Ny forskningsstudie om folkbibliotek som kulturhus

Den regionala biblioteksverksamheten inom Kultur Skåne har sedan 2012 tillsammans med folkbiblioteken i Skåne bedrivit ett långsiktigt utvecklingsarbete kring folkbiblioteken somkulturhus. En del av satsningen är ett samarbete med Lunds universitet, som genomfört forskningsstudier kring några av deutvecklingsprojekt (2012-2015 har det blivit totalt 21 projekt) där kommunbibliotek, med stöd av Region Skåne, utforskat och utvecklat folkbiblioteken som kulturhus. 

Tre av de skånska kulturhusprojekten, i Ängelholm, Burlöv och Skurup följdes åren 2012 och 2013 av Johanna Rivano Eckerdal, forskare i biblioteks- och informationsvetenskap, vid Lunds universitet. I rapporten Att dela en helhetsbild - analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken.

Åren 2014 och 2015 genomförde Johanna Rivano Eckerdal en uppföljande studie som resulterat i den alldeles färska rapporten: Glädjen i att tvingas tänka nytt – En studie av verksamhetsutvecklingvid två folkbibliotek i Skåne. Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur idéer och verksamheter från de två avslutade kulturhusprojekten i Ängelholm och Arlöv lever vidare i den ordinarie verksamheten samt analysera hur skeenden under och efter projekttiden kan förstås i relation till folkbibliotekens samtida roll.

Studien tydliggör bland annat att biblioteket är en politiskt styrd verksamhet och att bibliotekspersonalen är tjänstemän som verkar på uppdrag av politikerna i kommunen. Förändringarna i samband med kulturhusarbetet upplevs olika på olika nivåer i organisationerna och det finns olika bilder av hur de påverkar såväl bibliotekarieyrket som institutionen bibliotek.

I rapporten formulerar Rivano Eckerdal biblioteksverksamhet som ett verb istället för ett substantiv: att biblioteka. Det innebär att bilden av biblioteket som ett konstant tillstånd, som eventuellt är hotat och måste försvaras, ersätts av förståelsen av bibliotek som ett ständigt görande, blivande. Rivano Eckerdal pekar också på bilden av biblioteket som ett mångnukleärt arrangemang med flera kärnor som alternativ till bilden av biblioteket som en konstant verksamhet med en kärna.

Dessa bilder pekar på att utveckling, förändring och ibland till och med konflikt är naturliga och nödvändiga inslag i den mångfacetterade och rörliga verksamhet som folkbibliotek är. Rapportens titel utgår från en av de intervjuade bibliotekariernas reflektion att det är nyttigt att tvingas tänka nytt vilket sätter ord på dynamiken mellan tradition och förnyelse.

För att kunna ”biblioteka” på bästa sätt krävs politikers stöd och uppdrag och allmänhetens förtroende, vilket kräver ett kontinuerligt prövande av verksamheten gentemot det omgivande samhället.  Denna dialog är en del av det professionella utförandet, bibliotekandet, menar Rivano Eckerdal.

Fortsatt utvecklingsarbete kring biblioteken som kulturhus
I Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 lyfts inte folkbibliotek som kulturhus fram som ett eget, sammanhållet utvecklingspår så som gjorts i tidigare kulturplaner. Erfarenheterna från de skånska kulturhusprojekten och forskningen har dock stor relevans för utvecklingsarbete kopplat till Region Skånes vilja att främja en likvärdig tillgång till kultur för alla invånare, att utveckla folkbibliotekens arbete med eget skapande samt att stimulera till fortsatt utveckling av bibliotek till öppna, tillgängliga och dynamiska platser och aktörer i samhället.

Även samarbetet med Lunds universitet fortsätter genom bland annat en ny forskningsstudie, med forskningsbidrag från Region Skåne, som delvis bygger vidare på erfarenheterna från de två kulturhusstudierna. Studien kommer att utforska biblioteket i lokalsamhället, kopplat till biblioteken i en digital och internationell kontext.