Bibliotekschefsmöte om folkbibliotekens demokratiuppdrag

Fredagen den 1 december samlades merparten av Skånes bibliotekschefer för ett möte på Region Skånes kulturförvaltning i Malmö. Folkbibliotekens demokratiuppdrag i praktiken var ämnet för dagen och flera inbjudna talare gav olika perspektiv på ämnet.

Dagen inleddes med ett kort anförande av Maria Ward, ordförande i Region Skånes kulturnämnd, under rubriken ”Det viktiga demokratiuppdraget”. Hon reflekterade bland annat över vad som händer med yttrandefrihet och öppenhet när demokratin snörs åt. Hur klarar sig till exempel public service i de här lägena? Maria uppmanade till viss vaksamhet inför den pågående utvecklingen runt om i Europa.
– Biblioteken är en av få öppna och fria mötesplatser, om inte den enda. De är ett offentligt rum för bildning och dagdrömmar. Bibliotek gör skillnad och är en viktig och öppen mötesplats och kulturscen. Det är viktigt för regionen att stärka biblioteken i sin roll som kulturspridare. Och det som är bra för Skåne är bra för hela Sverige, sa Maria Ward.

Regional biblioteksplan 2017-2020 fastställd

Idag fastställdes Regional biblioteksplan 2017-2020, Region Skåne, av regionfullmäktige.

Den kommer inom kort att finnas tillgänglig som pdf på vår hemsida, och kommer därefter att skickas ut i tryckt form till folkbibliotek och andra berörda under januari.

Den regionala biblioteksplanen gäller den regionala biblioteksverksamheten och sjukhusbiblioteken, men anger också områden för samarbete mellan de båda verksamheterna, till exempel gällande fortbildning.

När det gäller den regionala biblioteksverksamheten så anger planen ett övergripande mål för perioden som lyder:

"Bidragen för biblioteksutveckling ska nå ett större antal folkbibliotek än tidigare och i högre grad generera kunskapsdelande och kompetensutvecklande aktiviteter mellan folkbiblioteken."

Planen anger också fyra utvecklingsområden för den regionala biblioteksverksamheten under perioden 2017-2020, områden som bland annat styr bidrag och andra satsningar:

Demokrati och fri åsiktsbildning
Folkbibliotek för alla
Digitalisering
Litteratur- och läsfrämjande

Vi på Region Skånes kulturförvaltning är så glada att biblioteksplanen nu är klubbad och klar och ser fram emot att använda den som grund för vårt arbete tillsammans med de olika skånska biblioteken under de tre kommande åren.

Förnyad kraft och fokus på språklig mångfald

Region Skånes kulturförvaltning är tillsammans med övriga regionala biblioteksverksamheter medlemmar i Föreningen för regional biblioteksverksamhet, FRB. Föreningen driver gemensamma frågor som gagnar den regionala biblioteksverksamheten och är också ett forum för samverkan, gemensamt kunskapsutbyte och omvärldsbevakning.

I fredags deltog jag, Maria Tsakiris, i ett av de årliga mötena tillsammans med mina kollegor från hela landet. På dagordningen var bland annat frågan om Internationella bibliotekets (IB) nya uppdrag.

Här följer en kort rapport och några reflektioner:
Internationella bibliotekets omorganisation har debatterats flitigt i biblioteksmedia under året. Från den 1 januari 2018 tillträder Cecilia Svanberg som ny chef samtidigt som IB:s nya organisation

Daisykonsortiets konferens på film

Förra veckan hade Svenska Daisykonsortiet, SDK, sin årliga konferens i Stockholm. Årets tema var Talboken i framtiden. Nu går det att se föreläsningarna i efterhand, och det är värt att ta sig tiden, för det var ett intressant och väl sammansatt program som förtjänar uppmärksamhet från fler än de som var på plats på Norra Latin i Stockholm.
Föreläsningarna är relativt korta, så de kan passa bra använda som underlag för diskussioner med kollegor.

Här hittar du alla föreläsningarna: SDK-konferensen 2017

Skulle jag bara välja en föreläsning att lyssna på igen, så

Tips på reflekterande samtal kring digitala utvecklingsfrågor på ditt bibliotek

I slutet av oktober organiserade Kristianstads bibliotek med stöd från Region Skånes kulturförvaltning två heldagar om MIK, medie- och informationskunnighet.

Under båda dagarna diskuterades MIK utifrån olika perspektiv och deltagarna reflekterade tillsammans kring vilket uppdrag bibliotek har eller borde ha. Föreläsare och workshopledare under dagarna var Marika Alneng, författare till boken ”Folkbibliotek i förändring : navigera med medie- och informationskunnighet” och Malin Klintholm, bibliotekskonsulent i Sörmland. Till sina workshops använde Marika och Malin tolv korta filmer om de olika kunnigheterna som ingår i MIK-begreppet och som finns med i UNESCO:s ”MIK-blomma”.

Bilden är från NORDICOM och UNESCO skrivelse medie- och informationskunnighet.

Filmerna är producerade i samarbete med olika experter såsom en forskare, journalist, författare, designer, mediepedagog m.m. I filmerna lyfter experterna de tre viktigaste aspekterna av en viss kunnighet samt skickar med en fråga för diskussion. Filmerna funkade utmärkt som utgångpunkt för reflektion och diskussion. Vid mitt bord hade vi livliga diskussioner kring Elisabets Åsbrink korta film om yttrandefrihet. Hon ställde frågorna ”Varför ska man försvara yttrandefriheten för åsikter som man tycker är vidriga?” och ”Hur skyddar man sig mot extremistiska ideologier?”.

Jag vill varmt rekommendera alla som arbetar på bibliotek att diskutera de olika kunnigheterna på sina arbetsplatser med filmerna som utgångspunkt. Filmerna är endast tre minuter och ger bra ingångar till diskussion kring digital utveckling och bibliotekens roll.

Filmerna finns på Länsbibliotek Sörmlands youtubekanal.

Nytt på området tillgängliga medier

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, kom nyligen med en forskningsöversikt, Användning av tillgängliga medier. Den ger en bra bild av den samlade forskningen kring hur de tillgängliga medier som myndigheten förmedlar används av dess målgrupper, medier som exempelvis talböcker, taldagstidningar och lättlästa böcker.
En mycket spännande faktor som lyfts fram i översikten är bristen på forskning som ställer frågor om hur tillgängliga medier hänger samman med social inkludering, delaktighet och egenmakt. Ur ett demokratiperspektiv är det väldigt intressant.
Även MTM:s framtidsstrategi 2018-2020 sätter användaren och läsningen i centrum:
"Med ledande kunskap och användaren i fokus främjar vi tillgänglig läsning i samhället. Det här är den strategiska inriktning som ska vara vår ledstjärna i verksamhetsplanering och dagligt arbete från 2018. Vi utvecklas från att övervägande vara en producerande verksamhet till att allt mera vara ett kunskapscentrum som främjar tillgänglig läsning."

Fem frågor om projektet Digitala läslyftet

SFI-klass i Bjuv som deltar i biblioteksprojektet Digitala läslyftet.

Fr.h: Vlora Sadriu, Ardian Sadriu,Vera Dittrich, Zsolt Fazekas, Nada Abo Rashed,

 Rayda Alkafeed, Lilian Amabel Laxdal, Hanna Jfeli,

Salma Mohamed, Zawi Shawish Jalal, Rashid Hadji, Hamzah Husari.

Sex kommuner inom Familjen Helsingborg arbetar just nu med ett projekt om digital inkludering och läsfrämjande för nyanlända, Digitala läslyftet. Projektet har fått bidrag för biblioteksutveckling från Region Skåne, inom ramen för det så kallade experimentspåret.
Vi ställde fem frågor om projektet till Malin Skön på biblioteket i Bjuv, en av kommunerna som är med:
Hur kom ni på idén till projektet Digitala läslyftet?
Vi ser ett behov av digital kunskap i vårt dagliga möte med vår målgrupp (nyanlända) på våra bibliotek. Risken är stor att många hamnar i ett digitalt utanförskap. Vi pratade med SFI-lärare som menade att datorundervisning inte ingår i kursplanen på SFI, samtidigt som det krävs ett visst användande i skolarbetet. Så föddes tanken om att arbeta läsfrämjande med det digitala som verktyg.
Berätta vad ni gör i projektet!
De kommuner som deltar jobbar utifrån en gemensam grund men anpassat efter egna förutsättningar. Vi har köpt in filmade

Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället

Boklådor på Eslövs bibliotek. Foto: Tove Eriksson

Bibliotekslagen fastslår att alla allmänna bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska. Att erbjuda litteratur på många språk är ofta en utmaning för folkbiblioteken. Inköp, urval och förmedling är särskilt svårt om språkkunskaper saknas hos personalen.
Biblioteken kan vara en mycket viktig resurs för att stärka nyanländas möjligheter till ett gott liv i sitt nya land även på andra sätt än genom litteraturförmedling. Att med knappa resurser och ett brett uppdrag utveckla sitt bibliotek till att vara en stark sådan resurs kan också vara en utmaning. Det finns stor potential att utveckla bibliotekens arbete med och för personer med annat modersmål än svenska genom kompetensutveckling och kunskapsdelning. Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser att det är många skånska bibliotek som arbetar intensivt och framgångsrikt för att förstärka sin service till den här prioriterade målgruppen, bland annat genom projekt finansierade av oss. Genom vårt mångspråksnätverk kan bibliotekspersonal träffas, dela kunskaper, inspireras och utvecklas tillsammans.
Bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald är också en av de nationella utvecklingslinjerna . De nationella utvecklingslinjerna ska löpa parallellt medan biblioteksstrategin tas fram. Kungliga biblioteket, KB, har just publicerat en studie med namnet Migration och språklig mångfald. Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. Studien är en kartläggning över bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Flera goda exempel lyfts, t ex Välkommen till Skåne där många skånska bibliotek slutit upp tillsammans med andra viktiga samhällsarenor för att vara en del av etableringsplattformen för nyanlända.

Eslöv och Staffanstorp först ut att få nytt bidrag för kunskapdelning

Sedan september erbjuder Region Skånes kulturförvaltning ett nytt bidrag för kunskapsdelning.
Nu är det klart att de första två bidragen till kunskapsdelning går till Staffanstorp och Eslöv.
Skriva, skriva, skriva uppmanade bibliotekskonsulenten och tidigare forskaren Cecilia Gärdén på vår workshop för metodutveckling för ett par veckor sedan. Skrivandet är ett jättebra verktyg för bibliotekarier för att reflektera, problematisera och för att kunna möta de ständigt föränderliga kraven på vårt arbete. Att sätta ord på sitt arbete är det första steget i utveckling. Att skriva är också ett utmärkt sätt för kunskapsdelning.

Årets skolbibliotek 2017 tilldelas igen till ett skolbibliotek i Skåne

Stort grattis till skolbibliotekarieteamet i Kävlinge som är vinnare av Årets skolbibliotek 2017.

På Svensk biblioteksförenings hemsida kan vi läsa att "Kävlinge utmärks av ett nytänkande när det gäller organisation och samarbete, vilket leder till en stabil och innovativ verksamhet. Den gemensamma webbplatsen och de samlade medierna ger en klok resursanvändning. Genom kollegialt lärande och regelbundet nätverkandet skapar man en stark grupp som bidrar till elevernas och personalens utveckling.

Priset delades ut av utbildningsminister Gustav Fridolin på Skolforum på Stockholmsmässan i Älvsjö idag, den 30 oktober 2017.

Den regionala biblioteksplanen försenad

Den regionala biblioteksplanen 2017-2020 dröjer lite längre än väntat. Regionfullmäktige skulle ha behandlat planen på sitt sammanträde den 23-24 oktober men ärendet bordlades på grund av att budgetdiskussionerna drog ut på tiden. Man hann helt enkelt inte med!
Regionfullmäktige kommer istället att fatta beslut om planen på nästa sammanträde den 28 november.

Gammal kärlek rostar aldrig?

Mediestrategen Britt Stakston gästade idag Lunds stadsbiblioteks andra frukostföreläsning kring digitalisering för hösten. Britt Stakston har på uppdrag av Kungliga Biblioteket skrivit en omvärldsanalys inför den nationella biblioteksstrategin.
Digitalisering och demokratiutveckling går hand i hand. I en värld med fake news, filterbubblor, digital opinionsbildning med mera behöver vi ständigt arbeta för att säkra vår demokrati. Bibliotekens infrastruktur erbjuder oss otroligt många möjligheter och ger oss även ett stort ansvar att arbeta för demokratiutveckling. Delaktighet är ett fundament för ett demokratiskt samhälle och utan digital kompetens och verktyg landar man snabbt utanför samhället.
 Internetstiftelsen kom i vecken med sin årliga rapport Svenskarna och internet 2017  och konstaterade bland annat att det fortfarande finns en halv miljon svenskar som inte använder internet över huvud taget (rapporten är temat för Lunds tredje frukostföreläsning). 500 000 svenskar som inte är uppkopplade och går miste om nätets möjligheter. Stakston menar att biblioteken ska vara den

Regionalt forum 2017

Överenskommelsen ideburen sektor och Region Skånean ordnar årligen ett regionalt forum. Det åttonde äger idag rum på Folkets hus Bioborgen i Osby och temat är Möteplatser för Skåne att skapa framtiden i partnerskap.

Dagen inleddes med tre fantastiska exempel på idéburna integrationsprojekt. Berne Andersson tränare för Vattenpolo teamet i Ängelholm kom med en fin eldsjälsberättelse,
INitiativet i Lund har skapat arbetsplatser för nya svenskar och Talentbyrån i Skillinge som förmedlar lokala arbete till nyanlända genom SFI anordnat av Hyllie Park på Österlen.

Partnerskap , Agenda 2030 och Skånes utveckling.
Ann Svensen från IM uppmanade alla både offentlig sektor och idéburen sektor att förhålla sig till målen i Agenda 2030 utgå från det man redan gör och kroka arm med nya samarbetspartner för att lösa målen.

Både för- och eftermiddag fanns valbara seminarier och jag deltog på Malmös överenskommelsen med den idéburna sektorn som heter Överkommelsen Malmöandan där ca 300 aktörer och organisationer deltog i arbetet med framtagandet.

Nu kommer jag att delta på ett seminarie där projekten KRUT som Malmö stadsbibliotek genom Nina Sigurd och KOD för Sverige som drivs av Rosengårds Folkets hus och Fanny Pelin. Båda projekten handlar unga och unga vuxnas demokratiska röst.

Metoder i fokus på träff för projektaktiva

I onsdags träffades drygt 40 personer som arbetar i 16 olika biblioteksutvecklingsprojekt för en dag om metodutveckling hos oss på Region Skåne. Läs mer om projekten här.
Alla gjorde kortpresentationer och lägesrapporter från sina projekt, och vi fick också lyssna på
Cecilia Gärdén, konsulent på Kultur i Väst och tidigare forskare på bibliotekshögskolan i Borås, som föreläste om hur man utvecklar metoder och nya arbetssätt genom att arbeta i projekt.
Det workshoppades ordentligt också - på bilderna nedan diskuterar grupperna centrala begrepp i projekten, och vad man egentligen menar med dem - som till exempel delaktighet, samverkan och digital inkludering. De tipsade varandra om olika metoder för kunskapsdelning under projekten och funderade också över dokumentation, spridning och förankring av projektresultat.
Dagen om metodutveckling är ett led i Region Skånes arbete att främja kunskapsdelning mellan projektaktiva bibliotek. De projektaktiva som deltog arbetar alla i projekt som har fått biblioteksutvecklingsmedel från Region Skåne under 2017.

Internat med tema Att leda i förändring

Bibliotekschefer från hela Skåne tillsammans med utvecklare från Region Skånes kulturförvaltning på Åkersberg i Höör.

Att leda i förändring var temat  när de skånska bibliotekscheferna samlades för ett internat på stiftsgården Åkersberg i Höör den 12-13 oktober, arrangerat av Region Skånes kulturförvaltning.
Under ett intensivt dygn, från lunch på torsdagen till lunch på fredagen, hann de ta del av föreläsningar och workshops, men också erfarenhetsutbyte mellan bibliotek och information från Region Skåne.
Några nedslag i programmet, för dig som undrar vad chefen hade för sig:
Samhälls- och framtidsanalytikern Troed Troedsson föreläste under rubriken När kunskapstillgången blir större än efterfrågan, och bjöd på en tidvis hisnande, perspektivvidgande och väldigt underhållande bild av både samtiden och framtiden. Ett citat som fastnade var: "När det relativa värdet av kunskap sjunker, så stiger också det relativa värdet av att vara dum i huvudet."
Är man nyfiken på Troed Troedsson och framtiden så kan man gå på hans föreläsning på Lunds stadsbibliotek Omvärld och framtid den 19 december. Gratis och öppet för all bibliotekspersonal i Skåne. Rekommenderas varmt. Läs mer och anmäl dig här.
Cecilia Brisander från Regionbibliotek Stockholm föreläste och inspirerade på temat Bibliotek i samspel med lokalsamhället. Det handlade bland annat om vad bibliotek behöver veta om sitt närområde, vilka metoder man kan använda i det arbetet och om hur biblioteken når fler. Boken och föreläsningen lyfte flera intressanta exempel på hur bibliotek i Stockholmsområdet arbetar, men Cecilia sa också att hon ser att de skånska biblioteken ligger långt fram i det här avseendet.

Fem frågor om Digital skillshare till Emelie Ljungberg

Emelie Ljungberg,
bibliotekarie på Hjärups
bibliotek, Staffanstorp.

Emelie Ljungberg, bibliotekarie på Hjärups bibliotek i Staffanstorp, har skrivit Digital Skillshare, förstudie 2017 - kompetensutveckla folkbibliotekens personal och ge invånarna ett digitalt kunskapslyft.

Studien finansierades av Region Skånes bidrag för biblioteksutveckling.

Vi ställde fem frågor till Emelie Ljungberg om Digital skillshare:

Digital skillshare – vad är det?
Digital skillshare handlar om att dela digital kunskap och erfarenheter med andra.
Projektidén går ut på att strategiskt samordna folkbibliotekens digitala utvecklingsarbete på ett sätt som kan påskynda och underlätta folkbibliotekens digitala skifte.

 

Digital Skillshare, förstudie 2017

Vad är bakgrunden till projektidén?
På ett personalmöte för några år sedan kom frågan upp om hur vi skulle hantera den bristfälliga IT-miljön på biblioteken. Vi diskuterade hur det kunde vara möjligt att förbättra bibliotekspersonalens digitala förutsättningar utan att det var förenat med en stor kostnad. Då kom idén om att dela erfarenheter och kunskap mellan personal på olika folkbibliotek. Så ursprungstanken byggde på att en person höll i en snabbkurs i till exempel InDesign och så skulle den som ville få delta och då eventuellt känna sig sporrad att hålla kurs i något annat.

Arabisk barnlitteratur idag - utmaningar och möjligheter

Åsa Strömqvist på Kävlinge bibliotek
gästbloggar från Bokmässan.

Vilka nya teman och genrer kan man skönja i den arabiska barnlitteraturen? Det var ett flera teman för seminariet Arabisk barnlitteratur idag - utmaningar och möjligheter som Internationella biblioteket arrangerade på Bokmässan i Göteborg den 28 september.
Medverkande var Bodour Al Qasimi, förläggare i Förenade Arabemiraten och grundare av landets förläggareförening, Taghreed Najjar, jordansk barnboksförfattare och Elisabet Risberg, Internationella biblioteket.
Bibliotekarien Åsa Strömqvist från Kävlinge bibliotek var där och lyssnade. I detta gästblogginlägg skriver hon om seminariet:

Den muntliga traditionen och det muntliga berättandet har länge haft en stark ställning i arabvärlden. Vid sidan av översättningar av klassiska barnsagor har det funnits få barnböcker före 1900-talets andra hälft.
Den jordanska författaren och förläggaren Taghreed Najjar nämner Dar El Fata El Arabi som en startpunkt för den skrivna barnlitteraturen. Dar El Fata El Arabi grundades 1971 i Beirut och gav ut barnböcker av framstående illustratörer och författare från flera arabiska länder.

Hur verkar man för det demokratiska samhällets utveckling?

Jag tror att alla som arbetar på bibliotek under den senaste tiden har funderat lite extra över demokrati, fri åsiktsbildning och yttrandefrihet. Ska man åka till Bokmässan när Nya Tider får ställa ut? Ska man köpa in Massutmaning av Tino Sanandaji? Vad innebär egentligen sommarens JO-beslut i fallen Botkyrka och Falköping för inköpsarbetet? Hur sjutton ska man resonera kring kontroversiella program på biblioteket? Ännu viktigare – hur gör man praktik av sina resonemang?

 

Att göra rätt

Alla ska vi följa Bibliotekslagen och ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, men hur vet man att man gör på rätt sätt? Man kanske till och med gör fel och så får det motsatt effekt, hemska tanke.
Det gäller inte bara biblioteken – utan offentligheten i stort. Plötsligt upptäcker man att man famlar bland argumenten och svajar åt än det ena, än det andra hållet – så känner i alla fall jag. Och det är då det blir riktigt intressant.

FÖRLÄNGD ANSÖKNINGSTID FÖR BIDRAG TILL KOMPETENSUTVECKLING OCH KUNSKAPSDELNING

För att främja det gemensamma lärandet och kunskapsdelning på de skånska folkbiblioteken har vi sedan januari 2017 två nya bidrag, ett bidrag för kompetensutveckling och ett bidrag för kunskapsdelning. Det första bidraget har lett till 11 kompetensutvecklingsinsatser under hösten, organiserade av bibliotek i Skåne. Under perioden 1 september – 4 oktober 2017 har vi två utlysningar inför våren 2018. Det har kommit fram att vi behöver justera ansökningstiden:

1. Bidrag för kompetensutvecklingsinsatser
Ansökningstiden förlängs till den 31 oktober 2017
Anledningen är att september/oktober är en period där bibliotek har fullt upp med många aktiviteter och kanske inte tillräckligt med tid att söka pengar för vårens kompetensutvecklingsinsatser.  Bibliotek som har fått bidrag att organisera kompetensutvecklingsinsatser under hösten 2017, är just i den här perioden fullt upptagna med att genomföra de här insatserna. Samtidigt finns det ett önskemål att ha en samlad bild av insatserna under våren, både hos bibliotek och hos oss på den regionala biblioteksverksamheten.

2. Bidrag för kunskapsdelning
Ansökningarna sker löpande
Bibliotek som har fått utvecklingsmedel under 2016 har möjlighet att söka bidrag för en fördjupande kunskapsdelning. I första hand har vi haft en ansökningsperiod under 1 september – 4 oktober. Vid närmare eftertanke har vi kommit fram att det är bättre att bibliotek själva kan avgöra när det finns ett behov för kunskapsdelning. Vi har därför bestämt att ansökningstiden för bidrag för kunskapsdelning ska vara löpande.

Budgetförslagen - ett erkännande för biblioteken

Hösttider är budgettider. I onsdags presenterade Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke satsningarna på kulturområdet i Regeringens samlade budgetproposition. Innehållet i denna är alltid av stort intresse för Region Skånes kulturförvaltning då en tredjedel av Kulturnämndens budget utgörs av statliga medel via kultursamverkansmodellen.

Förslagen som Riksdagen ska besluta om längre fram i höst bär tydliga spår av ett annalkande valår 2018 liksom att vi har en kulturminister som är tillika demokratiminister. Regeringens kulturpolitiska budgetförslag ligger i linje med de politiska prioriteringar, utredningar och initiativ vi har kunnat följa under de senaste 1-3 åren.

Shared Reading

I samarbete med avdelningen för litteraturvetenskap på Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet har vi erbjudit två bibliotekarier möjlighet att delta i utbildningen att leda shared reading-grupper, en metod för diskussion av litteratur i grupp. Metoden har utvecklats av dr Jane Davis, inom den engelska The Reader Organization, med säte i Liverpool.
Annika Christerson från Bjärreds bibliotek och Sara Johansson från Osby bibliotek har gått utbildningen - läs här deras intryck av utbildningen.

Introduktion till ny bokcirkelform på språk- och litteraturcentrum (SOL) i Lund
Under några sensommardagar fick jag som en av två representanter från folkbiblioteken möjlighet att delta i utbildningen ”Lead to Read”. Kursen leddes av Kate McDonnel från organisationen The Reader i Liverpool.  Av de övriga sex deltagarna är fyra forskare verksamma på SOL, en universitetslektor i svenska på högskolan i Kristianstad och en forskare på medicinska fakulteten inom området långvarig smärta. Utbildningen genomfördes på engelska.

Tips på temat Finland 100 år!

På gränsen – ett samtal om tvåspråkighet, språkbyten och identiteter när man har rötterna i Finland

Söndagen den 24 september kl. 14.00 på Kommendanthuset, Malmöhusvägen 5 i Malmö, möts Susanna Alakoski och Heidi Avellan i ett samtal om tvåspråkighet, språkbyten och identiteter när man har rötterna i Finland.

Arrangemanget är en del av Malmö Stads firande av Finlands 100-årsjubileum. Ingen föranmälan krävs och det är gratis entré.

Heidi Avellan har bott i Skåne sedan 90-talet och är en välkänd röst i den svenska samhällsdebatten. Hon är politisk chefredaktör och chef för ledarredaktionen på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.
Susanna Alakoski har skrivit ett tiotal böcker både till barn och till vuxna, och hennes stora genombrott blev Svinalängorna som fick Augustpriset 2006.
Moderator är Johanna Parikka Altenstedt, en sann mångsysslare inom journalistik, samhällsvetenskaper och kommunikation och känd för sina historieböcker och som debattör.

Hur bidrar biblioteken till en demokratiserad digitalisering?

I förra veckan presenterades omvärldsrapporterna till den nationella biblioteksstrategin, se tidigare blogginlägg. De flesta bidragen till "Den femte statsmakten - Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering" berör på något sätt sambandet mellan digital delaktighet och demokrati. Tydligast blir det i mediestrategen Brit Stakstons text och presentation. I ett blogginlägg beskriver hon i mer kortfattad form än i själva rapporten sina tankar kring bibliotekens roll för demokratiutveckling i en digital samtid.

Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, pekar också i sitt bidrag "Är du fullärd lille vän?" på den digitala delaktigheten som en förutsättning för att utöva sitt medborgarskap och på folkbildningens, vuxenutbildningens och bibliotekens olika roller.

Den femte statsmakten - omvärldsanalys till den nationella biblioteksstrategin

Kungliga biblioteket, KB, har fått ett uppdrag från regeringen att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Som en del i arbetet med strategin har en omvärldsanalys gjorts. Rapporten med omvärldsanalysen bär namnet: Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och demokratisering. Skribenter som till exempel Brit Stakston, Jesper Klein och Carlos Rojas har medverkat med texter inom sina respektive kompetensområden. De olika delarna i omvärldsanalysen presenteras onsdagen den 13 september på ett seminarium i Stockholm där också kulturministern medverkar. Hela seminariet livesänds klockan 13-17 via Nationella biblioteksstrategins blogg. Se gärna hela eller delar av sändningen! Programmet för de olika presentationerna finns på KB:s webb . På webben kommer också den skriftliga versionen av rapporten att vara publicerad från och med klockan 13 den 13/9. Om det är någon som vill titta på sändningen i efterhand så kommer den att finnas på KB:s youtube-kanal .

Hur lyfter ni Finland på biblioteket under jubileumsåret?

I år firar Finland 100 år som självständig stat. Jubileumsåret firas med ett digert program av aktiviteter både i och utanför vårt grannland. Jubileumsåret har en egen sajt, Soumi Finland 100, där det finns information om allt som pågår inom det officiella programmet.
I verktygslådan Finland toolbox finns massor av filmer, broschyrer, affischer och allt möjligt annat material som kan hjälpa till att lyfta Finland och finskan. De har naturligtvis också material på svenska.

SVT startar bokcirkel i Go'kväll...

...och vill gärna att biblioteken hakar på genom skyltning och utlåning av de aktuella böckerna.
Den 10 oktober sänds det första bokcirkelsamtalet med inbjudna gäster - men alla kan dessförinnan delta och läsa boken vars titel avslöjas den 16 september.
Alla som vill kan vara med, i diskussioner och samtal i programmets sociala medier:
svt.se/gokvall
facebook.se/gokvall
#gokvällsbokcirkel  

Ny app med ljudböcker på arabiska

Ett tips att tipsa vidare om till arabisktalande besökare på biblioteket: appen Kitab Sawti som erbjuder ljudböcker på arabiska. De riktar främst in sig på bästsäljare på arabiska. Företaget är grundat i Sverige, och på websidan och i appen finns information på engelska.
Hör mer om appen Kitab Sawti i detta inslag på SR P1.

Ny bok dokumenterar hösten 2015

Idag fick jag den här boken i min hand, och blev stående en lång stund, ganska okontaktbar, medan jag bläddrade igenom den. Att bygga en framtid - betydelsen av möten och aktiviteter i väntan på asyl tog mig snabbt tillbaka till hösten 2015 och den speciella stämning som rådde då. Bilden på treårige Alan Kurdi uppsköljd på en strand. Volontärer på Centralstationen i Malmö, Refugees welcome, "Wir schaffen das".
Idag är tonen i den offentliga debatten en annan och därför känns den här boken viktig att läsa, som ett historiskt dokument, fast det bara var två år sedan. Initiativet till boken kommer från Anita Widén, filialföreståndare på biblioteket i Burgsvik på Gotland. Hon visste med en gång att hon ville dokumentera när närmare 100 asylsökande kom till närbelägna Björklunda på Gotland, och resultatet blev den här boken, med huvudförfattare Elinor Edvardsson Stiwne.
Läs mer om boken i Hela Gotland:
http://www.helagotland.se/kulturnoje/skapade-bok-om-nar-varlden-kom-till-burgsvik-14101017.aspx
http://www.helagotland.se/kulturnoje/sudrets-lyckade-integration-i-ny-bok-14100996.aspx


Är man intresserad av att köpa ett eget exemplar så kan man maila till Anita Widén på anita.widen@gotland.se

Kurs i utvecklingsarbete på bibliotek

Det finns några platser kvar på Bibliotekshögskolans kurs Utvecklingsarbete i bibliotek, men det gäller nog att anmäla sig snabbt. Den går på kvartsfart och på distans.


Från Högskolan i Borås hemsida om kursen:
"Kursen vänder sig till yrkesverksamma bibliotekarier som vill utveckla eller fördjupa sina kunskaper inom utredningsarbete och utvecklingsarbete utifrån ett vetenskapligt förhållningsätt. Några bärande idéer som ligger till grund för kursen och dess utformning är att utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i verksamhetens förutsättningar och praktik, att den egna arbetsplatsen utgör potential för utveckling och professionellt lärande, samt att utvecklingsarbetet grundas i aktivt samarbete med ledning samt andra i verksamheten involverade parter. Kursen betonar samspel mellan teori och praktik där såväl kunskaper vunna ur den egna praktiken som teoretiska kunskaper integreras och berikar processen. Kursen lägger vikt vid kontinuerligt erfarenhetsutbyte och tar upp hur vetenskapliga metoder, teorier samt tidigare forskning kan användas som stöd i genomförandet av ett utvecklingsarbete."


Läs mer om kursen och anmäl dig här

Riksdagskunskap för bibliotekarier

Den 8-10 november finns det möjlighet att delta i Riksdagsbibliotekets kurs:

Riksdagskunskap för bibliotekarier

Mer information hittar du här

 

Kursen är gratis och är ett led i tillgängliggörandet av samhällsinformation för alla medborgare i Sverige.

Kursen är ett viktigt bidrag när det gäller utbildning till bibliotekarier i samhällsinformation.

BOKSTART I SKÅNE

Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att under 2017 utvidga Bokstart till fler regioner och koppla satsningen till förskolan.


Bokstart är en nationell satsning som riktar sig till små barn i åldern 0-3 år och vuxna i deras närhet, med syfte att tidigt stimulera språkutveckling. Under 2015-2017 har Kulturrådet initierat fem pilotprojekt där bibliotekarier kommer på hembesök, ger information om språkutveckling och lämnar bokpaket. Att möta föräldrar och barn i hemmiljö har visat sig vara ett bra sätt att nå hela familjen.


Som en del i utvidgningen under 2017 kommer Kulturrådet att erbjuda möjlighet att söka bidrag för regionala och kommunala satsningar på små barns språkutveckling inom ramen för Bokstart. Kulturrådet ska ta fram kompetensutvecklingsinsatser för folkbibliotek, barnhälsovård och förskola. Det kommer att finnas material och boktips som stöd i arbetet.


Kulturrådet kommer at ge fortsatt stöd till projekt som utforskar hembesök som metod men öppnar också för utveckling av andra metoder med samma syfte.


Region Skånes kulturförvaltning vill gärna följa Kulturrådets linje och sprida och förankra Bokstart i Skåne och utvidga satsningen till förskolan.


Det finns två bidrag att söka hos Kulturrådet


Bidrag till språknätverk
Bokstart bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola. Ett sätt att stärka samverkan är att bilda sektorsövergripande nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbytte, vilket kan möjliggöra för samarbete längre fram. Kulturrådet erbjuder därför möjlighet att söka bidrag för att utveckla regionala och kommunala så kallade språknätverk med bland andra folkbibliotek, regional biblioteksverksamhet, barnhälsovård, förskola och logopedi.
Man kan ansöka om högst 50 000 kronor.


För de bibliotek i Skåne som vill söka bidrag för att starta språknätverk anordnas ett möte för att tillsammans skriva en ansökan till Kulturrådet. Mötet äger rum den 11 september 13.00 - 16.30 i Malmö.


Bidrag till projekt
Bidraget ska användas för att utveckla regionala och kommunala satsningar på små barns språk- och läsutveckling. Projekten ska vara riktade på barn och de vuxna i deras närhet.
Region Skånes kulturförvaltning kommer att söka projektbidrag för metodutveckling för att stärka föräldrarnas roll. Till vårt projekt har vi knutit några bibliotek som också deltar i de läsfrämjande forskningscirklarna i samarbete med Malmö Högskola.


En regional Bokstartsplattform
Kulturförvaltningen kommer att ta en samordnade roll för de bibliotek som söker bidrag till språknätverk och de bibliotek som är knutna till utvecklingsprojektet. Vi vill tillsammans utveckla en gedigen grund för Bokstart i Skåne. Kulturförvaltningen kommer att initiera regelbundna nätverksträffar / erfarenhetsutbyten och identifierar kompetensbehov och utvecklingsområden. Metoderna som utvecklas kommer att dokumenteras och spridas.


Bibliotek som själv söker Bokstartsbidrag hos Kulturrådet är självfallet välkomna till den regionala Bokstartsplattform.


Anmäl gärna ert intresse senast den 28 augusti till Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se

Om Välkommen till Skåne på IFLA-konferens

I samband med den stora, årliga IFLA-konferensen äger också en rad satellitkonferenser rum. På satellitkonferensen i Berlin med temat "From refugee to citizen-integration. Policies and actions of cultural Institutions" har Ann Lundborg, utvecklare för bibliotek och folkbildning på Region Skånes kulturförvaltning, presenterat projektet Välkommen till Skåne. Ann har berättat om hur kulturinstitutioner som bibliotek och museer, idéburen sektor och näringslivsaktörer har kopplats på etableringsplattformen för nyanlända och vilka positiva effekter det har fått. Den som vill läsa det paper som Ann presenterat hittar det här.

Inspiration i arbetet med de nationella minoriteterna på biblioteket

Onsdagen den 30 augusti arrangerar Region Skånes kulturförvaltning en nätverksträff på tema nationella minoriteter på Teknikens och Sjöfartens hus, Malmö Museer.
Dagen handlar om hur bibliotek och kulturarvsinstitutioner tillsammans med de nationella minoriteternas föreningar och organisationer kan hjälpas åt att främja och synliggöra Sveriges fem nationella minoriteter samer, romer, tornedalingar, judar och sverigefinnar.
Biblioteken och museerna har en viktig uppgift inte bara i att rikta verksamhet och utbud till dem som identifierar sig som tillhörande en nationell minoritet, utan också att erbjuda information och kunskap till majoritetssamhället om minoriteterna.
Representanter från flera nationella minoritetsföreningar att finnas med under dagen den 30 augusti, så det är ett lysande tillfälle att knyta kontakter för framtida samarbeten. Det är också ett effektivt sätt att skaffa sig en samlad och aktuell överblick över vad som händer på området nationella minoriteter och få ökad kunskap om lagstiftningen. Dessutom får deltagarna möjlighet att se utställningarna ”Vi är romer” och "Finskt fyrverkeri" på Malmö museer. Utställningen Vi är romer visas endast fram till den 3 september.
Arrangemanget är gratis och vi bjuder på fika och lunch under dagen. Sista anmälningsdag är onsdagen den 23 augusti.

Till program och anmälan

Biblioteket som litterär aktör

Ganska snart efter sommaren så är det dags för Kristianstad bokfestival. Den 7-9 september samlas författare och intresserad allmänhet kring årets tema, "Gränslös".
Under Bokfestivalen, den 8 september, kommer Region Skånes kulturförvaltning och Kristianstads stadsbibliotek att arrangera ett seminarium med tema "Biblioteket som litterär aktör".      

Folkbiblioteken är viktiga arenor för litterära möten. Samtliga bibliotek i Skåne arrangerar en eller flera gånger om året ett författararrangemang. Hur kan vi tillsammans vidareutveckla dessa litterära arrangemang?

Anmälan och program Biblioteket som litterär aktör den 8 september

Ett par guldkorn från MigranTech i Kista

I början av förra veckan var jag på MigranTech, en nätverksträff på Kista bibliotek för två av Svensk biblioteksförenings expertnätverk - det för digitala bibliotekstjänster och det för bibliotekens arbete med mångspråk och nyanlända. Det var första gången för mig, och det blev två dagar fulla av nya intryck och spännande samtal med kollegor från olika delar av landet. För er som inte är med i något nätverken eller brukar åka på träffarna, så vill jag verkligen rekommendera det. Det blev en inspirationsinjektion eftersom programmet var brokigt, internationellt och spännande. Här kommer ett par nedslag!


Barbara Schack från Libraries without borders, en organisation med säte i Paris, imponerade på mig med sin presentation. Jag fick intrycket av en otroligt ambitiös och innovativ organisation, med genomtänkt kommunikation, vars verksamhet jag kommer att följa med intresse hädanefter. Barbara berättade om Ideas box.

Det är ett portabelt bibliotek och multimediacenter som används bland annat i flyktingläger över hela världen. Nu senast också i Colombia efter många år av gerillakrig, vilket bland annat Libraries without borders skriver om i denna intressanta debattartikel om bibliotekens roll i fredsarbete. I några metallådor som ryms i en UNHCR-lastbil finns ett bibliotek i miniatyr - och på bara 20 minuter kan man sätta upp det och börja ta emot besökare, som kan göra det mesta som går att göra i ett vanligt bibliotek - trots att man kanske i värsta fall befinner sig i ett rudimentärt läger i en öken.
50 miljoner människor är på flykt i världen. Flyktingar tillbringar i genomsnitt 17 år i flyktingläger.(Den siffran hade jag svårt att ta in!) Ideas box är ett sätt att stärka människor och ge dem redskap att vara delaktiga och aktiva ändå. Se filmerna, de förklarar bättre än jag. Det är en härlig tanke att man skickar ut bibliotek som ett slags fredligt vapen mot all världens elände i en låda, på nåt sätt.

Sommarhälsning från Maria Tsakiris

Så här års, när sommar och semester står för dörren fyller biblioteket en alldeles speciell plats i mitt hjärta och minne. Då förknippar jag bibliotek med avkoppling och läsupplevelser för mig och hela familjen. Första sommarlovsdagen som barn var alltid ett besök på biblioteket. Det är en tradition som jag har tagit med mig som vuxen. Efter jobbet fredagen den 7 juli hittar ni mig på Malmö Stadsbibliotek. Då ska jag ladda med böcker för 4 veckors efterlängtad semester.
Bibliotek idag är dock långt mycket mer än de fysiska utlån som vi får rapporterat om regelbundet, senast i samband med att Kungliga biblioteket presenterade den årliga biblioteksstatistiken, vilket vi tidigare skrivit om här på bloggen i inlägget Både dystra siffror och ljuspunkter i biblioteksstatistiken.
Biblioteken är en innehållsrik och diversifierad verksamhet som ständigt utvecklar och omprövar sitt utbud och sin service. Därför är det ett så stort privilegium att övriga veckor om året och som chef för den regionala biblioteksverksamheten få besöka bibliotek, prata bibliotek och se bibliotek och bibliotekspersonal utvecklas. Det är också en stor glädje att se den egna verksamheten på Region Skånes kulturförvaltning utvecklas för att kunna bli ett ännu mer relevant stöd för folkbiblioteken i Skåne.

Resultat av första halvåret med den nya modellen
I december förra året antog kulturnämnden en ny inriktning på den regionala biblioteksverksamheten och under detta första halvår i år har vi sjösatt den nya modellen som vi redan börjar se de första resultaten av. Under årets första månader har vi beviljat tre ansökningar inom vår nya bidragsform

Bidrag till utveckling av bibliotek i Skåne

Figur från återSKAPA Foto: Sara Arildsson, Pedagog Malmö

Åtta biblioteksprojekt får dela på 1,1 miljoner kronor för att utveckla sina verksamheter bland annat inom områdena demokrati, läsfrämjande och folkbibliotek för alla. Vi ser fram emot att följa alla projekten och ni kommer att läsa mer om dem här på bloggen så småningom!     

Följande ansökningar har fått bidrag

Bibliotek Masten 2 i Malmö får 89 000 kronor för att tillsammans med återSKAPA göra en fördjupad läsupplevelse och bidra till en läsfrämjande kultur för barn i åldern 5-12 år. Barnen ska få förutsättningar att ta till sig litteratur genom att levandegöra den.


Kristianstad bibliotek får 250 000 kronor för att genom ett förändringsarbete med det fysiska rummet skapa en långsiktig och ihållande initiativkraft hos bibliotekspersonalen. Projektet bedrivs tillsammans med en konsult, specialiserad på utformning av biblioteksrum.


Kristianstad stadsbibliotek får 100 000 kronor för att undersöka och utveckla olika metoder att främja läslust hos målgruppen nyanlända med utgångspunkt i skönlitteratur. Exempel på aktiviteter är boksamtal i grupp och sagostunder för vuxna och barn tillsammans.


Kävlinge bibliotek får 250 000 kronor för att öka användarinvolveringen i utvecklingen av biblioteket och därmed dess relevans för lokalsamhället. Utgångspunkten är bibliotekets meröppna verksamhet och hur man kan förändra bibliotekets arbetssätt under den bemannade tiden.


Landskrona bibliotek får 140 000 kronor för att genomföra en serie möten mellan fristadsförfattare, fristadsartister i samtal med journalister, författare och landsmän till fristadsartisterna under hösten 2017 och våren 2018.


Folkbiblioteken i Lund får 72 000 kronor för att stärka romska barns språkutveckling och läslust genom att spela in och sprida sagofilmer med bilderböcker översatta till det romska språket lovari.


Malmö stadsbibliotek får 170 000 kronor för att utveckla en metod för att tillsammans med den idéburna sektorn arbeta med unga och unga vuxnas delaktighet på ett jämställt och hållbart sätt.


Malmö Stadsbibliotek får 70 000 kronor för tryck av och spridningskonferens för följeforskningsrapporten "Hur Lilla Slottet blev Kanini".

Årets läsombud kommer från Ystad

Idag fick Ingeborg Albrecht i Ystad utmärkelsen ”Årets läsombud” av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Hon vann priset för att hon är en dedikerad högläsare som skapar en viktig stund för äldre och personer med demens.
Prisutdelningen ägde rum på Ystads bibliotek.
Grattis till både Ingeborg och Ystad!
Läs mer om Årets läsombud på MTM:s hemsida.
/ Tove Eriksson

Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken

Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken är namnet på en rapport av Ida Norberg som kom nyligen. Den är skriven på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblioteket. Den lämpar sig väl som läsning efter att man har läst det Digitalt först med användaren i fokus, det första förslaget från sekretariatet för nationell biblioteksstrategi.

Skånska biblioteksutvecklingsprojekt i media

Nu på måndag, den 19 juni, offentliggör vi vilka biblioteksutvecklingsprojekt som får bidrag från Region Skåne i år. Det har varit så roligt att läsa alla ansökningar, som sätter fokus på angelägna områden i bibliotekens verksamhet och verkligen vibrerar av vilja till utveckling.
I väntan på måndagens besked så kan man passa på att läsa om några av de projekt som fick bidrag 2016. Vi har skrivit om ett par av dem på vår webb och här på bloggen, men flera av dem har också fått en hel del uppmärksamhet i lokaltidningar under året som gått.
Med start i höst har vi som ambition att själva skriva en artikel per månad om ett pågående biblioteksprojekt som Region Skåne har finansierat. Vi vet att intresset är stort för att få veta mer om varandras utvecklingsprojekt på biblioteken, och vi hoppas att detta ska bidra till att sprida kunskap, främja samarbete och kanske inspirera till nya projekt. Nyhetsartiklarna publiceras på vår webb.
Du kan prenumerera på nyheter om biblioteksutveckling i Skåne. (Det går att kryssa i att man vill ha nyheter från just biblioteksområdet.) På så sätt håller du dig uppdaterad om en del av alla de utvecklingsprojekt som drivs av kollegor på folkbibliotek runt om i Skåne.
Vi ska också tillgängliggöra redovisningarna av projekten, efter hand som de nu kommer in. Så sakteliga bygger vi då upp en regional projektbank - om man vill kalla det så.
Men i väntan på det, så har vi samlat länkar till läsning om några av de projekt som fick biblioteksutvecklingsbidrag från Region Skåne 2016:
Vi läser film, Båstad
Projektet som ska locka till att läsa film
Artikel i Helsingborgs Dagblad 18 januari 2017

Kreativiteket, Eslöv
Skriv ut dina visioner i tre dimensioner
Artikel i Skånska dagbladet 11 mars 2016

Läslusten, Sjöbo
Nytt projekt ska få förskolebarn mer intresserade av böcker
Artikel i Skånska dagbladet 12 januari 2017
Förskolehämtning - fast på biblioteket
Artikel på utveckling.skane.se 2 juni 2017

Börja ladda, fortsätt läsa, Landskrona
Äldre ska få hjälp att läsa på läsplattor
Artikel i Helsingborgs Dagblad 27 september 2016

Lund läser, Lund
Så gick det när Lund lästes av
Artikel i Arbetet 2 dec 2016
Lund läser - projektet som vann många läsare
Artikel på utveckling.skane.se 10 mars 2017

Läsfrämjande samarbete inom Familjen Helsingborg, Landskrona
Nyanlända ska lockas till läsning
Artikel i Helsingborgs dagblad 30 augusti 2016

Böcker över gränserna - en bokcirkel för kvinnor från olika kulturer, Skurup
Bokcirkel öppnar för gemenskap
Artikel i Ystads Allehanda 3 mars 2017

Både dystra siffror och ljuspunkter i biblioteksstatistiken

Källa: Flickr

Kungliga biblioteket har nyligen presenterat den årliga statistiken för de offentligt finansierade svenska biblioteken. I riket i stort har antalet bibliotek minskat, liksom antalet fysiska besök och fysiska låntagare. Det som ökat är framförallt användningen av e-medier och satsningar på barn och unga. De dystra siffrorna för besök och utlån har uppmärksammats i bland annat Sveriges Radios Kulturnytt.

Det är klokt att iaktta en viss försiktighet innan vi drar slutsatser av statistik som denna. Det är ofta siffror för resurser och användning som vi fokuserar på när biblioteksverksamheter redovisas. Dessa siffror relaterar inte med självklarhet till bibliotekens olika styrdokument där istället samhällsuppdraget och kvalitativa mål som att verka för ökad jämlikhet lyfts. 

Att tala om utlån, bestånd och förvärv utan att specificera medietyp är också vanskligt. Det är till exempel stora skillnader på siffrorna för ljudböcker, musik, kursböcker och TV-spel i årets rapport och varje medietyp kräver nog sin egen analys. Frågor som hur vi vet att biblioteken prioriterar rätt saker och verkligen når dem de är till för kan inte besvaras enbart med utlåne- och besökssiffror men kan ändå vara en del i en samlad bedömning. Ständigt minskade besökssiffror kan vara en varningsklocka och tyda på att biblioteksverksamheterna inte är så relevanta för kommuninvånarna som de borde vara. 

När det gäller de skånska folkbiblioteken så följer de vissa av tendenserna för riket men inte alla. När det gäller satsningar för barn och unga, både antal årsverken som avsätts och antal aktivitetstillfällen, är ökningen större än genomsnittet för hela Sverige. Vad gäller antal fysiska besök har de faktiskt ökat med 3% på de skånska folkbibliotekens bemannade serviceställen. Det totala antalet fysiska utlån per kommuninvånare har minskat, liksom antalet initiala lån (betyder att omlån ej är inräknade). Tittar vi närmare på siffrorna så visar det sig ändå att lån av tryckta böcker har ökat och att det är lån av film, musik och mikrofilm som står för den största minskningen. Utlån till personer med läsnedsättning har i Skåne ökat med 11% jämfört med en ökning på 1% för hela riket. 

Nyförvärven har totalt ökat med 7% medan det fysiska mediebeståndet per invånare trots det minskat med 12%. Det vore intressant att veta om detta är ett resultat av en befolkningsökning eller ett mer aktivt gallringsarbete. Kanske en kombination av båda?
Den som vill gräva ännu djupare i den regionala och kommunala statistiken och kanske jämföra sitt bibliotek med andra kan ladda ner tabeller och ta fram rapporter för en viss verksamhet. 

Förskolehämtning på biblioteket i Sjöbo

Under våren har föräldrar i Sjöbo kunnat hämta sina barn på biblioteket istället för på förskolan. Sagostund, fika och boktips ingår i familjeträffarna, som är del av projektet Läslusten i Sjöbo, ett av de projekt som fick biblioteksutvecklingsbidrag från Region Skåne 2016.
Klockan är lite drygt halv fem på eftermiddagen och i ett mötesrum på biblioteket i Sjöbo ligger det fullt av färgglada kuddar på golvet. Än så länge sitter det inga barn på kuddarna, men snart.
Deras föräldrar är däremot där sedan en stund tillbaka. De dricker kaffe och lyssnar intresserat på bibliotekarien Hanna Andersson. Hon berättar om vad man kan göra på biblioteket, om sagorummet och om att det finns barnböcker på många språk, till exempel.
– Finns det ett sagorum? Det visste jag inte, det vill jag gärna se sedan, säger Sophie Smith.
– Ja, det är jättemysigt. Vi ska titta på det sedan när vi tar en rundvandring, säger Hanna Andersson.

 Hanna Andersson och Sophie Smith.

Kvällens familjeträff är den femte på Sjöbo bibliotek under våren. Hanna och hennes kollegor var under hösten ute på föräldramöten på de fyra förskolorna och pratade om barns läsning, och bjöd då också in föräldrarna att anmäla sig till familjeträffarna. Mellan fem och tio föräldrar och något fler barn har kommit per tillfälle.
– Många har inte besökt biblioteket på väldigt länge. Nästan alla har stannat kvar efter träffarna, hälften har skaffat lånekort och vi har

Nyfiken på – globala biblioteksvisionen, Erasmusutbyte, Helsingborgs internationella arbete och mycket mer?

IFLA, International Federation of Library Associations and Institutions, är för mig känd genom den årliga IFLA-konferensen eller tillhörande satellitkonferenser.  IFLA-konferensen äger i år rum i Wroclaw, Polen, den 19-25 augusti. För den som är intresserad finns även andra sätt att arbeta för den internationella organisationen. Jag och Anna Åkerberg har skickat in och fått ett paper godkänt om projektet Välkommen till Skåne på satellitkonferensen i Berlin 16-17 augusti arrangerad av Library Services to Multicultural Populations Section.
Biblioteksföreningens expertnätverk för IFLA kallade till en heldag på Helsingborgs stadsbibliotek den 31 maj med fokus på internationellt arbete. Det var ett spännande möte med representanter från både folk- och forskningsbibliotek från hela Sverige. Biblioteksföreningen var representerade med både Jenny Nilsson, ansvarig för internationella frågor på kansliet, och generalsekreterare Karin Linder.

Nätverka!

Att gå med i ett eller flera av Biblioteksföreningens expertnätverk är ett bra sätt att knyta kontakter med kollegor och utbyta erfarenheter och kunskap inom ett visst område. Det finns nitton olika expertnätverk om allt från tecknade serier till bibliotekens lärandemiljöer. Det allra senaste tillskottet bland nätverken är det för verksamhetsutvecklande metoder . Det vänder sig till alla som engagerar sig i utvecklings- och förändringsarbete.

Premiär för ny kunskapsbank om rasistiska stereotyper

Bilders makt är namnet på en ny kunskapsbank på nätet om
rasistiska stereotyper.

Lilla Hjärtat, Pippi i Söderhavet, Tintin i Kongo, Jan Lööfs sjörövarmorfar - alla som jobbar på bibliotek har mött diskussionen om rasistiska stereotyper i de medier som omger oss. Nu finns det en ny källa att ösa kunskap och argument ur, när det gäller detta ständigt aktuella och viktiga ämne.


Bilders makt är namnet på en ny sajt, en kunskapsbank om rasistiska stereotyper. Bakom initiativet står Mångkulturellt centrum och sajten drivs som en kunskapspilot inom Unesco LUCS.
redaktionen består av Joanna Rubin Dranger, professor illustration Konstfack, författare och illustratör och Moa Matthis, fil.dr. i litteraturvetenskap, författare och kritiker.


Från sajten:
"Bilder formar vår uppfattning av världen, andra människor och oss själva. Men många saknar nödvändiga kunskaper för att kunna tolka visuella uttryck. Bilders Makt är en fritt tillgänglig kunskapsbank med bilder, film och förklarande texter om stereotypa bilder."


"Genom att berätta om bildernas historia, funktion och teman erbjuder Bilders Makt ett verktyg för fördjupad visuell läskunnighet om rasistiska stereotyper."

Biblioteken bryter ny mark i arbetet med nyanlända

Idag fick jag en efterlängtad och intressant rapport i min hand, nämligen slutrapporten Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända av Ola Pilerot och Frances Hultgren, Högskolan i Borås.
Rapporten presenterar resultatet av en studie av biblioteksarbete för och med nyanlända i Dalarna och Uppsala län. Underlaget är stort - enkäter skickades till samtliga folkbiblioteksmedarbetare i de båda länen (41,5 procent svarade) och fokusgruppsintervjuer gjordes med 51 personer.
Några intressanta slutsatser och spår gällande biblioteksarbetet för och med nyanlända, som jag särskilt fastnar för i rapporten, är:

• Arbetet kan vara känslomässigt påfrestande för personalen, och detta kan behöva följas upp mer systematiskt.
• Det finns en idé om ett vidgat uppdrag för biblioteken i samband med arbetet för och med nyanlända, men för att det ska kunna genomföras så måste personalens kompetensbehov kartläggas.

Seriefest!

I höstas fick ABF Malmö utvecklingsbidrag från Region Skåne för
projektet Malmö Seriefest.

För tredje året arrangerade Föreningen Malmö Seriefest en tvådagars-festival tillsammans med Malmö stadsbibliotek för unga/nya serieskapare som själv publicerar sina tidningar, så kallade fanzines. Malmö Seriefest engagerar många kvinnor och HBTQ-personer.

Seriefesten 1-2 april var välbesökt och hade i år flyttat från Röda rummet upp till Ljusets kalender vilket även lockade besökare som kommit till biblioteket av andra anledningar. Serierna intog hela biblioteket med Liv Strömquist och Max Gustafson som föreläste i Slottet,  serieverkstad på Kanini och mangaworkshop på Balagan  tillsammans med föredrag från scenen i Ljusets kalender.
Festivalen besöktes av drygt 1200 personer, en ökning med 500 från förra året, jättekul! Roligt också att arrangemanget lockar många unga vuxna som annars inte kommer så mycket till biblioteket.

Under sportlovet anordnade Föreningen Malmö Seriefest med Adrian Malmgren och Saskia Gullstrand fyra workshops i tillverkning av fanzines på olika bibliotek i Skåne (Rosengård, Landskrona, Ystad och Kristianstad).
"Det var en jättefin workshop! 7 st barn kom och Adrian var väldigt duktig på att fånga, se och inspirera dem, även de som hade lite svårt att komma igång – efter en stund rådde full tystnad och koncentration" (Ulrika Clementzlor, Landskrona). Deltagarna hade möjlighet att visa sina fanzines under festivalen.

Ny projektbank för biblioteksutveckling

Peter Alsbjer tipsar på sin blogg om de danska bibliotekens nystartade projektbank, Bibliotekernes projektbank. Vilken guldgruva av biblioteksutvecklingsidéer!

Skånska ungdomar på prispallen i nationell skrivtävling

Minou Hellgren från gymnasieskolan Nova Academy i Simrishamn vann den nationella skrivtävlingen Jag skriver i dina ord med novellen 5. På delad andraplats finns också en skåning - Lisa Quartey från Malmö Latinskola med Hägerhimmel.


Jag skriver i dina ord är Författarcentrums nationella skrivtävling för gymnasieelever.
Tävlingen arrangeras för tredje året i år och var öppen för bidrag från gymnasieelever i hela Sverige. För att inspirera eleverna till skrivande och läsning bjöd projektet på uppemot 200 gratis författarbesök, så att tusentals ungdomar i landet fick möjlighet att träffa en författare. Tävlingen går ut på att skriva en egen valfri typ av text utifrån en redan existerande dikt eller låttext. Hela 731 bidrag skickades in från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Fyra jurygrupper med ansvar för varsin landsände nominerade åtta bidrag till final och tre av dem utsågs till vinnare.
Tävlingen har fått utvecklingsbidrag från Region Skåne.




Läs det vinnande bidraget 5 här.

Nätverksträff på Kulturen i Lund

Igår var det dags för nätverksträff på Kulturen i Lund. För första gången bjöd vi in både det kulturpedagogiska nätverket och mångspråksnätverket till samma träff och det blev en väldigt trevlig dag där många nya kontakter knöts.

Temat för träffen var Välkommen till Skåne, ett utvecklingsprojekt som är en del ett etableringsprogram som nyanlända flyktingar deltar i under sin första tid i Skåne. Det innebär att de nyanlända, förutom svenskundervisning och den obligatoriska samhällsorienteringen, också får ta del av olika studiebesök. De besöker bibliotek, museer och föreningar och får möjlighet till fysisk aktivitet och att lära sig mer om arbetslivet i Sverige.