hur många följare twittraren har, hur många följare hens följare har och hur många retweets, tweets som delas/twittras vidare av andra. Frida Boisen har skrivit en krönika om mansdominansen i twittervärlden och tipsar också om en sajt http://twee-q.com/  där du kan räkna ut din genuskvot, dvs hur fördelningen mellan manliga resp kvinnliga twittrare i dina, eller valfritt twitterkontos, retweets. Själv har jag retweetat (inte så många) inlägg, från män  25% och från kvinnor 75%, av gångerna, men det beror nog på att mina tweets speglar en (biblioteks)värld, som är kvinnodominerad.

Något som också är tydligt i twitterbarometern är att komikerna dominerar, flera av topp-tio-twittrarna är komiker och humorns/satirens roll i media och för det demokratiska samtalet i media, har varit lite av en röd tråd här på mediedagarna, även under seminarierna.