Barns rättigheter, skrivarverkstad med Ipad, läsfrämjande bok och film

I maj hade vi ett uppskattat nätverksmöte för barnbibliotekarier gemensamt med kultursamordnare för barn och unga. För alla er som vill förkovra er ytterligare eller få inspiration och verktyg för arbeta med barns rättigheter finns mycket läsvärt i SKL:s sida Barnens rättigheter - prenumerera på nyhetsbrev, få tips om konferensen Barns rätt på rätt sätt den 10-11 september i Karlstad och se filmer om hur man i sitt dagliga arbete får med barns rättigheter.

I skrivande stund har vi mer än 170 anmälda till konferensen den 2 september i Media- och informationskunskap som vi anordnar tillsammans med Statens Medieråd. Amanda Stenberg från Tiotretton kommer att berätta om olika kreativa användningsområden för Ipad.   

Ett annat exempel är Folkbiblioteken i Norrbotten och Polarbibblo som har haft en utbildning med bl. a. användande av läsplattor och paddor. Till hösten går man vidare med ett förberedande projekt för att under Barnpoesiåret 2014 bedriva portala skrivarverkstäder där man använder surfplattor.

Svenska Filminstitutet lanserar nu sitt skolbioprojekt för 2013/14 ”Boken på duken” som handlar om hur film kan användas som läsfrämjare. 7 filmer som vänder sig till barn från sju år och upp till gymnasiet - från Glasblåsarens barn till I döda poeters sällskap - paketen innehåller filmer, böcker, handledningar, läs- och skrivövningar och annat inspirationsmaterial framtaget av Film i skolan. De kommer att presentera projektet på årets B&B. Läs mer

Kul initiativ från IFLAS barnbiblioteksgrupp. "The world through picturebooks". Tanken är att bibliotekarier ska lista de 10 populäraste bilderböckerna i deras land.
http://www.ifla.org/files/assets/libraries-for-children-and-ya/publications/iflapicturebookscatalogue.pdf
Ett lättsamt sätt att presentera böcker från respektive land.
Till sist har Kulturrådet fördelat fem miljoner kronortill läsfrämjande. Några projekt av de som får stöd för barns eget berättande och skrivande:
•  En bok för allas vänförening för Skriv vidare! Med läslust till skrivglädje - här deltar några bibliotek från Skåne
•  Norrbottens länsbibliotek Barnpoesiåret 2014 i Norrbotten
•  AK Inspiration för Kan verkligen jag?
•  Mediacenter i Västerbotten för Det var en gång i Västerbotten…
När det gäller läsfrämjande för unga på fritiden är några spännande projekt Gullspångs kommun med Sommarplattan och sommarboken och Uppsala stadsbibliotek med I Love Stories.
Alla projekt som fått pengar hittar du här

 

Nytt internationellt talboksavtal m.m

DN rapporterar om ett nytt unikt avtal för att tillgängliggöra talböcker för synskadade över hela världen:

Synskadade världen över har vunnit en historisk seger. Ett nytt globalt avtal undanröjer gamla upphovsrättsliga hinder och gör böcker för blinda fritt tillgängliga över landgränserna.

Tidigare har rätten att framställa och sprida talböcker och böcker med stor stil eller punktskrift varit begränsade till enskilda länder. Nu kommer till exempel böcker på de stora världsspråken som framställts i ett land att kunna nå alla hugade läsare oavsett var de bor.

På tal om talböcker så vill jag passa på att tipsa om att Maria Lundqvist på Länsbibliotek Sydost just publicerat ett mycket matnyttigt inlägg om talböcker, tillgänglighet och dyslexi på bloggen Bibliotek25!

Från Bornholm till Gotland

För ett par veckor sedan gjorde jag ett kort besök på Folkemødet på Bornholm, den danska motsvarigheten till Almedalen. Där var jag bl.a. på ett par spännande seminarier om bibliotek i den s.k. Bibzonen. Ett hade rubriken "Frivillighet och välfärd" och var en av de thinktanks kring Framtidens bibliotek, som man anordnade under veckan. Panelen bestod bl.a. av Pernille Drost från Bibliotekarförbundet (motsvarande DIK) och Ole Bisbjerg som är chef för biblioteks- och medborgarservice i Magion. Det man diskuterade var för- och nackdelar med att samverka med civilsamhället. Alla var överens om att offentliga bibliotek inte ska drivas av frivilliga, men att det mest är positivt med akitva medborare och med föreningar engagerar sig i sitt bibliotek. Det är inspirerande och nyttigt med människor som tittar på verksamheten med andra ögon och de tillför en annan kompetens. En representant från museerna fanns också med i panelen och menade att alla museer jobbar med frivilliga, framförallt genom museiföreningarna, och det har man gjort i 100 år. En person i publiken, som jobbade på Statens museum för kunst i Köpenhamn, menade att när samarbetet fungerar som bäst är det en bra dialog med krav - från bägge håll! Det var också slutklämmen på paneldebatten; gärna samarbete med mellan professionella och frivilliga, men det kräver ömsesidig respekt, god dialog och tydlighet.

Generellt tycker jag att det var hög nivå på de seminarier som jag hann besöka, frågorna är ungefär desamma som vi diskuterar i Sverige, men att det var lite mer "hygge" och mer allmänhet i Allinge än i Visby. Mer folkligt helt enkelt. Och att det är fullt möjligt att åka bara över dagen och ändå få ut ganska mycket. Dessutom kan det vara en bra uppladdning inför Almedalen.

Årets program för Almedalen innehåller över 2 200 programpunkter och valmöjlighterna är oändliga. Det är dock ganska få seminarier som behandlar bibliotek i år. Men en hel del om läsning, folkbildning och kultur i allmänhet. Här är några axplock, som jag tycker verkar intressanta:

Folkbildningsrådet anordnar seminariet "Lokal kultur utan folkbildning?" måndagen den 1 juli. ABF anordnar ett frukostseminarium med namnet "Ett läslyft för Sverige - från ord till handling" där bl.a. Niclas Lindberg från Svensk biblioteksförening deltar tisdagen den 2 juli. Samma dag äger seminariet "Vad kan digitaliseringen göra för kulturen?" rum på Länsteatern. Arrangören är Svensk scenkonst. Bilda står värd för seminariet "Hur går det för samverkansmodellen?" - också på tisdagen den 2 juli.

Region Skånes kulturnämnd står för två semniarier under Almedalsveckan: "Så får Sverige kulturella och kreativa näringar att blomstra!" och "Kultur i människans tjänst - hur förenar man konstens och kulturens egenvärde med nyttan?" Mer om seminarierna kan man läsa här:
 http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane-samlingsnod/Kultur_Skane/Almedalen-2013/

Varför läsa skönlitteratur

Skönlitteratur och litteraturförmedling - förhållningssätt hos bibliotekarier

Skönlitteratur på bibliotek är på ett sätt så självklart att man inte ställer frågorna - ska biblioteken arbeta med skönlitteratur? Varför, hur och på vems uppdrag? Vilken syn på arbetet och på litteraturen har bibliotekarierna själva? Projektet Synen på skönlitteratur på svenska bibliotek (samarbete mellan Malmö Högskola, Nobelbiblioteket och regionbiblioteken i Västra Götaland, Halland och Stockholm), vill undersöka särskilt den sista frågan och en intressant förstudie publicerades nu i maj. Man har fått pengar till att fortsätta projektet

I Sverige är detta ett område där inte så mycket är skrivet men i Norge undersökte Jofrid Karner Smidt 2002 i sin avhandling Mellom elite og publikum, littereratursmak och -förmedling bland norska bibliotekarier. I det senaste numret av norska bibliotekstidskriften Bok og bibliotek läser jag en artikel (ref i Peter Alsbjers blogg) om hur danska bibliotekarier tänker kring litteraturförmedling där den egna passionen för läsning är ett verktyg - svenskar känner säkert igen sig men det är alltid intressant när man genomlyser det välbekanta. Forskarna Nanna Kann-Christensen och Gitte Balling från IVA har skrivit flera artiklar som kan läsas i fulltext inom forskningsprojektet Forestillinger om litteraturformidling

Dewey

I Skåne Sydost arbetar biblioteken just nu med en förstudie kring övergång från SAB till Dewey för biblioteken i sydost, delvis finansierat av utvecklingsmedel inom det regionala mediesamarbetet.

Malmö stadsbibliotek har också påbörjat förberedelser inför en övergång till Dewey. Under 2013 utreds tillvägagångssättet och 2014 planerar man att implementera Dewey på delar av beståndet, enligt Lina Berglund på Malmö stadsbibliotek. Malmö kommer att börja med facklitteraturen och samarbetar med  med  BTJ som är deras upphandlade leverantör av medier Här finns Linas presentation från användarmötet om Dewey 9/4 om Malmö stadsbiblioteks Dewey-arbete: http://deweybloggen.kb.se/wp-content/uploads/2013/04/Presentation-Malm%C3%B6-stadsbibliotek1.pdf

På användarmötet berättade också Umeå stadsbibliotek om hur man förbereder för Dewey i det nya biblioteket Kulturväven som ska öppnas i slutet av november 2014. Planen är att allt på öppen hylla, 140 000 exemplar ska konverteras. Umeås presentation finns här: http://deweybloggen.kb.se/wp-content/uploads/2013/04/Med-Dewey-mot-V%C3%A4ven.pdf

Lidingö har också inlett ett Dewey-projekt och om detta kan man läsa på den nystartade bloggen: ABC blir 123 - Dewey på Lidingö stadsbibliotek. I Lidingö finns planer på att gå över till Dewey under 2014 och i bloggen vill man visa hur Lidingö stadsbibliotek tänker kring att införa ett nytt klassifikationssystem och hur man planerar inför övergången.

Mer om Dewey och vilka bibliotek som är på gång finns att läsa på KB:s Deweyblogg: http://deweybloggen.kb.se/

Talböcker och sån´t

Egen nedladdning för barn och unga
Det är kul att kunna konstatera att Skåne län ligger i topp på MTM:s statistik över antalet "egna nedladdare" under 18 år, sett i relation till antalet talboksberättigade i respektive län. Troligtvis för att så många skolbibliotek, såväl som kommunbibliotek, varit aktiva och tidiga med att introducera tjänsten för elever och låntagare. Läs mer om Egen nedladdning här: http://www.legimus.se/200307/egen-nedladdning

Amy-priset
Susanne Lindell på folkbiblioteken i Lund är nominerad till MTM:s Amy-pris . Amy-priset är MTM:s tillgänglighetspris och går till ett förlag eller en institution, organisation eller förmedlare – till exempel bibliotek och skola – som under året har satsat på tillgängliga medier på ett spännande eller framgångsrikt sätt. Vinnaren avslöjas och koras den 26 september på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Susanne Lindell har jobbat aktivt och innovatigt med tillgängliga medier i Lund. MTM:s tidskrift Bibliotek för alla uppmärksammade hennes arbete i nr 3 2012 När vi på Kultur Skåne satsade lite extra på att introducera Egen nedladdning  via folk- och skolbiblioteken i Skåne, var Susanne en av de kontaktpersoner som på regionalt uppdrag tog ansvar för kompetensstöd inom sin delregion.

Legimus som app
Nu finns MTM:s Legimus även som app till både Iphone, IPad och Android. Via appen kan man söka och ladda ner böcker direkt i mobilen eller surfpattan. Läs mer om appen på www.legimus.se

"Bibliotek för alla" byter namn
Alla nyheter ovan finns att läsa i MTM:s utmärkta tidskrift Bibliotek för alla, som i september byter namn till Läsliv. Med namnbytet vill man anknyta till MTM:s uppdrag att ge alla människor möjligheten till ett liv med läsning.  Innehållet och utseendet är i övrigt sig likt.

Boken på duken - film som läsfrämjare



Bild från filmfestivalen Exilir

Film som läsfrämjare – hur funkar det? Nu lanserar Film i skolan 2013/14 års stora skolbioprojekt som handlar om hur man kan använda filmen för att väcka barns och ungas läslust.

Svenska filminstitutet gör intressanta satsningar på att förena bok och film inom film i skolan projekt.
Läs mer här om de olika aktiviteterna: http://www.sfi.se/sv/filmiskolan/Teman-och-projekt/Boken-pa-duken/

Forskning om film & läsfrämjande

Samtidigt som litteraturutredningen efterfrågar läsfrämjande insatser pågår spännande forskning som visar hur film och rörliga bildmedier kan användas som pedagogiska hjälpmedel i skolan. I Storbritannien har exempelvis British Film Institute involverat i projektet "Reframing Literacy" som bland annat går ut på att koppla ihop mediepedagogik och litteraturpedagogik i skolorna.
Också i Sverige finns intressant forskning att hänvisa till. Carina Fast visar i sin avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva hur barn via exempelvis TV och datorspel tidigt utvecklar en läsförmåga men att denna sällan tas tillvara i den traditionella skolundervisningen. Karin Jönsson vid Malmö högskola forskar kring hur iPads i skolan påverkar barns skriv- och läsförmåga och kan konstatera att film som uttrycksmedel har en viktig roll i den processen. Maria Söderling, å sin sida, visar i sin licentiatavhandling Att sätta erfarenheter i rörelse hur filmanalys inom svenskundervisning kan elevernas inlärning. 

 

Folkemødet på Bornholm 13-16 juni

Nästa vecka arrangeras Folkemødet på Bornholm för tredje gången. Förlagan är Almedalsveckan och precis som i Visby finns det ett stort antal programpunkter på en rad olika teman. Folkemødet har vuxit snabbt och i år finns det ca 1 300 programpunkter och man räknar med 15 000 besökare/dag.

Jag har skummat igenom programmet och har hittat en hel del intressanta seminarier, samtal och debatter. Här är några exempel:
- Biblioteker som public service. Ett samtal med bl.a. kulturministern Marianne Jelved (Radikale Venstre) som sätter fokus bibliotekens roll i framtiden, när mer och mer av kulturförmedlingen sker med hjälp av självbetjäning och digitala medier. Torsdag 13 juni kl. 16.30-17.30 i Bibzonen
- Norden i kreativ vaekst & utställning av ny nordisk mode. Torsdag 13 juni kl. 20.00-21.30 på Cirkuspladsen
- Verdens bedste bibliotek. Hur arkitektur och inredning kan hjälpa till att skapa ramarna för framtidens bibliotek och hur design kan förbättra bibliotekens möjlighet att möta brukarnas förväntningar och behov av ett modernt bibliotek. Fredag 14 juni kl. 9.15-10.00 i Kampeløkken Havn
- Hvorfor kan samfundet ikke undvaere litteraturen? Om varför det är så viktigt att läsa böcker, och om samspelet mellan liv och fiktion. Fredag 14 juni kl. 10.00-11.00 i Kampeløkken Havn
- Frivillighed og velferd - Taenketanken Fremtidens Biblioteker. Civilsamhället och samhället - möjligheter och utmaningar. Fredag 14 juni kl. 12.00-13.00 i Bibzonen
- Den varme stol: Gider de unge et bibliotek i fremtiden? Fredag 14 juni kl. 16.00-18.00 Kulturens Telt
- Hvordan skaber man kulturturisme i hele Danmark? Storstädernas kulturliv drar till sig utländska besökare, men hur får vi turister att uppleva kultur "i provinsen"? Lördag 15 juni kl. 9.30-11.00 i Kampeløkken Havn
- Folkets bibliotek - Taenketanken Fremtidens Biblioteker. Hur utvecklar vi biblioteken som medborgarna vill ha dem om vi också ska se på de politiska ambitionerna med framtidens bibliotek? Med bl.a. Pia Allerslev, kultur- och fritidsborgmästare i Københavns Kommune och Michel Steen-Hansen från Danmarks Biblioteksforening. Lördag 15 juni kl. 12.00-13.00 i Bibzonen

Hela programmet kan man hitta här och där kan man även ladda ner appen, om man föredrar att söka efter programpunkterna via den.

Själv tänkte jag ta mig till Bornholm på fredagen, mest för att uppleva arrangemanget men även som en uppladdning inför Almedalen.

Örestads bibliotek

Igår besökte jag tillsammans med bibliotekarier från hela Skåne Örestads bibliotek i utkanten av Köpnehamn. Ett studiebesök som SFI Syd och Svensk Biblioteksförening Regionförening Skåne arrangerade. Örestads bibliotek är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Stadsdelen som biblioteket ligger i har bara funnits i tio år och består i huvudsak av flerfamiljshus i spännande arkitektur ca 7000-8000 invånare. När man går av vid Örestads station möts man av Fields ett stort köpcentrum och två stora kontorsbyggnader för Ferring och Ramböll. Följer man Metron som upphöjt och förarlöst passerar Örestad kommer man efter bara några minuter till biblioteket. Där möter oss Kirsten, souchef och Morten bibliotekarie och kulturförmedlare. Biblioteket är meröppet mellan 8-21 varje dag och bamannat 10-18 vardagar. En tredjedel av besöken sker då biblioteket är meröppet. De har en  aktivt program och utställlnings verksamhet. Den lokala kören sjunger i tidningsrummet varje vecka.

 I rapporten Biblioteket i lokalsamhället skriven av Cecilia Bengtsson utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm med inriktning på biblioteket i lokalsamhället beskrivs Örestads bibliotek. Cecilia skriver att i områden som är helt nybyggda och där biblioteket inte har något lokalsamhälle att falla tillbaka på ställs man inför nya utmaningar. Den utmaningen förhåller man sig till på Örestads bibliotek genom att att vara öppna både genom generösa öppettider men också genom det täta sammarbetet med skolan i huset och med det intilliggande mediegymnasiet men också genom samarbete med köpcentrat Fields. Kontorspersonalen från Ferring och Ramböll nyttjar biblioteket före och efter sitt arbete ofta under den meröppna tiden. Det finns också flera exempel på digital interaktivitet i biblioteket en stor info punkt vid entrén i vilken man samlat de vanligas förekommande infodiskfrågorna. Det finns Interaktiva skärmar på hyllorna samt ett kontverk med flickr flöde.

Örestads bibliotek



Stora salen med spännande infopunkt





Barnavdelningen


 I biblioteket finns två konstverk som är kopplade till flickr flöde. Bilder på skolarbete presenteras på skärmarna och även allmänheten får lägga upp sina bilder. Sedan presenteras skolbilderna under skoltid och allmänhetens bilder under den meröppna tiden.



Konstverk kopplat till flickr

 I Danmark finns det en tjänst som heter Filmstriben  gratis streamade filmer. Inte de senaste men väldigt många nya filmer. Nationella licenser avtalas som sedan kan lånas hemifrån genom lånekortet. Filmerna kan också visas i bibliotekets filmrum. 



Kirsten souchef  för Örestadsbibliotek



Utsikt över sundet från skolmatsalen

På vägen hem från vårt restaurangbesök tittade vi  in i det meröppna biblioteket och där tittade besökare på tv, läste tidskrifter och använde sina datorer. Det var vid åtta tiden på kvällen många besökare inne på biblioteket.

En dag kring det regionala mediesamarbetet, delregionalt mediesamarbete samt mångspråk 27/5

I måndags bjöd Kultur Skåne in intresserad bibliotekspersonal till en dag kring det regionala mediesamarbetet och med särskilt fokus på delregionalt mediesamarbete och utvecklingsarbete kring mångspråk.

Dagen inleddes med en kort lägesrapport fån oss på Bibliotek, bildning och media, kring det regionala mediesamarbetet. Det har nu gått fem månader sedan den nya modellen för regionalt mediesamarbete infördes och vi befinner oss fortfarande i ett  implementeringsarbete. Arbetet har bland annat handlat om att få den nya transportlogistiken på plats, dialog med de delregionala ansvarasbiblioteken kring deras uppdrag, utvärdering av de regionala depositiorna av böcker på andra språk och igångsättning av ett antal utvecklingsprojekt finansierade inom det regionala mediesamarbetet.

Annelien van der Tang Eliasson berättade sedan om delregionalt mediesamarbete utifrån mediesamarbetet i Skåne NV och avslutade med en bild över ett tänkbart framtidsscenario med avstamp i den nya biblitotekslagens formulering kring det regionala biblioteksuppdraget: Om Region Skåne inte längre har något uppdrag när det gäller kompletterande medieförsörjning, blir en naturlig konsekvens att det lokala biblioteket kommer att bli (tvungen att bli) en del av ett delregionalt nätverk (med tex gemensam katalog, transport, webbportal).

Bilden väcker frågor som: Hur ser det lokala bibliotekets ansvar i det delregionala nätverket ut? Hur kan de fyra delregionala nätverken inom Skåne stödja varandra i mediaförsörjningen? Blir det i det här sammanhanget än viktigare för det lokala biblioteket att ta ansvar för det delregionala mediebeståndet genom att bygga upp ett lokalt bstånd som möter låntagerens behov i den egna kommuen? Vilken blir Region Skånes roll i det regionala mediesamarbetet? Bland annat dessa frågor diskuterades under mediedagen.

Eftermiddagen ägnades åt mångspråk och "livet efter depositionerna". Mångspråk är ett av Bibliotek, bildning och medias prioriterade utvecklingsområden under minst 2013. Resultatet från utvärderingen av de regionala depositionerna presenterades och Internationella biblioteket presenterade sitt nationella uppdrag och hur de kan stödja biblioteken när det gäller mångspråkig media. Malmö stadsbibliotek, avslutade dagen genom konkreta tips och erfarenheter från två pilotprojekt kring förvärv och tillgängliggörande av mångspråkig media samt tips för katalogsökning av litteratur på andra språk.

Presentationerna från dagen finns på Kultur Skånes hemsida.

Några reflektioner och tips efter Biblioteksdagarna 2013

Jag och Annelie Börjesson gick ut hårt på årets biblioteksdagar genom att tillsammans med Catarina Isberg från SLU och Katrin Fredriksson från Botkyrkabiblioteken hålla i ett välbesökt seminarium om meröppna bibliotek. Eftersom seminariet filmades kan filmen  liksom vår Powerpoint hittas på biblioteksföreningens hemsida inom kort. Man kan också läsa om seminariet i bla  Framsidan ,  KB:s samverkansblogg eller på Regionbibliotek Hallands blogg. Det uppstod också flera intressanta diskussioner på twitter kring meröppna bibliotek.

I anslutning till vårt seminarium om meröppna bibliotek hade vi ett mingel för de som var intresserade av att prata mer, ställa frågor eller ansluta sig till biblioteksföreningens relativt nystartade nätverk för meröppna bibliotek . Under alla tre dagarna var det många som kommenterade eller ställde kompletterande frågor kring meröppet. Vi fick intrycket av att meröppet är en vädligt aktuell fråga på många ställen i landet och tror att många meröppna bibliotek kommer att öppna under det närmsta året.

Att själv medverka på biblioteksdagarna var riktigt kul, mycket tack vara alla samtal och nya bekatnskaper som gav en både breddad och fördjupad insikt i meröppetfrågan. Samtalen under biblioteksdagarna hade nästan uteslutande en positiv ingång till meröppet, men frågan är ju inte alls okomplicerad. Vi har tidigare lyft problematiken med meröppna bibliotek i anslutning till besparingar och vill med anledning av bland annat en artikel på det temat häromdagen , påminna om vikten av att se meröppet som en offensiv satsning. Som Annelie brukar säga: meröppet handlar om utveckling - inte avveckling.

Förutom meröppet var bibliotekens demokratiska roll en tydlig röd tråd genom biblioteksdagarna, med Kristian Lundbergs föreläsning Skillnaden mellan liv och katastrof som en höjdpunkt. Delar av Kristian Lundbergs resonemang finns i artikeln: Biblioteket och sveket .

Bland andra Amnestys Lise Bergh och mediestrategen Brit Stakston anslöt till demokratitråden.
Lise Bergh pratade om mänskliga rättigheter i allmänhet och yttrandefrihet i synnerhet och citerade Martin Shibbye i Biblioteksbladet: när man inte kan säga vad man vill så vågar man knappt tänka eller tycka heller. Mänskliga rättigheter har ingen mening om de inte tillämpas i praktiken och här är biblioteken viktiga, mendade Lise Bergh och lyfte Unescos fokbiblioteksmanifests som en fantastisk utgångspunkt för bibliotekens viktiga arbete för mänskliga rättigheter och medborgares deltagande.

Även kulturministern lyfte bibliotekens demokratiska uppdrag: Tack för det ni gör varje dag - biblioteken är viktiga för demokratins innersta kärna.

Några nedslag från Biblioteksdagarna 2013

Förra veckan ägde årets upplaga av Biblioteksdagarna rum i Örebro. Jag hade bara möjlighet att vara med fram till torsdagens lunch och missade därför både kulturministern, Kristian Lundberg och en avslutande diskussionen där bl.a. riksbibliotekarien medverkade. Som tur är kan man ta del av kultuministerns tal här och Svensk Biblioteksföreningen filmade en del av föreläsningarna och dem kommer man att kunna se via deras hemsida.

Medlemsdagen, onsdagen den 15 maj, inleddes med att Maureen Sullivan, från American Library Association, berättade om deras arbete med att bygga upp relationer med förläggare för att hitta en lösning på e-boksproblematiken. Målet är, precis som i Sverige, att biblioteken - till ett överkomligt pris - ska kunna erbjuda sina låntagare e-böcker. Jag tyckte det mest intressanta var att ingången i diskussionerna hela tiden har varit att både förlag och bibliotek ingår i "the reading eco-system" och att man hade haft runda-bords-samtal med hela 70 förlag samtidigt (+ 30 per telefon...).

Jag var även på seminariet "E-böcker åt folket!" som bl.a. handlade om hur Stockholms stasbibliotek har agerat eboksförläggare gällande makarna Myrdahls publicerade verk och Publit presenterade sitt nya system av distribution av e-böcker till bibliotek. KB presenterade även sin förstudie Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek.

Samtidigt som Annelie Börjesson och Kristina Elding var med och presenterade nätverket för meröppna bibliotek, så var jag och lyssnade på när Barbro Thomas presenterade den nya skolbiblioteksrapporten. Rapporten ger både en historisk tillbakablick och en möjlig framtida riktning.

Minnesanteckningar DUO- möte 2013-04-26

Deltog: Jonas Bolding, Susann Ek, Magdalena Jeppsson, Katarina Tollback Ericson, Agneta Jacobson, , Britt-Marie Nordström, Karna Nyström, Karin Ohrt och Maria Jakobsson

Fortbildningsdag om barn och IT den 2 september tillsammans med Statens medieråd. Dagen ersätter den skolbibliotekskonferens som brukar hållas i maj och BBM behöver synpunkter på program och lokala inslag.
Förslag: Mediateket på Pauliskolan eller rektorn på samma skola.

Förfrågan från Axiell om medverkan från barnbibliotek i tjänsten BookDesirePrincipiella synpunkter: Är tjänsten öppen eller sluten. Hur resonerar Axiell angående ersättning till medverkande barnbibliotekarier?

Information från de delregionala barnbiblioteksmötenI Sydväst bjöd Trelleborg in till det första mötet i mars. Katarina Tollback Ericson berättade att man bl.a. diskuterat yrkesrollen, Sommarboken och läsplattor (ska de lånas ut och hur ska de användas?).
I Nordväst har man inrättat arbetsgrupper för olika frågor. Höganäs, Klippan, Helsingborg och Svalöv tar tag i barnfrågorna.
I Nordost hade man möte i februari och pratade då bl.a. om barngränssnitt i den nya gemensamma katalogen, att det är chefsbyte på flera bibliotek och seminarierna i Simrishamn.
Sydost hade sitt senaste möte före jul.

Seminarierna i SimrishamnKarna Nysröm var inbjuden för att vi skulle göra en snabb utvärdering av seminarierna i Simrishamn som arrangeras uppdrag av BBM. Programmet har varit bra, men det har varit få anmälningar. Alla fick i uppgift att informera om de sista två tillfällena; om Litteraturutredningen och läsfrämjande den 7 maj och repetitionstillfället kring etik den 22 maj.

Ungdomsgrupper på biblioteket.
Susann Ek var inbjuden för att dela med sig av erfarenheter från Lindängen och Landskrona.
Efter flera år av kriminalitet vilket bl a resulterade i återkommande fönsterkrossning på Lindängenbiblioteket kallades alla samman Polis-Socialtjänst-biblioteket. Man var överens om att det var allas problem. Ungdomsledare med stor lokal kännedom anställdes. Några gånger kunde biblioteket stängas om situationen blev ohållbar – inte lika lätt för ett huvudbibliotek. Man har rätt att visa ut dem som stör men inte förbjuda någon att komma in.
Bibliotekspersonalen erbjöds gruppsamtal under ledning (företagshälsovård, beteendevetare och psykolog) en gång i månaden under stökiga perioder. 

Ur diskussionenBiblioteksfunktionen är i grunden både intellektuell och social och biblioteket är en mötesplats – en svår ekvation?
Olika personal som fältarbetare eller väktare har olika relationer i skarpa lägen.
Viktigt att hitta rätt nivåer – att det är ett samhällsproblem och inte ett biblioteksproblem så att det inte bara skrivs om bibliotek och väktare.
Det handlar om försvar av demokratiska värden inte om försvar av enskilda bibliotek.
Är biblioteken plåstret i samhället? Problemen skjutsas över och vi måste bestämma hur vi förhåller oss. Missbruk och annat sker öppnare idag.
Vi och dom, vilka finns på biblioteket? Om man anställer andra kompetenser är det viktigt att de dras in i personalgruppen.

Lästips:
Hultquist: Socialarbetare eller sagotant

Några råd från Susann Ek:

Var inte tyst, andra har samma problem. Om man lyfter problemet kan man få hjälp från olika håll.
Viktigt för personalen att inte ta det på sig, att veta att det aldrig handlar om biblioteket.
Ta in nya kompetenser och handplocka efter personliga egenskaper
Viktigt att dokumentera varje ingripande – en kort anteckning räcker.
Gemensamma regler för hela personalen
Samtala om vad man kan påverka – inte påverka – ta vidare
Möblering för översikt
 

Inom det regionala projektet Den rörliga bildens konst visas nu på torsdag...

...How to Civilize a Waterfall?

...och fem andra videoverk om vår relation till naturen

Den rörliga bildens konst är ett projekt och utvecklingsområde inom biblioteken som kulturhus, lokal infrastruktur, konstnärlig kvalitet och delregional utveckling. Samarbetspartners är Kristianstad konsthall, bibliotek och kultur i de sju (numera sex) kommunerna, folkbildningen, skolan, Filmcentrum Syd med flera.

Ett urval av fyra konstnärers filmer: om mördarsniglar, vattenkraft, almstriden, och om att leva i nära samförstånd med sina fyrfota grannar. Konstnären Hanna Ljungh finns på plats för att presentera sina verk. Två av Ljunghs filmer kommer att visas kontinuerligt i hörsalen i sommar.

23 maj klockan 19:00

Intima biografteatern, Kristianstad

Fri entré

Filmprogram:

Stefan Larsson, AUJIK: A Forest within a Forest

Katja Aglert: Momentary Seizures

Elin Magnusson: Holkis

Hanna Ljungh:

Vedergällning

How to Civilize a Waterfall?

Revisiting a Moment of Madness

Välkomna!

Arr: projektet "Den rörliga bildens konst Skåne NO", Kristianstads konsthall, ABF, Region Skåne. Distribution: Filmform

Lyssna gärna på Sveriges radios Tendens "Bilden av Naturen-biologi eller nostalgi?", där Hanna Ljungh medverkar:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3381&artikel=3480358

På fredag den 24 maj invigs Perstorps filmfest

Filmfesten i Perstorp är en satsning inom projekten och utvecklingsområdet biblioteken som kulturhus som i Perstorp framförallt är ett samarbete mellan biblioteket och insatser kring Skapande skola. Filmfesten kommer att invigas av Gabriela Pichler regissör till filmen Äta Sova Dö. 

Från Perstorps biblioteks hemsida:

För tredje gången går Perstorp Film Fest av stapeln med kortfilmer som producerats av Centralskolans åttondeklassare. Filmerna visas i Bibliotekets hörsal fredag 24 maj kl.15.00-17.00. Extravisning på lördagen 25/5 under vårfesten kl.11.00.
För att skänka extra glans åt evenemanget kommer Gabriela Pichler på fredagen för att hålla ett peppande invigningstal. Hennes succéfilm Äta, Sova Dö spelades in just i orterna längs denna berömda väg 21 som även passerar Perstorp. Filmen plockade bl a hem två Guldbaggar och publikens pris i Venedig för att nämna några. Gabriela föddes i Huddinge men växte upp i Örkelljunga. Hon räknas som en av Sveriges mest intressanta unga, nya filmskapare med sitt säregna berättarsätt och sin okonventionella arbetsmetod med huvudsakligen amatörer framför kameran.