Bara mera öppet?

Bara mera öppet? med undertiteln Hur meröppet förändrar biblioteket som social praktik - en användarstudie, är titeln på en alldeles färsk masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap inom ABM-masterprogrammet vid Lunds universitet. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna på användarnas perspektiv.

Författaren, Lisa Engström, har med utifrån ett teoretiskt ramverk och material från observationer och intervjuer med biblioteksanvändare i främst Rydebäck, Kävlinge och Veberöd, men även Genarp undersökt problemställningar som Hur förändras folkbiblioteket som social praktik av att bli meröppet? och Hur påverkar meröppet användarnas förväntningar på och föreställningar av folkbibliotek?

Några av de frågor som diskuteras i uppsatsen tyckte jag var särskilt intressanta:

Användarna uttryckte skilda förväntningar på bibliotekets service beroende på om biblioteksbesöket sker under meröppet eller bemannad tid. Den lägre "servicegraden" under meröppet-tiden upplevdes därför inte som något problem. Användarna anpassar  biblioteksbesöken efter typen av öppethållande. Biblioteksärenden som kräver personalens hjälp väntar man helt enkelt med tills det finns personal på plats.

Ingen av intervjupersonerna svarade jakande på frågan om det finns fördelar med att besöka biblioteket under obemannad tid, utom möjligen att det är något lugnare på biblioteket då, eftersom besökarna är färre. Vikten av att det finns bibliotekspersonal och fördelarna med att det under vissa tider finns personal lyftes emellertid fram av flera. Ingen av de intervjuade användarna kan tänka sig ett helt obemannat bibliotek.

När det gäller frågan om användarnas förväntningar på meröppen biblioteksverkamhet finns det exempel på att man i Veberöd (som ju haft meröppet längst, sedan 2009) nu betraktar meröppet som det normala, det man förväntar sig. Alltså en förflyttning i användarens förväntningar på biblioteksservicen jämfört med tidigare.

Liksom den tidigare studien Meröppna bibliotek - en verksamhetsform för alla problematiserar uppsatsen den ökade tillgängligheten, som meröppet innebär. Eftersom inte alla har tillgång till meröppet (exempelvis inte om du är under 18 eller inte bor på någon av de platser som har meröppna bibliotek) och meröppet dessutom kräver viss självständighet, riskerar meröppet att bli en möjlighet som utnyttjas främst av de som redan har god biblioteksvana. Eftersom de flesta meröppna bibliotek idag dessutom finns i byar med låg arbetslöshet, hög utbildningsnivå och hög medelinkomst är det viktigt att ställa frågan om inte invånare i områden med en annan socioekonomisk sammansättning borde få tillgång till denna service, menar Engström.

Ett intressant resonemang i uppsatsen handlar om att meröppet har en demokratisk potential. Ett ökat deltagande, genom den ökade tillgängligheten, kan bland annat leda till att verksamheter som tidigare har tagits för givna blir föremål för diskussion. Om användarnas inflytande tas på allvar och den kommunikativa dialogen stärks är alltså meröppet en chans för biblioteket att tillsammans med användarna på allvar reflektera över bibliotekets funktion i samhället. 

/Kristina

Halvtid i kunskapscirkel kring social innovation och designlabbs

Ett moment under kunskapscirkeln var att gestalta ett scenario,
en önskad utveckling och/eller en utmaning...

Nu vid vårterminens slut har vi nått halvtid i kunskapscirkeln för social innovation och designlabbs. Deltagare från biblioteken i Bjuv, Eslöv, Kävlinge, Lindängen och Lund har tillsammans med designforskare från Malmö högskola, brottats med utmaningar och utvecklingstankar kring sin verksamhet.

Processen bygger på designprinciper med utgångspunkt ifrån de olika utvecklingsidéer, problem, utmaningar som de deltagande biblioteken gick in i processen med. De första tre träffarna har bland annat handlat om att identifiera utmaningar och utvecklingsmöjligheter när det gäller exempelvis relationen med stadens invånare och bibliotekets plats och roll i lokalsamhället.

...en av de mer handfasta uppgifterna
under kunskapscirkeln.

Vi från Kultur Skåne som varit med på träffarna tycker att det varit intressant att följa processen så här långt. Att arbeta med designprinciper som utgångspunkt är ett lärande i sig, och vi märker att det inte är alldeles enkelt att beskriva processen, nu när vi är mitt i den. Några "röda trådar" tycker vi oss ha sett under arbetets gång så här långt:

• "Prova på" - Hur kan man stimulera ett arbetsätt där det är lättare att prova på, experimentera och revidera? Vad är det som krävs för att ta det där första eller nästa steget i utvecklingsprocesser där utgången eller resultatet eller ens problemet från början är helt klart? Vilka hinder finns?
• Biblioteket i lokalsamhället - Vilken roll har biblioteket i lokalsamhället och vilken roll har det potential att ta? Kan biblioteken bli bättre på att samspela med medborgardrivna förändringsprocesser och hur kan bibliotekens unika position som ett öppet rum dit många kommer och som åtnjuter stort förtroende i lokalsamhället stärkas och utvecklas?
• Ägandeskapet - Vems är biblioteket? Processer kring att bjuda in användare, "lämna över" ägandeskapet till biblioteket, där användarna är medskapande och bibliotekspersonalen faciliterar (tex möten, processer eller lärande). Hur kan olika målgrupper vara medskapande i bibliotekets verksamhet och utveckling?
• Mobilitet - Hur kan biblioteket finnas och verka utanför bibliotekslokalen? Vad ställer det för nya krav på kompetens, organisation, lokaler, arbetsmetoder och -redskap?
• Bibliotekarierollen - Vad ställer en mer rörlig och interagerande verksamhet för krav på bibliotekspersonalens kompetens och arbetssätt? Hur kan bibliotekspersonalens unika kompetens som redan idag är en styrka beskrivas och utvecklas?

Designprocessen innebär bland annat att man under resans gång testar, förankrar och reviderar sina idéer och nu under sommaren kommer biblioteken att utifrån sina olika förutsättningar fortsätta designprocessen genom att "prototypa" och "reframa" sina designcases. Prototyperna handlar bland annat om att på olika sätt flytta verksamheten utanför sitt traditionella sammanhang (tex gerillabibliotek), experimentera med bibliotekslokalen och på nya sätt interagera med användare och potentiella användare.

Höstens möten  kommer att ha fokus på förankring, lärande, och att "ta hem processen".

Något kort om läget på Dewey-fronten

Som vi bloggat om tidigare håller Malmö stadsbibliotek sedan några år tillbaka på att gå över till klassifikationssystemet Dewey. Malmö stadsbibliotek började under april att klassificera och ställa upp nyinköp efter Dewey. För den som vill läsa mer om Malmös Dewey-arbete har Kungliga biblioteket nyligen bloggat om detta på Dewey-bloggen.

Frågan om Dewey på folkbibliotek har puttrat på i några år, men i takt med att allt fler bibliotek arbetar med frågan finns ju alltmer värdefulla erfarenheter att lära av. I höst kommer Svensk biblioteksförenings regionförening Skåne att arrangera ett seminarium om Dewey för intresserade medlemmar - håll utkik efter det.

Vi på Kultur Skåne ser också fram emot en projektrapport från Simrishamn med flera kommuner i Skåne Sydost som det senaste året med projektstöd från Region Skåne arbetat  fas 2 i sin Dewey-process - nämligen att ta fram en plan för genomförandeplan för övergång till Dewey i de fem kommunerna i sydöstra Skåne.

Filmade seminarier från Litteralund

Med stöd från Region Skåne har några seminarier på årets Litteralund filmats. För er som inte hade möjlighet att delta finns nu chans att se och lyssna på tre av seminarierna.

• Vem är jag? Viola tänker mycket på vem hon är och förväntas vara och så gör också Lou. Möt Julien Neel som gör Lou och skaparna av Psst! Annette Herzog och Catrine Klante.
• Sex våld och ond bråd död - Vad kännetecknar ungdomsboken idag. Författarna Martin Jern, Johanna Lindbeck och Salla Simukka samtalar under ledning av Lotta Olsson DN-journalist.
• Avblattefieringprocessen - Zulmur Becevics om språkets, kreativitetens och motståndets roll i dagens rasistiska diskurs.

De filmade seminarierna ligger uppe på Litteralunds hemsida. De kommer att ligga där fram till nästa konferens, så alla kommer ha gott om tid att se dem.

Läsfrämjande – Forskningscirklar och följeforskning och en forskningsöversikt

Kultur Skåne fick i årsskiftet 1 miljon kronor från Kulturrådet till forskningsbaserat läsfrämjande. Vi har under våren tittat på några olika alternativ och valt två spår.
Forskningsmedlen kommer att användas till två olika delar:

• forskningscirklar
• följeforskning kring bokprat

Under våren har vi satt igång forskningscirklar kring makerspaces och designlabs tillsammans med Malmö högskola och vill nu pröva denna metod också för läsfrämjande.

Under ett år med start hösten 2015 finns det möjlighet för bibliotekspersonal i Skåne att tillsammans med forskare från Malmö Högskola undersöka och utveckla den egna läsfrämjande verksamheten.
I en forskningscirkel arbetar bibliotekarier och forskare tillsammans för att formulera frågor och problemställningar att undersöka. Deltagarna bidrar med sin kunskap och erfarenhet från bibliotekens läsfrämjande verksamhet. Forskarna Lotta Bergman och Magnus Persson från institutionen Kultur, språk, medier bidrar med forskningsbaserade fördjupningar, perspektiv och problematiseringar. Två cirklar planeras med åtta personer från fyra bibliotek i var cirkel, totalt sexton personer. Om intresset är stort kommer vi att göra ett urval.
En inbjudan skickas ut idag till bibliotekscheferna i Skåne.

Vi går också vidare med resultaten i den rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner som genomfördes med medel från KUR och som presenterades i mars i Hässleholm. 
Mellan oktober 2015 och juni 2016 finns det möjlighet för tre bibliotek i Skåne och eventuellt något annat län i Sydsverige att vara delaktiga i ett forskningsprojekt. Följeforskningen genomförs av Catarina Schmidt, författare till ”sydlänsrapporten” och syftar till att reflektera och lära mer om bokprat - en vanlig och viktig del av folkbibliotekets kontinuerliga läsfrämjande arbete.  Frågeställningar av intresse i denna studie är då vad ett bokprat kan bestå av, vad det kännetecknas av och vilka målgrupper som involveras i insatsen. En inbjudan kommer att skickas ut till bibliotekscheferna i Skåne (och läns/regionbiblioteken i Jönköping och Kronoberg) i mitten av augusti.

Med läsning som mål
Den översikt av svensk och internationell läsfrämjandeforskning som Jonas Andersson på Kulturrådet haft i uppdrag blev klar för några veckor sedan. Målgrupp är alla med intresse för läsfrämjande verksamhet och litteraturens roll i samhället.
Diskussionen om läsningens betydelse pågår snart sagt överallt. Myndigheter som Skolverket och Kulturrådet har fått stärkta läsfrämjandeuppdrag. Den nya bibliotekslagen förtydligar bibliotekens uppdrag kring litteratur och läsande. Det finns just nu goda möjligheter att stärka läsandet.
Därför finns det anledning att stanna upp och reflektera. Hur ser kunskapsläget ut? Vilka samlade erfarenheter finns om hur vi kan öka och bredda läsningen och förbättra tillgången till litteratur för alla barn och vuxna?

Anna och Karin

Bokfestivalen i Kristianstad 2015

Nu är programmet för bokfestivalen i Kristianstad klart. Årets tema - Berättelser som berör - vill belysa vad som fascinerar med självbiografin, vad säger det om vår tid och om oss själva. Festivalen rymmer mängder med författare, programpunkter kring vikten av det fria ordet och fristadsförfattare,  bokbord i stan,  ett skolprogram för årskurs 8 och mycket mer.  För barnen erbjuds ett program med berättarteater och 50-års-firande av Lilla spöket Laban .

Som vanligt är också vi på Kultur Skåne med på ett hörn. Vi arrangerar i samarbete med Kristianstads stadsbibliotek ett seminarium 4/9 för bibliotekspersonal och andra läsfrämjare just på festivalens tema:

Berättelser som berör: biografier, berättande och läsning
Vi fördjupar oss i vad det är som lockar med olika former av biografier och berättelser baserade på verkliga händelser. Vad säger de om oss, och vilken plats har de i ett läsfrämjande sammanhang? Var går gränsen mellan fiktion och fakta? Kan eget berättande vara en ingång till läsning?

Detaljerat program kommer att publiceras på Kultur Skånes hemsida i början av augusti, men redan nu finns möjligheter att anmäla sig.

Barn och unga som prioriterad målgrupp – på riktigt

Minnesanteckningar från DUO-mötet den 10 juni

Medverkande: Emma Lang Åberg och Magdalena Jepsson från Kristianstad, Jonas Bolding och Kerstin Turesson från Ängelholm samt Lena Malmqvist och Susanne Bolding från Ystad. Med Johan Rasmussen och Andrea Landström från Staffanstorp har DUO-gruppen har fått ny kommunrepresentant från Skåne sydväst. Från Kultur Skåne: Maria Jakobson, Ann Lundborg, Camilla Sjöstrand och Anna Falk 

Åsa Sandström och Karin Johansson: Lilla Slottet, Malmö Stadsbibliotek

Åsa Sandström är enhetschef på Barn & Unga på Stadsbiblioteket i Malmö och betonar att en prioritering barn och unga måste betyda både medel och en översyn av grundstrukturerna i organisationen - och en beredskap för att göra reella förändringar. Annars blir det inte på riktigt, eftersom det handlar om att tydliggöra prioriteringar och ett förändrat mind-set. Det handlar om att ställa nya frågor och medvetandegöra de ställningstagande man gör. Vad har barn för utrymme i det offentliga rummet egentligen?

Skrivningar om barn och unga och prioriteringar räcker inte, man måste bl a identifiera vilka medel man lägger på olika målgrupper/intresseområden. 25 % av Malmös befolkning är under 18 år vilket måste betyda att inget under 25 % av budgeten kan anses vara en satsning barn och unga. Men det är en stor utmaning att ta från vuxna och ge till barn, medelmässigt. Det är ett nytt mind-set och medvetna val - som krävs och som tydligt måste komma till uttryck i det dagliga arbetet.
Det handlar också om stödfunktioner, som t ex kommunikation: kommunicerar man med barn eller med barns vuxna? Ambitionen med Lilla Slottet är att skapa en avdelning för och med barn, vilket bl a har inneburit att ta barn och delaktighet på allvar och aktivt förhåller sig till bemötande och experimenterande – och att våga se och arbeta med samlingarna på nytt sätt. Men också handfasta saker, som att byta ut stengolvet mot ett mjukare.
Karin Johansson är projektledare för Lilla Slottet, som invigs under våren 2016. Projektet har inneburit omvärldsbevakning och studieresor till bl a Holland (Miranda Corbier på Hoorns barnbibliotek), dialoger med olika barn– och brukargrupper, samarbete med Child Culture Design på HDK och Unsworn Industry, forskningscirklar och följeforskningsarbete. Ledord för det nya konceptet är olika åldrar och deras behov, den utforskande leken, flexibilitet, tillgänglighet, barns delaktighet, miljöaspekten, berättandet i centrum.
Man kommer att arrangera en konferens där man berättar om arbetet för att dela med sig av erfarenheter och nya kunskaper. På Lilla Slottets blogg kan man följa det tre-åriga projektet.

Anna Falk: Läsfrämjande

Från och med den 1 maj och året ut arbetar Anna Falk på Kultur Skåne som utvecklare för det läsfrämjande arbetet. I uppdraget ingår att planera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser för folkbiblioteken i Skåne, omvärldsbevaka samt sprida trender inom det läsfrämjande området. Anna ska även följa upp och utvärdera de projekt som folkbibliotek och folkbildning genomfört under 2014 samt se hur vi ska jobba vidare med forskningen på området. Hon kommer framförallt att jobba tillsammans med Ann Lundborg och Karin Ohrt.
Den 4 september arrangeras ett seminarium på tema "Berättelser som berör. Biografier, berättande och läsning" Den 22 oktober är det en halvdagskonferens om läsfrämjande, med bl a Johan Söderman, biträdande professor på MAH. Under hösten kommer det att pågå en del läsfrämjandeforskning: Dels forskningscirklar, dels följeforskning utifrån vissa av frågeställningarna i rapporten om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner (se länk nedan).


Lästips: Vi packar mängder av böcker, kanelgifflar och kör ut. En rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner
Leonards plåster. Om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund. Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande Att komma i de i andra läsningar. En studie av barns upplevelser av Sommarboken Rum för de yngsta – barns och föräldrar delaktighet i kulturverksamheter

Camilla Sjöstrand: Barns och ungas rättigheter – i Skåne

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller 54 artiklar, varav 41 är "sakartiklar" som slår fast vilka mänskliga rättigheter varje barn ska ha. År 1990 ratificerade Sveriges riksdag konventionen vilket betydde att Sverige förband sig att genomföra den. Tre år senare utsågs en barnombudsman som skulle arbeta på ett generellt plan, bland annat genom information och opinionsbildning kring frågor om barns och ungdomars rättigheter och behov. Riksdagen tog 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter och gav Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppdraget att genomföra den. De har bl a byggt upp ett nationellt nätverk, stödmaterial, utbildningar och underlag för olika grader av implementering och arbetar med en erfarenhetsbank på sin hemsida, Vägledningen Gör barn starkare.

Kommunförbundet Skåne (Kfsk) ingår i SKL:s barnrättsnätverk – och var snabba att hänga på nysatsningen. Skåne blev pilotlän vilket betyder att det i dag finns 150 utbildade barnrättsstrateger i Skånes 33 kommuner, i regionen och ideella sektorn. Ingela Sjöberg är folkhälsostrateg på Kfsk och har sedan 2012 arbetat med barnrättsutbildningarna och är sammankallande för ett barnrättsnätverk i Skåne. Barnrättsforum Skåne är en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne. Medverkande i nätverket är också Länsstyrelsen Skåne, Malmö högskola och Region Skåne
I Almedalen i år kommer Kfsk arrangera "Hur kan arbetet med barnrättsstrateger främja barns rättigheter? Skåne visar vägen" och i Bryssel på Open Days den 14 oktober kommer man att berätta om "Skåne först ut i Sverige – och kanske i Europa?!"

Anna Falk och Camilla Sjöstrand

　

Regionala biblioteksrådet 2015-06-04

4/6 träffades det regionala biblioteksrådet för årets andra möte. På agendan stod bland annat spridning av regionala rådets arbete, aktivitetsbaserade arbetsplatser samt kurslitteraturfrågan.

En inventering av ledamöternas olika nätverk gjordes och vi kunde konstatera att en betydande del av biblioteksinfrastrukturen i Skåne men även nationellt finns representerad i rådet:
Nätverket Lärsäten Syd (Kristianstad, Malmö, Lund, SLU, Halmstad och Blekinge), SUHF:s forum för bibliotekschefer, sjukhusbiblioteken inom Region Skåne, men även nationellt samt sjukhusbiblioteksnätverket EIRA,SFIS, Forskningsråd kring B&I forskning,Institutionen för kulturvetenskaper, Regionala nätverket för skolbibliotekscentraler, Skolsamordnarnätverket i Södra Sverig, Nationella skolbiblioteksgruppen, KB:s expertgrupp för kvalitet och utvärdering, Barnbibliotekarierna i Skåne, De olika delregionala folkbiblioteksnätverken, Kulturchefsnätverket i Skåne, nätverk med bibliotekschefer i stora kommuner i Södra Sverige, IFLA – CPDWL, folkbibliotekschefer i Skåne, Duo-gruppen, nätverk eller referensgrupper kopplade till Kultur Skånes olika utvecklingsområden (tex läsfrämjande, kulturhus, mångspråk, statistik), SLB – Sveriges länsbibliotekarier och Kungliga bibliotekets kvalitetsdialog.

Gunilla Lilie Bauer visade och berättade om erfarenheterna av aktivitetsbaserade arbetsplatser. Bibliotek och IT vid MAH, tillämpar sedan knappt ett år flexkontor. Läs mer om lokalprojektet och ABW här: https://www.mah.se/Om-Malmo-hogskola/Bibliotek-och-IT/Projektkontor/Avslutade-projekt/Lokalprojektet/

Annelien van der Tang Eliasson introducerade frågan om kurslitteraturen och det regionala mediesamarbetet. Distansstuderande med olika behov när det gäller kurslitteratur, bibliotekslagen och olika grad av självförsörjande i de olika delregionala folkbibliotekssamarbetena har aktualiserat frågan. En hearing med alla Skånes högskole- och universitetsbibliotek samt representanter för folkbibliotek för att sätta ljus på frågan föreslogs.

Rådet diskuterade också förslag på teman för höstens möten och välkomnar fler förslag och inspel:  digital kompetens, barn och unga och det livslånga lärandet, uppsökande verksamhet och prioriterade målgrupper, samarbete mellan högskola och folkbibliotek, e-böcker (eget skapande, upphovsrätt, digital kompetens, förlag, leverantörerna, kostnader), Open Access för folkbibliotek,gemensamma kompetensutvecklingsinsatser, det pedagogiska förhållningssättet tillsammans med Lärarhögskolan, MIK-frågor samt Nationella biblioteksstrategin och utvecklingsfrågor i stort.

Höstens möten i regionala biblioteksrådet är 10/9 (Helsingborgs stadsbibliotek) och 25/11 (LUX, Lund)
/Kristina

Förslag om Digitala servicecenter i kommunal regi

Nyligen ägnade jag lite tid åt att titta närmare på Digitaliseringskommissionens delbetänkande Gör Sverige i framtiden, där man bl a kan läsa om förslaget om Digitala servicecenter i kommunal regi. 

Det är en ganska glädjande läsning ur ett biblioteksperspektiv. 

Förslaget handlar om att ge kommunerna möjligheter att söka statlig finansiering för att kunna erbjuda digitala servicecenter till invånarna, för att på så sätt utveckla invånarnas kompetens. Digitaliseringskommissionen är tydliga med att kommunerna själva ska kunna välja hur de vill utforma och organisera sitt arbete och användning av stödet och att det ska göras utifrån lokala förutsättningar, men de skriver också: Kommunerna kan exempelvis  bygga vidare på befintlig infrastruktur kring lokala servicepunkter och verksamheter som bibliotek, bokbussar, studieförbund, servicekontor, medborgarkontor, äldreboende etc. Det kan också handla om att involvera olika typer av aktörer i arbetet med de digitala servicecentren….

Ett syfte är att invånarna ska kunna använda kommunala och statliga digitala tjänster och en utgångspunkt för förslaget är att ett digitalt servicestöd utformas på ett sådant sätt att invånarna i olika delar av kommunen enkelt kan ta del av stödet. 

Stödet ska enligt förslaget vara treårigt och medlen ska ”företrädesvis” gå till personalkostnader, kompetensutveckling av personal men det ska också kunna gå till inköp av datorer eller annan utrustning. De tänker sig en kommunal medfinanisering om 50% och de förväntar sig en nyttjandegrad på 75% (av kommunerna som jag tolkar det). Det skulle ge en kostnad på ca 69 miljoner på tre år. Nationell samordning behövs också enligt Digitaliseringskommissionen, deras förslag är att SKL ska få den rollen. 

I bilaga 7 i Gör Sverige i framtiden finns det en konsekvensutredning av digitala servicecenter som  Digitaliseringskommissionen har gjort tillsammans med ett konsultföretag. Där lyfter de biblioteken ännu tydligare. På s 273, skriver de om Bibliotekslagens 7§ ”verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas…” och ”I praktiken utgör biblioteken och folkbiblioteken viktiga noder för många individer när de söker digital information och kunskap. Biblioteken vittnar samtidigt om svårigheter att kunna bistå med tillräckligt stöd”.Lite längre fram, på s 278, skriver de ”Sverige har en väl utbyggd och medborgarnära servicestruktur i folkbiblioteken som kommer att utgöra en viktig utgångspunkt för de digitala servicecentrernas verksamheter” och ”Biblioteken som samhällsfunktion har visat sig vara en av de platser som människor idag vänder sig till med Internet- och datorrelaterade frågor."

Trevlig läsning helt enkelt!

Vill ni läsa delbetänkande så hittar ni det här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201528/

Förslaget behandlas på sidorna 167-170 i betänkandet. Konsekvensanalysen hittar ni i bilaga 7, på sidorna 271-300.

Det finns möjligheter att lämna synpunkter på förslaget. Tyvärr så är det kort om tid – synpunkterna ska vara inne senast 29 juni. 

Här kan man läsa mer om hur man går tillväga för att lämna synpunkter: http://www.regeringen.se/artiklar/2015/05/lamna-synpunkter-pa-forslag-om-statlig-medfinansiering-av-digitala-servicecenter-i-kommunal-regi/

//Annelie

Utbildningsdag kring talböcker och Legimus i Sjöbo

 

I måndags arrangerades en studiedag i Sjöbo kring talböcker och Legimus för både bibliotekspersonal (skol- och folkbibliotek) och pedagoger.  Utbildningsdagen är ett samarbete mellan biblioteken i Skåne Sydost, Myndigheter för Tillgängliga Medier (MTM) och Kultur Skåne. Sammanlagt deltog ca 100 personer, uppdelad på ett förmiddagspass kring folkbibliotek och ett eftermiddagspass kring skolbibliotek. Utöver praktisk information kring nedladdningen förtydligades bibliotekets uppdrag enligt artikel 19 av FN:s allmänna förklaring för mänskliga rättigheter kring åsikts- och yttrandefrihet och Bibliotekslagen (2013:801). Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättningar, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.  Den svenska talboksmodellen med decentraliserad struktur är unik i världen.  Sveriges bibliotek är oersättliga länkar i modellen och avståndet mellan låntagare och MTM:s medier är i den här modellen betydligt mindre än i en centraliserad struktur. I de flesta länder finns det endast en organisation som arbetar med förmedling av tillgängliga medier.

För att kunna möta våra låntagare med läsnedsättning på bäst möjliga sätt rekommenderar MTM att

 

• All personal på biblioteket ska veta vad talböcker är och vilka som får låna de
• All personal ska kunna söka efter talböcker i Legimus.se
• Alla bibliotek med talbokstillstånd ska ha en eller flera personer i personalen som är registrerare av tjänsten  "Egen nedladdning"
• Alla bibliotek ska ha information uppsatt om vad talböcker är och vilka de är till för både i biblioteket och på bibliotekets webbsida.

Det är glädjande att det finns ett sådant stort intresse idag för härmed har vi i Skåne fått 100 nya ambassadörer på bibliotek och skola som kan sprida kunskapen om talböcker och Legimus i sin egen organisation och bland sina låntagare.

 

Gästbloggare Helén Bengtsson från Kristianstads bibliotek

Med Helens tankar avslutar vi våra blogginlägg av Botkyrkas studieresa.

Axplock

”Bara en tanke.” ”Jag tänker, alltså finns jag.” (alternativt ”… är jag.”, ”… existerar jag.”)

Hur existerar vi utan tankar? Är det ens möjligt? I Hallunda for miljoner tankar hit och dit under torsdagskvällen och fredagsdagen.

 ”Det kunde varit jag.” (Sara Olausson) Tänk tanken på riktigt – det kunde varit jag. Det kunde faktiskt varit jag. Vilka upplevelser skulle det burit med sig om det faktiskt hade varit jag? Vi kan bara föreställa oss upplevelserna i våra tankar. Och utan våra tankar är vi ingenting. Smärtan finns först när du tänker tanken ”Det gör ont”. Rädslan finns först när du tänker tanken ”Det är något som skrämmer mig”. Lyckan finns inte förrän du tänker på det där som gör dig lycklig.

”Språket är ett verktyg för att hantera starka känslor.” (Barakat Ghebrehawariat) Tänk tanken att alla hade hanterat starka känslor med språket som verktyg. Hur skulle världen sett ut? Tanken som slår mig är att jag inte kan tänka mig hur den skulle sett ut. Kan du? Men jag kan tänka tanken på vilken makt språket har och hur viktigt det är att erövra ett språk. Må vi alla hjälpas åt på vägen, tänker jag.

Tanken och tänkandet. Tack alla ni som väckt tanken på tanken – alltifrån Descartes till vardagsfilosof Dennis*, som vi träffade på tågresan hem. 

/Helén Bengtsson

Folkbibliotekstatisstik i ny förpackning

I förrgår publicerades KBs årliga statistik rapport av de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. I medierna uppmärksammades framför allt nyheten att över 90 svenska kommuner saknas bemannade skolbibliotek. 

Under 2014 har en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik genomförts, där bland annat skolbiblioteken nu ingår i statistiken. I och med att en sådan stor förändring gjorts av frågornas innehåll, definitioner och urvalsram är det inte möjligt att få ut en rapport på regional nivå för Skånes del.  Och därmed kan vi i nuläget inte dra några slutsatser för Skåne när det gäller bl.a. skolbiblioteksverksamhet.  Årets statistik visade i alla fall att det fanns ca 114 skolbibliotek d.v.s. ett bibliotek som är bemannat minst 20 timmar i vecka (för grundskola och gymnasiet) och ca 72 integrerade skol- och folkbibliotek.  Totalt finns det alltså 186 skolbibliotek i en region med 33 kommuner, 131 gymnasieskolor och 647 grundskolor.  

En annan konsekevens av den förändrade statistiken är att jämförelse i tiden bakåt  inte alltid ge korrekt information p.g.a. omdefiniering av vissa variabler och den ska därför göras med stor försiktighet.  Titta därför noggrant på era siffror före ni pratar med media och era politiker. En feltolkning är lätt skett.

Vi kommer oss att ägna mer åt statistik i den nya referensgruppen för statistik som består av:

Anders Nylander – Kristianstads bibliotek
Christian Forsell – Helsingborgs bibliotek
Liz Jozefsson – Lunds Stadsbibliotek
Carola Beijer – Malmö Stadsbibliotek
Eva Olsson – Malmö Stadsbibliotek
Liv Olofsson Lundström – Trelleborgs bibliotek
Annelien van der Tang Eliasson – Kultur Skåne.

Gruppen träffas för första gång efter sommaren.