Biblioteken och människor på flykt

Flera tusen vuxna, familjer och ensamkommande barn och unga söker asyl i Sverige varje vecka. De flesta flyr från krig och svåra förhållanden i Syrien, Afghanistan, Irak och Eritrea. Kommuner och landsting i Sverige gör sitt yttersta för att ge de asylsökande ett bra mottagande.

Vad spelar biblioteken för roll i denna situation? Och vad kan biblioteken bidra med, på kort och låg sikt? Efter en allmän förfrågan till folkbiblioteken i Skåne kan vi konstatera att biblioteken gör ganska mycket. Här är några exempel:

• anordnar en dag då frivilligorganisationer kan komma och informera samtidigt som invånarna kan få en väg in i frivilligarbetet (man ser det som ett bra tillfälle för biblioteket som har plats/kanaler/teknik för ett sådant möte och det finns ett behov att få hjälpa till hos allmänheten)
• har lyft ut kommunala datorer till asylboenden för att ge dem tillgång till språkdatabaser 
• justerar öppettider på de filialer som ligger närmaste boendena för att skapa utrymme för de nyanlända att nyttja bibliotekets resurser 
• lägger om rutten för bokbussarnas turer för att kunna köra till flyktingboenden och ser över hur bokbussen kan stärka flyktingboenden
• samarbetar med studieförbunden kring att skapa aktiveringstillfällen och utbildningar
• arbetar för att förbättra utbud av böcker på andra språk och förstärka skyltning/service kring detta
• språkcaféer , läxhjälp och sagostunder på olika språk (ofta tillsammans med studieförbund och frivilligorganisationer)
• bokprat och bokcirklar med SFI
• så kallade ungdomsguider en eller ett par kvällar i veckan (gymnasister med annat modersmål som kan lotsa besökarna i biblioteket) 
• Bokstart-projektet i Landskrona 
• posters med ”Refugees welcome” att ha i biblioteket

Finns det fler goda exempel? Berätta gärna om det i kommentarsfältet.

Med anledning av den aktuella flyktingsituationen kommer Kultur Skåne också att bjuda in aktörer från bibliotek, kulturarv och idéburen sektor till ett seminarium den 7 december för att tillsammans skapa en bild av vad som redan görs och utbyta erfarenheter. Det är också ett tillfälle för att identifiera de behov som finns i kommunerna i Skåne för att jobba vidare med dessa frågor.

Mer information om seminariet kommer läggas upp i kalendariet på Kultur Skånes hemsida inom kort.

Delandets paradox

Det är fredag eftermiddag och jag sitter på tåget hem från KOHA konferensen i Halmstad. Jag bär med mig ny kunskap och inspiration. Lite förvånad faktiskt för ärligt talat är mina erfarenheter och min kunskap kring KOHA försumbar och därför hade jag inga förväntningar inför dagens konferens. Jag hade inte heller funderat om KOHA är ett bra eller ett dåligt alternativ för folkbibliotek.

Kortfattad är KOHA ett fritt bibliotekssystem, en så kallad open source system, som startade i 1999 i Nya Zealand. Alla bibliotek och organisationer som använder sig av KOHA bidrar i utveckling av systemet. Bibliotek och organisationer världen över delar på kunskap och utvecklar tillsammans det bibliotekssystemet, precis på det sättet man önskar sig. Helt oberoende från kommersiella aktörer. Även om KOHA redan har funnits sedan 1999 känns det mer angelägen i 2015 att fundera kring KOHA.

I år fick The Oxford English Dictionary en ny term sharing economy.  Tradera, airbnb, carsharing couchsurfing, blocket, crowdfunding är några exempel på delandet som kännetecknas dagens samhälle. Hyra, låna, bytta, ge, dela är möjliga former av handel som kan åstadkomma mellan människor tack vara vårt internet som ger oss möjligheten att komma i kontakt med varandra. Produkten som inte används av ägaren kan användas gratis, mot betalning eller i utbytte mot någonting annat. En bil som står på parkeringen, en bormaskin i redskapslåda, ett hus som står tomt under semestertid, användas av någon annan än ägare. Tillgång till har blivit viktigare än att äga. Tillit är en viktig förutsättning för sådana transaktionerna. Principerna är gamla och traditionella och har alltid genomsyrat vår biblioteksverksamhet. Den moderna delekonomin har dock ytterligare påverkat biblioteksverksamheten. Men det meröppna biblioteket, utlån av verktyg, festkläder, symaskiner, paraplyer är egentligen inga stora förändringar för en bibliotekarier som vet inte något annat än att det går att låna ut.
Under lunch pratar jag med några bibliotekarier, nyfiken vad de tycker. Djupt innerst är jag glad att jag inte är systembibliotekarie längre som på ett eller annat sätt ska vara delaktig i ett beslut KOHA ja/nej. När jag pratar med bibliotekarier, tänker jag i samma banar, det här låter ju väldigt inspirerande och bra, men……….

Svaren låter bekanta. Det är ungefär samma svar när vi pratar om vi ska vara med i Libris ja eller nej. Alla är vi nog övertygande om att vi ska ha en nationell katalog och de allra flesta av oss anser att Libris är den ingången till en sådan katalog. Men vi är inte alla lika övertygande när och hur vi ska släppa våra egna kataloger och bli en del av LIBRIS.
I Skåne har sammanslagningar av katalog och bibliotekssystem varit förutsättning för att kunna dela på resurserna. ”Alla får och alla ger” är mottot. Biblioteken inom de delregionala samarbetena dela på kunskap, erfarenheter, kompetens och tillsammans har biblioteken utvecklat gemensamma webbportaler, skrivit gemensamma ansökningar, gjord gemensamma kompetensinsatser m.m. Jag tror att de flesta tycker nog att vinsterna har varit större än förlusterna.

Steget till ett national delande av katalogposter och kanske till och med ett internationellt delande av bibliotekssystem verkar i detta avseende logiskt. Fördelarna med en national bibliotekskatalog är uppenbara. Vi äger vår egna katalogposter, oberoende ställning, på sikt minskade kostnader och på köpet en vittförgrenad professionellt nätverk där alla typer av bibliotek är involverade.

Fördelarna med ett eget internationellt bibliotekssystem är lika givna. En oberoende ställning i en kommersiell värld, på sikt minskade kostnader, vi kan anpassa systemet precis som vi vill och när vi vill och dessutom ett världsomspännande nätverk. När jag tänker på mitt arbete med mångspråk på bibliotek blir jag helt uppfyllt av tanken vilka möjligheter ett sådant nätverk skulle kunna ge till vårt mångspråksarbete. På Hylte bibliotek kan t.ex. låntagare som. pratar arabiska söka, låna och reservera i bibliotekets katalog på sitt eget språk. Och det som är ännu mer fantastiskt är att Hylte bibliotek har inte behövt anlita en arabisk översättare, det var ju helt enkelt en funktion i KOHA bibliotekssystem, utvecklat av kollegor med arabiska som modersmål.

Tillit är en av de viktigaste, om inte den viktigaste förutsättningen för att dela. Jag tror inte att det finns en brist på tillit när det gäller kollegornas kompetens och professionalitet. Inom bibliotekskåren finns det mycket kunskap, kompetens, erfarenhet och en vilja att dela! Vad är i så fall den största stötestenen för att delta i de delande samarbetena på nationell och internationell plan.

Vår bibliotekskatalog och vårt bibliotekssystem är våra mest viktiga verktyg för att kunna dela våra resurser med andra, varandra och omvärlden. Att bygga in en osäkerhet i just den här delen av verksamhet känns läskigt. Paradoxalt är det just det här (inter)nationella delandet som kan äventyras vårt eget delande med vår egen omvärld.

 

 

   

 

Regionala biblioteksrådet 10/9

För en dryg månad sedan träffades regionala biblioteksrådet, på Helsingborgs stadsbibliotek.

På dagordningen stod bland annat hearing om kurslitteratur, och barn och unga som prioriterad målgrupp:

Regionala rådet beslutade bland annat att arrangera en hearing kring kurslitteratur i februari 2016. Syftet med hearingen är att lyfta olika perspektiv (skol- även Komvux, folk- och högskole-/universitetsbiblioteks) på kurslitteraturfrågan. Frågan har ju också ett nationellt perspektiv, inte minst i och med det nyss påbörjade arbetet med nationell biblioteksstrategi. En arbetsgrupp med Annelien van der Tang Eliasson, Kultur Skåne som sammankallande har tillsatts för att planera hearingen.

Rådet hade också en uppföljande diskussion kring temat barn och unga som prioriterad målgrupp som ju också var i fokus på folkbibliotekschefsmötet 28/8. Regionala rådet ska arbeta med strategiskt viktiga utvecklingsfrågor och hur olika bibliotekstyper kan samverka. En sådan fråga är hur biblioteken kan/ska arbeta kring prioriterade målgrupper och därför är barn- och unga-frågan relevant även för biblioteksrådet, till exempel kopplingen till biblioteksplaner. När det gäller sjukhusbiblioteken kan en fråga för en regional biblioteksplan vara hur folk- och sjukhusbiblioteken i Skåne kan samarbeta kring målgruppen. En annan viktig grupp när det gäller frågor kring barn och unga är Duo-gruppen  vars syfte är att koppla barnbiblioteksfrågor till bibliotekens strategiska utvecklingsarbete. Duo-gruppen kommer framöver att diskutera hur vi arbetar vidare med barn och unga-frågorna.

Några aktuella frågor som också avhandlades:

Regionala kulturplanen - remissomgången kring den nya regionala kulturplanen är just avslutad och vi kan konstatera att biblioteksfrågorna står högt på kommunernas agenda. Synpunkter som kommit fram i remissvaren är bland annat skillnaden mellan små och stora kommuner, det regionala mediesamarbetet och skolbiblioteksfrågan. Det är också intressant att flera aktörer inom andra konst- och kulturområden lyfter fram biblioteken som strategiska samarbetspartners. Region Skånes kulturnämnd tog beslut om ny regional kulturplan i oktober, Regionfullmäktige tar beslut i november och Kulturrådet får den i december då den utgör underlag för fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen.

Regional biblioteksplan - Enligt remissversionen av den regionala kulturplanen utgör kulturplanen för den del som rör regional biblioteksverksamhet också Region Skånes biblioteksplan. En samlad plan för alla Region Skånes biblioteksverksamheter (regional biblioteksverksamhet samt sjukhusbiblioteken) är också önskvärd, menar rådet.

Nationell biblioteksstrategi - Tidigt i somras togs beslutet att en nationell biblioteksstrategi ska tas fram. Kungliga biblioteket har fått regeringens uppdrag att samordna arbetet. som precis påbörjats och ska vara klart 2019. Viktiga frågor att skicka med till strategiarbetet är bland annat: läsfrämjande, arbetet med prioriterade grupper, digitala klyftan och hur vi ska samverka inom hela biblioteksområdet.

Eftersom vi var i Helsingborg var vi förstås också nyfikna på aktuella frågor för Helsingborgs bibliotek. Catharina berättade bland annat om den gemensamma resan som all personal Helsingborgs bibliotek gör, med utgångspunkt ifrån Helsingborgs stads vision, Helsingborg 2035. Det innebär bland annat medarbetar- och ledarskapsutbildningar, värdegrundsarbete, omvärldsspaning och just nu en större organisationsförändring.

Nästa möte i regionala biblioteksrådet är 25/11 kl 13-16 på LUX i Lund, då bland annat en överblick över aktuell relevant forskning står på agendan.

Rasism och osynliggörande - om samer och romer på Bokmässan

Sent omsider har jag fått tid att samla några av mina intryck från årets bokmässa.  

Två av de seminarier som gjort starkast intryck handlade om samerna och om romer, om historien om majoritetssamhällets syn på dessa nationella minoriteter, om en del av Sveriges nutidshistoria som många vill förtiga och sopa under mattan. 

Elisabeth Åsbrink ledde seminariet Samerna och den svenska rasismen som finns att se på Youtube

Maja Hagerman har skrivit den första biografin om rasbiologen Herman Lundborg som från Uppsala universitet mätte och katalogiserade samer och vars arbete inspirerade och användes av SS. Hon samtalade med ärkebiskop Antje Jackelén med anledning av den vitbok som utkommer i höst och som lyfter fram kyrkans del i förtrycket av samerna. Deltog gjorde också den samiska konstnären Katarina Pirak-Sikku som i sin fotoutställning inspirerats av de foton som togs då. Fortfarande finns en ovilja inom akademin att forska i rasbiologin menar Maja Hagerman och det är svårt att få anslag till forskning om samer.  

Lördagsseminariet Romsk nu och då fick avsluta min bokmässa.

Romer har funnits i Norden i över 500 år men ändå har så lite skrivits om deras historia, kultur och betydelse i samhället. Ulrika Knutsson ledde samtalet med Ralf Novák-Rosengren och Anita Santesson författare till ungdomsboken 5768 visningar på Youtube, Lawen Mohtadi, aktuell med filmen om Katarina Taikon och nyutgivning av Katitzi-böckerna, och historikeprofessorn Panu Pulma, om romernas undanskymda plats i samhället och litteraturen, i historien och idag. Lawen Mohtadi kommer till Författardagen i Hässleholm den 17november. Panu Pulma har redigerat antologin om de finska romernas historia - nu på svenska. I närmare 500 år har romerna varit en del av det finländska samhället, som fram till 1809 lydde under svenska lagar och myndigheter. 

Lagen om nationella minoriteter, Bibliotekslagen och regionala kulturplanen

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken men väl så viktigt för biblioteken kan också vara att informera om de nationella minoriteterna och deras plats i samhället – i historien och idag. I en rapport från Biblioteksföreningen 2011 framkommer att det är få bibliotek som intresserar sig för frågan.

Kulturrådet lyfter också de svenska minoriteterna liksom Region Skåne i förslaget till ny kulturplan 2016-2019
"Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur är viktigt för såväl minoritetsgrupperna som för samhällets utveckling. I det arbetet har biblioteken en särställning. Region Skåne vill stimulera biblioteken att utveckla arbetet med de nationella minoriteterna."

Under våren kommer vi att anordna 1-2 seminarier/möten för att undersöka hur biblioteken kan arbeta med detta.
Karin O

Aktuellt från Kultur Skåne

På bibliotekschefsmötet 28/8 passade vi också på att berätta om några olika saker som är aktuella för den regionala biblioteksverksamheten på Kultur Skåne:

24/8 var sista dagen att ansöka om årets utvecklingsmedel för biblioteksutveckling. Just nu läser och granskar vi de ansökningar som kommit in och i slutet av september kommer besked. Sammanlagt har man sökt 2,5 miljoner och potten är på 1 miljon, så det blir ett svårt arbete. Utlysning av biblioteksutvecklingsmedel kommer att göras även nästa år.

Det regionala mediasamarbetet som etablerades 2013 är nu inne på sitt tredje år. Mycket har hänt under de här tre åren, inte minst när det gäller den nationella strukturen (bibliotekslagen, lånecentralerna) och de delregionala samarbetena, och modellen behöver utvecklas, renodlas och anpassas till ständigt förändrade förutsättningar. Just nu samtalar vi för fullt med de tre regionala nodbiblioteken Kristianstad, Malmö och Helsingborg om vårt mediestrategiska samarbete framöver.

Regionala biblioteksrådet har fått en ny uppsättning med representanter från och med i år. Ett av de första konkreta förslagen från rådet är en hearing kring kurslitteratur och fjärrlån.Vi siktar på att genomföra en hearing för att lyfta olika perspektiv på "problemet kurslitteratur" i februari nästa år.

Kulturplaneprocessen pågår för fullt, första veckorna i september ägnar vi åt att läsa remissvar (från 74 remissinstanser) och omarbeta remissversionen av kulturplanen med utgångspunkt från alla synpunkter. Det verkar finnas ett engagemang kring den regionala kulturplanen och det är roligt och samtidigt förpliktigande. Kulturnämnden tar beslut om ny regional kulturplan i oktober, Regionfullmäktige i november och Kulturrådet får den i december då den utgör underlag för fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen.

Tidigt i somras togs beslutet att en nationell biblioteksstrategi ska tas fram. Kungliga biblioteket har fått regeringens uppdrag att samordna arbetet. som precis påbörjats och ska vara klart 2019. Eric Fichtelius ansvarar för att samordna arbetet och nyligen rekryterades också Krister Hansson (just nu chef över Regionbibliotek Stockholm) samt Karin Linder (just nu förbundsordförande DIK). I september har KB bjudit ledamöter i Svensk biblioteksförenings utvecklingsråd för nationell biblioteksstrategi till ett internat för att diskutera arbetet med den regionala kulturplanen. Bland annat Maria Jacobsson från Kultur Skåne deltar och vi lär höra mer om och även aktivt delta i arbetet med nationell biblioteksstrategi framöver.

Kultur Skåne har sedan flera år ett samarbetsavtal med Lunds universitet, Institutionen för kulturvetenskaper. Detta samarbete har bland annat handlat forskning kring kulturhus och meröppna bibliotek. Vid årsskiftet avslutas det fleråriga forskningsprojektet kring folkbiblioteket som kulturhus - rapporten om kulturhusprojekten i Burlöv och Ängelholm kommer till våren. Inom ramen för samarbetet har LU också gjort en forskningsrapport kring meröppna bibliotek. Både meröppet och kulturhus har även varit ämnen för flera av ABM-studenternas mastersuppsatser och Institutionen för kulturvetenskap (LU) efterlyser uppsatsämnen "från verkligheten" som studenterna kan välja bland. 

Nästa bibliotekschefsmöte är på Media Evolution den 15 oktober. Tema är bibliotek och demokrati - när bibliotekets demokratiska uppdrag rör vid gränserna. Censurfrågan, som åter aktualiserats liksom bök- och stökdebatten kommer att tas upp. Nick Jones som är bibliotekschef i Huddinge som skrivit ”Försök att förstå – folkbibliotek, rasism och platsens politik” kommer på besök. Även Litteratur X – Stockholms stadsbibliotek och Eva Schwartz, filosof och lärare kommer att medverka.

/Kristina

Bibliotekschefsmöte på tema Barn och unga 28/8

I slutet av augusti, träffades 31 bibliotekschefer, inbjudna gäster och vi från Kultur Skåne för att tillsammans ägna dagen åt temat: att prioritera barn och unga - på riktigt.

Lars H Gustavsson inledde dagen under rubriken "Att mötas på riktigt - leka, läsa och språka tillsammans". Föreläsningen byggde på hans nya bok som kommer ut i januari 2016: RelationsRevolutionen och problematiserade bland annat begreppet Childism samt gick igenom tre förhållningsätt till barn och fostran som präglat relationen mellan vuxna och barn genom historien:

• Det aktoritära synsättet (med Platon, Augustinus och Eberhard kan sägas representera denna barnsyn)
• Barnet på piedestal (barnet som den ideala människan - som kan representeras av Rousseau, Jesus och Khalil Gibran)
• Barnet som utvecklingsprojekt (Aristoteles, John Locke och Anna Freud)

Alla tre perspektiven har fördelar och risker och Lars H Gustavsson menar att det borde finnas en fjärde väg. Några pionjärer att hålla i handen på  den vägen är Ellen Key, Elin Wägner och Janusz Korsczak.

Den fjärde vägens barnsyn präglas av synsättet att barn är människor (inte bara blivande människor) och att vi vuxna bör fundera på vad som ger oss rätten att behandla barn annorlunda än andra. Lars H Gustavsson påminde också om att barn har rättigheter, enligt FN:s barnkonvention och tipsar om att läsa barnkonventioen och De allmänna kommentarerna,  på BO:s webbplats:

Åsa Sandström och Karin Johansson, från Malmö stadsbibliotek gav sedan i sin föreläsning: En magisk plats - Lilla slottet, exempel på hur man i processen att ta fram en ny barnbiblioteksverksamhet på stadsbiblioteket i Malmö har tillämpat flera av de tankar vi fick med oss från Lars H Gustavssons föreläsning, i praktiken. Arbetet har utgått från tre aspekter:

• forskning (bland annat följeforskning som Kultur Skåne har varit med och finansierat)
• tillsammans med barnen 
• innovativa samarbetspartners

22% av Malmös befolkning r under 18 år och för att kunna säga att man prioriterar barn behöver man upp i en procentandel för barnverksamheten på 30%. För det krävs bland annat omprioritering av befintliga resurser, en engagerad ledning som vågar ställa krav på verksamheten, en bra bas att bygga vidare på samt långsiktighet.
 
Vi från Kultur Skåne passade också på att berätta lite mer om vad vi gör som har bäring för barn och unga:  

Anna Falk berättade om de läsfrämjandesatsningar som är på gång framöver. Med utgångspunkt från Catharina Schmidts arbete i projektet Läsfrämjande insatser i sex sydliga län/regioner och rapporten " Vi packar mängder av böcker, kanelgifflar, saft och kör ut" kommer vi att samarbeta en hel del med forskare kring det läsfrämjande arbetet. Bland annat erbjuder vi i samarbete med forskare (Lotta Berggren och Magnus Persson) från Malmö högskola, biblioteken i Skåne möjlighet att delta i forskningscirklar kring läsfrämjande arbete för såväl barn som vuxna, under hösten 2015 och våren 2016. Catharina Schmidt kommer också att gå vidare med förljeforskning i tre kommuner kring bokprat på folk- och skolbibliotek. Båda dessa forskningssatsningar är finansierade med medel från Kulturrådet.

Camilla Sjöstrand, som är koordinator Barn och unga på Kultur Skåne berättade om barnrättsarbete i Skåne.  SKL fick i uppdrag att stärka implementeringen av barnkonventionen i kommuner och regioner 2010 och har utbildat 150 barnrättsstrateger runtom i SKåne (Camilla är en av dem) och som är medlemmar i Barnrättsforum Skåne. På SKL:s webbplats finns stödmaterial för politiker, tjänstemän och chefer). Lund är ett exempel på en kommun som arbetar förvaltningsövergripande och Camilla tipsade om och delade ut Lunds kommuns barnchecklista.

En av Kultur Skånes kulturpolitiska prioriteringar är: utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga. Det innebär att vi ska främja utveckling av kultur för, med och av barn och unga, stimulera former för lokal utveckling av barn- och ungdomskultur, främja dialog mellan skola, kulturliv och forksning samt verka för kunskapsuppbyggnad. Detta gör vi på olika sätt beroende på vilken konst- och kulturform det handlar om, men ett sätt är genom verksamhets- och utvecklingsbidrag.

Annelien van der Tang Eliasson, har tittat närmare på vad statistiken egentligen säger om folkbibliotekens arbete med barn och unga. Eftersom ramarna för den nationella biblioteksstatistiken är nya från 2014 är det svårt att dra några säkra slutsatser utifrån statistiken, men man kan i alla fall konstatera att en mycket stor del av folkbibliotekens programverksamhet har målgruppen barn och unga.  Den nytillsatta regionala biblioteksstatistikgruppen håller på att titta på hur vi kan mäta och beskriva biblioteksverksamheten även ur ett barn- och ungaperspektiv.

Dagen avslutades med att Nanna Ekman som jobbar med Stockholms och Malmö stadsbiblioteks samarbetsprojekt Nationella digitala biblioteket presenterade ett projekt som syftar till att nå och öka läslusten hos barn mellan 8 och 12 år på nya sätt med hjälp av digital teknik ( det här fallet i form av en boktipsapp).

Diskussions- och reflektionspass var insprängda under dagen - bland annat fick vi frågan: "Vilka möjligheter har barn och unga att påverka miljön, verksamheten och utbudet på biblioteket?"och jag tror att vi allihop fick lite nya tankar och perspektiv kring det här att prioritera barn och unga på riktigt. Det blev också ganska tydligt att det (som vanligt) finns stora skillnader mellan biblioteken i Skåne, och olika utmaningar. Vi passade också på att, när vi ändå var på plats, besöka Kulturens Emil-utställning.

Vi har fått en hel del frågor och synpunkter i anslutning till det här chefsmötet, om att vi borde bjuda in även barnbibliotekarier, eller enhetschefer med ansvar för barn unga.  Eftersom vi tycker att det är viktigt att bibliotekscheferna själva äger frågan om hur man strategiskt prioriterar barn och unga, valde vi att inte göra det den här gången. På Duo-gruppens nästa träff i oktober kommer vi att diskutera hur vi arbetar vidare med barn och unga-frågorna framöver, tillsammans med biblioteken i Skåne. 

Det som jag själv framför allt bär med mig från dagen är hur viktigt det är att lyssna, och som Lars H Gustavsson sa "ta barnen på allvar" och att göra det på riktigt. Jag tänker också att det är viktigt att påminna sig om att barn och unga ju inte är EN grupp utan består av massor av olika individer med olika behov, önskemål och erfarenheter.

Depositioner på utländska språk från Internationella biblioteket

Sedan ett par år tillbaka är det ju de två lånecentralerna, i Umeå, och Internationella biblioteket, som ansvarar för den kompletterande medieförsörjningen.

Internationella biblioteket vill göra ett förtydligande om depositionsbeställningarna från IB:

 Bibliotek kan fortfarande beställa depositioner på de flesta av våra språk, både vuxen- och barnlitteratur. Undantaget är medier på bristspråk. En lista över de aktuella bristspråken hittar du

på internationella bibliotekets hemsida

Vid behov går det även att beställa depositioner av medier på arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, polska, ryska, serbiska, spanska, somaliska, thai och turkiska.  När det inte räcker med enstaka titlar eller ämnesbeställningar på dessa språk ska bibliotek specificera vilka medier de önskas, hur behovet ser ut och på vilket sätt IB kan komplettera.

Om biblioteken har ett litet bestånd eller när  ”Låntagaren har läst allt vi har” skicka då gärna en lista över titlar/författare som ni har så att IB kan undvika att plocka samma titlar.

För att kunna sammanställa så bra depositioner som möjligt, tänk på följande:

1.     Skriv önskemål eller övrig information som kan underlätta val av innehållet i en deposition.

2.      Så att IB inte skickar samma bok under den närmaste tiden skriv in det låntagande bibliotekets namn och ankomstdatum i datumbladet som sitter längst bak i böckerna.

3.      Ge feedback, gärna på beställningsblanketten under ”Övriga önskemål”, vid nya beställningar så att vi vet hur tidigare depositioner på ett och samma språk fungerat.