Lagrådsremiss: ny bibliotekslag

Det har tagit lite tid, men idag har Regeringen överlämnat lagrådsremissen gällande ny bibliotekslag. Efter att snabbt skummat igenom lagrådsremissen kan jag konstatera att remissinstanserna påverkat det nya lagförslaget - åtminstone till viss del (den så kallade ändamålsparagrafen är ett sådant exempel) - samt att man hänvisar till Region Skånes yttrande på ett flertal ställen. Något jag spontant funderar på är vilka konsekvenser det får att man tagit bort sjukhusbiblioteken i uppräkningen av vilka bibliotek lagen gäller (skälet är att man menar att den ryms inom "övriga offentligt finansierade bibliotek").

Den nya bibliotekslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Här finns hela lagrådsremissen, inklusive kommentarer.

MEG 13

Just nu är jag och Annelie på väg till Mediedagarna i Göteborg, MEG13, mediebranschens motsvarighet till Bokmässan. Själv siktar jag framför allt in mig på några seminarier och föreläsningar kring medievanor och media literacy. Den som vill följa MEG 13 från hemmaplan kan göra det via MEGPlay, eller SVT som sänder en del därifrån.

Minnesanteckningar DUO-möte 5 februari

Minnesanteckningar DUO- möte 2013-02-05
Emma Lang-Åberg, Jonas Bolding, Magdalena Jeppsson, Magnus Cadier, Katarina Tollback Ericson, Agneta Jacobson, Kerstin Turesson, Britt-Marie Norström, Karin Ohrt, Lena Sundgren Brorsson, Roland Persson och Maria Jakobsson

Roland presenterade KB:s rapport ” Barnen i planerna”, efterföljande diskussion

Rapporten redovisar ett kritiskt perspektiv på barnverksamhetens närvaro i biblioteksplanerna. Kritiken betonar
• skrivningarnas ofta visionära karaktär och därmed att de inte kan utvärderas;
• att skolbiblioteken är omnämnda med det finns inga konkreta åtgärder omnämnda; samarbeten är oftast konkretiserade till ett fåtal aktörer såsom BVC och förskolor;
• det saknas separata barnplaner, vilket rapporten tycker skulle vara en bra idé; d
• et saknas i de allra flesta fall utvecklingstrappor (modell Järfällas ) liksom uppföljning.

Rapporten konkretiserar en rad aspekter på barnverksamhet som också saknas t ex de dagliga aktivisterna på ett bibliotek och verksamhet för barn med annat modersmål än svenska.
KBs tolkning av bibliotekslagen är att
1. Kraven på samverkan mellan bibliotekstyperna kommer ur en önskan om effektivisering
2. Planerna skall skrivas så att medborgarna förstår hur biblioteksverksamheten utformas

Diskussionen rörde sig om planen egentligen måste vara så konkret, hur mycket en plan skall omfatta, planens närvaro i den dagliga verksamhetenj kulturplane eller biblioteksplan mm
Målgrupp för planerna är ofta politiker  och man ställer sig delvis frågande till KB:s krav på konkretion och mätbarhet. Planen måste vara visionär, men det motsäger inte att man har konkreta mål. Publika aktiviteter saknas oftast i planen. Man tar inte med det som man gör nu, utan det man tänker göra.
Hur konkretiserar man t ex ett förhållningsätt till FNs barnkonvention?
Vad är mätbart? Svårt att göra planer för 4-5 år framöver
Planerna är ett folkbiblioteks- och tjänstemannaansvar men det är problematiskt att som lagen önskar, få den att innefatta alla bibliotekstyper eftersom det är svårt och tidskrävande att få till en gemensam plan med andra förvaltningar. Vissa bibliotek har skrivit åt BUN för att det inte fanns något initiativ där. Skolbiblioteken hamnar ofta på sidan om i särskilt kapitel.
En separat barnplan ansågs inte som någon bra idé. Avvägningar måste göras när det redan finns verksamheter för barn och unga som t ex Barbacka i Kristianstad.
Kulturplan eller biblioteksplan?
Det går att ha ett delregionalt samarbete runt planer – man kan anta samma plan eller vissa block av den.

Eget skapande - Lena Sundgren Brorsson - diskussion

Vilken plats och utrymme det egna skapandet har på biblioteken aktualiseras i utvecklingen mot biblioteken som kulturhus. Lena inledde diskussionen med frågorna om vilken kompetens som finns och som saknas på biblioteken, hur biblioteken möter upp önskemål och behov och hur biblioteken samverkar med andra.
Det egna skapandet sträcker sig över så många områden alltifrån pyssel med bokmärken till att göra film. Det gäller att finna en balans mellan teknik, lokala förutsättningar, egen kompetens och professionalitet. Gränsen mellan ungdomsgården och biblioteket kom också upp.
Se, prata och skapa! Lusten i det konstnärliga uttrycket. Positiva bieffekter som reflektioner över att vara människa tillsammans med andra.
ET skrivit böcker om ungas medievanor. Barn blir alltmer ensamma på grund av att man äger en mobil i fickan. Vill ha sammanhanget och närvaron av andra barn och vuxna.

Erfarenheter av samarbete kring det egna skapandet:

I Ängelholm skall många kulturområden samsas och man har haft en workshop för att lära känna varandras områden. Man upptäckte att kompetensen ofta finns inom räckhåll med galleri och kulturskola nära.
Estetiska läroprocesser, teknik och estetiska läroprocesser gick inte alltid ihop tidigare och kanske påverkar denna dåliga erfarenhet ännu. Men tekniktröskeln har blivit lägre eftersom mindre specialutrustning krävs idag. Digital kompetens, tillgänglighet, infrastruktur, pratar egentligen om samma saker, men delar upp frågorna på ett osunt sätt. Ersätt med MIK-begreppet (media- och informationskunnighet).
I Kristianstad med ett barnkulturhus har biblioteket koncentrerat sig på berättandet. Barnen med invandrarbakgrund vänder sig mer till filialerna. Det kommer mer folk om man tar in folk utanför biblioteket. Småbarnsföräldrar är en stark målgrupp.
I Burlöv finns Möllegårdens kultur och bibliolioteket ger möjlighet att ställa ut. Man försöker knyta ihop med Skapande skola som ställer större kompetens till förfogande och tycker att samarbetet med skolan ger mer.
I Simrishamn stämmer man av mellan kulturpedagogisk enhet – museum och bibliotek men har inget direkt samarbete.
Lite olika samarbeten med folkbildningen – Burlöv med Ung nu (ABF), Kristianstad med Folkuniversitetet och Simrishamn tidigare med Vuxenskolan.
Alla känner att samarbetet med de lokala föreningarna kan utvecklas.

Nästa möte i april
 

Seminarieserie - barnbibliotek i samarbete med Simrishamn

• 
• 20 mars Etik och censur
• 3 april Bibliotek och skrivande
• 7 maj Litteraturutredningen

Tre seminarier kring aktuella frågor för barnbibliotekspersonal och övrig intresserad bibliotekspersonal i Skåne,

som arrangeras av Simrishamns bibliotek på uppdrag av Bibliotek, bildning och media.

Välkomna att anmäla er!  Anmälan till första seminariet senast 13 mars!

Plats: Kulturhuset Valfisken (mittemot Stationen) Järnvägsgatan 2 Simrishamn, Galleriet

 

Samarbetsprojekt barn + kultur mellan skånska kommuner

Den rörliga bildens konst Skåne Nordost har barn och unga som en av sina målgrupper. Man skall bland annat anordna en mobilfilmstävling med arbetsnamnet Det Utvidgade Ögonblicket och har anordnat eller planerar även visningar av konstfilm för barn och unga, animationsverkstäder med mera.Det är sju kommuner som är verksamma tillsammans.

Landskrona stadsbibliotek är ett av de bibliotek som fått bidrag från Region Skånes kulturnämnd inom kulturhusprojekten. Projektet fokuserar på att fortbilda personalen inom spelområdet och att utveckla spel – digitala och fysiska. Landskrona samverkar i projektet med biblioteken i Helsingborg, Lomma, Osby och Oxie (Malmö stad). Projektet innehåller kompetensutveckling för personalen när det gäller diskussioner med barn, berättarworkshops och workshops med barn för att utveckla PRONG den spelmotor som används i projektet.

 

Bibliotek24 (f.d. Sesim) läggs ner 2014

Projektet Bibliotek24 startade hösten 2006 av majoriteten av Sveriges läns- och regionbibliotek med hjälp av egenavgifter och stöd från Statens Kulturråd. Projektet resulterade i sökportalen Bibliotek24 som bestod av två delar; en publik söktjänst och en söktjänst riktad till bibliotekspersonal - den senare var en fortsättning på Sesim, en sökportal med rötter i det gamla samarbetet mellan sydlänen (SIM-projektet), som inleddes 2002.

Projektet Bibliotek24 avslutades 2009. Sedan dess har sökportalen Bibliotek24 varit i drift, men med begränsade resurser för support, marknadsföring och utveckling. Användningen av den publika söktjänsten har dalat kraftigt de senaste två åren, användningen av söktjänsten för bibliotekspersonal har fortsatt på jämn nivå i de län som bedrivit olika mediesamverkansprojekt.

Utvecklingen i omvärlden gör dock att det inte långsiktigt är hållbart att drifta portalen:

•    Alla folkbibliotek är nu välkomna att vara med i den nationella bibliotekskatalogen Libris. En samkatalog ger sökmöjligheter och prestanda som en samsökningstjänst som Bibliotek24 inte kan matcha. Sveriges Länsbibliotek har satt som mål att arbeta för en nationell katalog som även omfattar folkbiblioteken.

•    I flera av de län som använt Bibliotek24 pågår projekt som syftar till gemensamma bibliotekskataloger och webbplatser, vilket kommer att minska behovet av samsökningstjänster i mediesamarbetet.

För att underlätta övergången till den nationella katalogen och andra systemlösningar har den tidigare styrgruppen för Bibliotek24 bestämt att fortsätta att hålla tjänsten i drift under 2013, men att den därefter läggs ner.

Nya nationella rekommendationer för fjärrlån

Nu finns nya rekommendationer för bibliotekens nationella fjärrlånesamverkan. Rekommendationerna riktar sig till fjärrlånebibliotekarier i praktiskt arbete och är framtagna i samarbete med expertguppen för informationsförsörjning och resursdelning inom KB:s inflytandestruktur. Utgångspunkt för de nya rekommendationerna har varit KB:s fjärrlåneutredning Lätt att hitta – lätt att låna. KB:s slutsatser och förslag till åtgärder utifrån utredning och remissyttranden .

I rekommendationerna betonas användarperspektivet. Bibliotekens nationella fjärrlånesamarbete bör präglas av ett generöst förhållningssätt och ömsesidighet i utlån och resursdelning med andra bibliotek, och att materialet så fort som möjligt ska nå låntagaren.

Detta känns igen från den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne som togs fram förra året och som till exempel betonar principen att alla ger och alla får och användarperspektivet, att materialet ska finnas så nära användaren eller levereras så snabbt som möjligt.

En  viktig pusselbit i det regionala mediesamarbetet i Skåne, är delregionerna och samarbetet mellan biblioteken inom respektive delregion. Skåne NV har ju sedan ett år tillbaka (i morgon är det ettårsjubileum) gemensam katalog och webb och i Skåne NO siktar man på att  gemensam katalog under 2013. Gemensamma kataloger underlättar onekligen mediesamarbetet mellan biblioteken och gör det lättare att praktisera principen alla ger och alla får. Delregional medieplanering, eller kanske hellre, ett gemensam delregionalt mediestrategiarbete är en naturlig följd av och en användbart verktyg för ett intensifierat delregionalt mediesamarbete. I Skåne NV är Annelien van der Tang Eliasson klar med sitt delregionala medieplaneringsuppdrag och snart kommer vi att kunna ta del av resultatet, i form av rapport och så småningom seminarium. Tanken är att metoderna från Skåne NV delvis ska kunna appliceras på övriga delregioners mediestrategiarbete.

Transmedia på biblioteken?

Ett nytt Öresundsprojekt inom Transmedia är i gång. Mer om projektet här http://www.swimbabyswim.dk/

Deras första "Call for entries":

SWIM LAB – CALL FOR ENTRIES IS NOW OPEN!

Transmedia is not about multiple platforms; it’s a way of thinking. SWIM Lab is an educational program especially tailored for transmedia development. Ten projects will be chosen for development for a period of 8 months. Apply now.

ABOUT SWIM LAB:  Innovation is not about foreseeing the future, it’s understanding the needs of now. A basic idea in transmedia is to take a step back and look at the needs of the individual project. Why should the story be told? To whom? And what kind of movement does one want to create? 

SWIM Lab provides concept development, business development, prototyping and tutoring by leading experts within transmedia. The lab consists of 3 workshops leading up to meetings with financiers at SWIM Forum during CPH:DOX.

WHO CAN APPLY?  SWIM Lab is aimed at professional independent companies in the film- and media industry. The project must contain moving media images and the applicants should work and/or be resident in the Øresund-region.

IMPORTANT DATES

Application deadline: March 18                                                   First workshop:
April 15-19

More information: www.swimbabyswim.dk

QUESTIONS?                               

The lab: Anna J Ljungmark anna@swimbabyswim.dk                                                    

The application: Nina Nørgaard Jensen nina@swimbabyswim.dk 

Vilka e-böcker ska ett bibliotek ha?

Äntligen  börjar debatten om e-böcker handla om mer än pris och tillgång.
I sin blogg Geckolisa tar Elisabet Formell upp problemet med att biblioteken idag tillhandahåller ebokstitlar som man inte hade drömt om att köpa in och avslutar
"Man kan också tänka sig att biblioteken göra det som biblioteken gjort  i alla tider gjort: välja böcker.  Och nu har vi möjlighet och behov av att göra det för e-böckerna också. Kan vi samarbeta på något vis?"

På BBM:s ebokssemiarium 4 den 15 marskommer Thomas Angermann, vice bibliotekschef på biblioteken i Gentofte att föreläsa om detta. Läs gärna hans artiklar om hur biblioteken kan ta en aktiv roll i detta.

Serier i undervisningen och mediekunnighet

Först en efterlysning - Har ni några planer på skrivarläger eller känner till bibliotek som ordnar? Katarina Dorbell från Barnens bibliotek har skickat en fråga och är tacksam för alla tips!

Serier i undervisningen

Serier kan vara en väg till både läsglädje och avancerad bildförståelse. Det är Fredrik Strömberg, pedagog, författare och forskare, övertygad om och kopplar sina erfarenheter till den idag allt sämre läskunnigheten.

En lärare som redan arbetar med serier i undervisningen är Melinda Galaczy. Hon är högstadielärare i Vellinge, men arbetade tidigare i Malmö där hon startade ett läsprojekt som utgick från serieromaner. Det handlar om att läsa, analysera och skapa texter, filmer och serier.
Läs mer i artikeln från Skolvärlden  

Det unga internet – om bibliotek och mediekunnighet

Vad är bibliotekens roll när det gäller mediekunnighet bland barn och unga? Vad kan vi göra för att stärka bibliotekarier i detta arbete? Rapporten från Medierådet diskuterades på Biblioteksdagarna förra året och till hösten kommer Medierådet och BBM att samarrangera en konferens i Malmö för personal på skolbibliotek och barnbiblioteken. Mer info om detta kommer

Att marknadsföra litteraturen

Det har väl inte undgått någon att landets första retrobibliotek öppnades i Huddinge i höstas. Det är Nina Frid (som startade Bokcirklar.se) som står bakom den inspirerande idén om att istället för att ställa upp böcker alfabetiskt i magasinen ordna dem efter tidsepok och låta olika författare och genrer ge en bild av tiden och de stora frågorna och lyfta fram författarskap, halvt bortglömda men nog så aktuella. Artiklar i BBL och i Länsnytt från Regionbibliotek Stockholm. Läs gärna också rapporten från Den långa svansen - projekt på SSB.


Lena Hammargren var en inspirerande föreläsare på BBM:s tredje e-boksseminarium om förlaget Novellix som utmanat branschen och skapat sig en position med den korta berättelsen i tryckta små böcker, ljudböcker och e-böcker. Lena tipsar om att novellböckerna är tacksamma att hitta på evenemang kring och att Novellix gärna är med och samarbetar. De har märkt att de korta texterna och lilla formatet uppskattats, då de flesta hinner läsa boken och förbereda sig.



I Stockholm har de använts vid novellpromenader, massbokcirklar och litterära salonger och i Halmstad arrangerades under kulturnatten en s.k speed-lit där b.l.a. Novellix-böcker medverkade som ”isbrytare”.
Hör av er till Lena Hammargren för vidare information eller tips!

Svensk Biblioteksförenings utvecklingsmedel - sista ansökan 31 mars!

Svensk Biblioteksförening fördelar varje år utvecklingsmedel till institutionella medlemmar för att stödja utvecklingsarbetet på bibliotek. Föreningen "har möjlighet att utpeka prioriterade ämnesområden och frågeställningar och ansökningar med sådan inriktning beaktas särskilt när beslut om stöd fattas" och igår beslutade styrelsen att peka ut ett sådant område för årets ansökningarna. För 2013 prioriteras projekt som syftar till att göra biblioteken tillgängliga och angelägna för fler och nya användare. Med tanke på den utveckling som finns på flera håll i Skåne så finns det många spännande projekt som skulle kunna vara aktuella.

Tänk på att ansökan ska ha betydelse för bibliotek och biblioteksverksamhet i Sverige och att särskild vikt läggs vid framåtsyftande och nyskapande förslag samt förslag som syftar till att åstadkomma ökat samarbete. Medfinansiering betraktas som positiv vid bedömning av ansökningarna. Observera att stöd inte ges till redan pågående projekt, löpande verksamhet, resor, publikationer, författande, kompetensutveckling eller anordnande och deltagande i konferenser och seminarier. Däremot kan man dra nytta av relevanta, tidigare erfarenheter. Läs mer om södet och vad som krävs på Svensk Biblioteksförenings hemsida.

Sista ansökningsdag för vårens utlysning är den 31 mars.

Samarbete bokhandel och bibliotek?

I Litteraturutredningen utmålas dystra framtidsutsikter för bokhandeln och så också i förra veckans e-boksseminarium som Andrea Hofman kommenterat i BIS-bloggen. Andrea undrar vad det innebär för biblioteket när/om den fysiska bokhandeln försvinner i stan? Kan bibliotek och bokhandel samarbeta.

Tidskriften Svensk Bokhandel har i nästan varje nummer reportage om bokhandlar som går mot strömmen, säljer mer böcker än presentartiklar och har en livlig programverksamhet - som inte skiljer sig så mycket från ett biblioteks. Bjäre Bokhandel i Båstad har varit omskriven flera gånger det senaste året. I artikeln Författarnas bokhandlare ger Lisa Kallio tips för författarträffen "Våga ta betalt, bjud på vin och låt författarna vara med och laga pannkakor" (SvB 2:13 s. 25) Man måste vara prenumerant för att läsa hela artikeln.

Boklådan i Kiruna struntade i goda råd och satsade på böcker istället för papper - och lyckades.

Finns det exempel på bra samarbeten mellan bokhandel och bibliotek?

Att cirkla på nätet

I oktober var vi nästan fyrtio personer som lyssnade på när Annika Hermele berättade om Bokcirklar.se. Det hade varit roligt att få veta om någon prövat möjligheterna på den nya webbplatsen som förbättras hela tiden.
Månadens gästbloggare är Ann-Marie Körling som inledde förra årets Skolbibliotekskonferens i Malmö.

Det finns tre varianter på cirklar:

• Offentliga - alla kan gå med i cirkeln och se det som skrivs
• Privata - alla kan se cirkeln och dess innehåll men bara inbjudna kan vara med
• Gömda cirklar - bara de som är med kan se cirkeln, skriva och läsa inlägg. I Stockholm hade man goda erfarenheter av att använda Gömda cirklar inom skolan för gruppdiskussioner och redovisning av litteratur.

Man kan också vara med och rösta fram den bok som skall ha Stora läsarpriset 2012. Bli medlem nu!

E-boksseminarium 3

Igår, 14/2, var det dags för det tredje e-boksseminariet, i Bibliotek, bildning och medias serie om e-böcker, under november 2012 till mars 2013, där vi belyser frågan om e-böcker och bibliotek utifrån olika teman. Tidigare seminarier har handlat om e-boken och dess omvärld och hur man kan jobba på sitt bibliotek, med utbildning och vägledning kring e-böcker och läsplattor.

Den här gången var temat läsning och innehåll: Kommer e-böcker att förändra våra läsvanor, hur och vad vi läser? Förändras själva litteraturen? Intresset var stort, 80 personer från bibliotek i södra Sverige deltog och dagen bjöd på mycket intressanta föreläsningar, och en aktiv, intresserad publik som var pigga på att ställa frågor och diskutera. Kul, tycker vi.

Och helt i linje med e-temat fördes det också diskussioner även i på den digitala arenan: flera av både föreläsarna och deltagarna bidrog  till att till ett intressant twitterflöde under dagen, kolla gärna twitterflödet #ebokskane. Där hittar man bland annat Ingela Wahlgrens, Lunds universitet,  presentation. David Norgren, Centrum för pedagogisk inpiration, delade med sig av sina anteckningar direkt under dagen, Anna Persson har bloggat på Länsbibliotek Jönköpings blogg Maria Lundqvist på   Bloggen Bibliotek25 och Andrea Hofmann har bloggat om dagen på BiS blogg.

Barnbiblioteksnytt

Ny webbplats om biblioteksrummet 

Hur kan man locka biblioteksbesökarna att stanna lite längre? Hur tänker egentligen en arkitekt? Hur kan man använda ny teknik för orientering i rummet och hur skapar man ett bibliotek där alla hittar?

Biblioteksrummet.se är en inspirationssajt som bjuder på utvecklingsidéer och nytänkande från Sverige och internationellt. På sidan hittar du en rad presentationer och intervjuer, artiklar och bilder på biblioteksmiljöer.  

TPB heter nu MTM

Sofia Gydemo är ny barn- och ungdomsbibliotekarie på MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. Hon har tidigare arbetat som ungdomsbibliotekarie i Huddinge kommun, var ansvarig för Bokjuryn 2010 och har arbetat med urvalet till 2012 års Barnbokskatalog.

Kärnhusgruppen är numera en referensgrupp för MTM och ska precis som tidigare vara drivande för att göra barnbiblioteksverksamheten tillgänglig. Handlingsplan för Kärnhusgruppen 2012-2014  

Ni får gärna skicka intressanta upplysningar och länkar om allt från bra material på Äppelhyllan till marknadsföringsinsatser eller kanske intressant forskning inom området. Detta gäller både de sidor om Äppelhyllan som finns på Barnens bibliotek och de som finns på BBC.

Bokprovning på Svenska Barnboksinstitutet den 14-15 mars, Odengatan 61, Stockholm. Sbi åker inte längre ut i Sverige med Bokprovningen men den kommer att filmas av SVTs Kunskapskanalen. Länk till programmet kommer att läggas upp senare här på BBM-bloggen.

Besök Miini - ett bibliotek för de allra minsta. I Göteborg har startats flera nischbibliotek medan Stadsbiblioteket är stängt för renovering. Den 1 april 2012 invigdes Miini på Röhsska med målgruppen 0-5 år med allt från babymassage, sagostunder till samtal om favoritleksaker och genustänkande.

Nätverksmöte Tema barnkonventionen Vi bjuder in till nätverksmöte för barnbibliotekarier tillsammans med barnkultursamordnare den 28 maj.
Boka dagen, mer info kommer i vår.