Gästblogg: Mer för fler och Stärkta bibliotek, ett lyft för Landskrona stadsbibliotek

Susann Ek, bibliotekschef i Landskrona, som gästbloggar hos oss idag:

Mer för fler och Stärkta bibliotek, ett lyft för Landskrona stadsbibliotek

Ibland har en som notorisk projektbidragsansökare flow. Ibland kommer en utlysning i alldeles rättan tid. Och med helt rätt kriterier. Och med rejält med pengar i potten. Det händer inte ofta. Men det kan hända. Och det hände oss i Landskrona i våras.

Stadsbiblioteket ligger i ett av Landskronas två socialt utsatta områden vilket självklart påverkar både arbetsmiljö och besökssiffror. Då det finns flera stora kulturinstitutioner i staden som delar på kulturbudgeten är det dessutom knapert med resurser. Under senare år har därför i princip all verksamhetsutveckling skett i samband med att vi erhållit projektmedel. 

Under våren 2017 fick vi möjlighet att arbeta med tjänstedesign i form av Kundresan.  Kundresan är i korthet en metod där kartläggning av kundens kontaktytor med verksamheten ligger till grund för ett förbättringsarbete. Vi skapade personas och listade diskfrågor, identifierade och åtgärdade lågt hängande frukter (enklare problem) och skrev handlingsplaner för de problem som krävde mer omfattande åtgärder. Vi gillade metoden. Den var enkel att arbeta med, utgick från ett kundperspektiv och gav snabba resultat. Vi sökte därför till första omgången av SKL:s utvecklingsprogram Mer för fler – hur når vi fler inom kulturområdet?, där bibliotek och kulturskolor erbjuds utbildning i just tjänstedesign, genom verktyget Innovationsguiden.

Vår utmaning, Hur kan vi skapa välkomnande och angelägna mötesplatser för Landskronaborna?
Målgrupper: Främst barn 9-13 år samt vuxna ”efter SFI”, var brett formulerad men tanken var inte att vi bara skulle arbeta med ett projekt. Vi tänkte långsiktigt. Vi skulle ändra hela vårt arbetssätt och alla på biblioteket skulle vara med. Så parallellt med utbildningsdagarna i Stockholm och fokusgruppsarbeten ordnade vi workshops med metoder från Innovationsguiden på våra personalmöten. Köpte whiteboardtavlor och post it-lappar. Och testade lösningar.

Workshop på personalmöte.

När Mer för fler avslutades i maj i år hade vi startat ett biblioteksråd för barnen, kreativa verkstaden Biblioteksklubben (med inspiration från LabLandskrona) på onsdagskvällar och Maker space en lördag i månaden. 

Biblioteksklubben gör slime.

Fem frågor om Kultur och hälsa

Jenny Åhrlin är bibliotekarie på Båstads bibliotek och tillsammans med Helena Strömblad ansvarig för experimentspårsprojektet Kultur och hälsa. Vi har ställt fem frågor till Jenny.

Ni har under hösten drivit ett projekt som heter Kultur och hälsa. Vad har syfte varit med ert projekt?
Vi ville lyfta fram kulturens betydelse för människors hälsa och valde att sätta fokus på dans (eftersom vi är två bibliotekarier som älskar att dansa och har upplevt vad dansen har att ge). Utifrån vårt tidigare projekt Vi läser film ville vi utveckla konceptet att knyta samman olika kulturella uttrycksformer för att bredda tilltalet och ge möjlighet att uppleva och fundera kring dans utifrån flera infallsvinklar.

Fem frågor till Cecilia Brisander

Foto: Hans Alm

Cecilia Brisander är nytillträdd handläggare på Kulturrådet för nationella minoriteters litteratur. Vi har ställt fem frågor till Cecilia.

Vad ingår i ditt uppdrag?
Kulturrådet har ett särskilt stöd för att främja utgivning och spridning av litteratur på minoritetsspråk. Det är ett tidsbegränsat regeringsuppdrag som vi genomför 2017-2019. Tanken med uppdraget är att det ska ge bestående effekter även efter 2019. Vi prioriterar litteratur för barn och unga. Vidare ingår det i uppdraget att i samverkan med romska företrädare och sakkunniga genomföra läsfrämjande insatser för romska minoriteter. 1 september 2018 började jag som handläggare på Kulturrådet för att genomföra uppdraget.

Fem frågor om LibLab på Staffanstorps bibliotek

Vi ställde fem frågor till Anna Jönsson, barnbibliotekarie på Hjärups bibliotek, om LibLab som pågår på Staffanstorps och Hjärups bibliotek just nu. (Obs - det är inte hon med antennerna på bilden ovan!)

Vad är LibLab?
LibLab är för barn som vill dyka ner i gränslandet mellan teknik, naturvetenskap experiment, lek och lärande. Till LibLab kommer barn för att testa sina idéer, träffa andra barn som skapar och experimenterar. Alla aktiviteterna och workshopsen är på Staffanstorps och Hjärups bibliotek. Vi har valt att ha aktiviteterna på lördagar och lov för att kunna nå så många barn som möjligt.

Hur kom ni på idén?
Personal på barnavdelningen har länge pratat om att vi ville utveckla vår verksamhet inom digitalisering och teknik. Vi har tidigare haft aktiviteter med fokus på teknik och naturvetenskap och de har alltid varit uppskattade och efterfrågade. Men vi ville nå fler genom att ha aktiviteterna på lördagar och lov och ta in kompetens utifrån genom en lärare för att förbättra våra aktiviteter. För att kunna utveckla denna del av vår verksamhet sökte vi bidrag från Region Skånes Experimentspåret.

Verkliga Sverige på Vellinge bibliotek

Ibland ska man bara ta saker på volley (säger jag som tycker om att planera…). När jag gick till kontoret på morgonen hade jag ingen aning om att jag skulle hamna på den skånska landsbygden samma eftermiddag. Volleyn skulle bära mig till Vellinge bibliotek och som anställd på Region Skåne tar jag naturligtvis bussen. På väg till den känner jag sötsug och osannolikt nog ropar någon bakom mig: vem vill ha en kanelbulle? Jag vänder mig om och en ung kvinna ger mig glatt en kanelbulle! Mycket nöjd kliver jag på bussen.

Varför just till Vellinge bibliotek? Jo för att Brit Stakston och Martin Shibbye skulle dit och berätta om deras projekt Verkliga Sverige. Startskottet gick just i Vellinge och under tre år ska de besöka alla landskap i Sverige. De kallar det slow journalism. Som resesällskap har de också en drönare som ska ta bilder på vissa utvalda platser. Låter det bekant? Precis, förlagan heter Nils Holgersson underbara resa av Selma Lagerlöf. Vad har förändrats på 100 år, och vad har inte förändrats nämnvärt?

Brit Stakston och Martin Schibbye in action.

Rapport från det regionala biblioteksrådet - om bibliotekens framtida kompetensbehov

Bild från det regionala biblioteksrådets möte den 5 september.

Det regionala biblioteksrådet är Region Skånes referensgrupp och ”tänke-tank” som samlar representanter från olika bibliotekstyper i Skåne.
Det är ett forum för gemensamt informationsutbyte och samverkan mellan såväl skolbibliotek, universitetsbibliotek, folkbibliotek och sjukhusbibliotek. I rådet ingår också en representant från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Tillsammans identifierar vi angelägna och aktuella frågor att lyfta. Vårt senaste möte ägde rum i Helsingborg den 5 september, och här tar jag upp några exempel på vad vi pratade om.

Framtida kompetensbehov inom bibliotekssektorn
En fråga som är högaktuell är bibliotekarieprofessionen och de framtida kompetensbehoven inom bibliotekssektorn. Nya uppgifter för biblioteken och på många sätt ett förändrat samhällsuppdrag väcker frågan om de kompetensutvecklingsinsatser och utbildningar som riktar sig till dagens och morgondagens bibliotekarier svarar mot behoven och efterfrågan. Det har uppmärksammats att för få utbildas från biblioteksutbildningarna och att det är svårt, åtminstone i folkbibliotekssektorn, att rekrytera personal med rätt kompetens. Många folkbibliotek har därför börjat titta efter annan kompetens och utbildningsbakgrund när man utlyser tjänster, något som BoI-utbildningarna är kritiska till.

En rapport från Next library i Berlin

Under förra veckan reste jag (Tove) och mina kollegor Anna, Annelie och Annelien till bibliotekskonferensen Next library i Berlin. Konferensen skapades 2009 av biblioteken i Århus, men arrangerades i år i samarbete med det tyska Central- och regionbiblioteket i Berlin.
Det blev tre intensiva dagar av föreläsningar, workshops och samtal med biblioteksmänniskor från 40 länder. Här är några anteckningar, reflektioner och intryck om allt från armstöd till höftrullningar i det offentliga rummet.

Bakom kulisserna på Bibblan svarar

Idag gästbloggar Nanna Ekman samordnare på Bibblan Svarar

När jag loggar in en måndagsmorgon i september finns här 59 frågor som väntar på svar. Idag ska ett team av åtta bibliotekarier svara på frågor om sniglar, fotboll, AIK, EU-statistik och Astrid Lindgren.
Bibblan svarar är ett samarbete mellan ungefär 50 kommuner med Kungliga Biblioteket som huvudman. Runt 150 bibliotekarier arbetar med att svara på frågor som ibland går att svara snabbt på efter en enkel googlesökning och som ibland kan ta en hel förmiddag att hitta svar på. Vi vet oftast väldigt lite om frågeställaren och försöker därför att hitta digitala källor istället för att bara hänvisa till böcker som kanske inte är tillgängliga i deras landsdel. Vi vet inte heller särskilt mycket om ålder och utbildningsnivå. Ibland får står det i frågan att den kommer från en förskoleklass eller en högskolestuderande men i de flesta fall gäller det att hitta källor som kan ge svar både på en grundläggande nivå men som också ger möjlighet till fördjupning.
De flesta frågor går det fint att svara på själv, även om det ibland kan vara bra att diskutera sitt svar med en kollega. Precis så var det i Jips fall med frågan om ett citat av Knausgård. Emelie som arbetar på Biblioteken i Malmö sökte efter citatet i Google Books. Tyvärr så anges inte sidnummer där och alla fysiska exemplar var utlånade på hennes arbetsplats.
I Bibblan svarar finns ett forum för oss som jobbar med tjänsten och Emelie frågade om någon annan kunde kika i boken och hitta på vilken sida citatet stod.
Bibblan svarar är Sveriges största digitala bibliotekssamarbete. För den som tror att medborgarna inte längre behöver hjälp med att hitta svar på sina frågor kan det vara intressant att kika in bakom kulisserna i vår digitala referensdisk.

Det gick fort för en kollega att kolla upp boken och Jip kunde få sitt svar inom de utlovade 48 timmarna.

 

Att arbeta med Bibblan svarar ger möjlighet att träna sin digitala informationssökningskompetens. Något som ofta kommer till användning i arbetet i det fysiska biblioteket. Ofta är det enklare att hitta svar på svåra frågor i någon av de digitala resurser som finns i Bibblan svarars systersajt Bibblan guidar än att leta i en tryckt bok.
Alla frågor som besvaras i Bibblan svarar publiceras också i svarsarkivet. Här går det att få en bild av vilka frågor som ställs och frågorna och deras svar rankas högt i Googles sökningar.
Vi som jobbar tillsammans i Bibblan svarar har stor hjälp av det nationella nätverk som vi utgör tillsammans. Ett par gånger om året ordnas också seminarier, konferenser och webbinarier för gemensam kompetensutveckling.
Att arbeta i Bibblan svarar motsvarar att ha ett pass i informationsdisken var femte vecka. Vi arbetar utifrån ett löpande schema och varje dag är minst fyra bibliotekarier schemalagda.
De senare åren har antalet frågor till Bibblan mer än fördubblats och vi behöver bli fler. Vi vet att tjänsten blir bättre ju fler personer med olika kunskapsområden vi blir. Vi vet också att det är en kul kompetensutveckling för oss som deltar.
Vill du veta mer? Skulle du vilja prova på att svara på frågor i Bibblan svarar och glädja användare som Jip.
Hör av dig till oss som samordnar tjänsten:
nanna.ekman@malmo.se eller daniel.bjorkund@malmo.se

 

Bibblan svarar leverar!

Det händer inte ofta, men när det händer blir jag riktig lycklig. I måndags åt sonen hemma mitt i nollningens tumult. Under måltiden pausade han ätandet: ”Mamma kom du ihåg det citatet jag skickade dig av Karl Ove Knausgård om äppleträdet och frihet” 
”Jag tror det”, svarade jag lite osäker, men varken sonen eller jag kunde hitta meddelandet med citatet. Ni ska veta att det bara skrek ”Yes” inombords, sonen visade för ett ögonblick ett genuint intresse för litteraturen. Jag slutade äta omedelbart och började frenetiskt googla på Knausgård, äppleträdet och frihet. Äntligen en lite öppning för att vidareutveckla min roll som läsfrämjande bokälskande mamma och bibliotekarie. En roll som jag inte helt lyckats med. Sonen öppnar aldrig någon bok som finns i hemmet, varken de som finns i bokhyllan eller på soffbordet. Man börjar undra, speciellt när man pratar om vikten av tillgång till böcker och läsande förebilder.  Vad har jag missat. Sonen själv är förresten inte ett dugg bekymrad om alla olästa böcker i hemmet.
Google gav inte svaret.

Några dagar tidigare hade jag träffat Nanna Ekman ansvarig på  Bibblan Svarar. Hennes påstående att svenska bibliotekarier svarar på alla frågor fanns kvar i huvudet. Jag berättade för sonen att Bibblan svarar säkert kunde ge svar. Ärligt talat visste jag inte hur tjänsten fungerade i verkligheten. Sonen tittade skeptiskt på mig: ”Vadå bibliotek?”, men hade ändå under tiden hunnit skriva in sin fråga på Bibblan svara-sidan och fick löftet att inom 48 timmar skulle han få svar och därmed förhoppningsvis det efterlängtade citatet. Så enkelt.

Efter 32 timmar ……………………………….

 

 

Sonen djup imponerad. Mamman nöjd att bibblan levererade, lämnade allt och cyklade till Lomma bibliotek. Boken inne, lyckan komplett.
Citatet på sidan 23 skickades omedelbart till sonen med meddelandet att boken fanns hemma. Sonen svarade ”Visst är det ett vackert stycke, jag behöver inte boken, det räcker med sidan 23”
Man ska vara glad för det lilla…………………….  Ett hipp hipp hurra för Alex och Sigge, deras podcast, väckte sonens nyfikenhet. Skönt att det finns läsande förebilder utanför hemmet också. Och klart ska även ni få läsa sidan 23 (ur Om hösten / Karl Ove Knausgård):

”Jag tog barnen på en tur i skogen, som växer ända ned till sandkanten, och som för det mesta består av lovträd, med en och annan rödstämmig tall. Luften var varm och stilla, solen hängde tung av ljus på den svagt mörkblå himlen. Vi följde en stig inåt, och där, mitt i skogen, stod ett äppelträd fullt av äpplen. Barnen var lika förundrade som jag, äppelträd var något som växte i trädgårdar, inte vilt ute i skogen. Får vi äta dem, frågade de. Jag sa ja, ta bara. Jag förstod i en plötslig glimt, lika fylld av lycka som av sorg, vad frihet var”

Om ni vill veta vad som hände bakom kulisserna av Bibblan svarar, håll utkik efter Nanna Ekmans gästblogg inlägg.

 

Synpunkter på utkastet till Nationell biblioteksstrategi

Stärkt efter en semester med mycket sommarkänsla och sol startar vi i den regionala biblioteksverksamheten nu så smått igång arbetet med en intensiv, spännande och innehållsrik höst. I planeringen ligger naturligtvis att engagera oss i det pågående arbetet med en Nationell biblioteksstrategi. Den 8 maj i år släpptes ett första utkast på strategi från Sekretariatet för Nationell biblioteksstrategi på KB. En öppen remissrunda pågår fram till den 31 oktober med möjlighet för alla som vill lämna synpunkter på utkastet att bidra till vad slutversionen slutligen ska ha fokuserat på fram till mars 2019. (Använd adressen strategi@kb.se för att lämna synpunkter.)

Som vi tidigare har informerat om på vår Facebook och i vårt nyhetsbrev genomför vi ett dialogmöte ihop med sydlänen och Kungliga biblioteket den 4 oktober i Hässleholm. Dagen ger möjlighet att bekanta sig med identifierade utmaningar och förslag, lyssna och delta i samtal under ledning av moderator Anders Mildner med medverkan av representanter från olika bibliotekstyper.

Med detta inlägg önskar vi dela några av de synpunkter som vi i den regionala biblioteksverksamheten kommer föra fram i ett kommande yttrande från Region Skånes kulturnämnd.

Gränser för biblioteksverksamhet
En svår men också spännande diskussion som utkastet till strategi föranleder är frågan om var gränsen går för vad som är att betrakta som biblioteksverksamhet. Vem ska definiera gränserna? Behövs gränser, och vad vill samhället ha sina folkbibliotek till? Vi har tidigare skrivit på bloggen om rapporten Samhällets allt-i-allo - om folkbibliotekens sociala legitimitet där forskare från bibliotekshögskolan i Borås skriver om bibliotekens roll och synen på bibliotek. Här menar artikelförfattarna bland annat att det är inte självklart att biblioteket ska svara på alla frågor som ställs, hur legitima dessa frågor än är och att det finns gränser för vad som kan betraktas ingå i bibliotekens identitet. Vidare menar de att bibliotekets sociala legitimitet främjas om folkbibliotek uppfattas som lämpliga för att kunna fylla nya behov i samhället. Om bibliotek inte har en tydlig identitet kan detta medföra att verksamheten erbjuds på ett sätt som upplevs vara icke adekvat och att bibliotekets sociala legitimitet utmanas. Med andra ord: här finns en farhåga som behöver ventileras ordentligt såväl hos bibliotekssektorns företrädare, som utanför bibliotekssektorn – men detaljstyrning kan knappast vara lösningen.

På spaning efter demokrati och fri åsiktsbildning i praktiken

 Loreta Maloku och Vlora Makolli från Tjejer i förening

Jag upplever oro inför det kommande valet och funderar ofta på hur mitt dagliga agerande kan påverka i förstärkt demokratisk riktning. Där fri åsiktsbildning och mänskliga rättigheter är viktiga element i samhällsbygget.
Förra veckan mötte jag två unga kvinnor som fick mig känna hopp om demokratins utveckling och framtiden. Vlora Makolli och Loreta Maloku arbetar i Tjejer i förening när de inte studerar. De arbetar aktivt för stärkt demokrati genom det treåriga projektet Fördomsfri jämlikhet med medel från Allmänna arvsfonden. Projektet drivs av ABF Malmö/Tjejer i förening och syftar till att skapa möten och dialog mellan unga från olika geografiska områden i Malmö som idag inte har naturliga mötesplatser. Privata aktörer som Stena fastigheter deltar också genom att öppna upp sina lokaler som mötesplatser. Man vill även synliggöra och förebygga fördomar genom att arrangera aktiviteter med kreativt skapande i fokus.
Malmö kommun ansluter till projektet genom att anställa 140 ungdomar mellan 16-19 år som demokratiambassadörer inom ramen för Ung i sommar. Kommunen är möjliggörare genom att anställa de unga i programmet Ung i Sommar som är en form av sommarpraktik och drivs utifrån Malmö stads övergripande mål att öka sysselsättningen och ge Malmös ungdomar tillgång till en meningsfull fritid.
Tjejer i förening kommer sedan handleda och samordna insatserna. De kommer på olika sätt att stimulera till ökat valdeltagande bland annat genom att skicka sms till ungdomar som har anmält intresse för att bli påminda på valdagen.
Garaget och Malmö Stadsbibliotek är två av tio platser som kommer att fungera som mötesplatser och kontor för demokratiambassadörerna under sommaren. KRUT är en öppen plats och verksamhet för unga på Malmö stadsbibliotek som öppnar i början av juli och invigs under hösten. Rummen är formgivna av ungdomar i samarbete med White arkitekter.

KRUT är en mötesplats för aktiviteter och tillhandahåller vägledning, verktyg och relevanta nätverk för skapandet genom nya uttryck i bild, text och film. Ett rum där de unga själva och med stöd kan utforska sin egna demokratiska röst. KRUT har erhållit biblioteksutvecklingsmedel från Region Skånes kulturförvaltning. Gå gärna in på KRUTs superfina Instagramflöde via Malmö stads hemsida.
Jag som arbetar både med bibliotek, studieförbund och idéburen sektor ser med glädje hur ett bra samarbete mellan de olika parterna tagit form här. Med utgångspunkt från de ungas intresse och engagemang skapas möjlighet för egna uttryck och ett välkomnande att gå och rösta.


/Ann Lundborg

Karin Ohrt går i pension

Karin Ohrt, vår utvecklare inom litteraturområdet, går i pension i sommar. Vi kommer alla att sakna hennes kombination av varm omtanke för alla samarbetspartners och en stark vilja att utveckla sitt område. Karin har därmed nätverk som få och går alltid att fråga om något ska förbättras eller egentligen om vad som helst, om livet i stort. När Karin började för snart 9 år sedan var uppgiften att planera en stor IFLA konferens med deltagare från hela världen och hon avslutar med en viktig handlingsplan för litteratur och serier i Skåne och däremellan har stora projekt genomförts inom läsfrämjande- och mångspråksområdet. Det är Karin i ett nötskal, kunnig och inte rädd för det stora formatet, med andra ord en kollega man ogärna vill mista. Lycka till med ditt nya liv som pensionär.

/ Alla på kulturförvaltningen

Det resande demokratilabbet - anmäl intresse redan nu!

Här kommer ett förhandstips till bibliotek som vill göra en extra satsning på demokrati och MIK i höst!

Det resande demokratilabbet är en fysisk utställning om demokrati, propaganda och källkritik som ska turnera på bibliotek i hela landet under ett år, från oktober 2018 till oktober 2019. Förutom att det verkar vara en riktigt bra och kostnadsfri utställning, framtagen i samarbete med ungdomar, så innebär den en möjlighet till fortbildning för personalen i frågor kring MIK och ungas medievärldar, och ett sätt att lyfta digital utveckling i bibliotekets lokala kontext och stärka samarbetet med olika lokala aktörer.

Det resande demokratilabbet lanseras i samband med Bokmässan i september, men redan nu går det att ta kontakt med turnékoordinatorn Sara Grevlund på turne.drd@arbetetsmuseum.se, för att anmäla intresse.

Det är tänkt att utställningen, som finns i tre exemplar i Sverige, ska turnera till 30 bibliotek - så vi tänker att det är ganska bra att hålla sig framme tidigt och vill därför tipsa om detta redan nu före sommaren!

Ur informationsmaterialet (som inom kort läggs ut på en webbsida):


"Det resande demokratilabbet är

• En fysisk utställning på 25 kvm,som visas fyra veckor på varje bibliotek
• En enkel pedagogisk handledning för bibliotekarier
• Ett nätverk med föreläsare för bibliotekspersonal och allmänhet
• Ett färdigt marknadsförings- och kommunikationsmaterial
• En språngbräda in i Statens medieråds metodmaterial Propaganda och bilders makt

Årets upplaga av Halmstadkonferensen

För imponerande 26:e året i rad ägde Halmstadkonferensen rum med sedvanligt aktuella ämnen, goda exempel och deltagare från flera nordiska länder. Rubriken för i år var ”politikernas bibliotek” och därför inleddes konferensen med ett samtal mellan flera politiska företrädare. Bibliotekens roll i samhället speglades från flera synvinklar som vi känner igen från aktuell biblioteksdebatt: Bibliotekets demokratiuppdrag, bibliotekens roll för integration, biblioteken som brygga in i det digitala samhället och bibliotekets roll i det informella lärandet.

Vassast i panelen var politikern Jane Jegind från Odense kommun i Danmark. Jegind menade att bibliotekssektorn inte bara kan ropa på mer resurser. Det handlar om att göra sig ständigt relevant och vara ett svar, en lösning på välfärdsutmaningar. För att åstadkomma detta är det viktigt för biblioteken att finnas med i den breda samhällsdebatten och att man förmår formulera en framtidsvision som bidrar till att kommunicera bibliotekens möjligheter bortom själva bibliotekssektorn. Detta är något att ta fasta på, tänker jag, när vi under hösten ska lämna synpunkter på utkastet till nationell biblioteksstrategi. 

Fler pionjärer sökes till Bokstart

Region Skånes kulturförvaltning söker bibliotek som vill utforska Bokstart och vidareutveckla sitt arbete med målgruppen små barn 0-3 år och vuxna i deras närhet. Vi kallar dessa bibliotek pionjärer!
Utifrån Bokstarts-utvecklingsarbetet som har gjorts i Skåne under 2017-2018  kan vi se några vita fläckar, som skulle kunna vara en ingång i ett utvecklingsarbete inom Bokstart:

Öppna förskolan är en välbesökt arena för nyblivna föräldrar som dessutom har en naturlig koppling till familjecentralen och därmed till barnhälsovården. Hur skulle bibliotek kunna samarbeta med öppna förskola för att stärka föräldrarnas roll när det gäller språkutveckling av deras barn? Hur skulle öppna förskolan kunna vara en ingång i samarbete med BVC?
Samarbete med både BVC och förskola kring samma uppdrag - små barns språkutveckling
Många bibliotek har ett välfungerande samarbete med både förskola och BVC i sin kommun. Det handlar oftast om ett samarbete mellan bibliotek och BVC och ett samarbete mellan bibliotek och förskola. Hur skulle ett samarbete kunna se ut om bibliotek, BVC och förskola arbetar tillsammans i ett nätverk kring samma uppdrag?

Bokstart och mångspråk. Hur når vi nyblivna föräldrar och deras barn med annat modersmål än svenska och hur förmedlar vi våra medier? Hur arbetar man med flerspråkiga föräldraträffar på bibliotek?

Bokstart för 2- och 3-åringar. En stor del av arbetet inom Bokstart riktar sig på de riktigt små barnen. Hur ser Bokstart ut lite senare, när barnet är två eller tre år? Hur jobbar vi då med högläsning och språkutveckling?

Bokstart och pappor. Hur blir papporna mer delaktiga i Bokstart och hur kan vi nå papporna på bäst möjliga sätt för att stärka deras roll när det gäller deras barns språkutveckling?
Bokstart och digitala medier. Vilka digitala verktyg finns det för föräldrar och små barn som kan förstärka små barns språkutveckling och hur kan vi arbeta med de verktygen på bibliotek?

Region Skånes Kulturförvaltning stödjer bibliotek på tre sätt:

Finansiering
Kulturförvaltningen kommer att söka finansiering hos Kulturrådet för de bibliotek som vill vara pionjärer.
Forskningscirklar
De bibliotek som vill göra ett utvecklingsarbete inom Bokstart erbjuds två platser i forskningscirklar. Erfarenheter från ifjol visar att arbete i forskningscirklar kan ge ett bra stöd till bibliotekarier som driver ett utvecklingsarbete på sitt eget bibliotek. Både genom samtal och reflektion med kollegorna och genom forskningskontexten som ges av Malmö universitet. Forskningskontexten ges i form i av aktuell forskning men kan även ske i form av föreläsningar.
Under sammanlagt 40 timmar, en arbetsvecka, spridd över ett helt år kan man diskutera den egna läsfrämjande verksamheten med andra bibliotekarier och en forskare/handledare från Malmö Universitet.

Nätverk och kompetensinsatser
Region Skånes Kulturförvaltning samordnar det Skånska Bokstartsnätverket och organiserar olika kompetensutvecklingsinsatser.
Inför 2018-2019 är följande insatser planerade
1. Bokstartsinternat med bibliotekarier från Blekinge/Kronoberg i Åhus. Förvaltningen finansierar internatet
2. Konferens för BVC och bibliotekarier den 14 februari i Malmö

Vill du veta mer om vad det innebär att bli ett pionjär-bibliotek i Bokstart Skåne - kontakta Annelien van der Tang Eliasson.