Några intryck från Bokmässan 2014

Som vanligt är man både tom och full i huvudet efter ett besök på Bok- och biblioteksmässan. Överflödet, myllret och alla möten med nya och gamla bekantskaper är roligt, inspirerande, tankeväckande och utmattande. I år begränsade jag mig till monterprogram och de öppna scenerna under mässans första dag och här är ett axplock av det som jag har med mig hem från mässan det här året:

I år jubilerar Bokmässan, som vid starten för 30 år sedan var en Biblioteksmässa. Med anledning av jubileet ville mässan särskilt hylla bibliotekarierna. Hur mycket detta verkligen märktes i vimlet och mångfalden på mässan är förstås svårt att säga, den stora biblioteksloungen var ny (men kanske lite mörk och undanskymd?) och visst lyftes hur viktiga bibliotekarierna är vid flera tillfällen av andra än oss redan frälsta. Ironiskt nog handlade den största bibliotekssnackisen under min dag på mässan  om vilken viktig roll Karin Adelskölds skolbibliotekarie  spelade för henne under den tuffa uppväxten i Kinda. Men på något sätt tycker jag att den historien ändå visar på vilken viktig roll biblioteken (och alla som arbetar där) kan spela som fristad och för att få människor att både orka och växa. Bibliotekarietemat återkom också i några av de monterprogram jag tog del av, till exempel Joakim Hansson om hur bibliotekarieutbildningen förändrats genom åren. Varje tids inriktning och profil har sina fördelar och nackdelar, men dagens fokus på anställningsbarhet kanske sker för mycket på bekostnad av andra värden, som till exempel bildning, menade Hansson.


Åse Hedemark, lektor vid Uppsala universitet, presenterade en observationsstudie av sagostunder  i Kulturrådets ljusgröna monter, där man också kunde ta en välbehövlig vila i Paus-båset. Några preliminära, men ändå intressanta resultat presenterades. Hedemark menade bland annat att sagostunderna bättre borde utnyttja barns breda literacitet och att de vill känna, peta, röra sig, och prata om sina upplevelser. (Att förstärka berättandet med hjälp av olika sinnesintryck är ju precis det man jobbar med på biblioteken i Kristianstad och Oxie, med hjälp av berättarpaletten!) Det var också intressant att höra hur förskolepedagogerna påverkar barnens upplevelse av sagostunderna, inte alltid på ett positivt sätt. Deras föreställningar om hur man ska uppföra sig under sagostunden begränsar barnens upplevelse och möjligheter till delaktighet. Hedemark menade också att sagostunderna kan vinna på att man renodlar och begränsar syftena med sagostunden: är det berättelsen som ska stå i fokus, ska man jobba med barnens språkutveckling, eller är det samtalet kring berättelsen som är det viktiga? Ha inte ambitionen att greppa om allt under en och samma sagostund. Här har vi en chans till utveckling! konstaterade Cay Corneliusson som någon slags sammanfattning av samtalet med Åse Hedemark,

Forskartorget bjöd på flera intressanta föreläsningar. En handlade om kulturpolitik från 70-talet fram till idag. Bengt Jacobsson - organisationsforskare på Göteborgs universitet, som skrivit boken Kulturpolitik sammanfattade det såhär: kulturfrågorna beskrivs alltid som viktiga men är i praktiken aldrig prioriterade. Jacobsson menade den kulturpolitik som förs för projekt- och symbolpolitik: det som det talas om i politiken sker på marginalen, ofta i form av tillfälliga projekt eller symbolsatsningar, de stora förändringarna sker under politikens horisont. 

Jag lyssnade också på ett samtal kring läget när det gäller fristadsförfattarna med anledning av det överklagande som gjorts i Gävle. Panelen bestod av representanter från bland annat Kulturrådet, Svenska Pen, ICORN: organisationer som (liksom Region Skåne) engagerat sig för fristadsförfattare och arbetat för att fler kommuner ska kunna bli fristäder och de var överens om att överklagandet är oroande, men att behovet av att fortsätta arbeta för fristadsförfattare kanske är större än någonsin.

Nyheter och information i montrarna var det förstås som vanligt gott om, en av montrarna som jag besökte var Digitala biblioteket  - ett samarbete mellan Malmö och Stockholms stadsbibliotek i syfte att att utveckla en nationell plattform för utvecklingen av det digitala biblioteket.  I montern kunde man bland annat testa nya Bokbläddraren - ett interaktivt gränssnitt för tipsning i biblioteksrummet (en tidigare variant fanns på Garaget-biblioteket).  Bibblan svarar fanns också på plats och efterlyser fler operatörer och även fler som är intresserade av att ingå i den spännande "Sociala specialstyrkan" som jobbar uppsökande på sociala medier. Hugade kan höra av sig till Bibblan svarar: Marin Gillberg (malin.u.gillberg@malmo.se) eller Sofia Murray (sofia.murray@malmo.se) på Malmö stadsbibliotek.

Och sist men inte minst tog jag med mig Barbro Lindgren hem från mässan, dels i form av böcker till barnen, dels i form av hennes kloka och roliga ord som hon spred omkring sig som flitig gäst i montrar och på scener under dagen.

Det finns ett liv efter depositionerna!

Den 16 september samlades 53 bibliotekarier från 23 kommuner för att byta erfarenheter kring arbetet med mångspråk på bibliotek. Landskrona bibliotek är mötesplats för dagen, en inspirationskälla för alla som arbetar med mångspråk på bibliotek. Av kommunens befolkning har ca 27 % en utländsk bakgrund och Landskrona bibliotek har sedan ett antal år tillbaka riktat en del av sin verksamhet på just den här målgruppen. Under åren har de byggt upp en stor samling med medier på många olika språk inklusive lättläst och lätt-lättläst. Landskrona bibliotek organiserar varje vecka olika aktiviteter:

• språkcafé på Ruth Oscar café
• lättläst bokcirkel för SFI studenter

Gymnasieelever som kan tala arabiska eller persiska är på plats någon dag i veckan som biblioteks-värdar, där de kan bemöta besökare på deras egna språk.

Det har nu gått nästan 9 månader sedan vi sågs sist på Moriskan i Malmö. Och det har hänt en hel del på de skånska biblioteken när det gäller deras arbete med mångspråk. För ett år sedan undrade många skånska bibliotek hur de skulle klara sitt uppdrag utan depositionerna. I den nya bibliotekslagen har kommunbiblioteken fått ett utvidgat ansvar när det gäller medieförsörjning för medborgare med ett annat modersmål än svenska. 2013, d.v.s. redan innan den nya lagen var ett fullbordat faktum började de flesta skånska bibliotek fundera över hur de skulle ta itu med medieförsörjning för medborgare med annat modersmål än svenska. Samtliga delregioner (sammanlagt 23 kommuner) har sökt bidrag av Kultur Skåne för att utveckla arbetet med mångspråk på bibliotek 2013/2014.

Med glädje kan vi konstatera att det faktiskt finns ett liv efter depositionerna. Arbetet med mångspråk innebär så mycket mer än endast inköp av litteratur på andra språk. De fyra delregionala projekten är avslutade och samtliga bibliotek har valt att arbeta utifrån en bred strategi där alla aspekter av mångspråksarbetet mer eller mindre har tagits upp. Biblioteken har arbetat med statistiska analyser av målgrupperna, samarbetat med bl.a. SFI, flyktningenheten, arbetsförmedlingen, modersmålslärare. Två delregioner har skapat en ny hemsida för att mer tillgängliggöra mångspråkiga medier för både personal och låntagare. Det organiseras olika aktiviteter på biblioteken för just dessa målgrupper oftast i samarbete med SFI eller någon annan organisation. Även om mycket av arbetet återstår har mångspråk blivit en självklar del av bibliotekariers arbetsuppgifter.

Elisabeth Aquilonius berättade om arbetet med mångspråk på Järvaenheten i Stockholm. På enheten arbetar ca 40 personer med olika kompetens och etnisk bakgrund. Tillsammans pratar personalen 18 språk. Enheten visas även utanför de fysiska lokaler. På Stockholm Stadsbibliotek har de ändrat inköpsrutinerna. Inköp sker centralt, bibliotekarier arbetar strategiskt med målgruppsprofiler som anpassas kontinuerligt till låntagarens efterfrågan. Öxnehaga bibliotek visade att biblioteket kan åstadkomma massor av aktiviteter, även om personalsstyrkan är liten genom att aktivt samarbeta med olika grupper i samhället och genom att öppna dörren för alla som vill organisera aktiviteter på biblioteket. Det kan handla om familjesöndagar, kvinnokvällar, språkcafe. Det är inte förvånansvärt att just Öxnehaga fick hedern att vara årets mångspråksbibliotek 2013.

På Rosengårds bibliotek i Malmö når de nya målgrupper genom att organisera språkcafé ”Lär dig arabiska” och på stadsbiblioteket hittade man nya grupper genom att starta två Facebookgrupper på bosniska: språkinlärning och föräldrar och barn.

På internationella biblioteket (IB) i Stockholm arbetar man för fullt med hemsidan. Testversionen finns tillgängligt på http://www.dev.interbib.stockholm.se. Det ska vara lättare att söka medier på andra språk. Junko Söderman påpekar att IB fortfarande tar emot beställningar av depositioner, men beställningen ska vara specificerad och motiverad. Vid inköp koncentrerar IB sig på den smalare litteraturen inom de stora språkområden och på inköp av medier på språk som få eller inga andra bibliotek kan köpa.

Meröppet i Rydebäck

Som svampar ur jorden poppar de upp nu: de nya meröppna biblioteken. Senaste tillskottet är Rydebäcks bibliotek i Helsingborg, som invigde den meröppna verksamheten 6/9. I pressmeddelandet berättar man bland annat att meröppet-satsningen handlar om att öka tillgängligheten, tydliggöra biblioteket som mötesplats och en flexibilitet gentemot brukarnas önskemål och att det bygger på ett förtroende mellan användarna och biblioteket.

Nu börjar det bli svårt för oss att hålla reda på de meröppna biblioteken i Skåne, men vi tror att det nu ser ut så här:

I Skåne finns det nio meröppna bibliotek i sju kommuner:

Lund - Veberöd (sedan 2009)
Kävlinge - Kävlinge och Löddeköpinge (sedan 2012)
Landskrona - Glumslöv  (sedan 2013)
Höganäs - Jonstorp (sedan 2013)
Ängelholm - Strövelstorp och Hjärnarp (sedan 2013)
Trelleborg - Anderslöv (sedan 2014)

Helsingborg - Rydebäck (sedan 2014)

Regional biblioteksverksamhet under utveckling

Förra veckan samlades drygt 60 företrädare för landets regionala biblioteksverksamheter (länsbibliotekarier, bibliotekskonsulenter, utvecklare, utvecklingsledare och allt vad vi nu heter) i vackra Norrfällsviken, vid höga kusten, för att tillsammans få överblick och nya perspektiv på vår verksamhet. Dagarna arrangerades av SLB (föreningen Sveriges Länsbibliotekarier) i syfte att, diskutera och fundera kring vårt uppdrag, med utgångspunkt i bibliotekslagen och de  nationella målen för litteratur- och läsfrämjande.

Flera andra har redan bloggat om dagarna: Framsidan, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, och Länsbibliotek Örebro till exempel, så jag nöjer mig med att försöka sammanfatta det jag främst har med mig från dagarna.

Vårt (de regionala biblioteksverksamheternas) uppdrag är viktigt. Inte så konstigt att vi som företräder verksamheten tycker det kanske, men även den nya bibliotekslagen trycker på vikten av regionala biblioteksverksamheter för att främja samverkan, utveckling och kvalitet när det gäller folkbibliotekens verksamhet. Peter Alsbjer, som nu lämnar den regionala rollen för att bli stadsbibliotekarie i Örebro, uttryckte det  ungefär såhär: den kommunala kulturverksamhet som det satsas i särklass mest på (biblioteken) behöver självklart en stark utvecklingsavdelning.

Det var tydligt under konferensen att flera av de regionala biblioteksverksamheterna i landet befinner sig i olika former av förändringsprocesser: organisatoriskt och när det gäller uppdragets innehåll, som en följd av bland annat kultursamverkansmodellen och även nya bibliotekslagen. I ljuset av detta, och med den nyckelroll de regionala biblioteksverksamheterna har, behöver vi självklart ibland fundera på vårt uppdrag, och inte minst våra metoder. Hur kan och ska vi jobba, tillsammans med folkbiblioteken för att främja deras utveckling, samverkan och kvalitet? En hel del goda idéer lyftes och erfarenheter utbyttes. Vi kan bli bättre på att ta tillvara den kompetens och de erfarenheter i form av både spets och bredd som finns bland de regionala biblioteksutvecklarna i hela landet. Här är ju självklart också den relation vi har med "våra" folkbibliotek i respektive region oerhört betydelsefull. Vi borde bli bättre på att hitta sätt att dela kunskap och erfarenheter mellan alla typer av bibliotek.

Vi pratade också om vikten av att lyfta de stora samhällsfrågorna, för att bättre kunna förstå och arbeta för bibliotekens del i de utmaningar vi har framför oss. I det sammanhanget lyfter jag gärna frågor som demokrati och delaktighet, empowerment (i brist på en bra svenskt översättning) och folkbildning (i brist på ett bättre ord). Biblioteken är viktiga när det gäller allt det där, men kan bli ännu bättre. Detta återkom också när Niclas Lindberg lyfte några av de utmaningar biblioteken står inför och som Svensk biblioteksförening arbetar för:

• biblioteken behöver bli angelägna för fler -  allt färre använder folkbiblioteken (2000 använde 76% avbefolkningen biblioteken, 2012 bara 46%)
• vi (alla som arbetar med bibliotek och med Kungliga biblioteket i spetsen) behöver ges förutsättningar att samlas kring en nationell biblioteksstrategi
• vi behöver förstärka och synliggöra bibliotekens viktiga demokratiska uppdrag (som ju faktiskt är det som nämnds först i bibliotekslagens viktiga ändamålsparagraf)

En mer konkret idé som vi också fick med oss är Kramfors medborgarbuss, en bred samling av olika samhällsfunktioner som rullar runt till kommunens medborgare. Ett intressant koncept som jag tycker visar på biblioteksbussarnas  potential.

Biblioteksstatistik 2013

Häromdagen, på internationella läskunnighetsdagen, var vi säkert många som kastade oss över 2013 års biblioteksstatistik, som samlas in av Kungliga biblioteket och bearbetas och presenteras kommun- och länsvis av Svensk Biblioteksförening. Svensk Biblioteksförening vill att dessa rapporter ska bidra till att öka medvetenheten om bibliotekens betydelse för kunskap och utveckling lokalt.

Statistiken för Skåne finns här och kommunvisa rapporter kan laddas ner här.

Skolbibliotekarie och filmpedagag i samarbete för läsfrämjande insatser

Bild från kortfilmen Being Bradford Dillman från BUFFs filmfestival 2013

I Skolverkets nyhetsbrev kan man läsa om följande projekt på Nytorpsskolan i Hammarkullen i Göteborg där skolbibliotekarie och filmpedagog samarbetar för att väcka elevernas läsintresse. Artikeln lyfter fram att skönlitteratur och film är viktiga verktyg i arbetet. Skolbibliotekarien Iréne Johannesson och dokumentärfilmaren och filmpedagogen Johanna Bernhardson arbetar tillsammans med olika lässtimulerande projekt.

  "Det övergripande syftet är att hjälpa eleverna ta makten över svenska språket och utveckla sin förmåga att uttrycka sig med hjälp av olika medier. Det rör sig om projekt inom elevens val som ska höja läsandets status och engagera eleverna i det egna språkutvecklingsarbetet. Eleverna lär sig arbeta med film och digitalt berättande genom att skapa korta multimediala berättelser, det vill säga ett slags enkla stillbildsfilmer, där berättarens röst leder handlingen framåt". Läs mer om satsningen här: http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/skolbibliotek/sa-gor-andra/skolbibliotekarie-och-filmpedagog-i-samverkan-1.222326

Biblioteket som e-boksproducent? ...forts

På Kultur Skånes e-boksdag i våras berättade Andrea Hofmann om Kristianstads stadsbiblioteks  samarbete med det lokala litterära sällskapet Gustaf Hellström-sällskapet och hur man tillsammans arbetade för att göra ett av författarens verk till e-bok. Arbetet är en fortsättning på en förstudie kring bibliotekets roll i digitalisering av lokalt material, som Region Skånes kulturnämnd stöttade 2013.

Nu har samarbetet burit frukt: nu finns Gustaf Hellströms Den gången digitaliserad och för nedladdning på Litteraturbankens webb.

Meröppna bibliotek: meröppet i Anderslöv och forskningsstudie

16 augusti var det premiär för Anderslövs meröppna bibliotek och så här beskriver Trelleborgs kommun de nya möjligheterna:

"De utökade öppettiderna är ett komplement till bibliotekets vanliga, bemannade öppettider. Det nya meröppna biblioteket ger dig helt enkelt möjlighet att ta del av biblioteket precis när det passar dig!
Från och med den 16 augusti kan du alltså använda biblioteket i Anderslöv alla dagar, klockan 10.00 - 22.00.  Då kan du låna och återlämna böcker i låneautomaten, utnyttja bibliotekets datorer, släktforska, använda biblioteket för studier eller som mötesplats. Bland annat."


I Skåne finns det därmed åtta meröppna bibliotek i sex kommuner:

Lund - Veberöds bibliotek (sedan 2009)

Kävlinge - Kävlinge och Löddeköpinge (sedan 2012)

Landskrona - Glumslövs bibliotek (sedan 2013)

Höganäs - Jonstorp (sedan 2013)

Ängelholm - Strövelstorp och Hjärnarp (sedan 2013)

Trelleborg - Anderslöv (sedan 2014)

Intresset för meröppna bibliotek är stort och flera skånska kommuner planerar för meröppna bibliotek framöver. Rydebäck i Helsingborgs kommun Klostergården i Lund är två av de meröppna biblioteken som är på gång. 

Forskningsstudie

För att lära mer om hur meröppet kan bidra till det långsiktiga utvecklingsarbetet vid de meröppna biblioteken i Skåne kommer Institutionen för Kulturvetenskaper att göra en studie kring meröppna bibliotek med forskningsbidrag från Kultur Skåne. Studien är som ett led i det samarbete Kultur Skåne har med Lunds universitet.

Biblioplatj, Biblioplaya, Beach Library

Det behöver inte vara så krångligt!
Min kollega Anki hittade detta minibibliotek i Lloret de Mar, Katalonien där man kunde låna en bok att läsa på stranden.
Här fanns bl a Agatha Christie, Gabriel Garcia Marques och Bibeln och, får man utgå ifrån, även barnböcker.

Bokprovningen sändes på Kunskapskanalen 6 maj

Bokprovningen visades av UR Samtiden i Kunskapskanalen 6 och 11 maj

Svenska barnboksinstitutets föreläsningar i samband med Bokprovningen filmades av UR Samtiden den 18 mars 2014 i Farsta på Fanfaren Kultur Farsta.

Den 6 och 11 maj sänds föreläsningarna i Kunskapskanalen kl. 16.35-19.00 respektive 13.35-16.00. Senare kommer föreläsningarna att finnas på Sbi:s hemsida och UR-play.

http://www.sbi.kb.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Bokprovningen-sands-i-Kunskapskanalen/

Våra förhoppningar är att SBI nästa år kommer till Malmö med Bokprovningen. Samtal pågår om detta.

Rapporter från mångspråksprojekten

Nu har projektrapporterna från de delregionala projekten kring mångspråk och bibliotek  kommit in till oss på Kultur Skåne och det är väldigt roligt att läsa och se likheter och olikheter i projekten. De fyra projekten har på flera sätt haft liknande utmaningar, men också skillnader i förutsättningar, inte minst eftersom de delregionala katalog- och/eller mediesamarbetena ser olika ut och har kommit olika långt och man har också tagit sig an utmaningarna på olika sätt och med lite olika fokus.

Mycket har gjorts, en hel del har redan hänt, men nästan allra roligast är det att läsa om alla de idéer som finns för fortsatt utvecklingsarbete i framtiden. Alla deltagande bibliotek verkar taggade att fortsätta arbetet med mångspråkiga medier och mångspråkig biblioteksverksamhet efter projekttidens slut och några av dem går också, med stöd av Kultur Skåne, vidare med nya eller fördjupade projekt.

Rapporterna kan fås från Kultur Skåne och projekten kommer att presenteras närmare på mångspråksseminariet den 16 september  . Det är ett bra tillfälle att ta del av det arbete och de erfarenheter som gjorts inom mångspråksprojekten men också på andra bibliotek runtom i landet. Välkomna att anmäla er!

Bloggen byter namn

Nu byter den här bloggen namn: från Bibliotek, bildning och media till Kultur Skånes biblioteksblogg.

Men innehållet är detsamma, vi som bloggar jobbar fortfarande med regional biblioteksverksamhet på Kultur Skåne och vi vänder oss i första hand till dig som arbetar på bibliotek eller med biblioteksfrågor. Vi skriver om de frågor som vi arbetar med och om sådant i vår omvärld som påverkar bibliotek. Det kan handla om aktuella projekt, utvecklingsprocesser, möten eller annat av intresse som  t ex, folkbildning, digitalisering, litteratur och film/rörlig bild.

Almedalen 2014

I år var det tredje gången som jag besökte Visby under Almedalsveckan. Almedalen har vuxit för varje år och i år slogs nya rekord: 3 500 programpunkter kunde de drygt 30 000 besökarna välja mellan under de 8 dagar som politikerveckan var igång.

De flesta seminarier handlar om vård och omsorg och kulturfrågorna står bara för en liten del av innehållet. Men Almedalen är därför ett bra sätt att omvärldsbevaka på områden som ligger lite vid sidan om det man brukar bevaka. Jag passade t.ex. på att lyssna på hur Umeå jobbar med hållbar stadsutveckling och höra mer om utredningsdirektiven för den nya arkitekturpolitiken (Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design där Malmös stadsbyggnadsdirektör är utredare). Ledarna arrangerade också ett antal seminarium om just ledarskap, ur lite olika perspektiv. Jag var på seminariet "Chefens chef är en man", där en riktigt bra panel bl.a. diskuterade för- och nackdelar med kvotring samt att man presenterade statistik från rapporten Stängda dörrar till de högsta chefsnivåerna.

Men visst prickade jag in en rad seminarier om kultur och kulturpolitik. Några seminarier om kulturarv och film och några om folkbildning. Däremot var det glest med seminarier om bibliotek och litteratur. Ett seminarium om läsfrämjande hittade jag dock, där Lena Adelsohn Liljeroth, Erik Fichtelius, Johanna Lindbäck och Martin Widmarck deltog. Men det framkom inte så mycket nytt.

Kulturvaneundersökning 2014

Årets kulturvaneundersökning visar att skåningarna är mer kulturellt aktiva än svenskarna i allmänhet. Såväl undersökningen som gjordes 2012, som den senaste från våren 2014 visar att skåningarna nyttjar kultur mer än genomsnittet i Sverige. Resultatet i mätningen 2014 påminner i stora drag om det resultat som framkom i Kultur Skånes mätning 2012. Dock har markant fler skåningar tillgång till elektronisk läsplatta/surfplatta och smartphone 2014 än 2012.

Yngre är mer aktiva än äldre gällande de flesta aktiviteter. De med högre utbildning eller högre inkomst är också mer kulturellt aktiva än de med lägre. Skåningarna är uppkopplade i större utsträckning än svenskarna i allmänhet och hela 51 % uppger att man har läs/surfplatta.

Läsa bok ligger i topp som kulturaktivitet: 86 %  av skåningarna har läst en bok det senaste året. Att vara ute i naturen, läsa böcker, fotografera/filma, gå på bio och besöka bibliotek är de fem aktiviteter som skåningarna ägnat sig åt i störst utsträckning de senaste 12 månaderna  Att läsa bok är den aktivitet som flest skåningar gör dagligen.