De skånska folkbiblioteken “tog ledartröjan och inledde integrationen” under förra hösten då ett stort antal flyktingar kom till Sverige och Skåne.
Med den beskrivningen inledde Maria Ward, kulturnämndens ordförande i Region Skåne, det kulturpolitiska mötet i Eslöv förra veckan, där politiker, kultur- och bibliotekschefer från hela Skåne möttes.
Hon fortsatte att beskriva folkbiblioteken som ovärderliga fria rum för bildning, demokrati och åsiktsfrihet som inte får glömmas bort i stadsplaneringen.
Region Skånes föresats är att fortsätta driva på folkbibliotekens utveckling mot kulturhus, sa Maria Ward och påminde oss om begreppet “att biblioteka”, vilket beskriver bibliotek som ett ständigt görande och blivande i relation till det omgivande samhället, istället för något konstant.
Hon betonade avslutningsvis politikernas stöd och uppdrag som förutsättning för en stark biblioteksutveckling.
– Bibliotekspersonal behöver politiska ställningstaganden angående sin roll, avslutade Maria Ward.
– Man kan bibbla istället för att googla, sa Fichtelius och avsåg den särskilda kompetens som bibliotekarier besitter när det gäller informationssökning, och som kan utgöra en motvikt i en digital värld där våra sökresultat styrs av algoritmer.
Han uppmanade oss att läsa rapporten Algoritmer i samhället av Jutta Haider och Olof Sundin från januari i år, som är beställd av Kansliet för strategi- och samhällsfrågor vid Regeringskansliet. Den ger en god bild av hur information cirkulerar i vårt alltmer medialiserade samhälle, och av algoritmernas roll i detta flöde.
Vi åhörare fick också en väldigt färsk nyhet, som i hög grad berör bibliotekens framtida roll. Fichtelius berättade om sekretariatets första skarpa förslag som dagen efter lämnades till regeringen om ett digitalt kunskapslyft med hjälp av folkbiblioteken och den regionala biblioteksverksamheten.
I en filmad intervju som vi fick se berättade bibliotekarien Elisabeth Leijon-Karlsson på Arboga stadsbibliotek om sin dag, som till stor del bestått av att hjälpa människor att hantera sina smarta telefoner och surfplattor.
– Här ligger en framtidsspaning. Man har talat om digitaliseringen i ett decennium, men på biblioteken finns redan en verksamhet som hjälper människor in i detta nya samhälle, sa Fichtelius.
Erik Fichtelius pratade också en hel del om biblioteksrummet – om hur framtidens bibliotek kommer att vara mer av mötesplatser än boklagringsplatser.
Läs mer om arbetet för en nationell biblioteksstrategi i vårt tidigare blogginlägg Biblioteken och det fria ordet och i Lägesrapport för nationell biblioteksstrategi maj 2016.
Barbro Thomas, tidigare biblioteksråd vid Kungliga biblioteket, berättade sedan om sin rapport Den osynliga handen – Regionbiblioteken i kultursamverkansmodellen från maj 2016.
– Den är solig på framsidan, men dyster på insidan, konstaterade hon och höll upp rapporten som pryds av bild från en sommardag.
Rapporten beställdes av Svensk Biblioteksförening som ville ha en bild av hur kultursamverkansmodellen hade påverkat den regionala biblioteksverksamheten.
Barbro Thomas menar att skiftet från riktade statliga medel, till en mer allmän “kultur-pengapåse” till regionerna att själva fördela, har lett till att den regionala biblioteksverksamheten har hamnat i skuggan av andra kulturområden, som scenkonst och museer.
– Regionbibliotekariernas yrkesroll har devalverats, cheferna blir fler, organisationerna sväller och det är ett oproportionerligt fokus på kulturplaner och andra strategiska dokument.
Istället, menar Thomas, bör den regionala biblioteksverksamheten vara både strategisk och “hands on”, ägna sig åt omvärldsbevakning och samtidigt vara den som håller koll på vad som sker på länets bibliotek.
– De har en grannlaga uppgift – att driva utveckling utan att trampa det kommunala självstyret på tårna. För att fullgöra sin uppgift behöver hög kompetens, mer personal och en adekvat placering i sin organisation, avslutade Barbro Thomas.
Maria Jacobsson, handläggare, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges kommuner och landsting, SKL, tog vid för att berätta om SKL:s arbete för folkbiblioteken.
Maria tipsade om SKL:s juridiska rådgivningstjänst för medlemmar, där upp till en timmes konsultation är kostnadsfri. Hon tog som exempel att man som bibliotekschef kan ringa med frågor om regler kring anställning av personal.
Hon fortsatte med att berätta om SKL:s arbete med e-böcker på bibliotek, där man nu ska gå vidare och undersöka möjligheterna till gemensam upphandling för bibliotekens räkning.
Läs mer i tidigare blogginlägg, SKL vill ha inspel från folkbiblioteken om e-boksupphandling.
Elsebeth Tank, bibliotekskonsult på Udviklingspartner for Kultur og Biblioteker i Norden, fick vara den som avslutade den späckade förmiddagen, och det gjorde hon med ett starkt framtidsfokus.
– Vi måste välkomna framtiden, det finns inga bra alternativ, sa hon och syftade på bibliotekens roll i en ny värld.
Den nya världen kännetecknas enligt Elsebeth Tank av mångfald, växande sociala klyftor, digitalisering och ett stort behov av kritiskt tänkande och innovationer.
Biblioteken måste därför omvärdera sin roll och våga sluta göra sådant som inte längre fyller någon viktig funktion, eller som andra kan göra, och istället ta in nya idéer, verksamheter och samarbetspartners som gör biblioteken mer relevanta för medborgarna och i sin samtid, menade Tank. Att lämna biblioteksrummet i större utsträckning kommer att bli nödvändigt, sa hon.
Elsebeth Tank har själv sammanfattat sin föreläsning i Eslöv i ett inlägg på sin blogg, Att vara bibliotek i den nya världen.
Bakgrund:
Som ett led i samverkansmodellen sker årligen tematiska kulturpolitiska överläggningar för att samla kommunernas kulturpresidier och tjänstemän kring specifika utvecklingsområden. Kultursamverkansmodellen ska leda till samarbete, kompetensutveckling och en effektivare resursanvändning för att nå gemensamma mål. I Skåne ska den också bidra till att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030.
Med den beskrivningen inledde Maria Ward, kulturnämndens ordförande i Region Skåne, det kulturpolitiska mötet i Eslöv förra veckan, där politiker, kultur- och bibliotekschefer från hela Skåne möttes.
Hon fortsatte att beskriva folkbiblioteken som ovärderliga fria rum för bildning, demokrati och åsiktsfrihet som inte får glömmas bort i stadsplaneringen.
Region Skånes föresats är att fortsätta driva på folkbibliotekens utveckling mot kulturhus, sa Maria Ward och påminde oss om begreppet “att biblioteka”, vilket beskriver bibliotek som ett ständigt görande och blivande i relation till det omgivande samhället, istället för något konstant.
Hon betonade avslutningsvis politikernas stöd och uppdrag som förutsättning för en stark biblioteksutveckling.
– Bibliotekspersonal behöver politiska ställningstaganden angående sin roll, avslutade Maria Ward.
Erik Fichtelius från Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi tog över stafettpinnen på scenen i Eslövs vackra medborgarhus under rubriken Bibliotek – ett gratisnöje för medelklassen eller en demokratisk kärnuppgift för kommunen?
Även han framhöll bibliotek som en aktivitet snarare än ett rum. Och han nämnde också ett nytt biblioteksverb.– Man kan bibbla istället för att googla, sa Fichtelius och avsåg den särskilda kompetens som bibliotekarier besitter när det gäller informationssökning, och som kan utgöra en motvikt i en digital värld där våra sökresultat styrs av algoritmer.
Han uppmanade oss att läsa rapporten Algoritmer i samhället av Jutta Haider och Olof Sundin från januari i år, som är beställd av Kansliet för strategi- och samhällsfrågor vid Regeringskansliet. Den ger en god bild av hur information cirkulerar i vårt alltmer medialiserade samhälle, och av algoritmernas roll i detta flöde.
Vi åhörare fick också en väldigt färsk nyhet, som i hög grad berör bibliotekens framtida roll. Fichtelius berättade om sekretariatets första skarpa förslag som dagen efter lämnades till regeringen om ett digitalt kunskapslyft med hjälp av folkbiblioteken och den regionala biblioteksverksamheten.
I en filmad intervju som vi fick se berättade bibliotekarien Elisabeth Leijon-Karlsson på Arboga stadsbibliotek om sin dag, som till stor del bestått av att hjälpa människor att hantera sina smarta telefoner och surfplattor.
– Här ligger en framtidsspaning. Man har talat om digitaliseringen i ett decennium, men på biblioteken finns redan en verksamhet som hjälper människor in i detta nya samhälle, sa Fichtelius.
Erik Fichtelius pratade också en hel del om biblioteksrummet – om hur framtidens bibliotek kommer att vara mer av mötesplatser än boklagringsplatser.
Läs mer om arbetet för en nationell biblioteksstrategi i vårt tidigare blogginlägg Biblioteken och det fria ordet och i Lägesrapport för nationell biblioteksstrategi maj 2016.
Barbro Thomas, tidigare biblioteksråd vid Kungliga biblioteket, berättade sedan om sin rapport Den osynliga handen – Regionbiblioteken i kultursamverkansmodellen från maj 2016.
– Den är solig på framsidan, men dyster på insidan, konstaterade hon och höll upp rapporten som pryds av bild från en sommardag.
Rapporten beställdes av Svensk Biblioteksförening som ville ha en bild av hur kultursamverkansmodellen hade påverkat den regionala biblioteksverksamheten.
Barbro Thomas menar att skiftet från riktade statliga medel, till en mer allmän “kultur-pengapåse” till regionerna att själva fördela, har lett till att den regionala biblioteksverksamheten har hamnat i skuggan av andra kulturområden, som scenkonst och museer.
– Regionbibliotekariernas yrkesroll har devalverats, cheferna blir fler, organisationerna sväller och det är ett oproportionerligt fokus på kulturplaner och andra strategiska dokument.
Istället, menar Thomas, bör den regionala biblioteksverksamheten vara både strategisk och “hands on”, ägna sig åt omvärldsbevakning och samtidigt vara den som håller koll på vad som sker på länets bibliotek.
– De har en grannlaga uppgift – att driva utveckling utan att trampa det kommunala självstyret på tårna. För att fullgöra sin uppgift behöver hög kompetens, mer personal och en adekvat placering i sin organisation, avslutade Barbro Thomas.
Maria Jacobsson, handläggare, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges kommuner och landsting, SKL, tog vid för att berätta om SKL:s arbete för folkbiblioteken.
Hon inledde med att berätta om sin organisations roll som arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner och landsting.
– SKL värnar det lokala och regionala självstyret. Ska man få nya uppdrag från statlig nivå, så ska det även följa med finansiering. Och varje kommun måste få göra på sitt sätt, underströk hon.Maria tipsade om SKL:s juridiska rådgivningstjänst för medlemmar, där upp till en timmes konsultation är kostnadsfri. Hon tog som exempel att man som bibliotekschef kan ringa med frågor om regler kring anställning av personal.
Hon fortsatte med att berätta om SKL:s arbete med e-böcker på bibliotek, där man nu ska gå vidare och undersöka möjligheterna till gemensam upphandling för bibliotekens räkning.
Läs mer i tidigare blogginlägg, SKL vill ha inspel från folkbiblioteken om e-boksupphandling.
Elsebeth Tank, bibliotekskonsult på Udviklingspartner for Kultur og Biblioteker i Norden, fick vara den som avslutade den späckade förmiddagen, och det gjorde hon med ett starkt framtidsfokus.
– Vi måste välkomna framtiden, det finns inga bra alternativ, sa hon och syftade på bibliotekens roll i en ny värld.
Den nya världen kännetecknas enligt Elsebeth Tank av mångfald, växande sociala klyftor, digitalisering och ett stort behov av kritiskt tänkande och innovationer.
Biblioteken måste därför omvärdera sin roll och våga sluta göra sådant som inte längre fyller någon viktig funktion, eller som andra kan göra, och istället ta in nya idéer, verksamheter och samarbetspartners som gör biblioteken mer relevanta för medborgarna och i sin samtid, menade Tank. Att lämna biblioteksrummet i större utsträckning kommer att bli nödvändigt, sa hon.
Elsebeth Tank har själv sammanfattat sin föreläsning i Eslöv i ett inlägg på sin blogg, Att vara bibliotek i den nya världen.
Bakgrund:
Som ett led i samverkansmodellen sker årligen tematiska kulturpolitiska överläggningar för att samla kommunernas kulturpresidier och tjänstemän kring specifika utvecklingsområden. Kultursamverkansmodellen ska leda till samarbete, kompetensutveckling och en effektivare resursanvändning för att nå gemensamma mål. I Skåne ska den också bidra till att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar