Det sista blogginlägget – farväl till bloggen!

Efter nästan nio år har det blivit dags för bloggen Biblioteksutveckling Region Skåne att gå i pension. 

Detta blir det sista inlägget som publiceras på bloggen, som under åren har hunnit ha tre olika namn. 

När bloggen startades kallades den Bibliotek, bildning och medias blogg. I det första inlägget på bloggen, från januari 2012, står det: ”Vi vänder oss till dig som arbetar på eller med bibliotek, litteratur, folkbildning och film/rörlig bild i Skåne. Vi kommer att skriva om de frågor som vi på Bibliotek, bildning och media inom Kultur Skåne arbetar med och om sådant i vår omvärld som påverkar. Det kan handla om aktuella projekt eller utvecklingsprocesser, intressanta möten eller ämnen som ni vill lyfta.” 

Det är en avsiktsförklaring som har stått sig genom åren, även om ämnesord har kommit och gått och organisationen vi jobbar inom förändrats och bytt namn. 

Mellan 2014 och 2017 hette bloggen Kultur Skånes biblioteksblogg, men när Kultur Skåne 2017 blev Region Skånes kulturförvaltning så valde vi att istället kalla bloggen för Biblioteksutveckling Region Skåne. 

Oavsett namn har drivkraften och glädjen med bloggen varit detsamma. Det har varit roligt och spännande att berätta om arbetet på den regionala nivån, att lyfta och spegla verksamheten och utvecklingen på de skånska biblioteken och att bidra med inspiration och nyheter utifrån. 

Här på bloggen samsas mötesreferat med reportage och gästinlägg från bibliotek, mässor och konferenser. Personliga reflektioner från oss utvecklare blandas med tips om evenemang och utbildningar. Beskrivningar av stora samarbetsprojekt och långa processer kan hamna bredvid en kort intervju med bara fem frågor. Högt och lågt, kort och långt, genomarbetat och spontant. 

Att bläddra igenom gamla inlägg blir en resa i nästan ett decennium av biblioteksutveckling i Skåne och Sverige, men också en påminnelse om hur den regionala biblioteksverksamheten har förändrats genom åren. 

Även våra metoder för att kommunicera med er har förändrats. Under den tid som gått sedan bloggen såg dagens ljus har vår webb blivit tydligare och mer lättillgänglig för er som arbetar med biblioteksfrågor i Skåne. Vi har också startat en Facebooksida och ett nyhetsbrev, direkt riktade till er. 

Till vår Facebooksida à

Till vår webbplats à

Prenumerera på vårt nyhetsbrev à

Vår förhoppning är att ni fortsättningsvis ska hitta allt det som ni har uppskattat med vår blogg på dessa ställen istället. Vi hoppas att våra samtal ska fortsätta i såväl kommentarsfält som i digitala möten och i verkligheten. 

Vi vill avslutningsvis tacka er alla som har läst bloggen under dessa år. Vi vill skicka ett varmt tack till alla er som har skrivit gästinlägg, svarat på frågor i intervjuer och bidragit med foton. Sist men inte minst vill vi tacka för att ni har inspirerat oss till texter, med ert arbete och engagemang på biblioteken. 

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

Idag träder en ny lag i kraft: lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Därför publicerar vi tillgänglighetsredogörelsen nedan. Läs mer om lagen här: https://www.digg.se/digital-tillganglighet/om-lagen.

Tillgänglighetsredogörelse bloggen bibliotekbildningochmedia.blogspot.com

Teamet för biblioteksutveckling på Region Skånes kulturförvaltning står bakom den här bloggen. Vi vill att så många som möjligt ska kunna använda bloggen. Det här dokumentet beskriver hur bloggen uppfyller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, eventuella kända tillgänglighetsproblem och hur du kan rapportera brister till oss så att vi kan åtgärda dem.

Hur tillgänglig är webbplatsen?

Vi är medvetna om att delar av webbplatsen inte är helt tillgängliga.

Vad kan du göra om du inte kan använda delar av webbplatsen?

Om du behöver innehåll från bibliotekbildningochmedia.blogspot.com som inte är tillgängligt för dig, men som är undantaget från lagens tillämpningsområde enligt beskrivning nedan, kan du meddela oss.

Du kan också kontakta oss på följande sätt:

• skicka e-post till kultur@skane.se
• ring 040-675 37 50

Rapportera brister i webbplatsens tillgänglighet

Vi strävar hela tiden efter att förbättra webbplatsens tillgänglighet. Om du upptäcker problem som inte är beskrivna på den här sidan, eller om du anser att vi inte uppfyller lagens krav, meddela oss så att vi får veta att problemet finns.

Tillsyn

Myndigheten för digital förvaltning har ansvaret för tillsyn för lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Om du inte är nöjd med hur vi hanterar dina synpunkter kan du kontakta Myndigheten för digital förvaltning och påtala det.

Teknisk information om webbplatsens tillgänglighet

Den här webbplatsen är inte förenlig med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Otillgängliga delar beskrivs nedan.

Innehåll som inte är tillgängligt

Det innehåll som beskrivs nedan är på ett eller annat sätt inte helt tillgängligt.

Bristande förenlighet med lagkraven

Problem vid användning utan synförmåga

• Bilder i blogginlägg kan sakna eller ha felaktiga textalternativ.
• Titlar och rubriker speglar inte alltid ämnet eller syftet med avsnitt som följer.
• Knappar utan textinnehåll saknar aria-labels med relevant beskrivning.
• Det förekommer bilder som helt eller delvis utgörs av text.
• Allt innehåll som en användare kan navigera till via tangentbord kommer inte i en logisk navigeringsordning.
• Sidomenyn försvinner om bloggen besöks via en mobiltelefon.
• Det kan förekomma hänvisningar till komponenter och innehåll är beroende av sensoriska kännetecken såsom färg, form, storlek, placering, orientering eller ljud. (T ex "Läs mer till höger”)

Problem vid användning med nedsatt synförmåga

• Länktexter är enbart förmedlade genom en annan färg på texten och inte understrukna.

Problem vid användning med kognitiv nedsättning

• Syftet med länkar framgår inte alltid av länktexten (det kan t ex stå ”klicka här” istället för ”boka biljett”)

Handlingsplan

I och med bristerna i bloggens tillgänglighet, varav vissa punkter inte är möjliga att åtgärda då de har att göra med webbplatsens utformning, så planerar vi att byta plattform för den typ av artiklar som publiceras här.

Hur vi testat webbplatsen

Vi har gjort en självskattning (intern testning) av bibliotekbildningochmedia.blogspot.com

Senaste bedömningen gjordes den 16 september 2020.

Redogörelsen uppdaterades senast den 16 september 2020.

Träffpunkt biblioteksplaner: att dela, lära, förankra och utveckla i dialog

I tisdags deltog Maria, Fanny och Annelien tillsammans med 140 kollegor i landet på årets digitala Träffpunkt biblioteksplaner 2020 som arrangerades av Kungliga Biblioteket, i samarbete med Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier, med läsning, skolbibliotek och MIK i fokus. Denna gång deltog utöver de myndigheter med nationella biblioteksuppdrag, även Statens medieråd. Likt tidigare webbsända träffpunkter var avsändarna och budskapsförmedlarna dessa myndigheter. Regionala biblioteksverksamheter och folkbibliotek är den huvudsakliga målgruppen. Det är oklart hur många från skolbibliotekssektorn som deltog men förhoppningsvis många med tanke på programmets innehåll. 

Träffpunkt biblioteksplaner är ett tillfälle att träffas och samtala om biblioteksplaner. Vi vill gärna lyfta några punkter från mötet för att möjliggöra en fortsatt dialog på folkbibliotek och i vår egen regionala biblioteksverksamhet. 

Läsfrämjande behöver infrastruktur 

Lotta Brilioth Biörnstad på Kulturrådet inledde dagen med att poängtera vikten av att bygga en hållbar infrastruktur för läsfrämjande. Kulturrådet konstaterar att läsvanorna gradvis sjunker och att det finns målgrupper i samhället som biblioteken inte når. I rapporten Folkbibliotek i glesbygd konstaterar Joacim Hansson att förutsättningarna för biblioteken i glesbygdskommuner varierar. Inte alla bibliotek har möjligheten att bygga verksamheten utöver det som krävs för att enbart hålla biblioteken öppna. Särskilt hårt drabbat är det läsfrämjande arbetet. Resurserna är därmed ojämnt fördelade. 

Utifrån analysen av bidrag fördelade inom Stärkta Bibliotekssatsningen ser Kulturrådet ett stort behov av ett fortsatt stöd till kommunerna, men även till regionerna, för att samordna läsfrämjande insatser. I dagsläget är det dock ingen som vet om det kommer fortsatta öronmärkta statliga medel till folkbibliotekssektorn likt den nuvarande satsningen Stärkta bibliotek. Bokstart, som bygger på samverkan mellan bibliotek, förskola och barnhälsovård, är en viktig insats som bidrar till en läsfrämjande infrastruktur. En annan viktig del i den läsfrämjande infrastrukturen är samarbetet mellan skolbibliotek och folkbibliotek. Också samverkan mellan samhällsnivåer vad gäller det läsfrämjande arbetet behöver utvecklas. 

En analys av de biblioteksplaner som antogs under 2019 visar att samarbetet mellan skolbibliotek och folkbibliotek varierar stort, från en nära och politisk förankrad samverkan till total avsaknad av samverkan. Just nu pågår en statlig utredning med syfte att stärka skolbiblioteken (Dir 2019:91 Stärkta skolbibliotek och läromedel). I uppdraget ska samarbetet mellan skol- och folkbibliotek kartläggas. 

KB lämnade förslag på en fråga för kommunala och regionala diskussioner, utifrån hur relationerna mellan folkbibliotek och skolbibliotek kan se ut: 

• Ska den kommunala biblioteksplanen även innehålla skolbiblioteken eller ska kommunerna ta fram separata skolbiblioteksplaner?

Tillgänglig läsning 

Mest intressant att lyssna på var Emma Kindblom, handläggare för skola/skolbibliotek på Myndigheten för tillgängliga medier som bland annat problematiserade den svenska talboksmodellen. Tillgången till talböcker, menade Emma, blir väldigt ojämn för elever i landet eftersom tillgången till skolbibliotek är så ojämn och Legimuskonton bara kan skapas av bibliotekspersonal enligt lag. Därtill är kunskapen om talböcker låg hos pedagoger och skolledare. Detta är ännu ett i raden av exempel på vikten av bemannade skolbibliotek som betraktas som pedagogisk resurs snarare än ett rum med böcker. Vi reflekterade tillsammans över att begreppet ”bemanning” som används bland annat i den officiella biblioteksstatistiken egentligen är en missvisande indikator. Det leder tanken till ett rum som ska hållas öppet, medan den framgångsrika skolbiblioteksverksamheten idag bygger på att skolbibliotekarierna är en integrerad och tillvaratagen resurs i det pedagogiska arbetet. Statistiken utgår fortfarande från hur många timmar skolbiblioteket är bemannat och idag räknas 20 timmar per vecka som ”godkänd” nivå. 

I de biblioteksplaner som antogs i landet under 2019 syns tillgänglig läsning i en majoritet av planerna, men nämns främst i de avsnitt som rör folkbiblioteken. En del kommuner anger att det är folkbibliotekens roll att erbjuda kompensatorisk hjälp åt personer/elever med funktionsnedsättning. De flesta kommuner som inte har skolbiblioteksplaner problematiserar detta ur ett tillgänglighetsperspektiv. 

Emma påminde oss också om att inte alltför lättvindigt slänga oss med begreppet "tillgänglighet": En resurs är inte tillgänglig bara för att den är digital, och ett bibliotek är inte tillgängligt bara för att det är meröppet. 

En fråga till er att resonera utifrån: 

• Vad lägger du i begreppet tillgänglighet? Och vad menar du är skillnaden eller kopplingen mellan något det finns tillgång till och/eller något som är tillgängligt?

MIK – Medie och informationskunskap 

Anette Novak, generaldirektör för Statens medieråd, lyfte i sitt inlägg vikten av en gemensam begreppsapparat vad gäller medie- och informationskunnighet, MIK. Att en satsning på digital kompetens också är en MIK-satsning är inte alltid uppfattningen. Anette betonade att MIK är viktigare än någonsin då demokratin på olika sätt utmanas och vi alla behöver MIK-glasögonen på för att kunna läsa och avkoda i en av en digital kontext. 

Relevansen blir också påtaglig när statistiken visar att 1,2 miljoner svenskar lever idag i digitalt utanförskap och att var fjärde elev inte har fått undervisning i digital källkritik. 27 av 64 biblioteksplaner som antogs 2019 innehåller något om skolbibliotek kopplat till MIK – oftast källkritik, digital kompetens och informationskompetens. Krister Hansson från KB påpekade att han tyckte att det var ett rätt lågt antal med tanke på satsningen Digitalt först. Han hade trott och hoppats på ett större genomslag i planskrivningarna. 

KB lämnade förslag på en fråga för kommunala och regionala diskussioner, utifrån hur relationerna mellan folkbibliotek och skolbibliotek kan se ut: 

• Hur kan folkbibliotek och skolbibliotek samarbeta kring MIK?

Dela gärna med er av era funderingar här i kommentarerna eller på vår facebooksida! 

Träffpunkt biblioteksplaner är inspelat och kommer att kunna ses i efterhand. 

”Vi är väldigt duktiga på att arbeta gränsöverskridande”. En intervju med Nike Sandberg, projektledare för DigidelCenter i Båstad

Båstad DigidelCenter startade under hösten 2019 efter mycket förarbete sedan dess att de beviljats finansiering av Internetstiftelsen hösten 2018. Konceptet för Båstad DigidelCenter är att verka i form av olika Digidel-aktiviteter, såsom digitala utbildningar eller insatser på olika ställen i kommunen.

Kompetenshubben och Digidel-aktiviteter

Sedan tidigare finns Kompetenshubben på biblioteket som vid bestämda tider bemannas av representanter från exempelvis socialtjänsten eller studie- och yrkesvägledare som kan svara på frågor. Här hålls också återkommande Digidel-aktiviteter. Grundbemanningen består av personal från arbetsmarknadsenheten. Nike Strandberg, som är projektledare för Båstad DigidelCenter, berättar att många av de föreläsningar, event och utbildningar som var planerade har lagts på is i samband med Covid-19, men att de under de rådande omständigheterna ändå prioriterar att hålla DigidelCenter på Kompetenshubben öppen varje dag. De ser att det finns en stor efterfrågan på att få personlig hjälp av med digitala tjänster och verktyg. Krisens restriktioner och påverkan har dock gjort att de har fått dra ner på besökstiderna till två timmar, och att bara en person åt gången får vistas inne i hubben.

”Det blir kö, så det var tur att vi har infört ett kösystem med nummerlapp. Och eftersom det är på biblioteket finns det många sittplatser så att besökarna kan sprida ut sig”, säger Nike.

Digitala behov hos invånarna

Utgångspunkten för planeringen med DigidelCenter i Båstad har varit att såväl bibliotekarier som annan personal i kommunen löpande ska identifiera olika digitala behov hos invånarna.

”Det är ju det som också resulterat i att det är olika sorters bemanning”, berättar Nike, ”vi är väldigt duktiga på att arbeta gränsöverskridande.”

Projektet drog igång i höstas med en föreläsningsserie i samarbete med Swedbank, ”Trygg och säker med din mobil”, som handlade om digital säkerhet och riktade sig till nybörjare. Det var framförallt äldre invånare som sökte sig till utbildningen och den blev mycket populär. Nike berättar om planen:

”Vi började med två tätorter i kommunen och planen var att vi skulle genomföra utbildningen i alla tätorter, men vi har ju fått pausa nu. Tanken var också att vi skulle påbörja mindre utbildningsgrupper där man skulle få sitta och faktiskt genomföra det som vi pratade om under föreläsningarna. Det var föreläsningar med mycket inspiration som väckte både tankar och känslor inför hur samhället har utvecklats och alla nya tjänster som har tillkommit – vilka konsekvenser och möjligheter medför det? Vi kommunicerar på helt andra sätt nu, som att face-time:a med våra barnbarn och så vidare. Det är ju lite ironiskt med läget som vi är i nu, det var synd att vi inte hann komma vidare – jag hoppas verkligen att de har fått nytta av utbildningen. Den målgruppen som vi nådde är också den som måste sitta hemma nu.”

Föreläsningen "Trygg och säker med din mobil" i Förslöv
Foto: Erik Jansson

DigidelCenter blickar framåt

Som med så många andra projekt runtom i Sverige kom pandemin som en plötslig bromskloss, men planerna på hur DigidelCenter i Båstad ska utvecklas lever vidare, med förhoppning om nya framtida samarbeten och fler lyckade kompetenshöjande satsningar.

”Så fort läget ändras så kommer vi att dra igång med kurser igen! Vi kommer att återuppta ”Trygg och säker med din mobil”, liksom vårt digitala drop-in som är ett samarbete med biblioteket. Bibliotekarierna har sett ett högt tryck vad gäller behov av hjälp och stöd med bibliotekens e-tjänster. Vi kommer att dra igång digitala utbildningar där vi använder oss av olika surfplattor, skärmar och andra digitala verktyg som vi har köpt in. Tanken är att invånarna ska få hjälp, inspiration och prova på vilka möjligheter som finns, för att bli mer självsäkra i sitt digitala användande”, avslutar Nike.

Läs mer om det nationella nätverket för DigidelCenter och bibliotekens olika satsningar här: https://digidel.se/digidelcenter/

Vill du ha coaching och stöd i hur du kan komma vidare med bibliotekets digitala uppdrag?

Kontakta: lena.arborelius@skane.se

”Den digitala peppen har stärkt mig och har nog bidragit till att vi gått mer från att prata och analysera till att faktiskt göra” – en intervju med Eva Thorgilsson om Ledarpaket inom Digitalt först

Eva Thorgilsson är kultur- och bibliotekschef i Svedala kommun. Hon är en av deltagarna i Ledarpaketet, som är ett kompetenslyft för bibliotekschefer inom satsningen Digitalt först med användaren i fokus. Ledarpaketet drog igång i slutet av 2019 och består av fyra utbildningsdagar på olika teman, varvat med coaching-tillfällen. Ledarpaketet vänder sig särskilt till bibliotekschefer i kommuner med högst 25000 invånare och dess syfte är att lägga grunden för hur chefer kan arbeta med att stärka den egna organisationens digitala mognad. Eva har fått svara på några frågor kring sitt deltagande i Ledarpaketet, och inledningsvis drog hon en kort summering av vad de fått ta del av i paketet:

Utbildningen har bestått av sammanlagt fyra utbildningsdagar i helgrupp och tre coaching-tillfällen i mindre grupper. Utbildningstillfällena har haft olika teman, med föreläsare och workshops. Vid det första föreläste Brit Stakston om källkritik och bibliotekens demokratiska uppdrag. Hon uppmuntrade oss att ta på oss ledartröjan inom den digitala utvecklingen. Vid det andra tillfället stod digital transformation i fokus. Vi fick mäta vår digitala mognad och lära oss hur vi kan arbeta mer med kollegialt lärande och hur vi kan arbeta för att orka hålla i utvecklingsarbetet. Tredje gången höll Zenith Design i föreläsning och workshop om användardesign, där vi fick testa våra digitala utmaningar genom deras processer och verktyg. Det fjärde tillfället har tyvärr blivit framflyttat på grund av Corona, men det ska handla om bibliotekets demokratiska uppdrag. Coaching-tillfällena leddes av Katinka Borg, som tidigare varit chef vid regionbiblioteket i Jönköpings län. Vi läste boken Makten och ärligheten: ledarskap i praktiken av Johanna Hansson och Elisabeth Aldstedt, som handlar om just ledarskap på bibliotek. Utifrån den hade vi sedan öppna och prestigelösa diskussioner om både stora och små utmaningar i våra uppdrag.

Hur har din syn på bibliotekets digitala uppdrag förändrats efter ditt deltagande hittills i Ledarpaketet?

Jag tror inte att det har förändrat min syn på uppdraget, utan det har snarare har gett mig tillfälle och tid att fördjupa, reflektera, diskutera, analysera och bli peppad på ett sätt som annars hade varit nästan omöjligt. I och med att det har varit heldagar så har jag fått möjlighet att checka ut från allt annat och bara fokusera på det digitala uppdraget och biblioteksutveckling, vilket har varit ett privilegium!

Är det någon del av utbildningen som du direkt har kunnat applicera i din verksamhet? I så fall vad och på vilket sätt har det skett?

Den digitala peppen har stärkt mig och har nog bidragit till att vi gått mer från att prata och analysera till att faktiskt göra. Inom Stärkta bibliotek har Svedala fått medel för digital utveckling under år 2020, så just nu har vi resurser att köpa in och testa oss fram inom exempelvis green screen och uppbyggnad av tekniska verktygslådor. Corona har också tvingat fram snabba digitala lösningar, där viljan och ambitionen har varit det viktiga och det tekniska kunnandet ibland har fått lösas på vägen.

Föreläsningen om kompetensutveckling och kunskapsdelning inom organisationen planerar jag att ha som utgångspunkt vid ett APT under året, den känns otroligt allmängiltig och viktig för en gemensam kunskapsgrund – inte minst vilka lärdomar vi gör nu när Covid-19 kastar omkull många av våra gamla sätt att arbeta.

Kan du berätta om något du tyckt varit särskilt inspirerande eller tankeväckande från fortbildningstillfällena?

Dialogen oss deltagare emellan har varit otroligt värdefull. Att leda i en mindre kommun som vi gör innebär både stora friheter men också utmaningar, inte minst ensamheten i uppdraget. Vi har inga biblioteksledningsgrupper med andra chefer inom samma profession som stöd, ingen egen digital avdelning i vår biblioteksorganisation och en del är dessutom både kollega och ledare på samma gång.

Alla har en gemensam nämnare i upplevelsen att stå ganska själva i ansvar och beslut. Det kan göra att den digitala utvecklingen blir mer personberoende hos oss och att chefens roll är särskilt viktig för att uppfylla det digitala uppdraget. Det har blivit tydligt under utbildningen, både som en insikt och en välbehövlig spark framåt.

Om det finns möjlighet att fortsätta utbildningen, vad önskar du ska finnas med då?

Det hade varit otroligt positivt om det kunde fortsätta. Folkbibliotekets digitala uppdrag är komplext och krokar i så många andra frågor som rör demokrati, samhällsutveckling, delaktighet och ledarskap – så det finns en mängd olika perspektiv och utmaningar som kan ingå i framtiden. Jag är övertygad om att ju större möjlighet det finns till fördjupning för cheferna desto större effekt får det ute i verksamheterna och dem vi finns till för.

Vad har du för visioner inför framtiden vad gäller digitala lösningar och kompetens på biblioteket?

Just nu är det främst att vi ska sluta omnämna det digitala som ett särskilt utvecklingsområde – utan att det ska vara en lika självklar grund i vårt demokratiska uppdrag precis som vi exempelvis tycker att läsning är. Men för att det ska vara så på riktigt så behöver vi ställa om, inte bara verksamheten, utan vi måste börja med oss själva och vår egen inställning och drivkraft i vårt uppdrag. Många bibliotekarier brinner för läsningen och den glöden behöver vi hitta i den digitala utvecklingen också. Därför är det extra viktigt att bibliotekscheferna får den här möjligheten. Finns inte kunskapen, stödet och visionen där så finns det en stor risk att den digitala utvecklingen drivs av någon eldsjäl på enheten och när den tröttnar eller slutar så riskerar allt försvinna snabbt.

Folkpaketets första omgång – hur har det gått?

Inför hösten 2019 beviljades fyra kommuner i Skåne bidrag inom projektet Digitalt först med användaren i fokus: Folkpaketet. Folkpaketets syfte är att biblioteken ska få möjlighet att arbeta med att bättre förstå sina användare (eller icke-användare) och få verktyg och metoder för att fortsätta arbeta användarcentrerat. Metoderna sätts i relation till någon form av utveckling inom det digitala område som biblioteken vill utforska. Det kan gälla en ny tjänst, service eller aktivitet. 

Folkpaketet är uppdelat i två delar: en uppstart med en lärprocess i tjänstedesign och därefter en påföljande utvecklingsprocess. Lärprocessen består av fyra heldagsträffar ledda av Zenit Design, då deltagarna får lära sig metoder och får verktyg för användardriven utveckling. De får också identifiera utmaningar och utveckla nya idéer med hjälp av dessa. Utvecklingsprocessen i sin tur handlar om att omsätta verktyg och idéer från lärprocessen i det praktiska projektarbetet. Alla beviljade projekt har också fått en summa pengar, 120.000 kr vardera, som de kan använda till vikariekostnader, teknisk utrustning, föreläsare med mera. 

De kommuner som deltagit i Folkpaketet under den första omgången är: Eslöv, Hässleholm, Lund och Sjöbo. Såhär en bit in i projektperioden har de deltagande biblioteken fått frågan: hur har det gått?

Digital delaktighet för social hållbarhet på Eslövs stadsbibliotek

På biblioteken i Eslöv möter biblioteksmedarbetarna dagligen människor som behöver hjälp med grundläggande digitala ärenden. De upplever att det finns ett stort behov av att arbeta med att minska digitalt utanförskap särskilt när det gäller äldre invånare. Målet med Folkpaketet i Eslöv har varit att arbeta fram nya arbetssätt för att skapa goda lärsituationer som känns relevanta för målgruppen, med förhoppningen att fler ska få erfarenheter av hur digitaliseringen kan förenkla och berika livet. 

Användarfokus

I arbetet med att förstå sin målgrupp arbetade bibliotekarierna i Eslöv utåtriktat och uppsökande. Förutom att prata med äldre som vistades på biblioteket sökte de upp dem ute på stan och på olika träffpunkter för intervjuer. Genom samtalen och intervjuerna fick de en större förståelse av vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid utformandet av tjänster för ökad digital delaktighet. En av dessa aspekter är oviljan att skylta med att sakna kunskap eller känna sig osäker på teknik. En annan aspekt är behovet av att kunna arbeta uppsökande för att nå fler. 

Att avdramatisera lärsituationer

Utifrån insikterna från användarsamtalen ville Eslövs bibliotek skapa roliga lärsituationer som inte behöver vara på så stort allvar. Efter att ha reflekterat kring hur de skulle kunna avdramatisera de digitala lärsituationerna landade de idén om ett internetcafé som arrangeras på regelbunden basis. Genom att varva föreläsningar och prova-på-aktiviteter i anslutning till internetcaféet så skapar biblioteket olika format som kan passa olika besökare. Ambitionen är att internetcaféet ska fungera som en social mötesplats där aktiviteter, föreläsningar, fika och socialt utbyte skapar ett lustfyllt digitalt lärande. 

Hur går de vidare?

Enligt projektgruppen bestående av Therese Hammarsten, Helena Cederblad och Elna Isaksson, är de de främsta reflektionerna utifrån intervjuerna med målgruppen att det behövs ett mycket större grepp kring detta för att nå bibliotekets icke-användare. I nuläget är tyvärr vårens internetcafé-tillfällen inställda på grund av Covid-19, då den primära målgruppen är klassad som riskgrupp. Internetcaféerna startade inledningsvis på stadsbiblioteket, men med målsättningen att det blir en mer mobil verksamhet som kan praktiseras uppsökande för att nå ut till fler. 

Interagera – Integrera, på Hässleholms stadsbibliotek

Till Hässleholms stadsbibliotek kommer många nyanlända och personer med annat modersmål än svenska för att få digital hjälp och service. Biblioteket har regelbunden kontakt med SFI och har visningar av biblioteket för att nyanlända lättare ska kunna förstå och ta del av bibliotekets tjänster, men de ville ytterligare formalisera detta samarbete, med fokus på digitala tjänster. Ambitionen inom bibliotekets projekt inom Folkpaketet har varit att biblioteket i samarbete med SFI utvecklar en strategi för hur de tillsammans i kommunen på bästa sätt kan hjälpa målgruppen att använda samhällets digitala platser, samt bibliotekets digitala hjälpmedel. 

Digitala workshops och samverkan

Den strategi som biblioteket efter den inledande lärprocessen valde för att bättre möta nyanländas frågor kring det digitala samhället och fördjupa och bredda den digitala information som biblioteket kan bistå dem, var att sätta ihop en serie workshops. Tre stycken workshops i två sessioner vardera för skulle hållas av bibliotekarier tillsammans med lärare från SFI och en It-tekniker. Tillfällena var inplanerade under våren, men på grund av Covid-19 så har de endast haft möjlighet att hålla i en workshop hittills. Tanken var att samma två grupper skulle delta i samtliga workshops, för att kunna ge dem en verklig fördjupning. Vid det första tillfället presenterade bibliotekarierna bibliotekets digitala tjänster, som deltagarna därefter fick arbeta vidare med på surfplattor. Den andra workshopen ska handla om källkritik, och den sista ska vara en uppsamlande workshop där deltagarna kan ställa frågor kring det som diskuterats vid tidigare tillfällen, och där de också får en genomgång digital kommunikation såsom mejl och sociala medier. 

Foto: Catrin af Malmborg, Hässleholms bibliotek

Hur går de vidare?

Annika Toft, bibliotekarie med utvecklingsansvar för digitala frågor på Hässleholms stadsbibliotek, kan konstatera att den första workshopen blev uppskattad av deltagarna i båda grupperna, och biblioteket ser fram emot att kunna genomföra de återstående tillfällena så småningom. 

Målgrupp och publik räckvidd på Folkbiblioteken i Lund

På folkbiblioteken i Lund har de sedan tidigare utvecklat konceptet Digitalt Lärcentrum, som går ut på att i samverkan med andra aktörer både inom kommunen och externt, arbeta med digital inkludering, eget skapande och lärande för alla åldrar. Projektet har tagit sig flera olika uttryckt, bland annat i form av skisser på online-tutorials, kurser och utbildningar, samt att inspirera och höja den digitala kompetensen genom föreläsningar och workshops. En svårighet i satsningen med Digitalt Lärcentrum har varit att nå ut med vad det har att erbjuda till personer som inte är vana biblioteksanvändare. Den utmaningen var utgångspunkten för bibliotekens ansökan till Folkpaketet. Ambitionen har varit att målgruppsanpassa lärcentrum-verksamheten genom delaktighet med de prioriterade målgrupperna. 

Användardriven utveckling

Modellen som arbetades fram för att skapa en användardriven utveckling var att i varje steg av processen återgå till användarna för avstämning genom intervjuer. I mellanrummen mellan idégenerering, prototyp och implementering återkopplades de olika stegen med målgrupperna genom användarintervjuer. Problemformuleringen kom att ändras flera gånger under processen för att slutligen landa i ”hur skapar vi digitala aktiviteter som utgår från människors önskemål och behov, och hur når vi ut?”. 

Lärdomar

”Att delta i Folkpaketet hjälpte oss att jobba aktivt med frågor kring digital delaktighet”, menar de som varit engagerade i projektet. De rekommenderar att gå in i processen med en konkret problemformulering, samt att tydligt avgränsa målgruppen. Själva upptäckte de att de hade en för bred målgrupp, vilket försvårade processen. De betonar att det var lärorikt att fråga användarna! De ser och tänker på saker som man som bibliotekarie inte själv funderat på. 

Foto: Folkbiblioteken i Lund

Hur går de vidare?

I användarintervjuerna har intervjupersonerna genomgående efterfrågat kurser, handledning, tillgänglig personal och mångspråk. Den första prioriteringen blir därför att skapa ett digitalt rum på Stadsbiblioteket. Där ska det finnas plats för publika datorer och andra digitala verktyg, samt tillgänglig personal. De ska även skapa en workshop-del där de kan hålla kurser, utbildningar och handledningar. 

Som en del i Folkpaketet ska de sätta ihop ett kursprogram för resten av 2020, med teman som digital säkerhet, kom igång med tekniken, datorkunskap på andra språk än svenska och andra kurser i samverkan med olika aktörer. 

Hur når vi dig? Ett projekt om digital information med användaren i centrum på Sjöbo bibliotek

Sjöbo bibliotek har haft svårt att nå ut med information till sina användare. Under flera år har olika analoga papperssystem avlöst varandra, och trots att de har hemsida, Facebook och en gemensam SÖSK-sida (Sydöstra Skånes Samarbetskommitté) så finns det problem med att få ut informationen till användare. I samband med att huvudbiblioteket planerades att bli meröppet och man gjorde investeringar i digitala kommunikationsmedier, sökte biblioteket Folkpaketet för att tillsammans med sina användare utveckla metoder för att nå ut med information. Avsikten med projektet är att genom ett användarcentrerat förfarande förändra bibliotekets digitala informationslösningar för att tydligt kunna kommunicera allt från nya öppettider och evenemang, till hur besökarna hittar i biblioteket när personalen inte är på plats under meröppet-tid. 

Användarnas perspektiv

Efter lärprocessen i tjänstedesign började bibliotekarierna att intervjua aktiva besökare om hur de önskar att den digitala informationen ska se ut under obemannad öppettid i biblioteket. Resultatet blev att biblioteket införskaffade digitala skärmar i lokalen, vars innehåll och design utformats efter besökarnas idéer och önskemål. Vid införandet av skärmarna fick de efter återkoppling med besökare minska på mängden text och antalet informationsmeddelanden. Främst består informationen av marknadsföring av evenemang, hur meröppet fungerar och dagsaktuell samhällsinformation, såsom hur man agerar säkert under pandemin, på olika språk. Bibliotekarierna tycker att skärmarna fungerar – de märker att besökare stannar till och läser informationen. Till följd av skärmarna har de kunnat minska på antalet affischer i lokalen, något som också var syftet. Projektledarna Mattias Andersson och Maja Ricci, påpekar däremot att tryckt media fortfarande fungerar bättre för att nå de målgrupper som inte har så stor digital vana, även för evenemang som har digital fokus. 

Foto: Sjöbo bibliotek

Hur går de vidare?

Eftersom skärmarna fått så bra genomslag kommer biblioteket att införskaffa fler. Planen är att dessa ska bli mer nischade, exempelvis ska en skärm vara ämnad åt information riktad till barn och unga. De arbetar vidare med att få till talsyntes på sin webbsida, både utifrån lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, och utifrån att det kom som önskemål från personer som intervjuades. Den största utmaningen i projektet är att nå icke-användarna, vilket är något de kommer att arbeta vidare med. Men en sak som de har upptäckt fungerat bra är att leta upp Facebook-grupper riktade mot lämpliga målgrupper för sina evenemang. Genom att exempelvis söka upp en öppen grupp för föräldralediga kan de marknadsföra evenemang för barn. En önskan som framkom under intervjuerna var att biblioteket skapar en interaktiv digital karta över lokalen och hyllplaceringarna. I dagsläget har de inte ekonomiska möjligheter att utveckla någon sådan, men de tar med sig idén till framtiden. 

Folkpaketet fortsätter

Biblioteken har tagit sig an projekten inom Folkpaketet med stor tillit till sina användare och har skapat nya metoder och arbetssätt för att möta dessa utifrån deras behov och önskemål. Med flexibla förhållningssätt och nya idéer kan de användarorienterade processerna fortsätta eller ta nya former även efter projektens slut. 

Folkpaketet, omgång två, är i sin linda och vi ser fram emot att ta del av resultaten av dessa! Nu är det biblioteken i Bjuv, Klippan, Vellinge och Ängelholm som ska utforska nya sätt att arbeta med digitala utbud och tjänster tillsammans med sina användare. 

Lägesrapport från bibliotekssektorn i Skåne med anledning av Coronakrisen.

Från olika delar av landet och från olika bibliotek rapporteras löpande om anpassningar och om den utveckling som äger rum i biblioteksverksamheten med anledning av Coronakrisen. Detta blogginlägg förmedlar ett par skånska röster och perspektiv som tillsammans bidrar till att belysa hur bibliotekssektorn utmanas, efterfrågas och anpassar sig till den rådande situationen. Innehållet bygger på ett samtal och gemensam spaning i det regionala biblioteksrådet i Skåne, som består av representanter från de olika bibliotekstyperna, samt ABM-utbildningen vid Lunds universitet. Tillsammans stärker vi samtalet och samverkan inom bibliotekssektorn. Vi lyfter gemensamma frågor och utmaningar och vill bidra till att synliggöra den samlade bibliotekssektorn.

Snabb omställning och ett lärande varje dag

I takt med att nya riktlinjer har kommunicerats från Folkhälsomyndigheten har de olika bibliotekstyperna anpassat sin verksamhet både med mycket kort varsel och gradvis. Från en inledande fas då frågan om öppethållande, hantering av medier och personalens arbetsmiljö stod främst i fokus fortsätter bibliotekssektorn lösningsorienterat med att säkra användarperspektivet och demokratiska aspekter. Det är en svår avvägning som biblioteken i dialog med sina huvudmän behöver göra mellan å ena sidan personalens arbetsmiljö och minskad smittspridning och å andra sidan att som samhälls- och demokratisk institution upprätthålla stabilitet och trygghet för många människor i lokalsamhället genom att hålla öppet. Omsorgen om besökarna är stor. Samsyn råder om att biblioteken som offentlig institution bör i längsta och möjligaste mån hålla öppet. I nuläget har två av Skånes kommuner beslutat att tillfälligt stänga sina bibliotek för besökare. Från folkbibliotekshåll vittnas om flera exempel på hur biblioteken kombinerar öppethållande med andra erbjudanden. Det erbjuds bokkassar för både egen ”av-hämtning” eller lämning vid dörren. Svedala är en av de kommuner som redan före Corona hade börjat tittat på hur man kunde utveckla det rörliga biblioteket. Idéerna fick nu testas i skarpt läge berättar Eva Thorgilsson, kultur- och bibliotekschef i Svedala kommun. Anette Mjöberg, bibliotekschef i Hässleholm, berättar att man kunnat utöka sin Boken kommer-service för äldre genom att låna in personal från det anliggande Kulturhuset, vars scentekniker plötsligt blev disponibla för andra uppdrag.

En boost för bibliotekens digitala tjänster och kanaler

Parallellt med att mängden fysiska besökare har minskat ökar trycket på bibliotekens digitala kanaler. På Malmö universitetsbibliotek har man valt att hålla semi-öppet med prioritet för personal och studenter. Demokratiska aspekter ligger till grund för beslutet att inte stänga helt. De studenter som behöver ska ha tillgång till wi-fi och litteratur för att kunna fortsätta bedriva sina studier, men nu på distans menar Sara Kjellberg, chef för universitetsbiblioteket. Personal som är schemalagda vid informationsdisken har gått över till chattbemanning och Zoom-handledning och antalet förfrågningar i chatten har nästan femdubblats. Från den regionala biblioteksverksamhetens sida ser vi nya grepp också när det gäller programverksamhet inom exempelvis läsfrämjande och en mer aktiv förmedling av bibliotekstjänster online. Digiteket som digital lärplattform var snabb på att ställa om fånga, och svara upp mot nya kunskaps- och kompetensbehov hos folkbiblioteken, till exempel upphovsrättsrättsliga frågor vid uppläsningar med mera. Lärandekurvan och personalens egen kompetensutveckling när det gäller digitala aspekter på verksamheten har fått en rejäl skjuts.

Bibliotek mitt i informationsstormen

Sjukhusbiblioteken i Skåne/HTA centrum har fått stor uppmärksamhet för sin satsning inom HTA som handlar om att bistå vården med samordnad regionövergripande information om Covid-19. Just nu bygger man upp en informationstjänst för Covid-19 dit vårdpersonal kan vända sig för hjälp med systematisk litteratursökning, sållning och relevans och kvalitetsgranskning. Halva verksamheten har ställt om och man bygger upp en webbsida där informationsspecialisterna vid sjukhusbiblioteken i Skåne efter hand lägger in frågor som besvaras. Eric Ahl, bibliotekarie och teamledare vid sjukhusbiblioteket och Patientutbildningscentrum, Skånes sjukhus nordväst, noterar ett stort flöde i publiceringslandskapet vad gäller vetenskapliga rön kopplade till det nya viruset. Satsningen som nu görs i Skåne ska bistå vård-professionerna i att sålla bland den information som är relevant. Utan ett medvetet förhållningssätt till informationsflödet och hur man bäst som biblioteksverksamhet kan bidra är risken stor att man som informationsspecialist blir till ”bråte i informationstornadon”, reflekterar Eric Ahl. När många av sjukhusbibliotekens utbildningar och informationsträffar för patienter, närstående, såväl som för personal har ställts in kommer andra delar av sjukhusbibliotekens verksamhet i gengäld i strålkastarljuset.

Foto: Lane Pearman 

Pedagogiska utmaningar för skolbibliotek och universitetsutbildningar

På Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet som bland annat ansvarar för den populära ABM-mastern har man på mycket kort tid ställt om all undervisning till digitalt format. För Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor, som undervisar på utbildningen kändes det först ovant, men hon upplever ett stort stöd och förståelse från alla inblandade, såväl kollegor som studenter. På studenternas önskemål görs alla föreläsningar live och en positiv konsekvens som noterats är att närvaron på föreläsningarna har ökat. På utbildningen fanns flera studiebesök inplanerade på olika verksamheter. Många nya frågor har behövt ställas, till exempel: hur ersätter man ett studiebesök med digital variant? Det har varit ett enormt stort jobb för att göra om undervisningen. Samtidigt ger samhällskrisen i sig en angelägen ingång för studenterna att studera bibliotekens roll och agerande under pågående samhällskris. Flera studenter väljer att fördjupa sig i just detta och vi kan senare i år kan vi få ta del av studenternas reflektioner.

När det gäller skolbiblioteken pågår intensiva förberedelser för eventuell distansundervisning på grundskole- och högstadienivå. Digitala resurser inventeras, berättar Victoria Lovsten vid Skolbibliotekscentralen i Lund. Skillnaden mellan skolor och mellan kommuner som har tillgång till eller saknar skolbibliotekarier med förankring i den pedagogiska verksamheten blir igen och dessvärre mycket synlig, menar Maria Schedvin, utvecklingssekreterare med ansvar för skolbiblioteksutveckling i Malmö stad. De skolor som har skolbibliotekarier bryter ny mark och skapar olika Google classrooms för olika årskurser. Och de många skolelever som nu är hemma, kan möta sina skolbibliotekarier i Classroom. Utveckling pågår för att öppna upp fler kanaler för det viktiga mötet mellan skolbibliotekarie och elev, däribland sociala medier. För gymnasieelever som deltar i undervisning på distans eller yngre elever som är hemma på grund av sjukdom aktualiseras frågan om den ojämlika tillgången till e-medier. Vissa kommuner har inte förutsättningar alls att erbjuda e-medier. (Ta också del av Marias och Victorias blogginlägg för Nationella skolbiblioteksgruppen om vad som gäller för skolbibliotek i coronatider.)

Biblioteken efter Corona

I förslaget till Nationell biblioteksstrategi som lämnades till Regeringen för ungefär ett år sedan föreslogs att biblioteken skulle få en tydligare roll i totalförsvaret och med det ett erkännande som samhällsbärande funktion. Det är glädjande från ett skånskt perspektiv att kunna konstatera att biblioteken prioriteras som varande en samhällsviktig infrastruktur vars verksamhet och personal värdesätts. Bibliotekssektorn som helhet behöver också stå samlad och bygga broar.

Samhällsutmaningar som biblioteken i vanliga fall och dagligen adresserar kommer aktualiseras i en ny kontext under den pågående samhällskrisen, till exempel behovet av att tillgängliggöra samhällsinformation på många språk, tillgång till datorer och källkritisk kompetens. En satsning på biblioteken är nödvändig under krisen, men ännu viktigare i den återhämtning som behöver ske i samhället efter Corona. Bibliotekssektorn kommer att spela en central roll i den återhämtningen eftersom många människor kommer att behöva uppgradera sin kompetens eller skola om sig. Vi ser redan nu ett ökat tryck på högskolor och universitet. Universitetsbiblioteken kan förvänta att kunna möta ett större antal studenter om staten ökar antalet studieplatser. Fler kommer att söka sig till studier och fler kommer också att söka sig till vården vilket kräver att sjukhusbiblioteken får fortsatta resurser. Ju förr vi kan få igång en mobilisering för mer resurser till biblioteken för denna fas av krisen, desto bättre.

//Maria Tsakiris, enhetschef och biträdande kulturchef och ansvarig för den regionala biblioteksverksamheten vid Region Skånes kulturförvaltning

Tack för idag!

Stort tack till er som följt hela eller delar av programmet från DIGISUD idag!
Under året återkommer vi med berättelser från de skånska biblioteken.

Välkomna tillbaka efter lunch!

Strax kommer Anders att prata med Cilla Jackert om hennes författarskap och skrivprocess – och vi får höra den ganska knasiga historien om hur hon började skriva manus.