Inför hösten 2019 beviljades fyra kommuner i Skåne bidrag inom projektet Digitalt först med användaren i fokus: Folkpaketet. Folkpaketets syfte är att biblioteken ska få möjlighet att arbeta med att bättre förstå sina användare (eller icke-användare) och få verktyg och metoder för att fortsätta arbeta användarcentrerat. Metoderna sätts i relation till någon form av utveckling inom det digitala område som biblioteken vill utforska. Det kan gälla en ny tjänst, service eller aktivitet.
Folkpaketet är uppdelat i två delar: en uppstart med en lärprocess i tjänstedesign och därefter en påföljande utvecklingsprocess. Lärprocessen består av fyra heldagsträffar ledda av Zenit Design, då deltagarna får lära sig metoder och får verktyg för användardriven utveckling. De får också identifiera utmaningar och utveckla nya idéer med hjälp av dessa. Utvecklingsprocessen i sin tur handlar om att omsätta verktyg och idéer från lärprocessen i det praktiska projektarbetet. Alla beviljade projekt har också fått en summa pengar, 120.000 kr vardera, som de kan använda till vikariekostnader, teknisk utrustning, föreläsare med mera.
De kommuner som deltagit i Folkpaketet under den första omgången är: Eslöv, Hässleholm, Lund och Sjöbo. Såhär en bit in i projektperioden har de deltagande biblioteken fått frågan: hur har det gått?
Digital delaktighet för social hållbarhet på Eslövs stadsbibliotek
På biblioteken i Eslöv möter biblioteksmedarbetarna dagligen människor som behöver hjälp med grundläggande digitala ärenden. De upplever att det finns ett stort behov av att arbeta med att minska digitalt utanförskap särskilt när det gäller äldre invånare. Målet med Folkpaketet i Eslöv har varit att arbeta fram nya arbetssätt för att skapa goda lärsituationer som känns relevanta för målgruppen, med förhoppningen att fler ska få erfarenheter av hur digitaliseringen kan förenkla och berika livet.
Användarfokus
I arbetet med att förstå sin målgrupp arbetade bibliotekarierna i Eslöv utåtriktat och uppsökande. Förutom att prata med äldre som vistades på biblioteket sökte de upp dem ute på stan och på olika träffpunkter för intervjuer. Genom samtalen och intervjuerna fick de en större förståelse av vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid utformandet av tjänster för ökad digital delaktighet. En av dessa aspekter är oviljan att skylta med att sakna kunskap eller känna sig osäker på teknik. En annan aspekt är behovet av att kunna arbeta uppsökande för att nå fler.
Att avdramatisera lärsituationer
Utifrån insikterna från användarsamtalen ville Eslövs bibliotek skapa roliga lärsituationer som inte behöver vara på så stort allvar. Efter att ha reflekterat kring hur de skulle kunna avdramatisera de digitala lärsituationerna landade de idén om ett internetcafé som arrangeras på regelbunden basis. Genom att varva föreläsningar och prova-på-aktiviteter i anslutning till internetcaféet så skapar biblioteket olika format som kan passa olika besökare. Ambitionen är att internetcaféet ska fungera som en social mötesplats där aktiviteter, föreläsningar, fika och socialt utbyte skapar ett lustfyllt digitalt lärande.
Hur går de vidare?
Enligt projektgruppen bestående av Therese Hammarsten, Helena Cederblad och Elna Isaksson, är de de främsta reflektionerna utifrån intervjuerna med målgruppen att det behövs ett mycket större grepp kring detta för att nå bibliotekets icke-användare. I nuläget är tyvärr vårens internetcafé-tillfällen inställda på grund av Covid-19, då den primära målgruppen är klassad som riskgrupp. Internetcaféerna startade inledningsvis på stadsbiblioteket, men med målsättningen att det blir en mer mobil verksamhet som kan praktiseras uppsökande för att nå ut till fler.
Interagera – Integrera, på Hässleholms stadsbibliotek
Till Hässleholms stadsbibliotek kommer många nyanlända och personer med annat modersmål än svenska för att få digital hjälp och service. Biblioteket har regelbunden kontakt med SFI och har visningar av biblioteket för att nyanlända lättare ska kunna förstå och ta del av bibliotekets tjänster, men de ville ytterligare formalisera detta samarbete, med fokus på digitala tjänster. Ambitionen inom bibliotekets projekt inom Folkpaketet har varit att biblioteket i samarbete med SFI utvecklar en strategi för hur de tillsammans i kommunen på bästa sätt kan hjälpa målgruppen att använda samhällets digitala platser, samt bibliotekets digitala hjälpmedel.
Digitala workshops och samverkan
Den strategi som biblioteket efter den inledande lärprocessen valde för att bättre möta nyanländas frågor kring det digitala samhället och fördjupa och bredda den digitala information som biblioteket kan bistå dem, var att sätta ihop en serie workshops. Tre stycken workshops i två sessioner vardera för skulle hållas av bibliotekarier tillsammans med lärare från SFI och en It-tekniker. Tillfällena var inplanerade under våren, men på grund av Covid-19 så har de endast haft möjlighet att hålla i en workshop hittills. Tanken var att samma två grupper skulle delta i samtliga workshops, för att kunna ge dem en verklig fördjupning. Vid det första tillfället presenterade bibliotekarierna bibliotekets digitala tjänster, som deltagarna därefter fick arbeta vidare med på surfplattor. Den andra workshopen ska handla om källkritik, och den sista ska vara en uppsamlande workshop där deltagarna kan ställa frågor kring det som diskuterats vid tidigare tillfällen, och där de också får en genomgång digital kommunikation såsom mejl och sociala medier.
 |
| Foto: Catrin af Malmborg, Hässleholms bibliotek |
Hur går de vidare?
Annika Toft, bibliotekarie med utvecklingsansvar för digitala frågor på Hässleholms stadsbibliotek, kan konstatera att den första workshopen blev uppskattad av deltagarna i båda grupperna, och biblioteket ser fram emot att kunna genomföra de återstående tillfällena så småningom.
Målgrupp och publik räckvidd på Folkbiblioteken i Lund
På folkbiblioteken i Lund har de sedan tidigare utvecklat konceptet Digitalt Lärcentrum, som går ut på att i samverkan med andra aktörer både inom kommunen och externt, arbeta med digital inkludering, eget skapande och lärande för alla åldrar. Projektet har tagit sig flera olika uttryckt, bland annat i form av skisser på online-tutorials, kurser och utbildningar, samt att inspirera och höja den digitala kompetensen genom föreläsningar och workshops. En svårighet i satsningen med Digitalt Lärcentrum har varit att nå ut med vad det har att erbjuda till personer som inte är vana biblioteksanvändare. Den utmaningen var utgångspunkten för bibliotekens ansökan till Folkpaketet. Ambitionen har varit att målgruppsanpassa lärcentrum-verksamheten genom delaktighet med de prioriterade målgrupperna.
Användardriven utveckling
Modellen som arbetades fram för att skapa en användardriven utveckling var att i varje steg av processen återgå till användarna för avstämning genom intervjuer. I mellanrummen mellan idégenerering, prototyp och implementering återkopplades de olika stegen med målgrupperna genom användarintervjuer. Problemformuleringen kom att ändras flera gånger under processen för att slutligen landa i ”hur skapar vi digitala aktiviteter som utgår från människors önskemål och behov, och hur når vi ut?”.
Lärdomar
”Att delta i Folkpaketet hjälpte oss att jobba aktivt med frågor kring digital delaktighet”, menar de som varit engagerade i projektet. De rekommenderar att gå in i processen med en konkret problemformulering, samt att tydligt avgränsa målgruppen. Själva upptäckte de att de hade en för bred målgrupp, vilket försvårade processen. De betonar att det var lärorikt att fråga användarna! De ser och tänker på saker som man som bibliotekarie inte själv funderat på.
 |
| Foto: Folkbiblioteken i Lund |
Hur går de vidare?
I användarintervjuerna har intervjupersonerna genomgående efterfrågat kurser, handledning, tillgänglig personal och mångspråk. Den första prioriteringen blir därför att skapa ett digitalt rum på Stadsbiblioteket. Där ska det finnas plats för publika datorer och andra digitala verktyg, samt tillgänglig personal. De ska även skapa en workshop-del där de kan hålla kurser, utbildningar och handledningar.
Som en del i Folkpaketet ska de sätta ihop ett kursprogram för resten av 2020, med teman som digital säkerhet, kom igång med tekniken, datorkunskap på andra språk än svenska och andra kurser i samverkan med olika aktörer.
Hur når vi dig? Ett projekt om digital information med användaren i centrum på Sjöbo bibliotek
Sjöbo bibliotek har haft svårt att nå ut med information till sina användare. Under flera år har olika analoga papperssystem avlöst varandra, och trots att de har hemsida, Facebook och en gemensam SÖSK-sida (Sydöstra Skånes Samarbetskommitté) så finns det problem med att få ut informationen till användare. I samband med att huvudbiblioteket planerades att bli meröppet och man gjorde investeringar i digitala kommunikationsmedier, sökte biblioteket Folkpaketet för att tillsammans med sina användare utveckla metoder för att nå ut med information. Avsikten med projektet är att genom ett användarcentrerat förfarande förändra bibliotekets digitala informationslösningar för att tydligt kunna kommunicera allt från nya öppettider och evenemang, till hur besökarna hittar i biblioteket när personalen inte är på plats under meröppet-tid.
Användarnas perspektiv
Efter lärprocessen i tjänstedesign började bibliotekarierna att intervjua aktiva besökare om hur de önskar att den digitala informationen ska se ut under obemannad öppettid i biblioteket. Resultatet blev att biblioteket införskaffade digitala skärmar i lokalen, vars innehåll och design utformats efter besökarnas idéer och önskemål. Vid införandet av skärmarna fick de efter återkoppling med besökare minska på mängden text och antalet informationsmeddelanden. Främst består informationen av marknadsföring av evenemang, hur meröppet fungerar och dagsaktuell samhällsinformation, såsom hur man agerar säkert under pandemin, på olika språk. Bibliotekarierna tycker att skärmarna fungerar – de märker att besökare stannar till och läser informationen. Till följd av skärmarna har de kunnat minska på antalet affischer i lokalen, något som också var syftet. Projektledarna Mattias Andersson och Maja Ricci, påpekar däremot att tryckt media fortfarande fungerar bättre för att nå de målgrupper som inte har så stor digital vana, även för evenemang som har digital fokus.
 |
| Foto: Sjöbo bibliotek |
Hur går de vidare?
Eftersom skärmarna fått så bra genomslag kommer biblioteket att införskaffa fler. Planen är att dessa ska bli mer nischade, exempelvis ska en skärm vara ämnad åt information riktad till barn och unga. De arbetar vidare med att få till talsyntes på sin webbsida, både utifrån lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, och utifrån att det kom som önskemål från personer som intervjuades. Den största utmaningen i projektet är att nå icke-användarna, vilket är något de kommer att arbeta vidare med. Men en sak som de har upptäckt fungerat bra är att leta upp Facebook-grupper riktade mot lämpliga målgrupper för sina evenemang. Genom att exempelvis söka upp en öppen grupp för föräldralediga kan de marknadsföra evenemang för barn. En önskan som framkom under intervjuerna var att biblioteket skapar en interaktiv digital karta över lokalen och hyllplaceringarna. I dagsläget har de inte ekonomiska möjligheter att utveckla någon sådan, men de tar med sig idén till framtiden.
Folkpaketet fortsätter
Biblioteken har tagit sig an projekten inom Folkpaketet med stor tillit till sina användare och har skapat nya metoder och arbetssätt för att möta dessa utifrån deras behov och önskemål. Med flexibla förhållningssätt och nya idéer kan de användarorienterade processerna fortsätta eller ta nya former även efter projektens slut.
Folkpaketet, omgång två, är i sin linda och vi ser fram emot att ta del av resultaten av dessa! Nu är det biblioteken i Bjuv, Klippan, Vellinge och Ängelholm som ska utforska nya sätt att arbeta med digitala utbud och tjänster tillsammans med sina användare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar