I tisdags var det dags för den andra och sista delen i föreläsningsserien Förstå världen, se människan i Hässleholm. Det är biblioteken i Skåne Nordost som arrangerat föreläsningarna, med stöd från Kultur Skåne, och de riktar sig till personal på folkbibliotek i hela Skåne.
Vid förra tillfället låg fokus på Afghanistan, och denna gång riktades ljuset mot Syrien.
– Vi tycker att vi har hittat ett bra koncept för föreläsningarna, där en person med specialkunskaper om landet inleder, vilket följs av en person med personliga erfarenheter av landet som ger mer av en vittnesskildring och en avslutning om hur vi på biblioteken kan hjälpa till, sa Måns Söderberg från Hörby bibliotek, en av arrangörerna.
Komplex bild av Syrienkriget
Journalisten Per Jönsson, som tidigare arbetat som utrikesskribent på Dagens Nyheter och nu är redaktör på Utrikespolitiska institutet inledde med en föreläsning om Syrienkriget och de händelser i historien som har orsakat det, Aktuellt om Syrien med historiska fördjupningar. Det var en extremt komplex bild av Syrienkonflikten han målade upp för åhörarna.
– Den vanligaste frågan jag får är ”hur och var började det?”. Det är inte lätt att ge ett entydigt svar, men ett svar är att det började med den arabiska våren 2011, då människor i Syrien började demonstrera för demokrati. Det var ett nytt kapitel, men våren övergick snabbt i höst och mörkaste vinter, sa Per Jönsson.
Men svaret är inte så enkelt, menade Per Jönsson, och radade upp en mängd händelser tillbaka i historien som alla har spelat roll för dagens konflikt i Syrien; USA:s invasion av Irak och Afghanistan, terrorattacken på World trade center den 11 september 2001, och första världskrigets slut, då segermakterna delade upp det tidigare Osmanska imperiet i intresseområden mellan sig.
Per Jönsson övergick sedan till att beskriva hur familjen al Assad under årtionden har styrt Syrien. De kommer från den tidigare förtryckta minoritetsbefolkningen alawiter, som med Frankrikes hjälp fick mer och mer makt efter andra världskrigets slut. Nuvarande presidentens pappa generalen Hafez al Assad tog makten i en kupp på 70-talet.
– Han styrde sedan med järnhand och skapade en DDR-liknande stat som byggde till två tredjedelar på förtryck och en tredjedel på välstånd. Man kallar till och med landet al Assads Syrien, så dominerande är familjen. Enligt min gissning kommer al Assad att sitta länge än, sa Per Jönsson.
Per Jönssons föredrag var faktaspäckat. Man fick en känsla för hur allt i Syriens och Mellanösterns historia, i kombination med europeiska, ryska och amerikanska intressen i området samt en stor mängd oheliga allianser genom historien har lett fram till dagens blodiga konflikt. Han förklarade också hur de utländska intressena i landet nu har tagit över och bidrar till att förhindra ett slut på konflikten.
– Den politiska opposition som finns i landet har inte kraft att separera sig från islamisterna, som IS och Nusrafronten. Det i sin tur innebär att ingen utifrån vill stödja dem, sa Per Jönsson.
På Utrikespolitiska institutets hemsida finns fakta om Syrienkonflikten, vi rekommenderar er att gå in och läsa mer där. Per Jönsson skriver också artiklar om Syrien i Utrikesmagasinet.
Interaktiv föreläsning om flykt
Efter Per Jönssons faktabetonade genomgång bjöd journalisten Hanin Shakrah på en föreläsning vars budskap mer talade till våra känslor, Att fly från Syrien. Hanin Shakrah arbetar bland annat som researcher för SVT, med programmen Fosterland och Jag är muslim. Hon har palestinsk och syrisk bakgrund, och delar av hennes familj finns fortfarande i Syrien.
Hon involverade publiken i sin föreläsning genom att ställa frågor, som Om du var tvungen att fly Sverige, vart skulle du då fly? Vad tar du med dig? och Hur länge skulle du längta hem? Det visade sig att många hade tänkt på de här frågorna. Någon svarade att en stuga på landet med egen brunn är ett alternativ, någon annan tänkte sig att ta flyget till Indonesien.
– Det var många i Syrien som inte trodde att de skulle behöva fly för bara sex år sedan. När jag är ute och föreläser märker jag att många tror att deras fina svenska pass alltid kommer att vara lika värdefulla och att de kommer att tas emot på samma sätt i världen som de gör idag, som välbärgade turister. Men hur man tas emot beror på situationen, säger Hanin Shakrah, som också arbetar med asylrättsfrågor.
Hon illustrerade också på ett effektivt och skrämmande sätt hur det är att leva i en stat där alla övervakar alla och lojalitet med regimen är det enda som kan hjälpa dig framåt i samhället, genom att iscensätta ett slags förhör med en bibliotekarie i publiken.
– Vi har fått uppgifter om att du har börjat röra dig med mycket pengar det senaste. Det finns misstankar från ett annat bibliotek att du är utländsk agent. I ditt jobb som bibliotekarie har du tillgång till mycket information. Det är olämpligt. Vad har du att säga om det?
Hanin Shakrah befann sig själv av en slump i Damaskus när den arabiska våren började 2011. Den vistelsen slutade med två veckor i fängelse, sedan hon anklagats för att vara just spion från Sverige. Hon visar en film från en fredlig demonstration med sjungande människor i Damaskus 2011, en demonstration som slutar med att säkerhetstjänsten, i civila kläder, upplöser demonstrationen och kastar in människor i en skåpbil, under batongslag.
– Nu kör de iväg dem till ett tortyrcenter utanför staden, kommenterar hon.
– I en stat som Syrien förväntas alla avlyssna och notera vad andra säger. Man kan också råka illa ut om man råkar bli vittne till att någon ifrågasätter regimen och inte säger ifrån.
Hanin Shakrah skickade också med några stärkande ord till en något uppskakad bibliotekariepublik, apropå flyktingmottagande.
– Jag tror att ni på biblioteken har en enorm möjlighet att erbjuda en välkomnande plats och upprätthålla det här landets värdighet när så mycket av den nu raseras. Det är viktigt att inte göda rädslan.
Den som har frågor till Hanin Shakrah får gärna höra av sig till henne på hanin.shakrah@gmail.com.
Välkommen till Skåne
Förmiddagen avslutades med att Katarina Carlzén från Länsstyrelsen talade under rubriken Att komma fram och in – hur kan vi tillsammans bidra till ett inkluderande mottagande av flyktingar?Katarina Carlzén arbetar med det skånska flyktingmottagandet, som koordineras under den så kallade utvecklingsplattformen Partnerskap Skåne, där många aktörer samarbetar för att nyanlända i Sverige ska etablera sig på ett bra sätt.
Forskning visar på vikten av att arbeta med människors hälsa för att de ska kunna tillgodogöra sig information och insatser för etablering i det nya landet. När människor anländer till Sverige så har de fortfarande ganska god hälsa, en kurva som tyvärr dyker neråt under en lång väntan på uppehållstillstånd och sedan en utdragen etableringsprocess. Forskningen visar också på hur viktig känslan av tillit och sammanhang är för en god etablering.
Skåne är föregångare i Sverige genom att arbeta med så kallade Samhälls- och hälsokommunikatörer, SHK, som ger de nyanlända i Skåne information om Sverige och om hälsa, på deras eget modersmål. Nu förbättras etableringen ytterligare genom att man redan tidigare, redan under asylprocessen, ska gå in med fler insatser för en bättre integration.
– Det är fantastiskt bra och ger stora möjligheter, säger Katarina Carlzén, men det är också paradoxalt att det kommer nu, när Sveriges migrationspolitik har stramats åt vilket bland annat innebär att möjligheterna till familjeåterförening har krympt och det är svårare att få permanent uppehållstillstånd, sa Katarina Carlzén.
Hon påpekade att det är viktigt att ha med sig i mötet med flyktingar att många av dem idag har tappat det tidigare hoppet om att få återse sin familj, och om att kunna föra sina barn i säkerhet.
Just nu pågår ett pilotprojekt i Landskrona och i Malmö, där en utökad del av etableringsprogrammet för nyanlända förläggs till olika institutioner ute i samhället under namnet Välkommen till Skåne. Museer, föreningar, idrottsrörelser, näringslivet och bibioteken ska involveras och arbeta tillsammans med Samhälls- och hälsokommunikatörerna. Biblioteksbesöken kommer att samordnas vid fem knutpunkter i Skåne med start 2017.
– Pilotprojekten ska snart utvärderas, men hittills har deltagarnas reaktioner varit ” Wow!” De tycker att det är fantastiskt att få komma ut och besöka biblioteket. Vi står inför möjligheten att göra något nytt och bra, sa Katarina Carlzén.
Hon skickade redan nu med råden att göra besöken på biblioteket till enkla, välkomnande och interaktiva.
– Det är också viktigt att förmedla möjligheterna för hela familjen att komma till biblioteket.
Katarina Carlzén delade ut rapporten Perspektiv på etableringsprogrammet hälsa och välbefinnande av Anne-Maria Ikonen där man kan läsa om nyanlända migranters erfarenheter i Sverige och antologin MILSA - stödplattform för migration och hälsa, grunden läggs, om den skånska modellen för hälsofrämjande etablering.
Ann Lundborg från Kultur Skåne avslutade med att berätta att Kultur Skåne har ansökt om medel från Statens Kulturråd för att kunna ta en samordnande roll för folkbibliotekens del i Välkommen till Skåne.
– Ni kommer att få veta mer om detta nästa år, meddelade hon.
Vid förra tillfället låg fokus på Afghanistan, och denna gång riktades ljuset mot Syrien.
 |
| Projektgruppen från biblioteken i Skåne Nordost som har arrangerat föreläsningsserien Förstå världen, se människan för kollegor i hela Skåne, med bidrag från Kultur Skåne. |
Komplex bild av Syrienkriget
Journalisten Per Jönsson, som tidigare arbetat som utrikesskribent på Dagens Nyheter och nu är redaktör på Utrikespolitiska institutet inledde med en föreläsning om Syrienkriget och de händelser i historien som har orsakat det, Aktuellt om Syrien med historiska fördjupningar. Det var en extremt komplex bild av Syrienkonflikten han målade upp för åhörarna.
– Den vanligaste frågan jag får är ”hur och var började det?”. Det är inte lätt att ge ett entydigt svar, men ett svar är att det började med den arabiska våren 2011, då människor i Syrien började demonstrera för demokrati. Det var ett nytt kapitel, men våren övergick snabbt i höst och mörkaste vinter, sa Per Jönsson.
 |
| Per Jönsson från Utrikespolitiska institutet berättade om Syrienkonflikten. |
Men svaret är inte så enkelt, menade Per Jönsson, och radade upp en mängd händelser tillbaka i historien som alla har spelat roll för dagens konflikt i Syrien; USA:s invasion av Irak och Afghanistan, terrorattacken på World trade center den 11 september 2001, och första världskrigets slut, då segermakterna delade upp det tidigare Osmanska imperiet i intresseområden mellan sig.
Per Jönsson övergick sedan till att beskriva hur familjen al Assad under årtionden har styrt Syrien. De kommer från den tidigare förtryckta minoritetsbefolkningen alawiter, som med Frankrikes hjälp fick mer och mer makt efter andra världskrigets slut. Nuvarande presidentens pappa generalen Hafez al Assad tog makten i en kupp på 70-talet.
– Han styrde sedan med järnhand och skapade en DDR-liknande stat som byggde till två tredjedelar på förtryck och en tredjedel på välstånd. Man kallar till och med landet al Assads Syrien, så dominerande är familjen. Enligt min gissning kommer al Assad att sitta länge än, sa Per Jönsson.
Per Jönssons föredrag var faktaspäckat. Man fick en känsla för hur allt i Syriens och Mellanösterns historia, i kombination med europeiska, ryska och amerikanska intressen i området samt en stor mängd oheliga allianser genom historien har lett fram till dagens blodiga konflikt. Han förklarade också hur de utländska intressena i landet nu har tagit över och bidrar till att förhindra ett slut på konflikten.
– Den politiska opposition som finns i landet har inte kraft att separera sig från islamisterna, som IS och Nusrafronten. Det i sin tur innebär att ingen utifrån vill stödja dem, sa Per Jönsson.
På Utrikespolitiska institutets hemsida finns fakta om Syrienkonflikten, vi rekommenderar er att gå in och läsa mer där. Per Jönsson skriver också artiklar om Syrien i Utrikesmagasinet.
Interaktiv föreläsning om flykt
Efter Per Jönssons faktabetonade genomgång bjöd journalisten Hanin Shakrah på en föreläsning vars budskap mer talade till våra känslor, Att fly från Syrien. Hanin Shakrah arbetar bland annat som researcher för SVT, med programmen Fosterland och Jag är muslim. Hon har palestinsk och syrisk bakgrund, och delar av hennes familj finns fortfarande i Syrien.
Hon involverade publiken i sin föreläsning genom att ställa frågor, som Om du var tvungen att fly Sverige, vart skulle du då fly? Vad tar du med dig? och Hur länge skulle du längta hem? Det visade sig att många hade tänkt på de här frågorna. Någon svarade att en stuga på landet med egen brunn är ett alternativ, någon annan tänkte sig att ta flyget till Indonesien.
– Det var många i Syrien som inte trodde att de skulle behöva fly för bara sex år sedan. När jag är ute och föreläser märker jag att många tror att deras fina svenska pass alltid kommer att vara lika värdefulla och att de kommer att tas emot på samma sätt i världen som de gör idag, som välbärgade turister. Men hur man tas emot beror på situationen, säger Hanin Shakrah, som också arbetar med asylrättsfrågor.
 |
| Hanin Shakrahs föreläsning engagerade publiken. |
Hon illustrerade också på ett effektivt och skrämmande sätt hur det är att leva i en stat där alla övervakar alla och lojalitet med regimen är det enda som kan hjälpa dig framåt i samhället, genom att iscensätta ett slags förhör med en bibliotekarie i publiken.
– Vi har fått uppgifter om att du har börjat röra dig med mycket pengar det senaste. Det finns misstankar från ett annat bibliotek att du är utländsk agent. I ditt jobb som bibliotekarie har du tillgång till mycket information. Det är olämpligt. Vad har du att säga om det?
Hanin Shakrah befann sig själv av en slump i Damaskus när den arabiska våren började 2011. Den vistelsen slutade med två veckor i fängelse, sedan hon anklagats för att vara just spion från Sverige. Hon visar en film från en fredlig demonstration med sjungande människor i Damaskus 2011, en demonstration som slutar med att säkerhetstjänsten, i civila kläder, upplöser demonstrationen och kastar in människor i en skåpbil, under batongslag.
– Nu kör de iväg dem till ett tortyrcenter utanför staden, kommenterar hon.
– I en stat som Syrien förväntas alla avlyssna och notera vad andra säger. Man kan också råka illa ut om man råkar bli vittne till att någon ifrågasätter regimen och inte säger ifrån.
Hanin Shakrah skickade också med några stärkande ord till en något uppskakad bibliotekariepublik, apropå flyktingmottagande.
– Jag tror att ni på biblioteken har en enorm möjlighet att erbjuda en välkomnande plats och upprätthålla det här landets värdighet när så mycket av den nu raseras. Det är viktigt att inte göda rädslan.
Den som har frågor till Hanin Shakrah får gärna höra av sig till henne på hanin.shakrah@gmail.com.
Välkommen till Skåne
Förmiddagen avslutades med att Katarina Carlzén från Länsstyrelsen talade under rubriken Att komma fram och in – hur kan vi tillsammans bidra till ett inkluderande mottagande av flyktingar?Katarina Carlzén arbetar med det skånska flyktingmottagandet, som koordineras under den så kallade utvecklingsplattformen Partnerskap Skåne, där många aktörer samarbetar för att nyanlända i Sverige ska etablera sig på ett bra sätt.
 |
| Katarina Carlzén från Länsstyrelsen till höger. |
Forskning visar på vikten av att arbeta med människors hälsa för att de ska kunna tillgodogöra sig information och insatser för etablering i det nya landet. När människor anländer till Sverige så har de fortfarande ganska god hälsa, en kurva som tyvärr dyker neråt under en lång väntan på uppehållstillstånd och sedan en utdragen etableringsprocess. Forskningen visar också på hur viktig känslan av tillit och sammanhang är för en god etablering.
Skåne är föregångare i Sverige genom att arbeta med så kallade Samhälls- och hälsokommunikatörer, SHK, som ger de nyanlända i Skåne information om Sverige och om hälsa, på deras eget modersmål. Nu förbättras etableringen ytterligare genom att man redan tidigare, redan under asylprocessen, ska gå in med fler insatser för en bättre integration.
– Det är fantastiskt bra och ger stora möjligheter, säger Katarina Carlzén, men det är också paradoxalt att det kommer nu, när Sveriges migrationspolitik har stramats åt vilket bland annat innebär att möjligheterna till familjeåterförening har krympt och det är svårare att få permanent uppehållstillstånd, sa Katarina Carlzén.
Hon påpekade att det är viktigt att ha med sig i mötet med flyktingar att många av dem idag har tappat det tidigare hoppet om att få återse sin familj, och om att kunna föra sina barn i säkerhet.
Just nu pågår ett pilotprojekt i Landskrona och i Malmö, där en utökad del av etableringsprogrammet för nyanlända förläggs till olika institutioner ute i samhället under namnet Välkommen till Skåne. Museer, föreningar, idrottsrörelser, näringslivet och bibioteken ska involveras och arbeta tillsammans med Samhälls- och hälsokommunikatörerna. Biblioteksbesöken kommer att samordnas vid fem knutpunkter i Skåne med start 2017.
– Pilotprojekten ska snart utvärderas, men hittills har deltagarnas reaktioner varit ” Wow!” De tycker att det är fantastiskt att få komma ut och besöka biblioteket. Vi står inför möjligheten att göra något nytt och bra, sa Katarina Carlzén.
Hon skickade redan nu med råden att göra besöken på biblioteket till enkla, välkomnande och interaktiva.
– Det är också viktigt att förmedla möjligheterna för hela familjen att komma till biblioteket.
Katarina Carlzén delade ut rapporten Perspektiv på etableringsprogrammet hälsa och välbefinnande av Anne-Maria Ikonen där man kan läsa om nyanlända migranters erfarenheter i Sverige och antologin MILSA - stödplattform för migration och hälsa, grunden läggs, om den skånska modellen för hälsofrämjande etablering.
Ann Lundborg från Kultur Skåne avslutade med att berätta att Kultur Skåne har ansökt om medel från Statens Kulturråd för att kunna ta en samordnande roll för folkbibliotekens del i Välkommen till Skåne.
– Ni kommer att få veta mer om detta nästa år, meddelade hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar