Ny forskningsstudie om folkbibliotek som kulturhus

Den regionala biblioteksverksamheten inom Kultur Skåne har sedan 2012 tillsammans med folkbiblioteken i Skåne bedrivit ett långsiktigt utvecklingsarbete kring folkbiblioteken somkulturhus. En del av satsningen är ett samarbete med Lunds universitet, som genomfört forskningsstudier kring några av deutvecklingsprojekt (2012-2015 har det blivit totalt 21 projekt) där kommunbibliotek, med stöd av Region Skåne, utforskat och utvecklat folkbiblioteken som kulturhus. 

Tre av de skånska kulturhusprojekten, i Ängelholm, Burlöv och Skurup följdes åren 2012 och 2013 av Johanna Rivano Eckerdal, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap, vid Lunds universitet. I rapporten Att dela en helhetsbild - analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken.

Åren 2014 och 2015 genomförde Johanna Rivano Eckerdal en uppföljande studie som resulterat i den alldeles färska rapporten: Glädjen i att tvingas tänka nytt – En studie av verksamhetsutvecklingvid två folkbibliotek i Skåne. Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur idéer och verksamheter från de två avslutade kulturhusprojekten i Ängelholm och Arlöv lever vidare i den ordinarie verksamheten samt analysera hur skeenden under och efter projekttiden kan förstås i relation till folkbibliotekens samtida roll.

Studien tydliggör bland annat att biblioteket är en politiskt styrd verksamhet och att bibliotekspersonalen är tjänstemän som verkar på uppdrag av politikerna i kommunen. Förändringarna i samband med kulturhusarbetet upplevs olika på olika nivåer i organisationerna och det finns olika bilder av hur de påverkar såväl bibliotekarieyrket som institutionen bibliotek.

I rapporten formulerar Rivano Eckerdal biblioteksverksamhet som ett verb istället för ett substantiv: att biblioteka. Det innebär att bilden av biblioteket som ett konstant tillstånd, som eventuellt är hotat och måste försvaras, ersätts av förståelsen av bibliotek som ett ständigt görande, blivande. Rivano Eckerdal pekar också på bilden av biblioteket som ett mångnukleärt arrangemang med flera kärnor som alternativ till bilden av biblioteket som en konstant verksamhet med en kärna.

Dessa bilder pekar på att utveckling, förändring och ibland till och med konflikt är naturliga och nödvändiga inslag i den mångfacetterade och rörliga verksamhet som folkbibliotek är. Rapportens titel utgår från en av de intervjuade bibliotekariernas reflektion att det är nyttigt att tvingas tänka nytt vilket sätter ord på dynamiken mellan tradition och förnyelse.

För att kunna ”biblioteka” på bästa sätt krävs politikers stöd och uppdrag och allmänhetens förtroende, vilket kräver ett kontinuerligt prövande av verksamheten gentemot det omgivande samhället.  Denna dialog är en del av det professionella utförandet, bibliotekandet, menar Rivano Eckerdal.

Fortsatt utvecklingsarbete kring biblioteken som kulturhus
I Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 lyfts inte folkbibliotek som kulturhus fram som ett eget, sammanhållet utvecklingspår så som gjorts i tidigare kulturplaner. Erfarenheterna från de skånska kulturhusprojekten och forskningen har dock stor relevans för utvecklingsarbete kopplat till Region Skånes vilja att främja en likvärdig tillgång till kultur för alla invånare, att utveckla folkbibliotekens arbete med eget skapande samt att stimulera till fortsatt utveckling av bibliotek till öppna, tillgängliga och dynamiska platser och aktörer i samhället.

Även samarbetet med Lunds universitet fortsätter genom bland annat en ny forskningsstudie, med forskningsbidrag från Region Skåne, som delvis bygger vidare på erfarenheterna från de två kulturhusstudierna. Studien kommer att utforska biblioteket i lokalsamhället, kopplat till biblioteken i en digital och internationell kontext.

Ny enhetschef för Kultur och samhälle

Maria Tsakiris blir från den 1 augusti enhetschef för Kultur och samhälle, Kultur Skåne och får ansvar för biblioteksutveckling, kulturarv, litteratur, film, folkbildning, barn och unga samt kultur och digitalisering.

Maria arbetar idag som senior rådgivare på Nordiska kulturfonden i Köpenhamn.

Välkommen Maria!

Om bokbuss och andra mobila bibliotek

I det senaste numret av Länsnytt från Regionbibliotek Stockholms är temat mobila bibliotek. Läs om bokbussar, fängelsebibliotek, popup-bibliotek på strand och i badhus.
Länsnytt 1:2016.






Om vägningar av bäbisar på bibliotek kan man läsa i I barnens händer, årets första nummer av Framsidan från Kultur i Väst där temat är barnbibliotek. 

Livslångt lärande på regionala biblioteksrådets möte i Lund 5 februari

Närvarande:
Gunnel Olsson, Folkbiblioteken i Lund/Skolbibliotekscentralen; Gunilla Lilie Bauer, Bibliotek och IT, Malmö högskola; Jutta Haider, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universi-tet; Pernilla Tomasson, Bromölla; Catharina Isberg, Helsingborgs bibliotek; Annci Gånvall, Trelleborgs bibliotek; Annelien van der Tang Eliasson, Ann Lundborg, Karin Ohrt, Kultur Skåne

Deltagarnas tankar och definition av livslångt lärande – förkortas LL i texten.

Annci Gånwall: Biblioteken lägger grunden genom att ge redskapen. Skolbibliotekens uppdrag är läsfrämjande + informationshantering och det man vill förmedla är läslust, lärlust, källkritik och informationshantering/sökande.
För skolbibliotek är folkbiblioteken viktigaste samarbetspartner.

Ann Lundborg: Läsfrämjande och Digidel är exempel på studieförbund och folkhögskolors arbete med LL. De arbetar målgruppsrelaterat med ex flyktingar; studieförbund under asylsökningsperiod och folkhögskolor under etableringsfas eller för ensamkommande.

Gunilla Lilie Bauer: De som redan fått redskapen för informationshantering/källkritik och har läslust när de kommer till högskolan har det mycket lättare. MAH samarbetar med många gymnasiebibliotek i Malmö och har också utvecklat mentorskap med studiebesök på högskolan. En fortsättning på individens kunskapsutveckling förutsätter jämlik tillgång till information. Vad händer när man börjar arbeta i kommuner, på företag och myndigheter? Idag talas om att man kommer att ha tre karriärer i livet och omlärande, avlärande och nylärande är viktigt.

Pernilla Tomasson: Möjligheten till LL ska vara tillgänglig för alla men är det inte idag. Studievana, olika traditioner och bakgrund bidrar till en odemokratisk tillgång till information och möjligheter till LL. I vardagslärandet skapas grunden. Det finns också brister i informationsresurserna i de kommunala förvaltningarna.

Catharina Isberg: Vi behöver tänka mer globalt med regionala exempel. FN:s globala utvecklingsmål riktar sig till alla länder. Viktigt är också branschens eget lärande, LL i det dagliga arbetet – workplace learning. Biblioteken behöver utveckla sina digitala kompetenser.
Vi måste poängtera vikten av läsfrämjande och läsande som en ingång till framgångsrika studier.

Jutta Haider: Som forskare lär man sig hela tiden och en av utbildningens uppgifter är att ge kurser till blivande bibliotekarier som säkerställer att de skall kunna fortsätta att vidareutbilda sig.
Viktigt att kunna ifrågasätta – all kunskap är inte vetenskap men andra sorters kunskap måste också tas på allvar. Viktigt att begreppet LL inte rymmer ALLT och därmed töms på innehåll.
LL har gått från en personlighetsutveckling till samhällsekonomi och det finns ett arbetsmarknadskoncept av LL där individen har ansvar att hela tiden vara rätt, att hålla sig uppdaterad. Är detta bibliotekets uppdrag? Vilken bild skall biblioteken erbjuda.

Gunnel Olsson: Biblioteken kan stötta individen i att ta ansvar för sitt eget lärande som börjar när man föds. Förskolebiblioteken i Lund ett exempel på samarbete barnbibliotekarie-läsombud-förskolechef som underlättar starten för det lilla barnet..
De stöder det informella lärandet när föräldrar lånar hem och barnen talar med varandra om det lästa. Stöder det formella lärandet genom anknytning till förskolans utvecklingsplan.
Ju högre upp i utbildningstrappan desto mer resurser till lärandet erbjuds.
Meröppet en viktig stimulans till LL som erbjuder studieplats och studiero till trångbodda. Viktigt att även se på vilka som blir bibliotekarier och för-söka bredda redan här.

Annelien van der Tang: I USA kan man från bibliotekens web få tillgång till technical classes och andra MOCS och i Holland ger biblioteken tillgång till IT-utbildningar. Man kunde tillgängliggöra mer via biblioteken. Här i Sverige finns studieförbund och vuxenundervisning men tillgången är inte allmän.

Ingen hearing kurslitteratur utan istället kartläggning
Representanterna från högskolebibliotek och folkbibliotek har träffats i ja-nuari i en arbetsgrupp för hearing kurslitteratur. Eftersom man tyckte att fjärrlånen i praktiken fungerade rätt bra verkar en hearing kring ämnet inte nödvändigt. Men utifrån perspektivet ”allas lika tillgång till information och medier” kan det konstateras att biblioteken hanterar fjärrlån på olika sätt.

Regionala Biblioteksrådet tyckte att det vore bra om vi kunde göra en kartläggning av hur det ser ut i Skåne i dag. Hur fungerar fjärrlånen i praktiken, vilka regler hanteras, avgifter, lånetider, när fjärrlånar vi, vad anser vi om de olika låntagarkategorierna (studenter, distansstudenter, KOMVUX, med-borgare), skillnader mellan stad och glesbygden m.m. En sådan skulle också kunna vara en bra input i den nationella biblioteksstrategin. Annelien tar frågan till arbetsgruppen.

Nästa möte
Pernilla hälsade alla välkomna till Bromölla bibliotek den 17 maj 13 (anpass-ning till tågtider i kommande inbjudan).
Tema: Bibliotek Flyktingar Integration

Mångspråksarbete på skånska folkbibliotek

Det slog mig häromdagen att ordet mångspråk inte finns med i Svenska Akademiens Ordlista, men att det är ett välkänt och förankrat begrepp inom biblioteksväsendet. Jag vet inte när begreppet användes för första gången men om man googlar på mångspråk idag får man nästan 5000 träffar alla (tror jag) kopplade till svenska biblioteksverksamheten. Detta illustrerar lite farten av hur bibliotek har utvecklat sin verksamhet från beställning av depositioner av böcker på ett annat språk tills en målgruppsanpassat verksamhet som går mycket längre än medieförsörjning. Det handlar om målgruppsanalys, medier, aktiviteter, samarbete och uppsökande verksamhet.  Det är ett mödosamt arbete som kräver resurser, kreativa lösningar och hands on arbete. Vi vet inte så mycket om målgruppen, vi känner inte deras litteratur, pratar inte deras språk och vet dessutom inte om de ska bosätta sig i kommunen eller flytas till en annan kommun. Det är dessutom en väldigt heterogen målgrupp som endast har gemensamt att de inte är födda i Sverige.

Under hösten har vi på Kultur Skåne skickat ut en enkät till bibliotek i Skåne. Mångspråk har under de senaste tre åren, under kulturplansperioden 2013-2015 varit ett prioriterat område för Kultur Skåne. Under de senaste tre år har Region Skåne stödjat arbete med mångspråk med nästan 1 miljon kronor, vid sidan om nätverksträffar, studieresa, seminarier m.m.  I vår nya kulturplansperiod är mångspråk fortfarande ett av områden vi vill arbeta vidare med på regional nivå tillsammans med folkbibliotek i Skåne. Enkäten var en uppföljning av enkäten vi skickade ut i 2013. I 2013 kretsade mångspråksarbete kring medieförsörjning och fanns det ett önskemål att utveckla den mångspråkiga biblioteksverksamheten med aktiviteter såsom t.ex sagostunder på andra språk. Språkcaféverksamheten hade kommit gång på några bibliotek i Skåne och det fanns hos flera bibliotek önskemål att organisera ett språkcafé, men resurserna saknades.

2016 hittar jag på Aditorecruits hemsida en annons av Helsingborgs bibliotek som söker en bibliotekarie med fokus på mångspråk och annonsen illustrerar hur mycket som har ändrats. Arbetsuppgifter:
- bemötande och pedagogisk handledning för besökare med annat modersmål än svenska
- boktips, läsecirklar och språkcafé
- bygga upp kontakter och samarbete i syfte att främja integrationen
- nätverka samt skapa och upprätthålla samarbeten och relationer både internt och externt
- urval och utbud av mångspråkiga media
- arbeta för öka digital inkludering för besökare med annat modersmål än svenska.

Svar inom enkäten visar att alla i personalen har ett övergripande mångspråksperspektiv och att det även finns medarbetare med ett särskilt ansvar för att vidareutveckla arbetet med mångspråk. Antalet årsverken har varit på konstant nivå, till och med blivit lite mindre kring 622 årsverken (på grund av ett mindre antal biblioteksenheter). Så antingen har biblioteken omprioriterad sin verksamhet och anpassat sig efter en föränderlig omvärld eller arbetar vi häcken av oss. Bibliotek Sydost, NO och NV har på sin webbportal och mångspråkig eller flerspråkig ingång.

I resultat av enkäten kan vi avläsa att de flesta bibliotek i 2016 vet vilka språkgrupper som finns i kommunen och att biblioteken aktivt arbeta med att ta fram resultaten genom kontinuerligt samarbete med SFI, kolla SCB och migrationsverkets hemsida, modersmålslärare m.m. Detta är ett väldigt tidskrävande arbete som kontinuerligt behöver uppdateras. Det är svårt att utveckla (enkla) rutiner för det här arbetet eftersom bibliotek är tvungna att hämta sina data från olika håll.

I 28 av 31 biblioteksplaner finns den mångspråkiga verksamheten med i biblioteksplanen. Bibliotek köper in medier på annat språk än svenska, de flesta bibliotek har dock detta inte budgeterat. Arabiska, persiska medier är lika självklart som engelska.  Profilinköp och enstaka titlar är det mest vanliga sättet att göra sitt inköp. 21 av 31 svar anger att de har ett basbestånd mångspråkiga medier, 6 bibliotek (de större biblioteken) har ett rikligt bestånd. IB spelar fortfarande en viktig roll, depositionsutlån fortsätter att minska, men samtidigt är det en ökning av enstaka lån.

 

Innovate or die!

Plötsligt, på tåget mot Norrköping, för att föreläsa om meröppna bibliotek för regionala barnbiblioteksutvecklare, blir det lite tid att blogga. Temat för konferensen är Innovate och die, och handlar om bibliotekens behov av att ständigt utvecklas för att möta förändringar: nya vanor, nya tekniska förutsättningar, människor i förändring, och en teknikutveckling som kan utmana bibliotekspersonalens yreksroll.


En av skrifterna som inspirerat till konferensens tema är Stefan Fölsters "översättning" av en forskningsstudie kring hur 700 amerikanska yrken påverkas av digital och automatiserad teknik inom 20 år. Fölster har på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning gjort motsvarande för svenska jobb och konstaterar bland annat att 53 % av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik under de kommande 20 åren. Bibliotekarier är en av de yrkeskategorier som kommer att påverkas väldigt mycket av en ökande automatisering och robotisering, menar Fölster  i en artikel i DIK:s tidskrift Ping som kommenterar studien och  biblioteksassistenter ligger högt på studiens lista över yrken som med stor sannolikhet kommer att tas över av datorer.


Yrken som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor (gärna i kombination) har lägst sannolikhet att ersättas. Speciallärare hör  exempelvis till de yrken som löper minst risk att ersättas, och  detta tycker jag är intressant i ett biblioteksperspektiv. Nu vet jag inte exakt hur man har beskrivit eller definierat bibliotekarieyrket i studien, men för mig handlar utvecklingen av folkbibliotekjobbet snarare om alltmer fokus på det mänskliga, målgruppsanpassade, relationsbyggande arbetet och mindre om sökteknik, katalogisering,  etc. En viktig del av bibliotekariers alldeles unika kompetens handlar just om att i ständig dialog och interaktion med sina användare skapa värden, relationer och tillit. Detta försökte jag sammafatta i en krönika i Framsidan för ett tag sedan.


Kopplingen mellan meröppet och automatisering är kanske lätt att se. En förutsättning för att kunna öppna upp biblioteket utöver de bemannade öppettiderna är ju att funktioner som lås, larm och möjligheter för låntagare att själva sköta basfunktioner som låna, och lämna böcker på ett smidigt sätt. Men meröppet har mycket större potential än  att "bara" vara ett bibliotek med självbetjäning och där kommer kopplingen till bibliotekarieyrket och dess utveckling in.


Meröppet handlar om att öppna upp biblioteket, att både bokstavlig och bildligt, ge nyckeln till användarna, som därmed får möjligheter att fylla biblioteket med mer,  nytt och eget, innehåll. Meröppet skapar, genom att användare blir självgående när det gäller "enkla" biblioteksärenden, också större möjligheter för bibliotekspersonalen att arbeta med prioriterade målgrupper som barn och unga eller att lägga krut på att bygga och utveckla bättre relationer med människor eller organisationer i lokalsamhället. Dessa mervärden kopplade till meröppen biblioteksverksamhet försökte vi beskriva i en debattartikel i Biblioteksbladet i höstas.

Meröppet kan alltså vara sätt att stärka biblioteket som en viktig lokal nod för social hållbarhet och i det sammanhanget kan jag inte låta bli att peka på kopplingarna  mellan meröppet och utveckling av delaktighetsprocesser och makerspace, som några skånska bibliotek utforskat tillsammans med forskare från Malmö högskola under förra året.  .

Information från DUO-gruppen

På årets sista DUO-möte konstaterades att stora delar av DUO-gruppen byts ut inför nästa år. Endast Skåne sydväst (Staffanstorp) fortsätter medan Skåne nordväst, nordost och sydost kommer att byta representanter. På Kultur Skåne tar Camilla Sjöstrand över det sammankallande uppdraget tillsammans med Kristina Elding. Maria Jakobsson slutar den 18 december 2015.

Den nya DUO-gruppen kommer att följa upp diskussionerna om innehåll och former för framtida DUO-arbete: stor-DUO-grupp i form av delregionala träffar med lokala och delregionala frågeställning tillsammans med Kultur Skåne – och möjliga nätverksträffar med breda teman som inkluderar flera målgrupper, såsom kultursamordnare barn och unga. Erfarenhetsutbyte är betydelsefullt men det är viktigt med kunskapsutveckling för att försöka lyfta barn- och ungafrågor ett snäpp. Kulturplanen 2016-2019 föreslås som utgångsmaterial för kommande agenda för DUO-möte.

Lilla Slottet

Utifrån presentationen av Lilla Slottet, den ombyggda barnavdelningen på Malmö Stadsbibliotek som kommer att invigas under 2016, föreslås att ett av nästa års fokus kan vara att försöka konkretisera vad demokratibegreppet för barn och unga innebär på bibliotek. Som underlag finns bl a Biblioteksföreningens skrift: På barns och ungdomars villkor – förbiblioteksbruk  och rapporten från Högskolan i Borås: Rum för de yngsta. Barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter.

 

Lilla Slottet diskuterades också utifrån hur man skulle kunna bygga vidare på deras erfarenheter. Hur kan deras kunskapsresa, ändrade mind-set och delaktighetsprocesser ha betydelse för fler bibliotek? Måste alla förändringsansatser alltid innebära stora medel, eller kan exempelvis ett förändrat mind-set betyda ett annat sätt att ställa om?

Läsfrämjande seminarium

Den 2 mars är det läsfrämjandeseminarium; Hur utvecklar vi det läsfrämjande arbete på folkbiblioteket? Seminariet är på Dockan, kl 9.30-15 och kommer ha utrymmen för diskussion och nätverkande kring folkbibliotekets övergripande läsfrämjande arbete för barn, unga och vuxna. Man kan anmäla sig här.

Under dagen identifieras frågor, behov, utmaningar och vägar att gå. Vad är vi nöjda med, vad behöver vi vidareutveckla? Anna Falk arbetar fram upplägg och innehåll och önskar input på saker som är viktiga. Mejla anna.falk@skane.se. Det kan vara smått och stort, svårigheter, hinder, framgångar, lyckosamt arbete i både daglig verksamhet och projekt.

Konferens Barns rätt till språk- och kulturutveckling

Samarbetet kring språkutveckling och läsfrämjande mellan Kultur Skåne och Kunskapscentrum för barnhälsovården i Skåne har nu lett fram till en uppsamlingskonferens den 12 februari 2016 i Jubileumsaulan i Malmö. Det är den sista av en serie konferenser som innan riktats till personal på bibliotek och BVC delregionalt. Denna gång är alla hjärtligt välkomna! Anmäl dig t o m 1 feb.

Ung kraft - ett ungt residence

På DUO-mötet presenterades projektbidraget Ung kraft som är en satsning på unga och unga vuxna (16-25 år). För att stimulera och öka ungas och unga vuxnas inflytande och delaktighet i det offentligt stödda kulturlivet initierades under hösten 2015 Ung kraft Projektbidragets syfte är att sätta fokus på ungas och unga vuxnas kulturutövande, att stimulera kulturaktörers arbete med åldersgruppen och att främja utbud och verksamhet som är angelägen och relevant för målgruppen. Målet är att unga och unga vuxna ska uppleva att det offentligt finansierade kulturlivet är tillgängligt, inkluderande och meningsfullt. Bidraget erbjöds aktörer med verksamhetsbidrag från Region Skåne samt kommunala kulturverksamheter. Bidraget innebär att man under 2016 kan projektanställa unga och unga vuxna (16-25 år) för att utveckla verksamheten för och med unga och unga vuxna, tillsammans med den sökandes medarbetare. Läs gärna om de fem projekten som kommer äga rum, Malmö Stadsbibliotek är en avprojektägarna.

Några av projekten kommer att följas av en forskare vid Lunds Universitet, en rapport och seminarium om ung kultur kommer att presenteras under våren 2017.

Bibliotek + Teater = Sant

Den 1 februari är det premiär på Banditsagors nya vuxenföreställning Gallring pågår - en suggestiv thriller i biblioteksmiljö.

Föreställningen är ny- och specialskriven för att spelas på bibliotek och fortsätter det arbete Banditsagor påbörjade med sin vuxenföreställning Robins bok. Under våren spelas den på bibliotek runt om i Malmö och Lund. Till hösten 2016 planeras en längre Skåneturné i samarbete med ABF och Riksteatern Skåne varav 6 subventionerade föreställningar. 
 

Gallring pågår är en unik teaterupplevelse som äger rum i bibliotekets befintliga miljö och spelas under öppettid. Genom en fängslande lek med ljud och form får publiken via hörlurar nära och intimt följa huvudpersonens öde, på den plats dit vi alla är välkomna - biblioteket. 
Det är en pjäs om människan utgallrad ur gemenskapen – likt kantstötta, avskavda och sällan lästa böcker som inte längre får plats på bibliotekets hyllor. Gallring pågår är en berättelse om det som döljer sig bakom det tillsynes vardagliga, om upprätthållandet av fasader, om längtan efter sammanhang, om drömmar och kampen för överlevnad i den tillvaro som pågår bortom samhällets omsorg.
 
Det finns möjlighet till samarrangemang mellan bibliotek och lokal teaterförening.

ABF, Riksteatern Skåne och Banditsagor bjuder in till specialvisning av föreställningen för intresserade bibliotek där visningen efterföljs av en kort presentation av projektet och information om bokning och subventioner.
Fredagen den 5 februari kl. 16.00 på Lunds stadsbibliotek
OSA senast den 29 januari till anna@banditsagor.se.
Kontakta även Anna per mail eller 0709-928659 om ditt bibliotek är intresserat av att boka eller du vill veta mer om upplägget?

Maria mot nya äventyr!

Vår avdelningschef, Maria Jacobsson, går vidare till annat uppdrag på Sveriges kommuner och landsting (SKL) i Stockholm. Hon kommer framför allt att arbeta med biblioteksfrågor.

- Jag vill passa på att tacka alla för gott samarbete, hälsar Maria. 


Vi kommer att sakna Maria i Skåne, men ser fram emot att ses i andra sammanhang framöver.

Region Skånes kulturförvaltning rekryterar under våren ny chef för avdelningen Kultur och samhälle. Kristina Elding går in som tillförordnad på tjänsten från och med 1 februari 2016 och tills ny chef är på plats.