Nu har Litteraturutredningen skickats ut på remiss

Vi har ju redan tidigare skrivit om Litteraturutredningen här på bloggen, men nu är Läsandets kultur (SOU 2012:65) utskickad på remiss till 167 remissinstanser. Region Skåne och regionbiblioteket är en av dessa. Senast den 1 mars 2013 ska yttrandet lämnas in.

De kommuner i Skåne som fått utredningen på remiss är Hässleholm, Malmö och Svedala. Övriga remissinstanser i Skåne är: Seriefrämjandet, Föreningen Litteraturhus Lund och Mediaverkstaden i Malmö. På riks/nationell nivå har alla studieförbunden fått utredningen bl.a.

På nästa bibliotekschefsmöte, den 12 december i Hässleholm, har vi litteraturtema och kommer förstås att passa på att ta in synpunkter kring Litteraturutredningen från kommunerna då.

Det gäller att börja i tid

Statens medieråd uppmärksammar att internetanvändaren blir allt yngre. Hälften av treåringarna är redan igång med att surfa på nätet, läs mer här:

Internetanvändningen i Sverige startar i allt tidigare ålder. Det finns siffror som visar på att 50 % av våra treåringar använder nätet regelbundet. Den genomsnittliga internetanvändaren ser förstås lite olika ut utifrån både ålder och kön. Bland de allra yngsta syns inga större könsskillnader och de aktiviteter som barnen ägnar sig åt rör främst enklare filmklipp och spel.

En utmaning för vuxenvärlden, och kanske framförallt för professionella inom skolan – är att möta dessa medievana individer redan i förskoleåldern – och att inom ramen för undervisningen träna barnet i att kritiskt förhålla sig till information och kommunikation som förmedlas via nya medier oavsett tekniska lösningar och plattformar. Statens medieråd arbetar utifrån begreppet mediekunnighet, som omfattar de kompetenser som krävs för att utvecklas och navigera i en allt mer komplex medievärld. Mediekunnighet kan med andra ord jämföras med läskunnighet eller simkunnighet.
Regeringens Framtidkommission har i sitt uppdrag att identifiera våra framtida samhällsutmaningar pekat ut just medielandskapets utveckling och dess inverkan på vår demokrati som ett särskilt viktigt område. Möjligheten till både extrem fördjupning och specialisering av information och kunskap löper parallellt med möjligheten att helt undvika detta.
I takt med att allt större mängder data skapas, distribueras och lagras krävs det att vi människor, på alla nivåer, tränas i att inte bara förhålla oss kritiska utan även ser vår medborgerliga rättighet att delta i samhällsdebatten och ta del av det material och den kunskap som finns på nätet.
I dagarna skickar Statens medieråd ut utbildningsmaterialet Nosa på nätet till Sveriges samtliga skolor med förskoleklass, i syfte att öka graden av mediekunnighet hos de som just har börjat i skolan. Nosa på nätet lär på ett lekfullt sätt barnen att tolka budskap och värdera olika källor. Materialet är framtaget i samverkan med Skolverket och har blivit mycket efterfrågat.
Jag hoppas nu att skolledare och lärare i landet kommer att ha stor nytta av detta utbildningspaket. Medierna är här för att stanna och mediekunnighet är en avgörande kompetens för en generation som ser information, kommunikation och tillgänglighet som en självklar del av livet.
Ewa Thorslund
Direktör
Statens medieråd

Barn och unga - blandad kompott

Referensgruppen för Äppelhyllor   Kärnhusgruppen är numera en referensgrupp för TPB och ska precis som tidigare vara drivande för att göra barnbiblioteksverksamheten tillgänglig. TPB:s barn och ungdomsbibliotekarie, Jenny Nilsson, ber er om att skicka intressanta upplysningar och länkar om allt från bra material på Äppelhyllan till marknadsföringsinsatser och intressant forskning inom området.
Kärnhusgruppen 2012-2014 finns på Barnbibliotekscentrums webbplats

Från konferensen "Kulturarbejde med unge – strategier, der rykker". Unga rådgivare från danska Kulturministeriet och en rad med framträdande kulturaktörer. Läs om konferensen.

Att läsa är också en sportEn vandringsutställning som Riksidrottsmuséet skapat som en del av projektet med samma namn. Utställningen ska fram till maj vandra runt till olika projektbibliotek i Stockholmsregionen som ska knyta aktiviteter till den. Därefter kan andra intresserade bibliotek ha utställningen, under förutsättning att den fortfarande är i någorlunda skick. Örebro, till exempel har redan anmält intresse för september.  Man får då ta transportkostnaden, men tanken är att museet ska räkna fram en schablon för dem som vill ha utställningen efter själva projektperioden.

Känner ni till någon som vill ha personliga boktips?
Jag är Boken är ett läspyssel för dem mellan 13 och 25 år.
Bokhäxan finns inte där du finns. Vi kommer aldrig att mötas.
Och skulle det ske, så känner vi inte igen varandra.
Några av er blev bekanta med Bokhäxan Babajaga på BBMs seminarium i Kristianstad den 7/9. Nu har nya bokhäxor kommit till. Ni kan läsa mer om dessa på Bokhäxorna läser dina tankar

Från Nypon förlag har kommit info om lättläst skönlitteratur på engelska.




 

Grattis - Utlåningsrekord i Lomma

I oktober månad slog biblioteken i Lomma rekord igen. Aldrig tidigare har det lånats så mycket under en månad. På båda biblioteken samtidigt!
Lomma bibliotek hade under oktober 12 986 utlån, en ökning med 643 jämfört med tidigare rekord. Bjärreds bibliotek hade 10 932 utlån, en ökning med 864 från tidigare.
Totalt under oktober månad lånade Lommaborna 23 918  böcker, tidskrifter, musik, film och andra medier från de båda biblioteken. Alltså fler lån under månaden än antal invånare (22.000).
– Det är väldigt roligt med en så stor ökning av bokutlåningen. Speciellt märker vi ett ökat tryck på barnböckerna, säger bibliotekschef Göran Schmitz. Och har det hänt att en kommun har historiskt  utlåningsrekord på två bibliotek på en och samma gång?

Därför är svenska e-böcker svårsålda

I fredagens SvD fanns en intressant artikel om den svenska e-boksmarknaden. Där listas bl a fyra skäl till varför marknaden utvecklas långsamt och varför det är svårt att sälja svenska e-böcker. Som vi tidigare skrivit om här på bloggen så står biblioteken för nio av tio förmedlade e-böcker. Här finns artikeln Därför är svenska e-böcker svårsålda

Hjälp till filmsamtal på bibliotek

Svenska Filminstitutet, Film i Skolan har tagit fram en handledning Alla filmers filmhandledning som går att ladda ned här:

http://www.sfi.se/sv/filmiskolan/Nyhetslista/Alla-filmers-filmhandledning/

Målgruppen är skolan, men även andra som visar film för barn och unga kan ha glädje av handledningen:

Film i skolan har tagit fram en generell text, en allmän filmhandledning, som kan användas som utgångspunkt för filmsamtal kring de filmer som saknar handledning.

Film i skolan tar fram handledningar till filmer inom olika genrer och teman samt för alla åldersgrupper. Samtidigt ökar intresset för film i skolan, lärare efterfrågar alltfler filmer efter eget huvud och önskan. Och det är bra. Men hela repertoaren har vi på Film i skolan inte möjlighet att täcka.
   Så syftet med denna text är därför att utgöra en generell och allmän handledning som kan användas som stöd för diskussion i klassrummet efter en filmvisning och i närstudier av en film - när ni inte hittar en handledning till just den film ni söker.
   Avsikten är inte att spänna över alla specifika teman utan texten bör ses som en inspirationsguide för att locka till tolkning, analys och samtal. Några viktiga tekniska begrepp och vedertagna filmtermer tas upp och förslag ges på ingångar till hjälp att närma sig filmens uppbyggnad och tematik. 
   Lycka till och kom gärna med kritik och tankar! (från SFIs hemsida)

Bibliotek på lika villkor

Idag har jag varit på en mycket intressant dag på temat Bibliotek på lika villkor, anordnad av SFIS Syd och Svensk biblioteksförening Regionförening Skåne.

Ann-Charlotte Ek, från Malmö högskola inledde dagen genom att förse oss med normkritiska glasögon och lite nya verktyg och tankar kring frågor som inkludering, likabehandling, mångfald och genus. Catharina Isberg  och Lotta Mogensen fyllde på med sina reflektioner och erfarenheter kring SLUs medarbetarprojekt för att intregrera lika villkor i alla medarbetares dagliga arbete respektive Malmö Högskolas projekt högskolebibliotekets roll i en inkluderande lärandemiljö. 

Sau Sagnia, stadsdelsutvecklare i miljonprogramsförorten Drottninghög i Helsingborg bidrog med ett exempel från "verkligheten" då han berättade om inkluderingsarbetet på IdeA i Drottninghög, liksom Barbro Bolonassos som berättade engagerat om sitt arbete på Fisksätra bibliotek i Nacka.

Både IdeA och Fisksätra bibliotek är riktigt fina berättelser kring vilken viktig roll biblioteket kan spela för människor och hur biblioteket kan bli ett viktigt nav i ett lokalsamhälle och den punkt där människor som är svåra att nå för andra kommunala verksamheter och myndigheter kan bli sedda, hörda och få möjlighet att utvecklas.  Här finns det intressanta kopplingar till några av de projekt kring biblioteket som kulturhus, som pågår runtom i Skåne, tex i Burlöv, och jag tycker att man också kan dra paralleller till meröppna bibliotek: bibliotek som är invånarnas/medborgarnas bibliotek, som de själva har möjlighet att fylla med innehåll och verksamhet som kan få dem att växa.

Några andra reflektioner som jag har med från den här dagen är

• Ifrågasätt sanningar! 
• "Vi har inga problem oss oss!" (eller...?) Det luriga med normer är att de är så självklara och rotade att vi inte ser dem, men normer går att förändra.
• Du kan inte ändra på andra - du kan bara ändra på hur du själv bemöter andra
• Här möter vi alla lika! → Här möter vi alla olika!

Men den riktiga utmaingen när det gäller det här är ju att försöka ta sig bortom flosker och fina ord i likabehandlingsplaner och mångfaldsstrategier till att "på riktigt" arbeta med sitt sätt att tänka kring de här frågorna och sitt sätt att bemöta människor.

Nytt på e-boksfronten

Perspektiv  har ett par intressanta artiklar om e-böcker och bibliotek, i Danmark. Bland annat har den danska kulturministern Uffe Elbæk uttalat sig angående de strandade förhandlingarna kring e-reolen:
"Kulturministeren påpegede, at der under hele konflikten omkring eReolen gemmer sig en lang række dilemmaer, der følger i kølvandet på digitaliseringen. Han nævnte blandt andet hele distributionen, udfordringen af eksisterende forretningsmodeller, samt mellemled og aktører, der kommer til at forsvinde.
- Vi bliver nødt til at finde en model, der på den ene side sørger for at den digitaliseringen, der foregår fortsætter, men også kommer forlagene i møde, så de kan lave en ny forretningsplan på deres område. Vi har brug for forlagene, og de har også brug for bibliotekerne. Jeg er ked af skyttegravskrigen, hvor man har skudt på hinanden og set hinanden som modstandere, for vi er led i samme fødekæde, og vi skal udvikle modeller, der sikrer gode digitale øger på hylderne og forlagene et forretningsgrundlag, så de kan udgive bøger og forfatterne kan leve af det."
Och detta sammanfattar väl läget även i Sverige ganska väl?

Men det känns ändå som att det börjar hända en hel del saker:

Vetenskapsrådet har beviljat åtskilliga miljoner till forskningsprojekt kring e-böcker eller relaterade områden, inom rambidrag - Det digitaliserade samhället - igår, idag, imorgon. Lars Höglund, Göteborgs universietet, berättade när han medverkade på vårt kompetensseminarium i förra veckan att han och kollegor på BHS beviljats 12 miljoner från Vetenskapsrådet till forskningsprojektet E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället”.  7 forskare kan nu arbeta med ämnet under flera års tid. Lars Höglund har som ett led i SOM-undersökningen redan tittat på hur e-böcker används, vilket forskningsprojektet nu får möjligheter att fördjupa.

Den alldeles färska OECD-rapporten  E-books: Developments and Policy Considerations  analyserar läget, marknaden, användandet och utvecklingen när det gäller e-böcker i Europa och berör även e-böcker och bibliotek.
"Books have undergone a massive transformation from a physical object to something entirely different: the electronic book, or "e-book". This report provides background on e-book markets and examines various policy issues related to e-books. These include differing tax rates in countries between physical books and e-books, consumer lock-in to specific platforms, limitations on how users can read and share their purchased content, and a lack of transparency about how data on their reading habits is being used."
Rapporten menar bland annat att regeringarna bör ta ett större  ansvar för e-boksfrågan och för utvecklingen av en fungerande e-boksmarknad.

E-libs monopolställning när det gäller e-böcker via bibliotek, tror jag har varit en hämmande faktor för utvecklingen i Sverige. Därför är det intressant att det nu börjar dyka upp en hel del nya alternativ och aktörer (Mediejukeboxen, Publit , Axiells eHub etc)!

På BBM arbetar vi ju med e-boksfrågan på lite olika fronter:

• Sedan i våras diskuterar vi e-boksfrågan och vad vi kan göra lokalt och regionalt i Skåne tillsammans med vår referensgrupp för e-böcker i Skåne.
• 19/11 inleder vi vår seminarieserie kring e-böcker.
• Med hjälp av de regionala pengarna inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne, har vi möjlighet att från och med nästa år prioritera utvecklingsprojekt inom området e-media.
• Vi bevakar e-boksfrågan för att kunna hitta intressanta samarbeten, utvecklingsprojekt, etc i Skåne, och nationellt.

"Hvorfor fattigdom?" på bibliotekerne

Filmen "Kvinder med power" (orig. "Solar Mamas") er én af de otte dokumentarfilm i kampagnen "Hvorfor fattigdom?"

I Danmark inleds det internationella crossmediaprojektet Why Poverty? där folkbiblioteken är en medverkande aktör, mer om projektet finns här http://www.whypoverty.net/ .

Danska Filminstitutet berättar om projektet:

Når den verdensomspændende cross-media begivenhed "Hvorfor fattigdom?" fra midt i november sætter fokus på fattigdommens årsager, er de danske folkebiblioteker vigtige aktører. Otte internationale dokumentarfilm produceret med støtte fra bl.a. DFI, udgør en væsentlig del af kampagnen, og bibliotekerne kan få eksklusiv adgang til filmene allerede nu, sammen med masser af kampagnematerialer og et idékatalog til biblioteksformidling om fattigdom.

Danskerne bliver ikke alene om at tage verdens fattigdom op til debat. Kampagnen med den engelske titel "Why poverty?" vil i den sidste uge i november nå ud til mere end 500 millioner mennesker i hele verden. Mere end 75 tv-stationer viser de otte dokumentarfilm, og der vil være massser af medieopmærksomhed med debat på radio, internet og ved live-events.
Den danske del af kampagnen med titlen "Hvorfor fattigdom?" formidles af DR ud til befolkningen, med bl.a. bibliotekerne, skoler og gymnasier som vigtige samarbejdspartnere. Bibliotekerne kan hente masser af inspiration til deres bidrag til kampagnen, ved at se filmene og bruge det fyldige kampagnemateriale som er tilgængeligt på nettet.

Filmene:

Centralt i kampagnen er de otte dokumentarfilm, som er lavet af internationalt anerkendte dokumentarister. Fra forskellige vinkler belyser de fattigdommen og årsagerne til den.
Titlerne på filmene i "Hvorfor fattigdom?"-kampagnen med link til fyldige indholdsbeskrivelser på dr.dk:

• Velkommen til verden
• Stakkels os
• Kampen om jorden
• Kvinder med power
• Tyveriet af Afrika
• Den håbløse skole
• Send flere penge
• Park Avenue – Penge, magt og den amerikanske drøm

Alle filmene (med undtagelse af "Tyveriet af Afrika") ligger nu tilgængelige på vimeo.com i den engelske udgave, til gennemsyn og forberedelse for de biblioteker der deltager i kampagnen. Webadresse og password til filmene på Vimeo findes i dokumentet wplinkfilm.doc, som indgår i det udsendte kampagnemateriale fra DR og Aalborg Bibliotekerne (se nedenfor).
Allerede i uge 47 (19.-23.11) vil filmene blive udgivet på Filmstriben, så bibliotekerne kan vise filmene til bibliotekspublikum på store og små skærme og skabe opmærksomhed om kampagnen.
Fra d. 25.11. vises filmene på DR og på Filmstriben ved biblioteksarrangementer, samt ved andre events og på undervisningsinstitutioner. Fra denne dato kan Christoffer Guldbrandsens "Tyveriet af Afrika" også vises offentligt.

Skönlitteratur inom friskvård, vård och omsorg

Från Regionbibliotek Stockholms blogg
Våren 2012 skrev Sarah Magnusson en rapport om "Skönlitteratur inom friskvård, vård och omsorg" som en del i sitt praktikarbete på Regionbibliotek Stockholm och inom ramen för Litteraturvetenskapen på Stockholms universitet. Sarah Magnusson har tittat närmare på olika verksamheter som arbetar med litteratur och läsfrämjande arbete gentemot prioriterade målgrupper och i synnerhet för de äldre. Som en ingång till ämnet ges en introduktion kring begreppet biblioterapi.

Nytt nordiskt barn- och ungdomslitteraturpris!!

Nordiska rådet har instiftat ett helt nytt barn- och ungdomslitteraturpris. Barn- och ungdomslitteraturpriset ingår i ett samlat lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur som omfattar ökat översättarstöd, stöd till nätverk och till aktiviteter som direkt involverar barn och unga. Med detta lyft vill de nordiska kulturministrarna slå ett slag för den nordiska språkgemenskapen.

Priset kommer att delas ut av Nordiska rådet en gång om året och kommer att ges för ett litterärt verk, skrivet för barn och unga, på ett av de nordiska ländernas språk. Priset delas ut för första gången 2013.

Litteratur, skönlitteratur och läsning

Från att ha diskuterats överallt för en månad sen har det varit lite tyst om Litteraturutredningen på senare tid. Vi frågade Kulturdepartementet och utredningen kommer att skickas ut på remiss men man vet inte exakt när. BBM/Kultur Skåne har anmält att vi gärna blir remissinstans. Fram tills dess ligger vi i hårdläsning för att vaska fram intressanta områden för folkbibliotek, skolbibliotek och litterära aktörer i regionen. Utredningen presenterar en verkligt grundlig genomgång av läsningen och litteraturens villkor. Man faller inte (så långt jag kommit) i fällan att bara se till läsning av böcker utan talar istället om "längre sammanhängande texter" oavsett medium. Jag ser också fram emot kapitlen om det litterära systemet där allt från läsandets ställning i befolkningen, bibliotekens villkor, till bokmarknaden och språkpolitik behandlas i ett sammanhang.

Att läsning av skönlitteratur alltid är av godo - och andra idéer som många - inklusive undertecknad - fram tills nu sett som en sanning ifrågasätts i Magnus Persson nya bok Den goda litteraturen. Läs den!

Lagom till att Litteraturutredningen blev klar har också Kultur i Väst och Länsbibliotek Gävleborg Uppsala släppt tema-nummer om skönlitteratur.

Framsidan - alltid lika intressant, om behovet av en litteraturpolitik, om kvalitetsbegrepp och myten om den Goda boken, retrobibliotek och förskolan med litteraturprofil mm.
I Upplysningen om Läskonster och litteraturhus och en intervju med Christer Hermansson om poängen med  bokberättande "Allt detta bokpratande har alltid irriterat mig". (SM som skulle hållits i Borås i år är tyvärr inställt sedan bara tre tävlande anmält sig).


Bokcirklar.se
I början av november släpps den nya versionen av Bokcirklar.se och 40 bibliotekarier från Skåne fick den 18 oktober en presentation av Annika Hermele, projektledare.
Många idéer kom upp om hur webbplatsen skulle kunna användas av biblioteken. Som komplement till fysiska cirklar, av lärare och skolbibliotek, i samband med författarbesök är bara några av dem. Cirklarna kan göras öppna, slutna och helt hemliga.

Livet är ingenting för amatörer

Svenska serieskapare tolkar August Strindberg. Strindberg är överallt, i romaner, dramer och konst – och inte minst som en ständigt växande myt i vår samtid. Några utvalda serieskapare har gjort tolkningar med olika ingångar till den svenske allkonstnären. Vissa med direkta tolkningar av hans romaner och noveller; andra har förlagt serier och bilder till en nutida kontext; någon har skärskådat brev och relationer i Strindbergs liv; andra har lagt en satirisk slöja över hela författarmyten, och några har tolkat hans språk och mening.Loka Kanarp och Johanna Rubin Dranger är några av serieskaparna i projektet som genomförs av Seriefrämjandet. 27 oktober – 25 november på Form Design Center i Malmö                     

Dokumentärt i Malmö och Köpenhamn

Snart börjar dokumentärfestivalerna M:DOX och CPH:DOX. M:DOX programmet finns här:
http://www.filmiskane.se/images/stories/MDOX_program.pdf 8-11 november

och CPH:DOX http://www.cphdox.dk/d/index.lasso 1-11 november

Båda bjuder på ett intressant festivalprogram. Samtidigt pågår på Malmö konsthall följande program i anslutning till CPH:DOX http://www.konsthall.malmo.se/o.o.i.s/5239

E-boksenkät på Stockholms stadsbibliotek

DN skriver idag om den e-boksundersökning som Stockholms stadsbibliotek genomfört. Den visar på att e-böcker är ett mycket uppskattat inslag i bibliotekens utbud, 2 av 10 låntagare skaffar lånekort på Stockholms stadsbibliotek enbart för att läsa e-böcker. Men man tycker att utbudet är för dåligt och att karantänen är ett problem.

Enkätanalyserna från E-boksenkäten finns påbloggen Digitala biblioteket, där  virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek skriver om arbetet med digitala bibliotekstjänster. Där finns också en översikt över hur läget ser ut när det gäller förlagens karantän av e-böcker via biblioteken.

Missa inte virtuella enhetens chef Mikael Petrén, som kommer att medverka vid vårt e-boksseminarium 19/11!

Internetfonden finansierar projekt för digital delaktighet i Landskrona

SE:s Internetfonden har sedan 2008 finansierat projekt i syfte att höja den digitala kompetensen hos människor i Sverige som av olika anledningar står utanför Internet. Nu har ytterligare elva projekt fått finansiering från Internetfonden, berättar .SE i ett pressmeddelande 2012-10-22. Ett av de 11 projekten är:

DigIT Karlslund
Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursuniversitetet vid Lunds Universitet driver projektet i samverkan med Landskrona Bibliotek och IM-Individuell Människohjälp. Syftet är att erbjuda en öppen datastuga med drop-in-hjälp för föräldralediga och arbetslösa kvinnor i bostadsområdet Karlslund.