Bibliotek och människor på flykt - fortsättningen

Sedan vi sist skrev här på bloggen om bibliotek och människor på flykt har det  hänt en hel del:

I Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 trycker kulturnämnden på att kultursektorn kan föra människor samman, ge nya berättelser och vidga perspektiven: "med kunskap och insikt i andra människors liv stimuleras vår nyfikenhet och därmed vår förståelse och tolerans gentemot andra. Kulturen är en kraft som kan stärka arbetet med att utveckla demokratins former, yttrandefriheten och synen på alla människors lika värde."

I kulturnämndens verksamhetsplan och budget för 2016  har kulturförvaltningen fått i uppdrag att "se på möjligheterna för att kunna bidra till förbättrade integrationsinsatser".

Folkbibliotek, kulturarvsaktörer och aktörer inom den idéburna sektorn gör redan många olika insatser för människor som kommer till Sverige på flykt från krig och förtryck. Frågor kring språkutveckling, berättelser, relationsbyggande och skapa mötesplatser mellan människor i lokalsamhället ligger nära dessa aktörers kontinuerliga uppdrag och arbete. En regional uppgift är att bygga vidare på det som görs och stärka de strukturer som redan finns.

7/12 höll vi ett välbesökt seminarium för bibliotek, kulturarvsaktörer och idéburen sektor för erfarenhetsutbyte och för att stimulera till samverkan och samarbeten. Det var också ett tillfälle för att identifiera de behov som finns i kommunerna i Skåne för att jobba med dessa frågor.

Utmaningar som lyfts är exempelvis språkkompetens, behov av informationsmaterial översatt till olika språk samt mer medier på fler språk. Förutom för metod-, kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sökbara "snabba" pengar medel för mindre projekt för att utveckla arbetet är exempel på regionala insatser som efterlysts. 


Arbetet kommer att fortsätta under 2016, nu med extra stöd från Region Skånes kulturnämnd:
14/12 tog Region Skånes kulturnämnd beslut om att avsätta 1 500 000 kr att fördela till kommunförbundet Skåne för att i ett samverkansprojekt med Region Skånes Kulturnämnd stimulera olika kulturinsatser inom ramen för folkbibliotekens verksamheter i Skåne, riktade till barn och deras föräldrar som är på flykt.

Det kan handla om att stärka upp mediebeståndet på relevanta språk, lätt svenska, språkkurser, databaser eller annat relevant material som efterfrågas av målgruppen och/eller större möjlighet att anordna aktiviteter för barn och unga tillsammans med andra aktörer.

Beslutet kan ses som ett erkännande av det viktiga arbete som biblioteken gör för människor på flykt och ett sätt för Region Skåne att stödja och utveckla arbetet.

Ett annat steg i det fortsatta arbetet är nästa träff (den 10/2) för nätverket kring mångspråkig biblioteksverksamhet, som har människor på flykt som tema.

Advent - tid för all slags berättande

I samband med årets familjeföreställning Tusen och en natt, slår Malmö Opera ett slag för sagor och det muntliga berättandet. I deras Sagokalender kan man fram till och med 24 december försvinna bort en stund i sagans värld.

Under december kan man också lyssna på Mårten Sandén och Lina Bodéns bok Skorstensjul som adventskalender på DN.se. Inspelningen är producerad av Rabén & Sjögren och det är skådespelaren Julia Dufvenius som läst in boken.

Mårten Sandén fick nyligen Astrid Lindgrenpriset 2015 med motiveringen ”För ett omfattande, rikt och betydelsefullt författarskap inom såväl magisk realism och spänning som vardagsnära utsatthet, väl förankrat hos unga läsare i alla åldrar".

SVTs julkalender Tusen år till julafton är mer omdebatterad än tidigare år. För mycket lärande och fakta tycker somliga, andra gör tummen upp men som vanligt har tv-kalendern storpublik.

Sveriges Radios julkalender, Månsaråttan i Barnradion är inte alls lika omstridd. Vad är speciellt med att skriva en julkalender för radio? ”Det ska vara exakt 24 avsnitt och vart och ett ska vara 8 och en halv minut långt, vara spännande och innehålla en cliffhanger.” Allt enligt Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson som skrivit historien. Illustrationerna är gjorda av Gabrielle Nilsson.

Barnens bibliotek har också en julkalender, där en kan läsa eller lyssna på ett stycke från olika böcker varje dag fram till julafton.

Den som vill berätta själv kan vara med på Berättarkväll på Stadsbiblioteket i Malmö, 16 december kl 18.00. Då öppnar Berättargruppen Ägir porten in i skrönornas och magins värld. Under hela kvällen finns en ordfördelare som bjuder in publiken och uppmuntrar alla att vara med och berätta.

På biblioteken runt om i Skåne pågår under december precis som annars sagostunder på olika språk, bokfikor, bokcirklar, berättarverkstäder, högläsning för alla åldrar, författarscener och språkcaféer. Och den som vill läsa själv eller för någon annan kan få tips i allehanda genrer på bibliotekens webbsidor.

Själv har jag de senaste dagarna umgåtts med tidskriften Opsis Kalopsis, Tema Flykt (nr 3, 2015) Alltigenom intressant och gripande om flykt i barnlitteraturen genom historien, flykt in i fantasygenren, reportage från ett klassrum med barn från hela världen, berättelser från Eritrea och inte minst ungas egna dikter på tema frihet. En bok som återkommer i flera olika sammanhang i detta temanummer är Annika Thors och Maria Jönssons Flickan från långt borta. Den fick nyligen Elsa Beskow-plaketten och uppförs i dramatiserad form under hösten på regionteatern Blekinge-Kronoborg. Har ni inte läst den än så skynda till närmaste bibliotek där den helt säkert finns. Den börjar så här: ”Det var kväll när hon kom. Alla Stjärnor var tända och snön runt huset lyste i månskenet.”

Regionala biblioteksrådet 25/11

 25/11 träffades Regionala biblioteksrådet på LUX i Lund. 

Temat för dagen för Forskning inom B&I-området. Jutta Haider, berättade om den forskning som hon och hennes kollegor inom Institutionen för kulturvetenskaper bedriver, med fokus på forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Juttas presentation följdes av reflektioner och diskussion kring forskning och dess koppling till bibliotekspraktik. Högskolornas och universitetens uppgift att samverka med samhället ger många tillfällen för forskare att samverka med exempelvis bibliotek kring forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Bibliotekens erfarenhet av att delta i forskningsprojekt eller i andra sammanhang samarbete med forskare är ofta goda och lärorika. 

Region Skåne har ett samarbetsavtal med Institutionen för kulturvetenskaper som bland annat resulterat i forskningsrapporter kring folkbibliotek som kulturhus och meröppna bibliotek. Flera masteruppsatser inom ABM-utbildningen har också belyst olika aspekter eller projekt inom utvecklingsarbetet kring folkbiblioteken som kulturhus eller meröppet. Inom ramen för samarbetet har också Kultur Skåne föreläst för studenter på ABM-utbildningen, bland annat om regional kulturpolitik.

Kultur Skåne samarbetar också med Malmö högskola kring ett par olika forskningscirklar. En har handlat om designprocesser och innovativsamverkan där 5 bibliotek (Bjuv, Eslöv, Kävlinge, Lindängen i Malmö och Lund) tillsammans med Per-Anders Hillgren och Mette Agger Ericsen, forskare i interaktionsdesign utforskat bland annat medborgardialogprocesser och bibliotekets roll i lokalsamhället. 

Kultur Skåne har med medel från Kulturrådet också kunnat initiera ett par olika forskningsspår kring läsfrämjande arbete. Just nu deltar Kultur Skåne och sju bibliotek från Skåne och Södra Sverige (Varberg, Hässleholm, Malmö, Simrishamn, Kävlinge, Burlöv och Landskrona) i forskningscirklar kring läsfrämjande arbete under ledning av Lotta Bergman, forskare i svenska med didaktisk inriktning och Magnus Persson, forskare i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, vid Malmö högskola. Forskningscirklarna kommer att avslutas i juni med ett slutseminarium och en rapport med dokumentation från deltagarna och forskarna.Catharina Schmidt, forskare i pedagogik med didaktisk inriktning vid Göteborgs universitet genomför just nu också en följeforskningsstudie kring läsfrämjande arbete, med fokus på bokprat för elever i årskurs 2, i Tomelilla, Lund och Gislaveds kommuner.

Andra aktuella frågor på biblioteksrådets agenda: 

Arbetsgruppen för hearingen kring kurslitteratur är nu bemannad med Anna Sonesson, Tomelilla bibliotek; Christian Forsell, Helsingborgs bibliotek; Karin Ericson, Malmö högskola och Petra Romberg, Polhemsskolan i Lund. Annelien van der Tang Eliasson, Kultur Skåne är sammankallande.Arbetet med nationell biblioteksstrategi har som en viktig utgångspunkt allas likvärdiga service och det finns därför klara kopplingar mellan kurslitteraturfrågan och den nationella biblioteksstrategin.  

Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 antogs av regionfullmäktige den 24 november och finns nu på Kultur Skånes webbplats  

Nationell biblioteksstrategi -sekretariatet är snart på plats på Kungliga biblioteket och Fichtelius, Hansson och Linder har redan börjat dialogen med bibliotekssektorn. Processen är öppen och kommer bland annat att ske i en facebookgrupp. Man utgår från tre övergripande frågor

-          Hur är läget? 

-          Vad är problemet? 

-          Hur vill vi ha det?

Kungliga bibliotekets expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling har presenterat sin slutrapport. För högskolor och universitet tillhör utvärdering vardagen, för folkbibliotek och framför allt skolbibliotek är det svårare. Utvärdering som utvecklingsverktyg föreslås bli ett tema på något av kommande möten med regionala biblioteksrådet.

Lunds kommun har 2012 och 2015 genomfört en undersökning kring vad elever i årskurs 9 tycker om sitt skolbibliotek. Enkäten har genererat intressanta svar. I Bromölla kommun har som ett led i arbetet med ny biblioteksplan samlat in synpunkter på  skol- och folkbiblioteken. Skolbiblioteken i Bromölla är viktiga som fristäder och för att ge studiemotivation i en kommun med hög ungdomsarbetslöshet. I Östergötland har regionbiblioteket gjort en förstudie om skolbiblioteken i länet. Malmö högskola har ett samarbete med Pauliskolans  för att öka rekryteringen av studenter från icke-studievana miljöer.

Flyktingmottagandet är en stor fråga för biblioteken just nu och kommer att vara det under lång tid framöver. Det finns ett kort perspektiv som handlar om att kunna hantera att många människor kommer samtidigt till en liten ort eller kommun, och ett långt perspektiv där exempelvis integrations-, delaktighets- och språkfrågor blir viktiga. Kultur Skåne arrangerar ett möte kring temat kultur som stöd för människor på flykt 7/12 och det är 120 personer från biblioteks-, kulturarvs- och den idéburna sektorn anmälda. Detta kan ses som ett avstamp för ett gemensamt arbete framöver. Biblioteket har också en nyckelroll som en öppen demokratisk plats i samhällen som präglas av ökad intolerans.

Siffrornas vecka!

I veckan publicerade Svensk biblioteksförening nyckeltalen för folkbiblioteken i Skåne. Jag kommer ihåg publikationen på fikabordet i personalrummet från tiden jag jobbade på bibliotek. Rangordningen med andra bibliotek och jämförelser i tiden var ingången till rapporten. I år får vi välja ett annat angreppsätt eftersom Kungliga bibliotek har genomfört omfattande förändringar under 2014. Statistikinsamlingen bygger numera på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll. Dessutom är det inte heller solklart om samtliga bibliotek har uppfattat innebörden av de nya variabler på exakt samma sätt.

Vi bör vara observanta för att svensk biblioteksförening har vid vissa nyckeltal använt sig av en annan skala som vid första anblicken ser likadan ut som i den förra rapporten.

Generellt kan man säga att lånesiffror i Skåne för 2014 är på ungefär samma nivå som i 2013, medan besökssiffrorna har ökat. Vi vet inte om detta beror på om att antalet aktiviteter som anordnas av biblioteket har ökat eller om att fler människor i Skåne besöker biblioteket. Förmodligen spelar båda faktorer en roll. Oavsett är detta verkligen en positiv utveckling.

I samtal med bibliotek hör man ofta att biblioteken lånesiffror för barn ökar. Vi kan tyvärr inte jämföra årets siffror för barnutlån och barnmedia med fjol eftersom KB har definierat ett annat åldersintervall för barn och unga. Föregående år har man hanterat åldersintervall 0-14 år medan 0-17 år gäller från och med i år.

Antal biblioteksdatorer per 100.000 invånare kan man inte heller jämföra med föregående åren eftersom KB från och med 2014 har preciserat vilka datorer som ska ingå. Det hade varit intressant att jämföra de här siffrorna med de siffrorna som publicerades häromveckan i Svenskarna och internet 2015.  År 2015 har 93 % av svenska befolkning har tillgång till internet och 91% använder internet. 90% av svenska befolkningen har bredband och 97 procent en mobiltelefon. När så många har tillgång till internet kan man undra sig hur bibliotekets publika datorer används. Kanske är det så att platsen är viktigare och roligare än själva dator.

Nyckeltalen ger upphov till flera frågor och ger endast en fragmentarisk bild av en omfattande verksamhet. Diskussionen kring hur vi mäter bibliotekets kvalitativa insatser förs inom olika forum i landet. T.ex. har vi i Skåne sedan augusti en referensgrupp statistik som arbetar med frågorna.

 

Kod-Knäckarna i Skåne

Jag kommer precis från ett möte med Louise Belfrage och Lotti Fred som är i Skåne och marknadsför ideella förening Kod-Knäckarna. De har med medel från Allmänna arvsfonden fått medel att sprida sitt material till alla föräldrar i Sverige men med särskilt fokus på Malmö, Göteborg och Stockholm.

Varför startades Kod-Knäckarna?

Kod-Knäckarna startades 2004 av Louise Belfrage och Suzanne Heimdal, båda föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter, samt speciallärare Eva Sjölund. Deras erfarenhet var att de flesta föräldrar både vill och kan hjälpa sina barn, men att det saknades lättillgänglig och anpassad information om hur man bäst går tillväga.


En viktig del i föreningens projekt har därför varit att ta fram information som särskilt riktar sig till föräldrar. Detta har senare kompletterats med fortbildningsinsatser för lärare, samt informations- och utbildningsmaterial till föräldrar med annat modersmål än svenska.

Kod-Knäckarna har tagit fram ett material som vänder sig till alla barn. Det materialet heter Hitta språket! Prata, lek och läs med ditt barn 0-5 år, En film till föräldrar om småbarns språkutveckling 0–5 år som finns översatt till fem språk arabiska, engelska, persiska, somaliska, sorani/kurdiska.

Författarbesök på biblioteken i Skåne

Kultur Skåne har påbörjat en kartläggning av litteraturen som konstform för att se närmare på den litterära infrastrukturen i regionen, hur villkoren ser ut för författare och vilka verksamheter, mötesplatser och nätverk som finns. Kartläggningen kommer att presenteras för kulturnämnden i början av 2016. Planen är att denna ska fungera som ett underlag för det fortsatta arbetet med litteraturen som konstform, men också ligga till grund för mer omfattande fördjupningar av litteraturens plats och villkor i Skåne.

Under hösten har en enkät skickats ut till samtliga bibliotekschefer i Skåne för att få en bild av hur folkbiblioteken arbetar med författarbesök. Det vi ville veta var vilka författare som kommit på författarbesök under 2014, hur de blivit kontaktade samt om biblioteken har riktlinjer för författararvodering.

22 av 33 kommuner har svarat. Vissa har skickat ett samlat svar för huvudbibliotek och filialer, andra låtit varje bibliotek svara var för sig. Författarbokningarna omfattar utöver besök på biblioteket också evenemang som Bokens dag eller Kulturnatten, författarprogram såväl som med som utan inträde. Författarbesök för barn & unga som genomförts i samarbete med skolan har inte tagits med i sammanställningen.

Hos de bibliotek som svarat har det arrangerats mer än 170 författarbesök under 2014. Motsvarande siffra är 293 i  KB:s Biblioteksstatistik 2014 för Skåne ("Aktivitet där en författare deltar eller föreläser eller läser sina egna eller andras verk”) varav 48 riktade till barn/unga.

Det är stor spridning bland författarna; endast ett tjugotal har gjort författarbesök på mer än ett bibliotek medan ungefär hälften av författarna har gjort ett besök. Merparten av författarna är aktuella med ny bok eller är lokalt kända. Fördelningen är jämställd, av 126 namngivna författare var 62 kvinnor och 64 män. Däremot är det få med annan bakgrund än svensk.

Många bibliotek tar kontakt direkt genom förlag eller författarens webbsida. Författarcentrum Syds kontaktförmedling används också av många, men inte om biblioteken på egen hand kan nå författaren. Alla författare finns inte heller representerade genom Författarcentrum. Författarbesök kan arrangeras i samarbete med andra föreningar eller bildningsförbund som då sköter bokningarna. Vissa bibliotek har blivit kontaktade av författaren själv.

Få bibliotek har egna riktlinjer för arvodering. De flesta är medvetna om och följer Sveriges Författarförbunds rekommendationer men det är också vanligt att låta författaren ange sitt pris. Många författare följer SFF men kan också ange högre eller lägre arvode. Hur biblioteken förhåller sig till detta varierar. Med hänvisning till budget är det vanligt att välja det lägre arvodet för att ge utrymme för fler programpunkter. Budgetramarna är avgörande men hur biblioteken väljer att hantera kostnader och lägga upp aktiviteter skiljer sig åt.

Sammanfattningsvis visar enkätundersökningen på ett omfattande program av författarbesök på de skånska folkbiblioteken. Bokningarna görs på det sätt som upplevs som enklast, i direkt kontakt med författaren om biblioteken har den möjligheten, i annat fall genom Författarcentrums förmedling eller andra kontaktvägar. Oavsett hur bokningen har gått till är SFF:s rekommendationer för arvode välkända och många bibliotek har dem som riktlinje. Författarnas egna angivna ersättningar varierar och det är slutligen i överenskommelse med författaren som arvodet avgörs. Budgeten är för många bibliotek liten och prioriteringar måste göras.

Vissa svar var korta men många har förklarat hur man arbetar och resonerar kring de här frågorna och förtydligat förutsättningar och prioriteringar. Tillsammans ger de en fingervisning om hur det ser ut i de olika kommunerna och hur man på folkbiblioteken arbetar med författarbesök. För er som inte svarat på enkäten går det fortfarande bra att komplettera med era uppgifter till karin.ohrt@skane.se.

Ann Dinesson 

praktikant Kultur Skåne