Vi har skrivit rätt mycket i den här bloggen om meröppna bibliotek, och visst arbetar vi på BBM för fler meröppna bibliotek. Så här står det i den regionala kulturplanen:
Det finns flera aspekter på biblioteken som lokala mötesplatser. Konkret innebär det bland annat att initiera, stödja och utveckla lokala projekt, till exempel i form av meröppna bibliotek. Ett meröppet bibliotek samspelar med moderna levnadsvanor och utnyttjar biblioteken effektivare. Biblioteket blir också mera tydligt en tillgänglig resurs för medborgarna. För att ännu fler bibliotek ska kunna ha meröppet är det viktigt att processen utvärderas och analyseras.
Region Skåne vill medverka till att det öppnas fler meröppna bibliotek och skapa förutsättningar för bibliotek som är mer aktiva i lokalsamhället
De senaste dagarna har meröppet-frågan känts lite extra aktuell och intressant. Både Kulturnyheterna idag, 10/4 om bibliotek som drivs av volontärer med en olycklig koppling till meröppna bibliotek i bemärkelsen obemannade bibliotek och den danska användarundersökning som offentliggjordes häromveckan och presenterades på Halmstadkonferensen i Bergen häromdagen (Halmstadkonferensen verkar intressant när det gäller meröppet - följ tex på Twitter via #Halmstad13), väcker en del ganska obekväma frågor.
Vi på BBM brukar tjata om att satsningar på meröppet ska göras med eftertanke, som en utveckling av bibliotekets verksamhet och tillgänglighet och en möjlighet för biblioteket att bättre kunna samspela med sitt lokalsamhälle. Efter att ha besökt och tagit del av erfarenheter från både bra och dåliga exempel på meröppna bibliotek i Sverige och Danmark, är en av insikterna att ett bra meröppet bibliotek, verkligen kräver mycket av personal och ansvariga.
Om ett meröppet bibliotek faktiskt ska bli ett bättre, öppnare bibliotek och inte bara ett bibliotek med mer öppet, krävs att personalen arbetar med att bygga relationer med lokala aktörer (medborgare, föreningar, skolor, företag etc) spetsar sin kompetens och utvecklar bibliotekets verksamhet och närvaro i lokalsamhället. De dåliga meröppet-exemplen finns i kommuner (i Danmark) där meröppet är ett led i besparingar i form av tex minskade personalresurser, snarare än medvetna satsningar på mer tillgängliga bibliotek, med ett breddat innehåll och en aktiv dialog med medborgarna.
Jag hoppas att diskussionen kan fortsätta tex på nätverksträffen för det skånska nätverket för meröppna bibliotek 7/5 i Glumslöv (meröppet från och med 19/4) och vid meröppet- seminariet på Biblioteksdagarna i Örebro, 15/5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar