Minnesanteckningar DUO-möte 5 februari

Minnesanteckningar DUO- möte 2013-02-05
Emma Lang-Åberg, Jonas Bolding, Magdalena Jeppsson, Magnus Cadier, Katarina Tollback Ericson, Agneta Jacobson, Kerstin Turesson, Britt-Marie Norström, Karin Ohrt, Lena Sundgren Brorsson, Roland Persson och Maria Jakobsson

Roland presenterade KB:s rapport ” Barnen i planerna”, efterföljande diskussion

Rapporten redovisar ett kritiskt perspektiv på barnverksamhetens närvaro i biblioteksplanerna. Kritiken betonar
• skrivningarnas ofta visionära karaktär och därmed att de inte kan utvärderas;
• att skolbiblioteken är omnämnda med det finns inga konkreta åtgärder omnämnda; samarbeten är oftast konkretiserade till ett fåtal aktörer såsom BVC och förskolor;
• det saknas separata barnplaner, vilket rapporten tycker skulle vara en bra idé; d
• et saknas i de allra flesta fall utvecklingstrappor (modell Järfällas ) liksom uppföljning.

Rapporten konkretiserar en rad aspekter på barnverksamhet som också saknas t ex de dagliga aktivisterna på ett bibliotek och verksamhet för barn med annat modersmål än svenska.
KBs tolkning av bibliotekslagen är att
1. Kraven på samverkan mellan bibliotekstyperna kommer ur en önskan om effektivisering
2. Planerna skall skrivas så att medborgarna förstår hur biblioteksverksamheten utformas

Diskussionen rörde sig om planen egentligen måste vara så konkret, hur mycket en plan skall omfatta, planens närvaro i den dagliga verksamhetenj kulturplane eller biblioteksplan mm
Målgrupp för planerna är ofta politiker  och man ställer sig delvis frågande till KB:s krav på konkretion och mätbarhet. Planen måste vara visionär, men det motsäger inte att man har konkreta mål. Publika aktiviteter saknas oftast i planen. Man tar inte med det som man gör nu, utan det man tänker göra.
Hur konkretiserar man t ex ett förhållningsätt till FNs barnkonvention?
Vad är mätbart? Svårt att göra planer för 4-5 år framöver
Planerna är ett folkbiblioteks- och tjänstemannaansvar men det är problematiskt att som lagen önskar, få den att innefatta alla bibliotekstyper eftersom det är svårt och tidskrävande att få till en gemensam plan med andra förvaltningar. Vissa bibliotek har skrivit åt BUN för att det inte fanns något initiativ där. Skolbiblioteken hamnar ofta på sidan om i särskilt kapitel.
En separat barnplan ansågs inte som någon bra idé. Avvägningar måste göras när det redan finns verksamheter för barn och unga som t ex Barbacka i Kristianstad.
Kulturplan eller biblioteksplan?
Det går att ha ett delregionalt samarbete runt planer – man kan anta samma plan eller vissa block av den.

Eget skapande - Lena Sundgren Brorsson - diskussion

Vilken plats och utrymme det egna skapandet har på biblioteken aktualiseras i utvecklingen mot biblioteken som kulturhus. Lena inledde diskussionen med frågorna om vilken kompetens som finns och som saknas på biblioteken, hur biblioteken möter upp önskemål och behov och hur biblioteken samverkar med andra.
Det egna skapandet sträcker sig över så många områden alltifrån pyssel med bokmärken till att göra film. Det gäller att finna en balans mellan teknik, lokala förutsättningar, egen kompetens och professionalitet. Gränsen mellan ungdomsgården och biblioteket kom också upp.
Se, prata och skapa! Lusten i det konstnärliga uttrycket. Positiva bieffekter som reflektioner över att vara människa tillsammans med andra.
ET skrivit böcker om ungas medievanor. Barn blir alltmer ensamma på grund av att man äger en mobil i fickan. Vill ha sammanhanget och närvaron av andra barn och vuxna.

Erfarenheter av samarbete kring det egna skapandet:

I Ängelholm skall många kulturområden samsas och man har haft en workshop för att lära känna varandras områden. Man upptäckte att kompetensen ofta finns inom räckhåll med galleri och kulturskola nära.
Estetiska läroprocesser, teknik och estetiska läroprocesser gick inte alltid ihop tidigare och kanske påverkar denna dåliga erfarenhet ännu. Men tekniktröskeln har blivit lägre eftersom mindre specialutrustning krävs idag. Digital kompetens, tillgänglighet, infrastruktur, pratar egentligen om samma saker, men delar upp frågorna på ett osunt sätt. Ersätt med MIK-begreppet (media- och informationskunnighet).
I Kristianstad med ett barnkulturhus har biblioteket koncentrerat sig på berättandet. Barnen med invandrarbakgrund vänder sig mer till filialerna. Det kommer mer folk om man tar in folk utanför biblioteket. Småbarnsföräldrar är en stark målgrupp.
I Burlöv finns Möllegårdens kultur och bibliolioteket ger möjlighet att ställa ut. Man försöker knyta ihop med Skapande skola som ställer större kompetens till förfogande och tycker att samarbetet med skolan ger mer.
I Simrishamn stämmer man av mellan kulturpedagogisk enhet – museum och bibliotek men har inget direkt samarbete.
Lite olika samarbeten med folkbildningen – Burlöv med Ung nu (ABF), Kristianstad med Folkuniversitetet och Simrishamn tidigare med Vuxenskolan.
Alla känner att samarbetet med de lokala föreningarna kan utvecklas.

Nästa möte i april